Jag kan föreställa mig att det publiceras 10 uppsatser per dag som oavsett om de direkt handlar om klimatet åtminstone har fått anslag med förevändning att det är forskning som är relevant för klimatfrågan. Kan de åstadkomma en lagom alarmistisk press release kan arbetet komma att omnämnas i MSM, om de istället har argument som talar för att klimathotet är överdrivet, så kan de omnämnas på någon av de klimathotsskeptiska bloggarna.
Min reaktion, vad uppsatsen än må handla om är avvaktande. Är det starka argument mot klimathotet har etablissemanget bråttom att komma med ett bemötande och om uppsatsen är alltför alarmistisk så kommer någon av de kunniga skeptikerna att påvisa mer eller mindre allvarliga felaktigheter. Oavsett vilket är det bäst att vänta.
Så att när jag skriver på klimatfronten intet nytt så betyder det inte att det inte forskas. Det bedrivs massor av forskning, framför datorer, i laboratorier, ute i naturen och bland människor som du och jag – särskilt om sådana som jag, psykologerna har ju som bekant ett gott öga till oss klimatrealister. Det är ju två saker som vi som är aktiva på KU fortfarande väntar på. Det ena är det stora stödet ifrån oljeindustrin och det andra är att bli intervjuade av någon som forskar om oss.
Det jag menar är i sina huvuddrag är klimatsystemet känt, jag tror att jag redan i gymnasiet i slutet på 50-talet fick en allmän beskrivning, även om gymnasiekursen då inte hade med ordet Coriolis. Att det som spelar störst roll är hur högt solen kommer under dagen och hur länge den är uppe visste våra förfäder långt innan klimatet blivit en fråga för vetenskapen.
Det som hänt under de 30 år som klimatet varit en politisk fråga är att de datormodeller som utvecklades för att göra väderprognoser vidareutvecklades och kom att kallas klimatmodeller. Eftersom vädersystemet är kaotiskt i den meningen att små skillnader i ingångsvärden snabbt förstoras så att de efter ett par veckor är meningslösa så fick man hitta på sätt att stabilisera så att även om de inte förutsade hur vädret skulle bli så var det ändå något slags möjligt väder.
Dessutom lade man till en långsam uppvärmning. (Eftersom koldioxid inte kan påverka vädret så kan koldioxiden inte läggas in i modeller som ursprungligen användes för att förutsäga väder, så är det enbart genom att förutsätta en ändrad strålningsbalans och därmed en uppvärmning som den kan bakas in i modellerna.)
Sedan började pengarna strömma in och därmed blev det betydligt lättare att få forskningsanslag om man hävdade att ett forskningsprojekt var av betydelse för att förstå klimatförändringar. Ett aktuellt exempel på en uppsats som når medierna är ett arbete som påstår att havsströmmarna har ökat farten. Det första man kan notera är att man hävdar att rörelseenergin ökat med 15% per årtionde, vilket skulle innebära att hastigheten ökat med cirka 7%. (Det låter ju bättre med 15%.)
Uppsatsen har naturligtvis slagits upp I allmänna medier men man kan också läsa den ursprungliga artikeln. Det handlar om en blandning av vissa mätningar och en hel del modellkörningar. Ett typiskt exempel där man bör förhålla sig avvaktande. Till saken hör att såvitt jag kan förstå hävdar man att det handlar om såväl ytströmmar som djupströmmar.
De hastigheter det rör sig om mätstydligen normalt i cm/sek (åtminstone djuphavsströmmarna). När det gäller experimentell vetenskap brukar begreppet reproducerbar vara viktigt. När experimentalfysiker kommer med sensationella påståenden sätts det igång en febril verksamhet i laboratorier världen runt för att upprepa experimenten för att se om man får samma resultat. Jag undrar vad oseanograferna gör.
Å andra sidan kan på klimathotsskeptiska bloggar hitta referat av uppsatser som exempelvis hävdar att växthusgasernas roll är överdriven. Jag förhåller mig avvaktande. Ju mer sensationellt ju mer avvaktande är jag. Kort sagt, på klimatfronten intet nytt.
Sten,
glöm inte att publikationen om den påstådda ökningen av energi i havsströmmar använder den katastrofistiska RCP 8.5 som underlag för modelleringen. Ett förfarande som nyligen belystes och fördömdes i en artikel i Nature av Hausfather och Peters (och även i NyTeknik) då RCP 8.5 är ett överdrivet katastrofscenarium som varken har realiserats eller någonsin kommer att realiseras.
Men modellerande utifrån RCP 8.5 ger mer katastrofala utdata och kanske just därför har den varit populär att utgå ifrån.
På västfronten intet nytt-i ny tappning. Ursprunget var väl från skyttegravarna i första världskriget.
Ett vidrigt krig som drabbade gemene man hårt men som gjorde dem som ville utnyttja det rika.
Det finns alltid nån som har en egen vinning och en annan agenda än sanningen.
Tom forskarna gillar att forska där medel finns.
Jag brukar gå in på denna ibland: https://expertsvar.se/
Se där en ny rapport i klimatförändringens namn: https://expertsvar.se/pressmeddelanden/framtidens-extremvader-kan-gora-oss-stromlosa/
Mycken forskning sker-i det framräknade klimatets namn.
Intet nytt men ständiga attacker:
https://www.aftonbladet.se/kultur/a/OpJj9w/konservatismen-har-inget-svar-pa-klimatfragan
Kanske saknar vi konservativa skeptiker svar på vad vi skall göra åt en fråga som inte är något problem vi kan åtgärda!
Varför krångla till det?
Hej alla glada klimatrealister.
Dags att se över era sändningsplattformar. Nu är även Ygeman (och naturligtvis hela regeringen) på krigsstigen och vill överföra ansvaret vad som skrivs och sägs på Youtube, Google och andra plattformar.
Detta är ju ren och skär censur från statsmakten. )
Det visste vi tidigare, men nu är det inte ens maskerat, utan helt öppet att det gäller att tysta all kritik av åsikter utanför ”korridoren”.
BRÅ ( Brottsförebyggande Rådet ) censurerar hårt vad som får komma fram till det fogliga folket. Att de ljuger så dåligt så det blir skrattretande för alla som lever i den verkliga världen, fattar de inte själva.
En åsiktsdiktatur är det viktigaste steget mot verklig diktatur. Vi är snart där om vi inte ser upp. Helt oberoende plattformar för det fria ordet är en nödvändighet.
Detta var OT, men viktigt om de fria bloggarna skall kunna fortleva.
Tack för allt jobb ni lägger på bloggen.
#2
Det är sorgligt när även vetenskapsmän studerar saker i fel ordning. Man skulle ju lika gärna kunna diskutera vad som händer med energiförsörjningen om jorden gick i 2 bitar, en gigantisk utomjording skuggar jorden in 8 miljoner år osv osv. Det är skräp in och skräp ut.
Blir man automatiskt konservativ för att man inte tror att ökad koldioxidhalt kommer att medföra någon sorts klimathot? Är det så att människor som tänker själva är konservativa (och som inte utan vidare accepterar olika påståenden)?
Vänstermänniskor blir då de som måste ledas och inte har en självständig tanke.
Hej Sten!
Som lekman försöker man skaffa sig en bild om hur sannolika utsagorna är. Jag skrev häromdan hur jag har tänkt utifrån vedertagna fakta:
Man påstår att jorden hade varit 33C kallare utan atmosfär. Man påstår också att solstrålningen sett över året är stabilt 340W/m2 som genomsnitt.
Man borde ur detta kunna slutleda att 340W/m2 instrålning kopplat mot atmosfärens komposition vid en viss tidpunkt ger en temperaturhöjning på 33C. Om vi backar 100år får vi ta bort 1C och 130ppm CO2. Vi får då 340W/m2 och 280ppm CO2 och 32C. 32C/340W = 0.094C per Watt. Alla kända och okända parameter inom atmosfär, väder och hav bromsar avkylningen så att effekten blir 0.094C per W/m2.
Nu ändrar vi kompositionen till 560ppm CO2. Man hävdar att det motsvarar ca 3.7W/m2 ökad uppvärmning (bromsad utstrålning). 3.7W*0.094 = 0.348C.
Jag hävdar inte att 0.35C är vetenskapligt korrekt men det borde ge en fingervisning om att åtminstone den bortre delen av 1.5-4.5C spannet är helt osannolik. Om inte måste enligt min tolkning effekten av bromsad utstrålning ha en logaritmisk effekt på temperaturen.
Kanske den har det…
Apropå ”inget nytt”.
Sanningen om Antarktis. Stor okunskap om Antarktis skriver Ericson i Ubbhult på sin blogg.
http://www.ericsoniubbhult.se/
Ett annat uttryck, som jag tycker är tillämpligt är: Vänta och se. T.ex. hur Grand Solar Minimum kommer att te sig.
Egentligen borde Sunt Förnuft tillerkännas stor betydelse.
Hur kan man basera förutsägelsen av framtida klimat, som är ett så komplext system, på en enskild faktor som CO2-hypotesen? , speciellt som den utsättes för förrädisk manipulation.. och Ad Hoc -korrigeringar.
Och inte minst med tanke på otaliga forskningsresultat, som pekar på så flerfaldiga , divergerande orsakssammanhang beträffande klimatet.
Värmer eller kyler CO2?
Hur stor betydelse har massa och gravitation?
Vad säger historiken på basen av iskärnor ?
Vad är sanningen bakom förindustriella CO2-nivåer.
Och inte minst bakomliggande ekonomiska och One world Government-strävande agendor ?
Det enda riktiga är att reflektera framtida utveckling, genom observationer och avslöjande sammanhang.
#8 Latoba
ang värmerekordet på Antarktis: Fake news!
https://notrickszone.com/2020/02/17/is-all-time-antarctic-20-75c-record-high-temperature-just-a-sensational-hoax-station-data-show-only-16c/#comments
Rekord kräver noggrann mätning.
Rekord kräver också att justeringar finjusteras bättre: https://realclimatescience.com/2020/02/no-excuse-for-data-tampering-2/
Men för VäderPär passar det tydligen in när han har sagostund med Bah.
Pär Holmgren fortsätter sprida Fake News.Nytt värmerekord på Antarktis påstår han,sedan att det inte är på själva Antarktis nämner han inte.
.Illustrerar med en karta över Antarktis som är färgad illröd.
Tack Sten.
Jag vet inte om jag håller med dig om att det råder ”inget nytt”. Visserligen är väl den vetenskapliga debatten över sedan länge – klimatalarmisternas teorier är betryggande falsifierade, och det finns ingen klimatkris.
Men klimatfrågan i all dess vidd – moraliskt, juridiskt och politiskt – är långt ifrån stillastående. Jag tycker nog att den är livligare än någonsin. Sakta men säkert vinner klimathotsskeptikerna mark, meter för meter, även där. I amerikanska domstolar, i medias uppmärksamhet, i de bekymrade minerna över ”klimatskeptiker”, i hur frågan hanteras politiskt utanför FN och EU osv. Och – kanske viktigast av allt – på nätet.
Sten, jag begriper inte vad du menar här:
”Eftersom vädersystemet är kaotiskt i den meningen att små skillnader i ingångsvärden snabbt förstoras så att de efter ett par veckor är meningslösa så fick man hitta på sätt att stabilisera så att även om de inte förutsade hur vädret skulle bli så var det ändå något slags möjligt väder.”
Det låter som någon slags kritik, men vad handlar det om?
Lasse #10
Tack för länkarna! Ska bli spännande att följa utvecklingen.
Pär Holmgren är en förkastlig alarmist med grumliga åsikter. Vad Bah är vet jag inte men hon är högt uppe i det blå.
Sten!
Tack för att du konfirmerar det jag tänkt. Klimatsimuleringarna utgår inte från hur och var koldioxid fungerar i atmosfären och påverkar temperaturen en meter över markytan. Modellerna matas istället med ökad solinstrålning i toppen av atmosfären.
För det första kan det inte bli rätt och för det andra är det självklart att det blir varmare om solinstrålningen ökar och det kan man visa med en mycket enkel modell.
I gränsen mellan dygnsprognos och 30-årsklimat verkar vädret påverkas under månader och år av storskaliga fenomen som Rossbyvågor och jetströmmars ringlande. Men här verkar det helt saknas förmåga att förklara vad som hänt eller prediktera framtiden. I en bok jag läst står det istället om ”teleconnections” som förklaring till att vädersystem på vitt skilda platser på jordklotet uppträder samtidigt.
Pseudovetenskap är förklaringen till att det inte rapporteras något nytt på samma sätt som västfronten i delar var ett pseudokrig där soldater från båda sidor förde en gemensam kamp mot omständigheterna och t.o.m. firade Jul tillsammans.
Ge inte upp ännu. I dag har jag tre gånger hört ett intervjuvobjekt säga att ”det beror inte på klimatförändringen”. Detta i TV och på en och samma dag. En av dem var meteorolog!
Små, små förändringar i attityderna lyser till emellanåt. Tyvärr hindrar det inte, ännu, att propagandamaskineriet maler på.
Anders Persson #13
Bra fråga. Det är en konstig mening, som beror på en verklig sammanblandning av modell och verklighet.
Som du vet uppstod den matematiska kaosteorin ur meteorologen Edward Lorenz upptäckt att en enkel icke-linjär diffekvation hade egenskapen att när man ändrade begynnelsedata en liten aning så fick man en stund parallella resultat men efter ett tag var trajektorierna helt olika.
Detta har fått många meteorologer, som exempelvis vår vän Lennart Bengtsson att framhålla att ”vädret är kaotiskt. Det jag menade med det jag skrev var att de matematiska modeller som används för att förutsäga vädret en tid framöver tycks klara c:a 10 dagar med viss framgång, men det verkar vara inbyggt i ekvationerna att eftersom ingångsdata inte är exakta så kommer den framräknade trajektorian så småningom att avvika ifrån den ”verkliga”.
Om man för att förutsäga framtidens klimat genom att köra ett stort antal ”väderprognosmodeller” en längre tid så ”vet man” att ingen av dem ger det framtida vädret men låtsas (hoppas) att ensemblen av alla ”prognoserna” ska ge en bild av det framtida klimatet.
Eftersom de ekvationer man använder är ickce-linjära så har de ”i sig” (intrinsically) en tendens att urarta (explosion in finite time). För att förhindra detta måste man lägga in begränsningar (åtminstone delvis numeriska) som håller systemet kvar inom ett begränsat område. Det var det jag menade med ”stabilisering”.
Hur som helst, det som är kaotiskt är matematiska modeller för väder och klimat. Huruvida det också gäller verklighetens väder och klimat vet jag ingent om.
Men, en helt annan fråga. Meteorologin är som jag förstått det en lära om väder. Innan man kunde göra matematiska modeller för att göra väderprognoser var såvitt jag förstår ”klimatet” ett system där ett flertal olika vetenskaper såsom exempelvis geografisk topografi, oceanografi och atmosfärfysik var inblandade, Med utvecklingen av meteorologernas förståelse av vädret och de matematiska modeller som avändes för väderprognoser, blev det så småningom främst meteorologerna som kom att dominera klimatvetenskapen.
Min grunduppfattning är att så länge som meteorologerna håller sig till att förstå vädret gör de ett utmärkt jobb. Det är när de vill vara om inte de enda så åtminstone de främsta kloimatologerna som de ibland tar sig vatten över huvudet.
Ingem,ar #12
jag tyckte att jag ville svara Anders Persson innan jag svarade dig, men nu är det gjort. Mitt inlägghandlade om klimatvetenskapen, inte om klimatet som samtalsämne och politisk fråga. När det gäller vetenskapen tycks vi vara ganska överens.
När det gäller debatten och politiken så lever vi klimathotsskeptiker i vår egen filterbubbla. Det är mycket möjligt att vi vinner mark men vi vet inte om vi ökar från 10 till 12 promille eller 10 till procent, eller rentav från 20 till 24 procent.
Det vi vet är att det är så många som lever på klimathotet — forskare, politiker, journalister till att börja med och sedan har vi alla dessa klimatrådgivare inom stora organisationer, dessa klimatterapeuter och t.o.m de som forskar om klimatförnekare. För dem är det stora hotet inte klimatförändringarna ut det är vi klimatrealister som utgör det verkligt stora hotet. Vi är inte ens David i en kamp mot Goliat utan möjligen kan vi ha som förebild ”Musen som röt”.
#7
Mats Hedman.
Du kan faktiskt själv göra en vetenskapligt oklanderlig studie av koldioxidens effekter vad beträffar strålningsfysiken här:
http://lorelei.uchicago.edu/modtran/
Kolla den totala IR-utstrålningen (298.52 W/m2). Ändra sedan koldioxidmängden till önskat värde och se hur mycket utstrålningen ändras. Justera ”temperature offset” tills du kommer tillbaka till den ursprungliga utstrålningen (tips det blir ca 0,8 grader/fördubbling).
Grundvärdena gäller vid Ekvatorn och molnfri himmel, men du kan i viss mån välja både breddgrad och molnighet och se effekterna.
Observera att hur du än ändrar kommer du aldrig i närheten av 3 grader per fördubbling. För att komma dit måste man nämligen göra helt orimliga antaganden om hur mängden vattenånga förändras (men utan att molnigheten påverkas, för då spricker det hela). När du ändrar ”temperature offset” får du för övrigt två alternativ när det gäller vattenångan: oförändrad mängd vattenånga (vilket är för lågt vid en temperaturhöjning) och konstant relativ fuktighet (som är för högt), så du kan ”gaffla in” vad som är rimligt. Och nej, du kommer aldrig ens i närheten av ”den officiella sanningen”.
”Men jag vet ju inte hur konvektionen påverkas” invänder du. Nej, och det gör ingen annan heller, och allraminst de som gör klimatmodeller, verkar det. Men allt tyder på att högre temperatur gör konvektionen effektivare och därmed ytterligare försvagar växthusgasernas temperaturhöjande effekt.
Det bör tilläggas att det underliggande programpaketet MODTRAN ursprungligen togs fram för det amerikanska försvarets räkning för att beräkna effektiviteten av IR-målsökare, IR-spanare och IR-kameror i olika situationer och är mycket väl uttestat och verifierat mot verkliga data. Faktum är att den rena strålningsfysiken egentligen är den enda tillförlitliga delen av klimatvetenskapen.
#17 Tack Sten. ”Så har de… en tendens att urarta”. Det sagda gäller väl endast om vi har positiva återkopplingar som tex vattenångans växthuseffekt. Men om det finns negativa återkopplingar som tex molnbildning, koldioxid i stratosfären mm och dessa är starkare än de positiva så har väl en beräkning inte lika lätt att urarta? Jag uppfattar RCP2,0 och RCP8,5 som ”begränsningslinjer” som är så extrema att de inte kan inträffa men som behövs för att testa beräkningarnas robusthet.
#11
Jodå, Esperanza ligger faktiskt på Antarktis fastland, om också bara nätt och jämt. Han nämner dock inte att det var en extrem Föhn som ledde till ”rekordet”. Titta på den här bilden:
https://i0.wp.com/wattsupwiththat.com/wp-content/uploads/2020/02/clip_image004-5.png?resize=606%2C485&ssl=1
Den högra termometern mäter daggpunkten. I detta fall 10 grader. Temperatur 18 grader, daggpunkt 10 grader, det innebär en relativ fuktighet av 34% vilket är mycket lågt för en plats med maritimt subarktiskt klimat, och innebär att en extrem föhneffekt måste ha förelegat.
#20
Nej, det är faktiskt inte alltför ovanligt att även avancerade klimatmodeller vandrar iväg långt utanför det rimliga och förutspår t ex havsis vid Hawaii. Sådana körningar dumpar man tydligen i tysthet.
Ett annat problem är att i varje fall många modeller inte klarar av att uppfylla energiprincipen, utan ”skapar” eller ”förintar” energi. Detta löser man tydligen genom att sprida ut överskottet eller underskottet jämt över hela jordytan:
#19 och #21
Tack tty jag återkommer om #19 när jag kollat länken. Klart verkar att sätta ett rimlighets framework för en själv ofta hjälper.
Om #21 har du kollat hur klumpigt data är rapporterat för Antarctica. Här har du proffs med icke oäven lön som har fel på både +- och decimaler. Bara våra bästa får åka till sydpolen ändå gör de så fel. Kolla AYM***** på GHCN raw vs rättat.
#22
En självklar och enkel lösning på ett problem man vill prata bort eller inte alls prata om.
Heja alla modellerare!
Eftersom “tty” förde in diskussionen på strålningsfysik skulle jag vilja ta upp en sak som jag funderat på ett tag och det är hur entropiändringar i in- och utgåendestrålning påverkar ”klimatet”. Det jag tänker på är att vi får in fotoner med högre energi till jorden och fotoner med lägre energi strålar ut, alltså måste dessa vara många gånger fler och alltså påverka entropin i systemet (graden av oordning), har själv ingen aning hur detta påverkar klimatet och dess ändring så jag gjorde en liten sökning och hittade endast en artikel som jag länkar till nedan och här nedan är ett citat ut artikeln som är rätt tung matematiskt sätt. Är det nån med mer kunskap om strålningsfysik som vill kommentera så vore det intressant
” Blackbody radiation is defined as that containing the largest amount of entropy for a given energy. By comparing the Earth’s upwelling radiation spectrum with respect to a blackbody at 285 K, I showed how to obtain the magnitude of the entropy production in the atmosphere at different wavelengths, which opens new lines to investigate atmospheric processes and climate”
Entropy of radiation: the unseen side of light
(Scientific Reports 10 May 2017)
https://www.nature.com/articles/s41598-017-01622-6
Ang Science-artikeln som Sten Kaijser utgår ifrån noterade jag att man där påtalar särskilt ökade havsströmmar i tropiska vatten trots att man för (åtm) en av ingående ”data” (läs modell) uteslutit de +/- 5 breddgraderna närmast ekvatorn. Eller så missuppfattade jag texten.
#19 tty
Återigen stort tack för att du delar med dig av ditt kunnande.
Anders #26
Tack för kommentaren. Jag han inte läsa ursprungsartikeln ordentligt utan det viktiga var för mig att hitta artikeln för att kunna ge länken. Det mitt inlägg ju handladeom var att när det gäller sensatonella vetenskapliga påståenden så finns det ingen anledning att omedelbart tro på dem.
Jag ville osckså lyfta begreppet ”reproducerbarhet”, ett begrepp som jag undrar om och i så fall hur det används inom det som kallas klimatvetenskap.
angående ## 26, 28 och alla övriga läsare
Det vore otroligt intressant om fler kunde försöka sig på att läsa originalpeket för att sedan publicera sina tankar, reflektioner och slutsatser av detta arbete här på KU – så att vi tillsammans kan dissekera det och komma till vår egna slutsats.
# 17 Sten:
Jag är lessen, men du verkar ha allvarligt missförstått hur numeriska prognosmodeller inom meteorologin fungerar. Hur det fungerar fihns det sedan 50 år en rik litteraturm både för specialister och lekmän.
Det finns t.ex. inget i ekvationerna som ”vet om” eller ”tar hänsyn till” att ingångsdata inte är perfekta. Ekvationerna räknar på och kan göra så i ”evighet”. Prognoserna är mycket bra de första 2-3 dygnen, användbara 5-6 dygn framåt, men saknar efter 9-10 dygn varje statistisk ”skill”. Jag avser nu prognoser över perioder på 12-24 timmar. Bildar man tidsmedelvärden så ökar ”skillen” några dagar.
För att ytterligare öka ”skillen” kör man 30-50 prognoser parallellt med lite olika utgångsvärden. Då får man i ensemblemedelvärdet en ”skill” på två veckor, gör man kvartalsmedelvärden säger mina kollegor inom säsongsprognosbranschen att man kan ha ”skill” upp till ett halvår. Men dessa ensemblemedelvärden ser inte fysikaliskt realistiska ut. Detta är en statistisk effekt av samma slag som säger att medelantalet barn i en familj i ett visst land kan vara 1.83.
En enskild numerisk prognos är prognostiskt väderlös efter 9-10 dygn, men allt det som den producerar är realistiska och fullt tänkbara scenarior. Och vi har haft fall då en 56-dagars prognos stämt nästan perfekt, pga ren tur.
Antar vi nu att modellklimatet inte är stabilt, t.ex. pga yttre påverkan av atmosfären så framgår det när man bildar medelvärden över 30 år, t.ex. 2030-60 och jämför med medelvärden 1990-2020.
Problemet är att modellerna är inte 100% perfekta, bla. vad avser molnbehandlingen. Det påverkar mycket lite de dagliga väderprognoserna, men blir mer och mer märkbara ju längre vi kör prognosen.
Nej men i spåren av klimathotandet händer det saker med energin. Nu kommer det nödrop ifrån vindkraftsindustrin enligt DI. Man vill ha mer subventioner för att klara sig. Lite kul att den varma vintern knäcker vindkraftsindustrin. Det kanske är det som de menar är klimathotet, dvs hotet mot vindkraftens överlevnad?
#25 Bo Gustafsson, tty och andra.
När du skriver om jordens interaktion med rymden så vill jag ge lite andra infallsvinklar.
Strålningsfysiken, vattenångans konvektion (värmetransport) och molnbildning i all ära, detta kan mycket väl betyda att klimatkänsligheten är låg och det gilla vi ju här.
Men är det inte en ännu viktigare fråga vad som driver klimatförändringar? Jag tar fasta på bl.a. Nir Shaviv som menar på att solen har en mycket större inverkan än vad IPCC erkänner. Men HUR????
Mot den bakgruden vill jag gärna visa denna filmen:
https://www.youtube.com/watch?v=rEWoPzaDmOA&t=16s
där bl.a. Brian Tinsley medverkar.
Om jag hade haft väldigt mycket tid och energi skulle jag ha grävt vidare här:
https://agu.confex.com/agu/fm19/meetingapp.cgi/Session/79259
En konferens som överlappade Madridmötet…. Science is settled since long….
#25
Intressant aspekt. Hoppas någon kunnig person kan ta upp den för vidare behandling.
Jag ser att man utgår frå en medeltemperatur på jorden på 16 grader vid beräkningen. Det är ju ett aritmetiskt medelvärde. Jag förmodar att vi inte har samma medelvärde i strålningssammanhang från en hel yta med svartkroppsstrålning med temperatur på 16 grader över hela ytan som om vi tar en jämförelseyta, lika stor, och delar den i två halvor, den ena med 0 grader och den andra med 32 graders temperatur. Kanske är skillnaden betydelselös?
OT Ibland är det skönt uppleva klimatet/vädret live. Har just varit ut på en lång cykeltur i det fina vintervädret. Det är strålande sol och minus 3 grader. Inatt fick vi 10 cm torr snö, har nu ca 70 cm snö. Vädergudarna är på gott humör idag, ivarje fall i Norrbotten.
#19 tty
Ville bara tacka för länken och lektionen, mycket användbart. Lustigt att min kuvertformel kommer så pass nära. Som du säger får man tro på brutala förstärkningsmekanismer för att nå IPCC intervallet.
OT?
Nej vänner, alla är inte frälsta klimataktivister. Det finns en liten region i Europa, Gallien (Norge), där det finns ett motstånd (Asterix och andra galler) mot alla ekonomiska dumheter.
Min hustru blev inbjuden, och gick med, i en norsk facebookgrupp som heter Folkupproret mot klimathysteriet. På mindre än två månader har gruppen ökat till nästan 100 000 medlemmar.
Bröder och systrar, hav förtröstan, kanske får vi ett uppvaknande även i broderlandet Sverige.
På västfronten intet nytt!
Synnerligen låst läge med västliga lågtryckspassager från Atlanten:
https://www.svd.se/polarvirvlar-bakom-milda-vintern-det-ar-ovanligt
Mönstret kan brytas om solen kan värma norr om polarcirkeln. Mars?
#36 Thomas
Apropå norska ”Folkeopprøret mot klimahysteriet”. Vem startar en liknande FB-grupp i Sverige?
OT
När ska politikerna med MP i spetsen vakna och sluta med planekonomi i vårt energisystem. Dom sitter just nu och leker med vår framtid. Rent ut sagt skrämmande.
https://www.uniper.energy/sverige/nyheter/en-elmarknad-som-blaser-bort/?fbclid=IwAR0tGqBI1UHu5yRpRca1YRPEoRqgPFvyTUld5CPH7USLAR5Dzo1HLaaZVEw
#39
Ja det är skrämmande när folk som inte förstar hur saker och ting fungerar ska vara med och bestämma hur det SKA fungera. Att det skulle komma till negativa elpriser var ju bara en tidsfraga, det var ju klart för alla nagorlunda insatta i fragan.
Men tar man sig an problemen och försöker lära sig? Nej hellre stoppa huvudet i sanden och köra vidare…
#32 Rolf Mellberg
Tack för länkarna håller just på att lyssna igenom ”Climate Forcing, Our fututre is cold” har för mig att jag lyssnat in den då den kom men den är värd en repetition. Förutom Svensmark och Shaviv har ju också CERN byggt en experimentanläggning för att titta på molnbildning (CLOUD) så jag kollade deras publikationer men de verkar syssla en del med biogeniska partiklar och moln även om huvudsyftet var att titta på kosmisk strålning, får gå igenom respektive publikation, se länk
http://cloud.web.cern.ch/content/publications
#41 Bo
Jo jag är fullt medveten om CERN, CLOUD och Jasper Kirkbys insatser. Men jag har aldrig riktigt fattat vilket resultatet det har blivit av denna forskning. Har man kanske fått fram starka resultat som ändå inte fått acceptans i den låsta strid som pågår? Jag vet inte.
Hursom helst: Här kommer en av mina absoluta favoritfilmer, gjord av denne Jasper:
https://www.youtube.com/watch?v=sDo7saKaEys&t=30s
Paul, Lars #38,40
Det är ju bara vi som är lite skeptiska som inte fattat riktigt hur man ska räkna.
De som sågar Greta och klimathysterin borde istället tillbringa en tid med en miniräknare, skrev ju Andreas Cervenka i DI för ett tag sedan.
Förutom låga elpriser, lättuppvärmda lokaler och bostäder mm. så finns det en mycket stor fördel till med vinterns väder.
En fördel som jag inte har hört någon ända MP politiker nämna, men de sk…r väl i miljön nu mer.
Fördelen som jag ser utanför mitt fönster är naturligtvis vårt hav Östersjön.
Mängder av nytt vatten har av syd-sydväst vindar ökat på vattennivån i hela Östersjön.
Ett enkelt överslag visar att det rör sig om ca. 250 000 km3. med saltare och syrerikare atlantvatten.
#36 Thomas
Det finns en månadsgammal FB-grupp med 8 !! medlemmar som heter : Nej till fortsatt klimathysteri!
Administratör är en 69årig kvinna från Tyresö som heter Alice Moncada. Jag får lite dåliga vibbar – skulle gärna/hellre se att någon känd härifrån bloggen vore ”ägare” till en sådan grupp
#42 Rolf Mellberg
Så då tog ”Climate Forcing, Our future is cold” till slut slut (var tvungen att käka lite onsdagsmat med min fru i halvtid). Jo, det var nog den videon som triggade igång mina funderingar runt eventuella entropi-effekter av in- och utgående strålning kan jag tro även om den inte tog upp just dessa aspekter.
Intressant föreläsning var det i alla fall och vad gäller ingående strålning så har ju NASA en satellit (SOURCE) som mäter hela det elektromagnetiska spektrumet så där borde man kunna få färska grunddata.
Att förutspå framtida klimat är helt klart inte så lätt som vissa tycks tro. Den som lever får se
Bo Gustafsson # 46
C-G Ribbing brukade påpeka just detta att fler fotoner strålade ut, eftersom de som kom in var energirikare. Det gjorde att jorden har inte bara energibalans utan också entropibalans.
#41, 42: Angående CLOUD-experimentet och effekten av galaktisk kosmisk strålning på aerosol-formation se denna artikel i Nature från 2016:
https://www.nature.com/articles/nature17953
Citat från abstract: We find that ions from Galactic cosmic rays increase the nucleation rate by one to two orders of magnitude compared with neutral nucleation.
47# Sten Kaijser
Tack för tipset ska se vad han har sagt om entropin, jag tänker ju att balansen i entropin också kan ändras över tid t ex genom de effekter som man talar om i den video som Rolf Mellberg länkade till
#48 Fredrik
Mer om CLOUD
Tack för länken men det är lite knepigt att utläsa vilken innebörd den har och hur den uppfattas av ”klimatpräster med inflytande”.
Men jag hittade nu lite mer lättsmält information här, som jag tidigare missat:
https://wattsupwiththat.com/2019/10/14/weekly-climate-and-energy-news-roundup-380/
Anders Persson #30
tack för informationen. Utan att gå in på algoritmer och programmering så föreställer jag mig att väderprognoser
”utgår från” Navier-stones. Man stegar sig fram. Först hur det rör sig, sedan andra egenskaper som temperatur och luftfuktighet. Att göra många beräkningar med ”närliggande men icke identiska” startvärden bör vara ett bra sätt att upptäcka ”labila lägen”.
Om alla ligger nära efter några dagar ökar tilltron. Om resultaten är väldigt olika, säger det en del om den aktuella situationen.
#51 Sten: Det du säger är helt korrekt, men är relevant för väderprognoser för SVT 10 dygn framåt, inte klimatsimuleringar. Där ligger a l l a prognoser huller om buller, som de redan gör idag efter 15-18 dygn. Men de ligger inom den klimatologiska normalfördelningen, m a p på det klimat som råder under den studerade tidsperioden, t.ex. 50-80 år framåt.
Hej igen Anders,
din sista mening är intressant.
Eftersom vi inte är där ännu så är det väl inte alldeles självklart hur exempelvis medelvärde och varians för temperaturen kommer att vara om 50 år. Har vi de två så känner vi ju hela normalfördelningen, men utan vet vi ju inte mycket.
#53 Sten: Du låter kritisk, men jag förstår inte varför. Min poäng är att de atmosfäriska modellerna saknar prediktiv skill som normal väderprognoser har 5-8 dygn framåt, men det hindrar inte att de är i stånd till, eller borde vara i stånd till att just beräkna medelvärde och varians 50-80 år framåt. Det som hindrar är deras konstruktion, t.ex. förmåga att simulera molnbildning, inte att en 21 482 dygnsprognos troligen inte stämmer (även om det inte kan helt uteslutas!).
Anders P #54,
”borde vara i stånd till att just beräkna medelvärde och varians 50-80 år framåt”
Och vilken vetenskaplig grund har du för detta påstående? Är modellerna verifierade? Har de med havsströmmarnas olika cyklicitet? Har de med solcyklernas sekellånga variation eller räknar de fortfarande med solen som en konstant lysande lampa fastän solfysikerna har pekat på ett flertal påverkansfaktorer för solen? Hur väl hänger klimatologerna egentligen med i den snabba vetenskapliga utvecklingen på dessa områden?
Enligt min mening så är svaret nej. Meteorologerna hänger inte alls med. Det handlar inte bara om enstaka osäkerheter om molnen, utan stora svarta hål i modellerna där oinformerade gissningar (parametriseringar) fått ersätta initierad vetenskap inom oceanografi och solforskning.
#31 Ulf – ”Nu kommer det nödrop ifrån vindkraftsindustrin enligt DI”
När man sköljde ut patriarkatet så blev man även tvungen att avskaffa den värdegrund på vilken deras framgång vilade.
En del av de besuttna hade högre utbildningar i både teknik och ekonomi och detta gjorde det möjligt att genomföra projekt där man i förväg räknade ut sannolikt utfall. Allt detta har förklarats bullshit och andra livsåskådningar är nu lika bra om inte bättre.
Ännu har revolutionärerna inte hunnits i kapp av den bistra verkligheten. Likt kopior av Che Guevara provsitter de stolarna i direktörernas rum, men har inte noterat att vinandet de hör inte är ventilationen
– utan varvtalet på generatorn som sakta minskar.
Trots att vindkraften redan drabbas överproduktion vid starka vindar så planeras ytterligare projekt. Om utbyggnaden når dit politikerna siktar så kommer de dagar när det blåser ordentligt att vara ren förlust för hela industrin.
Hur mycket man än bygger kvarstår samtidigt problemet (utmaningen) att från att ena dagen stå för 40% av inmatad effekt och nästa dag vara helt obetydlig 1%.
Vindkraften är enormt olinjär med vindstyrkan och den kommer bygga ihjäl sig själv. När ägarna får den vind de väntat på i dagar så faller priset på spotmarknaden till -10..10 öre/kWh. En period med bra vind och milt väder är värdelös och ökar bara slitaget utan att täcka driftkostnaderna. Man behöver bara kolla vindstyrka och yttertemperatur så vet man att priset för inmatad energi går i botten.
Det finns dessutom inga billiga energilager med bra verkningsgrad som motiverar att man sparar energi från vindkraft. Det lilla extra man tjänar på att lagra energi och mata ut när det är några öre bättre pris äts upp av att energilagren har förluster både vid inlagring och uttag och om man använder batterier är de enormt dyra och har begränsad livslängd.
Den mängd man behöver lagra för att göra big business är enorm då man som producent i medeltal får 30-50 öre per kWh. Ett batteri kostar som bäst 150 $/kWh = 145 778 öre. Om batteriet klarar 1000 tusen cykler så bör man dra in 146 öre per cykel för att betala av batteriet. (Utan avancerad investeringskalkyl)
Vindkraften har inget incitament i närtid att generera kontinuerlig energi. Målet kommer att vara att reducera driftkostnaden genom att skydda rotorbladen mot slitage och bygga utan växellåda.
Genom långa perioder av både över- och underproduktion kommer vindkraften plåga livet ur både sig själv och de andra mer kontinuerliga energislagen.
Som teknisk apparat är vindsnurran en bråkig kompis som man får ta för vad den är.
Visst tafsade patriarkatet på kvinnor och rökte cigarr, men man får respektera att de mellan portvinsglasen räknade rätt. När man byggde Lilla Edets kraftstation 1929 så funkade det enligt beräkningarna.
På kort sikt gissar jag att våldsam politisk styrning per timme eller minut av nätavgiften kommer att krävas för att väcka uppmärksamhet och få folk hålla sig borta från elnätet under kritiska tider.
Disk, tvätt, frys, elbil måste köras på harmlösa timmar. Priset och din självbevarelsedrift kommer att motivera dig.
Vårt gemensamma elsystem som en gång skapades av Thomas Edison till allas vår förundran och komfort, kommer ge oss maskiner som väljer att mala kaffe på nätterna och vi får som kompensation sjunkande disponibel inkomst.