Sökresultat

Klimatvetenskapens osäkerheter

Klimatmötet i New York håller på för fullt. Talarna vädjar att man ska lyssna på forskarna. Det finns ett tvärsäkert antagande att koldioxid som styr klimatet. Det finns en övertygelse om att det finns en omedelbar klimatkris. Jag vill visa på att det finns stora osäkerheter och att det inte finns något överhängande klimathot i   →

Vem är expert och vem är amatör i klimatdebatten?

Gästinlägg #17 av Gösta Pettersson Sten Kaijser berörde i sitt sensommarinlägg ”Klimatvetenskapens tragedi” den allmängiltiga fråga som Mikael Wiehe ställde med sin vistext ”Vem i hela världen kan man lita på?” Stens inlägg föranleddes av ett citerat uttalande av klimatologen Lennart Bengtsson. Lennarts utttalande gick ut på att man i första hand bör förlita sig   →

Möte med studenter

Som jag berättade i mitt förra inlägg hade jag ett möte med studenter den 5 april. Jag var lite osäker om vad det skulle handla om men fick inför mötet klart för mig att det var två studenter i en klass inom mastersprogrammet Hållbar Utveckling som ville veta något om hur klimatskeptiker tänker, och som   →

2000-talets förändringar av atmosfärens koldioxidhalt

Gästinlägg nr 15 av Gösta Pettersson Fjortondedag Jul fick jag upp ögonen för en spansk biolog som heter Josep Canadell, vars CV man kan läsa här. I CV:n beskriver han sig som en av 2007-års Nobelpristagare, med motiveringen att han var medlem av FN:s klimatpanel (IPCC) när denna år 2007 tilldelades Nobels fredspris. Men då   →

Revellefaktorn och havets karbonatkemi

Vi välkomnar Gösta tillbaka till KU, efter en tids bortvaro Gästinlägg #8 av Gösta Pettersson  I ett KU-inlägg med titeln ”Revellefaktorn, lika viktig som klimatkänsligheten” har Pehr Björnbom påpekat att samtliga IPCC-stödda klimatmodeller baserar sig på kolcykelmodeller som utgår från att oceanernas förmåga att ta upp antropogena koldioxidutsläpp starkt begränsas av den så kallade Revelleeffekten.   →

Arrheniusekvationen och koldioxidutbytet mellan luft och hav

Vi välkommnar Gösta Pettersson åter till bloggen med sitt 7:e gästinlägg Bild 1.  Svante Arrhenius (1859-1927) 1884 utnämndes Svante Arrhenius till (oavlönad) docent vid Uppsala universitet som Sveriges förste företrädare för det nya ämnet fysikalisk kemi. Arrhenius blev också Sveriges första Nobelpristagare när han 1903 tilldelades kemipriset  för sin dissociationsteori som lärde oss att salter delas   →

Kolcykelforskning: Tankar om en kommentar av Mats Almgren

I en kommentar till ett blogginlägg på Uppsalainitiativet replikerar Mats Almgren ett par blogginlägg här på Klimatupplysningen. Jag bemöter här Mats argument. Mats Almgren har kommenterat blogginlägg av mig och av Gösta Pettersson i en kommentar på Uppsalainitiativet (Karlsson, 2013).. Han har valt att lägga denna kommentar i ett blogginlägg av Lars Karlsson på engelska   →

Den informativa bombkurvan (Gästinlägg av Gösta Pettersson)

Här följer ett gästinlägg av professor Gösta Pettersson med nya resultat som ger svar på kritik framförd i ett par blogginlägg av professor Mats Almgren. Gösta Pettersson visar att hans enkla temperaturberoende boxmodell kan förklara både bombkurvan och Keelingkurvan inklusive El Niñofluktuationerna. Vid sidan av de svagheter i Mats Almgrens kritik som Gösta Pettersson tar   →

Mer om kolcykeln och bombkurvan

Diskussionen om kolcykeln och bombkurvan som har initierats av Gösta Petterssons vetenskapliga artiklar går vidare. Mats Almgren har ett nytt inlägg på UI om “Kolcykeln och bombkurvan” där han för fram åsikten att bombkurvan inte kan falsifiera Bernmodellen. Jag delar inte Mats åsikt utan menar i stället att bombkurvan i princip kan falsifiera Bernmodellen eftersom   →

∆C14 och bombprovskurvan

Gästinlägg av Gösta Pettersson Mätvärden för den atmosfäriska koldioxidens C14-halt brukar anges i form av ett ∆C14-värde som anger relativa förändringar av C14/C12-kvoten i förhållande till en referenskvot gällande år 1950. ∆C14-värdet påverkas bland annat av våra utsläpp av fossil C14-fri koldioxid, vilka gradvis ändrat isotopsammansättningen av luftens koldioxid (Suesseffekten). De atmosfäriska kärnvapenproven ledde till   →