Samarbetet mellan Magnus Cederlöf och Lennart Bengtsson har fortsatt och nu avkastat ytterligare en jämförelse av temperaturdata för Uppsala och Stockholm i förhållande til ECMWFs databas. Det är visserligen långt från globala medelvärden, men det är av intresse att se ev fel och inkonsistenser i lokala mätningar. Globala medelvärden är inte bättre än ingående lokala temperaturdata.
Osäkerheter i temperaturmätningar del 2
Av: Magnus Cederlöf
I ett tidigare inlägg uppskattade jag osäkerheten i de svenska markbaserade temperaturmätningarna till att vara i storleksordningen 0,4 grader på 50 år. Med tillgång till ECMWFs satellit- och väderballongs-baserade mätningar kan man på ett ännu bättre sätt försöka uppskatta osäkerheten. Och i det här fallet kan man verkligen säga att det var värre än jag trodde.
Fig 1 – Temperaturskillnad mellan SMHIs (justerade) markstationer och ECMWFs 2-meters-temperatur
Det finns naturligtvis en osäkerhet även i väderballongs- och satellitmätningar, men frågan är om detta fel förändras sig så mycket över tiden. Det är tydligt enligt figur 1 att de markbaserade mätningarna visar successivt varmare och varmare temperaturer jämfört med ECMWFs temperaturer. Mitt ögonmått säger mig att osäkerheten ligger i storleksordningen 0,6 grader på 30 år. Det skulle innebära närmare 2 grader på 100 år.
Fig 2 – Temperaturskillnad mellan SMHIs markstation och ECMWFs 2-meters-temperatur för Stockholm.
Fig 3 – Temperaturskillnad för Stockholm mellan SMHI och ECMWF per månad.
Fig 4 – Temperaturskillnad för Uppsala mellan SMHI och ECMWF per månad.
Tittar man på skillnaderna per månad är det inte lätt att dra några slutsatser. Minst temperaturökning verkar ha skett under vintermånaderna och mest temperaturökning verkar ha skett under sommarmånaderna. Det här kan inte jag förklara. Hoppas att någon läsare kan bringa klarhet i detta.
Helt klart är iallafall att de markbaserade mätningarna har ett stort fel och att de tenderar att visa högre och högre temperaturer. Eftersom det verkar vara väldigt svårt att få bort urbaniseringseffekter och andra fel från de markbaserade mätningar, kanske också de globala temperaturserierna grovt har överskattat temperaturutvecklingen.
Fig 5 – Årlig global medeltemperatur enligt HadCRUT4 (markbaserad) och ECMWF (väderbalong/satellitbaserad). Gråa området är osäkerheten i HadCRUT4. ECMWF-kurvan är förskjuten i y-led för att passa in i osäkerhetsområdet.
I figur 5 jämförs HadCRUT4s globala markbaserade temperaturserie med ECMWFs globala 2-meters-temperatur. Jag har försökt passa in ECMWFs kurva inom osäkerheten för HadCRUT4, men det går inte riktigt att få in ECMWFs kurva inom osäkerheten på HadCRUT4. Det tyder på att det är något allvarligt fel i HadCRUT4s temperaturserie. Felet verkar dock inte vara så stort som i de svenska mätningarna. Det ser ut som att felet är i storleksordningen 0,2 grader på 30 år, vilket skulle ge mer än 0,6 grader på 100 år. Och det representerar en stor del av den temperaturökning vi sett sedan 1800-talet.
Tänk om de markbaserade temperaturserierna har överskattat den nuvarande värmeperioden så mycket att 30-40-talen var lika varma som nu. Då faller hela teorin om den mänskligt orsakade globala uppvärmningen.
Att 30-40 talen var minst lika varma som nu tycker jag blivit bevisat så många gånger att det knappt behöver diskuteras. Varför har t.o.m. skeptiker så svårt att acceptera det?
Hayek #1:
Som skeptiker accepterar man inte bara vad någon säger. Man vill se datat och bevisen. Vad har du bevisen för ditt påstående?
Vad är ECMWF för typ av temperaturmätningsdata?
Allt väder är väldigt lokalt!
Har SMHI någon kommentar? För de är väl med i samarbetet? Eller får dessa uppgifter stå okommenterade?
http://en.wikipedia.org/wiki/European_Centre_for_Medium-Range_Weather_Forecasts
Detta kan, åtminstone delvis, kasta lite ljus på varför någon så kallad ”hot spot” inte har kunnat hittas.
De mätningar som jag sett har varit jämförelser mellan olika institutioners redovisade kurvor på 70-90 talet och ”justerade” senare versionerna. Dessa kurvor där toppen på 40 talet plötsligt hamnat undet nuvarande period är ju väl spridda bland de som läser populära skeptiska bloggar. ( Goddard har väl kört dem de senaste månaden ) Dock är det ju snäppet viktigare med den här jämförelsen då den borde kunna ge möjlighet till en öppnare diskussion om skillnaden mellan SMHI och ECMVFs data. Diskussionen mellan skeptiker och de anglosaxiska instituten har ju minst sagt ballat ur. Det här är spännande. Tack för jobbet.
Om osäkerheten är så där stor och den dessutom har en trend, då är det alarmerande.
Från skeptiker till alarmist på två och en halv minut.
Hallå världen! Vi kan inte fatta beslut på föreliggande underlag från IPCC!
Till och med EU håller på att nyktra till.
https://www.frihetsportalen.se/2014/03/eu-onskar-aterindustrialisera/
Det råder väl ändå en tämligen stor samstämmighet från forskarhåll om att vi står gå randen till en ny istid……
Att i det läget febrilt försöka göra världen kallare, är för mig lika intelligent som att använda hösten till att riva bort isolerigen av rädsla för för värmen.
Något måste rimligtvis vara fel med de två första graferna. Att ECMWF uppmäter nolltrend från 1979 och framåt kan jag kanske köpa, men inte att fluktuationer saknas. Det räcker inte med att bara lägga in trendlinjen.
Osynlige Mannen #8:
Ursäkta om graferna är lite förvillande. De första två graferna visar temperaturskillnaden mot ECMWF. Skillnaden mellan ECMWF och ECMWF är alltså noll. Hur temperaturtrenden för ECMWF ser ut i absoluta tal kan du se i ett tidigare inlägg:
https://www.klimatupplysningen.se/2014/03/04/ingen-uppvarmning-i-sverige-pa-25-ar/
Kan osäkerheten verkligen extrapoleras på det viset? 0.2 grader på 30 år blir då 2 grader på 300 år och 20 grader på 3000 år….
Vad är den horisontella upplösningen i ECMWF-modellen? Det har en viss betydelse för jämförelsen. Punktobservationer och griddade ytmedelvärden är olika saker och kan inte jämföras hursomhelst.
Jag förstår inte heller varför det är självklart att ECMWF har absolut rätt och att allt som avviker är fel. ECMWF-modellen är som sagt en modell och alltså per definition fel (i någon mån) även om den baseras på perfekta observationer (vilket den inte gör).
Om så stora avvikelser förekommer som mellan data från SMHI och ECMWF, måste en oberoende komission tillsättas som utreder denna anomali. Med sådana avvikelser som anges, är det utomordentligt viktigt för framtiden att bringa klarhet. Vi kan ju inte ha en statlig institution som SMHI, som levererar avsiktligt eller oavsiktligt felaktiga temperaturuppgifter. Vi verkar stå inför en trovärdighetskris av stora mått. Miljarder och åter miljarder av våra skatter går åt till att förbygga CO2-emission, då håller det inte med felaktiga temperaturuppgifter som matas in i datamodeller. AGW är i sig en hypotes, men om den främsta signalen som är temperatur, vars noterade historiska data inte stämmer med verkligheten, hur kan vi då försvara de åtgärder som sägs vara förebyggande för en global uppvärmning?
Jag tog en gång ut felgränserna som CRU själva anger i basmaterialet till den sista figuren – på 90% konfidensnivå är de minst de dubbla som visas här – speciellt längre tillbaka i tiden. jag hade ett inlägg om det för något år sedan, men har inte haft tid att leta upp figuren jag gjorde.
Apan #10:
En mycket relevant fråga. Om man har ett systematiskt fel så kan man extrapolera det framåt i tiden. Och om det är så att man antingen inte kan eller inte vill kompensera för det systematiska felet så kanske man kan betrakta det systematiska felet som en osäkerhet.
OT Såg Vetenskapens välrd i SVT2 igår om letande efter djupfrysta mammutrester för att göra kloningsförsök. Där sas det att upptiningen av permafrosten beror på den globala uppvärmningen. Men vad jag förstår så handlar det om erosion av rasbranter som kommer igång varje sommar ganska oberoende av om klimatet är något varmare eller inte. Det handlar inte om glaciärer som växer eller krymper.
OT men ändå
17 år och 6 månader utan global warming. Troende på värmeapokalypsen ”has gone wacko”.
Vilket argument som helst duger numera för att bibehålla tron och pådyvla alla andra klimatreligionen. De har fått överge sina gamla argument om galopperande värme, nedsmält Antarktis, utrotade isbjörnar, avstannande golfström, LochNessodjurets snara död och allt det andra.
Den globala uppvärmningen som till ”wierd weather” leder nu till att avocadoträden ger mindre frukt, skördarna i Afrika uteblir, prostitutionen kommer att öka och antalet våldtäkter, mord och bilkrockar kommer att mångfaldigas innan år 2099. Allt detta och mer därtill på grund av den globala uppvärmningen som icke är, så då kör vi med klimatförändringar i stället eller weird weather eller climate disruption eller vad det nu kommer att kallas nästa år.
Att komma tillrätta med de ändlösa klimatproblemen är förvånansvärt enkelt. I USA: rösta på demokraterna, här hemma: rösta på MP, S, eller C. De kommer så lätt som aldrig det att leverera det för människornas överlevande lämpligaste klimatet. Enda kostnaden: De fattiga blir fattigare och de rikaste blir ännu rikare.
Marc Mirano ger en sammanfattning av det ofattbara klimathotarvanvettet som ser ut att stegras till komplett vansinne hos kongressmän, EUdelegater, svenska riksdagsmän och en stor del av allmänheten. Man nyper sig i armen så det blir blåmärken för att vakna ur mardrömmen, men det hjälper inte. Klimathysterigalenskapen verkar vara här för att stanna.
Att grundligt naturvetenskapligt utbildade (några stycken häckar på den här bloggen) också faller in i kören som sjunger om frihetsgudinnan stående med vatten upp till hakan, vissnande avocadoträn, ökande prostitution, vändande golfströmmar och LochNessmonster som dör pga av den globala uppvärmningen gör saken än värre. Som sagt 20.30 in i videon:
http://www.youtube.com/watch?v=b0Q4AUnKiJg&feature=youtu.be
Gustav #11:
Helt klart har ECMWF-modellen också inbyggda fel. Grid-storleken är c:a 40x80km i Mälardalsområdet. Även om ECMWF-modellen har ett fel i absoluta tal så borde den visa ungefär samma trend som markmätningarna.
År 1850 – nu vet vi den globala medeltemperaturen med en (o)säkerhet på +/- 0,2 grader C – hur såg världen ut då:
Livingstone kartlägge Zambesiflodesn övre lopp. I Rysslands huvudstad St Petersburg sliter de livegna. Den Transsibiriska järvägen ska inte byggas än på 40 år.
Australien är fortfarande en straffkoloni, med 400.000 innevånare.
I USA är det guldrush i Kalifornien. Fördraget med England om Oregonterritorien äri hamn sedan 2 år.
Kanada är fortfarand en engelsk koloni. Hudson Bay Company är sin egen stat i Ruperts Land.
Och ändå så vet vi precis hur varmt det var, överallt.
Inte bara i Sverige1
Ta en titt på ”DayRec” vars ingående stationer har en hundraårig historia. Totalt är det 424 stationer i USA det handlar om som uppfyller kriteriet. Antal MAX-rekord ser ni här!
http://wattsupwiththat.files.wordpress.com/2014/03/clip_image0042.png
Hela artikeln på WUWT
http://wattsupwiththat.com/2014/03/10/record-temperatrures-placed-in-context-with-station-history/#more-104890
Det är ju så en slipsten skall dras. Jag har alltid varit skeptisk mot att man talat om två mått som definierar den globala uppvärmningen. Dels den ökande halten av CO2 som uppmätts på en station i nordvästra USA och där man tydligen tycks ta för givet att denna gas sprider sig jämnt över hela klotet. Dels en enda temperatur som får representera hela klotet efter det att man har räknat ihop 1000-tals temperaturmätningar från jordens alla hörn där de lokala temperaturerna kan variera från under minus 50 grader till över plus 50 grader. Man får här fram en enda temperatur på runt 14-15 grader och som ökat med några 10-dels grader under det senaste århundradet. (Tänk så många fel och brister det finns bland alla dessa temperaturmätningar) Baserat på dessa båda tal gör man sen ett framtidsscenario om hur klimatet på vår glob kommer att se ut om säg 100 år.
Jag är övertygad om att de olika klimatzonerna som tex polerna, ekvatorn etc. utvecklar sig efter olika mönster. Att göra en summering av alla dessa klimatzoner och sen kalla det för en global uppvärmning verkar inte särskilt seriöst.
Innan man uttalar sig om framtiden och hotar med generella katastrofer bör man nog göra en djupare analys över hur de olika klimatzonerna eventuellt påverkas av den lokala ökningen av CO2 , som sannolikt varierar från område till område.
Tänk om man bedömde hälsoläget på ett sjukhus genom att addera alla feberkurvor och säga att idag har den genomsnittliga febern ökat med 0,1 grad.
Är jag ute och cyklar?
PT #20 ”Dels den ökande halten av CO2 som uppmätts på en station i nordvästra USA och där man tydligen tycks ta för givet att denna gas sprider sig jämnt över hela klotet.”
CO2-halten mäts över helt jorden, både från marken och satellit. Halten är inte helt konstant, men variationen är inte speciellt stor heller:
http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Nasa_AIRS_CO2_July03.jpg
Temperaturökningen är mer ojämnt fördelad och du har helt rätt i att ett globalt medelvärde långtifrån säger allt. Problemet här är att ju mer vi går ner på regional/lokal skala desto svårare är det att göra prognoser. I och med att den ökade CO2-halten försvårar för värmestrålning att lämna jorden kan man på ett ungefär säga hur mycket varmare jorden i genomsnitt måste bli för att återställa energibalansen, men hur den extra värmen kommer fördela sig, det är svårare att säga.
”Tänk om man bedömde hälsoläget på ett sjukhus genom att addera alla feberkurvor och säga att idag har den genomsnittliga febern ökat med 0,1 grad.”
Om det var ett sjukhus där alla patienter led av samma sjukdom skulle det ge ett begrepp om epidemins framfart.
Thomas #21
Om det var ett sjukhus där alla patienter led av samma sjukdom kanske en temperaturökning med 0,1°C (hos patienterna) kanske ändå skulle säga mer om a) sjukhusets ventilation. b) sjukhusets mat. c) vad som visas på TV, än vad det säger om den sammanvägda sjukdomsbilden.
Vad innebär ”justerade” i sammanhanget, har man lagt till/dragit ifrån för att kompensera för något och i så fall vad.
Fredrik Berg #23:
SMHI har i princip bara justerat för att Uppsalas väderstation flyttades 1998 från Observatorieparken till Geocentrum. För Stockholm har man inte justerat alls.
#24 MC Vad är din förklaring till denna diskrepans mellan de olika temperaturserierna?
Medveten manipulering eller?
Vad jag förstår så är de data som redovisas i ECMWFs serie ett beräknat värde som inte avläses utan sammanställs från flera? och som gäller för ett större område?
Nån som vet. Hur länge har det funnits instrument som kan mäta temperaturen i 10-dels grader?
Lasse #25:
Jag tror att det är svårt att mäta temperaturen vid markytan med någon större noggrannhet. Men sen tror jag inte att de anstränger sig tillräckligt för att rätta till felen heller. De har lyckats få fram en kurvform som de hade förväntat sig. Och då är de nöjda.
Så här skriver HadCRUT:
”To make an urbanization assessment for all the stations used in the HadCRUT data set would require suitable metadata for each station for the whole period since 1850. No such complete metadata are available, so in this analysis the same value for urbanization uncertainty is used as in the previous analysis [Folland et al., 2001]”
Man har helt enkelt identifierat att man har ett problem, men att man inte har data för att rätta felet. Alltså har man valt att ignorera felet.
Egentligen är nog Lennart Bengtsson rätt person att svara på hur ECMWF räknar fram temperaturen. Men om jag har förstått det rätt så samlar man in olika slags meteorologiskt data och matar in det i meteorologiska modeller som räknar ut temperaturer, vind, tryck, etc för varje punkt (horisontellt och vertikalt) fyra ggr per dygn. Från detta kan man sedan beräkna medelvärden per månad etc.
Här är lite årsmedeltemperaturer över längre perioder från SCB:s årsredovisningar, finns f.ö. inga redovisade temperaturer för varje år för än efter andra världskriget, vissa platser försvinner och andra kommer till, stationshistorik vet jag inget om, fast här i Karlstad så är mätplatsen troligtvis flyttad minst 3 gånger under 1900-talet, likaså i Östersund minst 2 gånger.
Källa SCB:
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Historisk-statistik/Statistisk-arsbok-for-Sverige-1914-2001/
Hoppas det är läsbart.
Scb 1918 Scb 1935 Scb 1938 Scb 1962 Scb 1993
Medeltemp Medeltemp Medeltemp Medeltemp Medeltemp
1859-1915 1859-1925 1901-1930 1931-1960 1961-1990
karesuando -2,8 -2,7 -2,3 -1,5 -2,3
Gällivare -1,1 -1,1 -0,7
Jokkmokk -0,1 -1
Haparanda 0,5 0,6 1 1,6 1,1
Stensele 0 -0,1 0,1 0,7
Umeå 2,1 2,1 2,6 3,1 2,7
Östersund 2 2 2,4 2,9 2,5
Härnösand 3,4 3,4 3,7 4,4 3,8
Sveg 1,4 1,4 1,7
Särna 1 0,9 1 1,5 1
Gävle 4,6 4,6 4,7 5,2 5,2
Uppsala 4,9 4,9 5,2 5,8
Karlstad 5,8 5,8 5,9 5,9 5,4
Stockholm 5,7 5,7 5,9 6,6 6,6
Örebro 5,6 5,7 6,1 5,8 5,7
Strömstad 6,7 6,6 6,3 6,8 6,1
Jönköping 6,1 6,1 6,2 6,2 5,3
Säve 7,1
Göteborg 7,5 7,4 7,7 7,6
Visby 6,7 6,7 6,9 7,1 6,8
Växjö 6,1 6,1 6,3 6,2 6,4
Halmstad 7,4 7,4 7,6 7,3
Kalmar 7 6,9 6,8 7,3 6,9
Lund 7,2 7,2 7,3 7,8 7,9
#28
Nää ! Allt blev ihopklumpat ! ÅH !
Jokkmokk ersatte Gällivare 31-60, 61- 90
Stensele upphörde fr.o.m. 61 – 90
Sveg upphörde fr. 31
Uppsala upphörde fr. 61
Säve tog över fr. Gbg 61
Halmstad upphörde fr. 61
Hoppas det hjälper.
Magnus C #27 Att använda en tidigare metod för korrigering är inte detsamma som att ignorera problemet. Den tidigare metoden behöver ju inte vara dålig ( att utgå från 0 kring 1900 för att gradvis öka osäkerheten allteftersom urbaniseringen ökar).
geheater #30:
Det verkar som om du inte ens har läst det här inlägget som du har kommenterat. Jag har kommit fram till att felet i Sverige kan vara av storleksordningen 2 grader på 100 år. Den ”tidigare metoden” som HadCRUT använder sig av har kommit fram till att urbaniseringseffekten är 0,05 grader på 90 år. Tycker du att den ”tidigare metoden” har kommit fram till ett rimligt resultat?
Det är inte ’enbart’ i Sverige osäkerheter förekommer inom klimateriet. BOM, SMHIs motsvarighet Down Under, är rejält slipade på att ’justera’ respektive undanhålla viktiga fakta & data – starkt understött av CSIRO. JoNova tar upp temat här:
http://joannenova.com.au/2014/03/what-the-csiro-state-of-the-climate-report-forgot-to-tell-you/
Sedan kan oxo hänvisas till Steven Goddard som under lång tid avslöjat GISS/NASA [m.fl.] med medvetna ’justeringar’ åt s.a.s. rätt håll för att få temperaturkurvorna att framstå i enlighet med vad klimathotsreligionen uttrycker. Här ett av flera exempel:
http://stevengoddard.wordpress.com/2014/03/11/removing-the-blip/
Alla dessa ’fel’ är inte oavsiktliga. De är i allra högsta grad medvetna manipulationer för att fördjupa/befästa bedrägerierna, Punto e Basta!
Det gör ont i min värld!
Mvh/TJ
Lite OT och primärt riktat till centristiska troende i IPCCs vetephaenskapande, Donna Laframboise tar upp just frågan om vad IPCC egentligen sysslar med när det gäller ’science’. Länk:
http://nofrakkingconsensus.com/2014/03/11/wheres-the-science-at-the-ipcc/
Mvh/TJ
Magnus C #31: Nej du har inte visat att det i Sverige kan vara så, jag ser bara två (urbana) mätstationer och Folland et al härleder faktiskt sin osäkerhet och accelererar den för att sluta på 0,06 grader år 2000 (0,12 i två standardavvikelser). De härleder den genom att visa hur man testat fram hur mycket eventuella ”värmeöar” kan bidra till den globala effekten, just genom att använda data från satellit- och väderballongsmätningar. Den urbana effekten är ( som man möjligen kan påstå att du visat) verklig men den är definitivt inte representativ för större områden. Urbaniseringen kan rimligen bara påverka områden där urbanisering pågår…
geheater #34:
Det kan vara så att den urbana effekten är väldigt begränsad om man kan mäta på alla punkter samtidigt, vilket man gör med satelliter. Därför blir det ingen urbaniseringseffekt i satellitmätningar. Men eftersom markmätningar nästan uteslutande görs nära städer och bebyggelse så blir felet mycket större. Så du har helt rätt i att man kan bortse från urbaniseringseffekten vid satellitmätningar, men att man inte kan det vid markmätningar.
Magnus C #35:
Ok, eftersom du då var så snabb på att meddela att man ”valt att ignorera felet” så antar jag att du nu kommer att meddela hur du i dina påståenden om mätfel berättar:
Hur du i dina beräkningar tagit hänsyn till hur stor del av Hadcrut4 som kommer från temperaturer över hav (som inte i något fall jag kan tänka mig kan innehålla något urbaniseringsfel)?
Om onte du gjort detta är jag rädd att vi hamnar i ett klassiskt fall av körsbärsplockning…
geheater #36:
Så vitt jag vet finns det inga tillförlitliga mätningar av havstemperaturer före satellit-erans början 1979. Därför är havstemperaturerna före 1979 mer eller mindre extrapolationer av landmätningar. Och då kommer felen att fortplanta sig till haven.
Eventuellt en delförklaring för differensen.
Det finns kanske inte bara UHI utan också (i Sverige) ”FHE” (Forest Heat Effect). Det har inte funnits så mycket skog, i historisk tid, i Sverige som nu . Om man jämför tex 1940 med 2010 så har skogsareal och kubikmeter ökat dramatiskt ( den som vill kan kolla det exakt). Det borde generellt påverkat mikroklimatet runt mätstationerna, med mindre svängningar mellan min/max temperaturer . Exempel som kan påverka mätstation:
* Kortklippt gräs / tjock grässvål
* Grusad gång till instrumentet, bar mark nära mätstationen
* Förändring av skog/träd/buskar/bäckar i närheten påverkar tex bildandet av inversioner
* mm
Intressanta referenser (från min pappas samling):
Odin,H 1969 Hyggesstruktur och mikroklimat
Odin, H 1974 Skogsmeteorologiska faktorers ändring vid kalavverkning, del 1
Andersson, B 1968 Om temperaturförhållande på kala hedar samt tall- och granplantors känslighet för frost under vegetationsperioden,Sveriges Skogsvårdsförbunds tidskrift