Mitt arbete med att försöka få igång en bred debatt om klimatfrågan fortsätter. Som en viktig del i arbetet har jag utökat min bokförsäljning med ytterligare två böcker och det kommer fler. Nyligen har jag publicerat Staffan Mörners pedagogiska bok Borde vi oroa oss för klimathotet? Jag har även tagit över ansvaret för försäljningen av Gösta Petterssons   →

Det är mycket tal om CCS i media nu för tiden. Senast i samband med att Stockholm exergi var i media där de berättade om sina planer på att installera en CCS-anläggning som skulle kunna samla in 800 000 ton koldioxid om året. Även Preem var i tidningarna och förklarade att deras planerade utbyggnad av   →

Klimatmötet i New York håller på för fullt. Talarna vädjar att man ska lyssna på forskarna. Det finns ett tvärsäkert antagande att koldioxid som styr klimatet. Det finns en övertygelse om att det finns en omedelbar klimatkris. Jag vill visa på att det finns stora osäkerheter och att det inte finns något överhängande klimathot i   →

Gästinlägg #17 av Gösta Pettersson Sten Kaijser berörde i sitt sensommarinlägg ”Klimatvetenskapens tragedi” den allmängiltiga fråga som Mikael Wiehe ställde med sin vistext ”Vem i hela världen kan man lita på?” Stens inlägg föranleddes av ett citerat uttalande av klimatologen Lennart Bengtsson. Lennarts utttalande gick ut på att man i första hand bör förlita sig   →

Gästinlägg nr 15 av Gösta Pettersson Fjortondedag Jul fick jag upp ögonen för en spansk biolog som heter Josep Canadell, vars CV man kan läsa här. I CV:n beskriver han sig som en av 2007-års Nobelpristagare, med motiveringen att han var medlem av FN:s klimatpanel (IPCC) när denna år 2007 tilldelades Nobels fredspris. Men då   →

Vi välkomnar Gösta tillbaka till KU, efter en tids bortvaro Gästinlägg #8 av Gösta Pettersson  I ett KU-inlägg med titeln ”Revellefaktorn, lika viktig som klimatkänsligheten” har Pehr Björnbom påpekat att samtliga IPCC-stödda klimatmodeller baserar sig på kolcykelmodeller som utgår från att oceanernas förmåga att ta upp antropogena koldioxidutsläpp starkt begränsas av den så kallade Revelleeffekten.   →

Vi välkommnar Gösta Pettersson åter till bloggen med sitt 7:e gästinlägg Bild 1.  Svante Arrhenius (1859-1927) 1884 utnämndes Svante Arrhenius till (oavlönad) docent vid Uppsala universitet som Sveriges förste företrädare för det nya ämnet fysikalisk kemi. Arrhenius blev också Sveriges första Nobelpristagare när han 1903 tilldelades kemipriset  för sin dissociationsteori som lärde oss att salter delas   →