Den kalla våren fortsätter. Under tiden så har president John Biden samlat ihop folk till en egen liten klimatkonferens. Bilden ovan visar tidigare konferensers och överenskommelsers betydelse för atmosfärens koldioxidhalt. Alla har betraktats som oerhört viktiga och epokgörande men koldioxidökningen trampar oberört på i ullstrumporna.
Trevlig Helg, önskar
Redaktionen
Lyssna på Fredrik Charpentier Ljungqvist i vetenskapsradion. En vettig forskare (bl a klimatforskare?) och dessutom rätt ung. Slingrar sig ur rätt bra om klimatet men även om pandemin. Panik är ordet för dagen…
https://sverigesradio.se/avsnitt/1706431
Nyfiken fråga:
I många inlägg här på bloggen har konstruktionen av gen-IV kärnreaktor diskuterats. Jag finner det väldigt intressant och det skapar en del framtidstro om ett väl utformat energiförsörjningssystem, där vi förmodat kan slippa se stora delar av vår omgivning exploaterat av mindre nogräknade vindkraftsförespråkare.
Många (om inte alla) modeller av den kommande generationen ”snabba” reaktorer innefattar salter som moderator och ”värme-transportör” mellan härd och värmeväxlare.
Hur ser det ut ”på fronten” i avseendet materialval för avgörande konstruktionsdelar såsom ”inneslutning”, rör, pumpar, ventiler, ånggenerator, osv?
Saltlösningar är av naturen starkt korrosiva, och i valet av material har det stor betydelse för hur anläggningen håller tätt.
Testas keramiska materiel?
Mvh.
# 1 Lars T. Tack för tipset. Fredrik C. Lj.’s förhoppning att kunna bidra till att berika tolkningen av historiska förändringar med naturvetenskapliga insikter är intressant, men hur ny är tanken?
Men nu vore det väl sjutton om vi inte ska bli rädda.
https://www.theguardian.com/environment/2021/apr/23/climate-crisis-has-shifted-the-earths-axis-study-shows
Fyra meter på fyrtio år, det ni!
En god vän jobbar som gymnasielärare inom de naturvetenskapliga ämnena på en skola i Stockholm. Vi hade en diskussion i vintras om klimatet och det hettade till lite när jag uttryckte mina tvivel om att hotet är så alarmerande som det framställs. Vi hade dock ett bra meningsutbyte i stort och det kan säkert bero på att vi känt varandra i över tjugo år och hon vet att jag inte är någon tokig ”foliehatt” utan en vettig person med mycket goda naturvetenskapliga kunskaper. Men det var ändå intressant att märka att trots det var så pass svårt att prata om ämnet. Hade inte jag haft det förtroendekapital vi byggt upp under alla år hade jag troligen blivit avfärdad som en idiot för min ståndpunkt.
Jag själv reagerade på att det fanns stora luckor i kunskaperna hos min vän, trots att hon jobbade som gymnasielärare inom området. Jag fick till exempel mothugg när jag sa att jag tycker utgångsläget är fel och oklart när politiker, barn mm säger att vi måste ”stoppa klimatförändringarna” och ”stoppa den globala temperaturökningen”.
– Vad menar du då, frågade hon.
– Jag menar att när man uttrycker sig så missar man ju att klimatet alltid har ändrat sig och att temperaturen varierar av naturliga orsaker. Man borde vara tydligare med att det i så fall är den antropogena påverkan man avser. T ex bedöms ju den temperaturhöjning som ofta nämns kanske bara till ca hälften bero på människans utsläpp, och resten på grund av naturlig ökning.
– Var har du läst det? sa hon (Med lite höjt tonläge)
– Det säger IPCC själva i sina rapporter och är ju inget konstigt, även om andelen av människan bidrag inte är helt klarlagd och kan vara mer eller mindre.
Vi fortsatte diskussionen och hade en fortsatt trevlig kväll och är fortfarande goda vänner.
Jag har nu gett min vän ett ex. av Staffan Mörners bok och sagt att det vore kul om hon kunde låta sina elever få gräva lite i det som står där och komma till egna slutsatser. Än så länge har jag inte fått någon återkoppling, och jag tvivlar tyvärr också på att hon kommer använda boken i undervisningen. Hon skulle nog troligen äventyra sin anställning om hon skulle göra det.
Jag upplever att en del av problemet är att många av de ”klimatrealistiska” böcker som finns idag som är för tjocka, svårgreppbara och därmed för lätta att vifta bort då folk inte orka läsa dem. För varför ska de anstränga sig så mycket för att ifrågasätta något de ju redan vet? Här funkar varken Lennart Bengtsson eller Elsa Widdings böcker tyvärr (och ja, jag har läst dessa och fler därtill).
Men tänk om det gick att tränga igenom klimathotspropagandan på ett annat sätt? Skulle det gå att med enkla frågor och väl utvalda exempel och fakta kunna så ett frö av tvivel? Kanske något så simpelt som en tipspromenad om Klimatet skulle kunna göra jobbet? 13 st 1X2-frågor till barn och vuxna som ställer de mest grundläggande frågor om klimatet och där svaren kanske förvånar?
Kom med förslag på vilka frågor och svar som borde ingå i en sådan tipspromenad! Jag ska försöka samla ihop era förslag och ta fram en färdig tipspromenad som sedan kan användas bland vänner, bekanta och kollegor.
Johan, Uppsala #5
vad menar du egentligen med
”inte är någon tokig ”foliehatt” utan en vettig person” ?
Johan #5
Det finns ju mera som IPCC inte påstår, men som likafullt påstås i debatten. Karl-Erik Tallmo ger en bra genomgång på sin blogg.
https://slowfox.wordpress.com/2019/07/02/ipcc-sager-inte-alltid-vad-man-tror/
Varför säger ni att det är kall vår?
Här i Mälardalen så är våren tidig även om sista veckan varit lite kall. Isen på sjön där jag bor gick upp i mitten på mars. Förr brukade isen ligga kvar tills mitten eller slutet på april och i enstaka fall ut i maj månad. Även gräset har börjat växa så om veckan som kommer blir varm så måste jag klippa gräs nästa helg.
#6
Ha ha! Jag menar förstås , med glimten i ögat, utifrån hur en del människor som är indoktrinerade i klimathotet tyvärr ser på andra som inte har samma syn i frågan och buntar ihop dem som flat-earthers och andra knäppskallar de då inte behöver bry sig om eller lyssna på.
Sigge #8
Finns väl ingen absolut motsägelse i kall tidig vår? Gräs behöver vatten, näring och solljus för att växa inte nödvändigtvis värme.
#7
Det är precis min poäng. Jag och flera andra här kan ju tänka oss att klicka på den länken och lägga några minuter att ta in det som står där. Men hur kan man nå ut med den informationen till alla andra?
# 5 Johan, en jättebra idé.
På Åland fanns det för många år sedan en informativ naturstig där man kunde följa landhöjningen och historien. Tavlor visade i bild, t.ex. här var det strandkant för si och så många år sedan kopplat till klimat och frågor kring hur människorna då levde.
Kan man på en sådan stig få fram hur klimat och klimatförändringar styr människornas liv på just den plats de befinner sig, kan många nya tankar dyka upp.
Stigen fångade i varje fall mej på ett helt annat sätt än de med mer traditionella frågor.
#4. Enligt rubriksättaren är ju kausaliteten klarlagd, men när man läser artikeln finns alternativa förklaringar. Till exempel det stora uttaget av grundvatten för konstbevattning och andra mänskliga aktiviteter. Det låter däremot lite skrämmande. Den här typen av miljöpåverkan drunknar i alla klimatlarm och får därmed inte den uppmärksamhet och resurser som en sådan nyhet annars hade fått.
# 8 Sigge Har just skottat tung blöt snö, har snart snöat i två dygn. Har kommit ca 25 cm blöt snö, och den ligger kvar. Och det fortsätter snöa. En minusgrad just nu. Du får kalla det vad du vill, men det är vinter här just nu. Skyller det på Bidens klimatmöte. Den globala uppvärmningen brukar ta time-out när det är klimatmöten.
#5 Johan
Själva har vi grävt fram Svenska Naturskyddsföreningens Årsbok 1984 ”Sveriges natur – en resa i tid och rum” av Gunnar Brusewitz. En saklig och naturnära skildring av klimatförändringar, arters uppkomster och fall och miljöproblem. Läser man den känner man sig trygg och får sig till livs en mängd kunskap om miljö, klimat, biologi, historia och naturens alla nycker. Dessutom med fina illustrationer av författaren själv. Lättläst och trevlig. Sätt den i handen på kollegorna. Finns säkert på antikvariatet.
Johan Uppsala. #5
Du skrev:
”Jag själv reagerade på att det fanns stora luckor i kunskaperna hos min vän, trots att hon jobbade som gymnasielärare inom området.”
Det är säkert så att hon tyckte det samma om dig.
Om hon läser Staffan Mörners bok så kommer hon och läsa den boken med kritiska ögon.
Daniel Wiklund #14
I Luleå så är det normalt att vintern är kvar tills andra halvan av april.
#5 Johan
Fråga 1. Vad är den årliga ökningen av havsnivån de senaste 200 åren?
1. 1 mm
X. 2 mm
2. 3 mm
Fråga 2. Hur stor är den genomsnittliga felmarginalen i klimatmodeller på 30 år?
1. 20%
X. 50%
2. 100%
#15
Tack för tipset. Låter som en trevlig och intressant bok!
#16
Absolut att hon säkert tyckte så. Men jag märkte att jag vände på några stenar som hon själv inte ens reflekterat över. Jag kanske uttryckte mig fel i min text ovan. Hon saknar kanske inte kunskap, men hon hade inte själv använt den kunskapen i den här frågan. Den självinsikten kan ju vara jobbig och först reaktionen kan ju vara att då gå i försvar.
#18
Tack! 🙂
# 17 Sigge Ge dig nu Sigge. Är du nån slags överdomare Jag har bott i Norrbotten i 69 år, varav i Luleå 50 år. Jag kan lova dig att det väder vi har nu är inte normalt. Jag vet att det kan snöa nästan hela året. Den 26 maj 1998 hade det kommit 25 cm snö i Luleå. Det påverkade mitt arbete som idrottslärare. Fick då ha innegympa en vecka, hade haft utegympa i 5 veckor innan snöfallet. Skolavslutningen i början av juni 1971 hade det kommit 20 cm snö i en by utanför Piteå. Måndag i midsommarveckan 1977 fick man skrapa rutorna på bilen. I min ungdom tillhörde jag yttersta vänstern. När vi demonstrerade för FNL den första maj 1972 fick vi trampa i 15 cm snö. Några veckor senare hade FN sin miljökonferens i Stockholm. SKP i Luleå hade besök av en amerikan som deltog i mötet. Han hade möte i Luleå och Piteå, arrangerade av SKP. Sen åkte den amerikanske professorn till mötet i Stockholm. Efter mötet i Stockholm har vi nästan utan undantag haft ett bra väder för alla på våra planet. Dags att fara ut och skotta igen i det, enligt Sigge, normala tjugofjärdeaprilvädret.
#2 Stefan
Oj, du har mycket omfattande och roliga studier framför dig om du ska ge dig på detta område. Jag har gjort det tidigare men legat lågt på sistone.
Det finns många typer – se länken – men Molten Salt är den mest spännande sub-gruppen.
Jag kan inte gå in så djupt här men vad gäller att ”moderera” (bromsa neutronerna i syfte att öka chansen att de ska fångas in och göra nytta – klyva atomer) så tror jag inte att saltet deltar. MSRs brukar jobba enligt någon av följande principer
1) Grafit som moderator. Men det är ett besvärligt material som krymper och sväller och håller nog bara några år innan man har ett ”jobbigt problem”. Sådana brukar köra Flibe-salt och reaktorn äter ofta Thorium, ibland med annat inblandat. Ibland ”breedas” Thorium (omvandlas till U233 – vilket är klyvbart) vid sidan av själva härden, en så kallad LFTR. Uttals lifter.
2) Ingen moderator, d.v.s. en snabb reaktor som då blir större geometriskt för att neutronerna inte ska hinna ”rymma” ut på sidorna. Dessa brukar ha klor-baserat salt och ha mer aptit mot LWR-avfall då de tunga avfallsatomerna behöver ha mer ”tryck i skottet” (från neutonerna) för att gå sönder.
3) Seaborg Technologies lär originellt nog använda smält NAOH som moderator, precis bredvid det smälta saltet.
4) En helt vanvettig konstrution från Copenhagen atomics har tungt vatten som moderator vid låg temperatur strax bredvid hett smält salt???? Här har rörmockaren något att jobba med. Inte vilka rör som helst.
F.ö. är extremt rent salt inte så korrosivt, ej heller extremt rent vatten. Men det är ändå rätt knepigt med höga temperaturer och föränderlig kemi, inkluderande alla fissionsprodukter som uppstår. Flera salt-loopar brukar användas för att hålla isär radioaktiviteten från vattnet. Ja utom 3) ovan som är helt extrem. Man pratar dessutom ibland om att inte använda vatten i generatorkresten alls utan kanske superkritisk CO2. Väldigt kompakta turbiner blir det.
Heja CO2!!!
https://sv.wikipedia.org/wiki/Fj%C3%A4rde_generationens_reaktor
#18
Jag tror till och med svars alternativen i fråga nr 1 kunde vara:
Fråga 1. Vad är den årliga ökningen av havsnivån de senaste 200 åren?
1. -15 mm
X. 2 mm
2. 20 mm
#2 Stefan Eriksson
Är inte metallurg så vet bara vad jag hört i diskussionen. Moltex gjorde en bra genomgång för hur dom ser på saken och där konstaterar de att det som håller alla smält-saltkonstruktörer vakna är korrosion. Även Blykalla (den Svenska blykylda reaktorn) ser nog korrosion som det största problemet.
Det är inte bara stålet som korroderar utan även grafiten i de fall då grafit används som moderator (salt är inte en moderator och det är därför man kan bygga en snabb reaktor med saltkylning). Olika företag tacklar detta olika men en lösning är att helt sonika byta ut hela reaktorn efter ett antal år i drift. Det är naturligtvis inte realistiskt för en stor eller ens medelstor reaktor men för en liten reaktor så är det nog ekonomiskt försvarbart.
https://www.moltexenergy.com/wp-content/uploads/New-Nuclear-vs.2.pdf
Exempel på tipspromenad om klimatet från ”andra sidan”:
https://klimataktion.se/samarbete/testa-dina-klimatkunskaper-samla-pa-vara-fragekort/
Johan, Uppsala
Tack för att du vill ta debatten. Den är oftast svår att föra!
SMHI har olika klimatindikatorer.
Där kan du plocka fram lite frågor som kan roa utan att oroa.
Vilken parameter mäter man inkommande solenergi med?
Hur ser ökningen ut sen mätningarna började?
Vilka parametrar kan vara direkt påverkade av denna ökning?
https://www.smhi.se/polopoly_fs/1.168999.1614098132!/image/g8lt_y.png_gen/derivatives/Original_1256px/image/g8lt_y.png
Där har du en hel lektion som borde kunna väcka intresse!
Se kan du ju mot slutet fråga vem som vill bekämpa denna ökning tillsammans med Bill Gates! 😉
#24 Tio frågor som knappast har med klimatet att göra!
De hoppar över ett steg i diskussionen och gör därmed felet att hoppa över naturvetenskapen direkt in på samhällsinformationen -som oftast är fel!
# 5
Hur har isbjörnsbeståndet på Arktisk utvecklats de senaste 30 åren ?
1 Ökat
x Ungefär som i dag
2 Minskat
De senaste 5 istiderna ( om ca 100.000 år vardera) med mellanliggande värmeperioder (om ca 10.000 år vardera )
Är den nuvarande värmeperioden som vi befinner oss i
1 Varmare än de tidigare
x Ungefär samma temperatur som de övriga
2 Kallare än de tidigare
#5 Johan, Uppsala
Människan vill av naturen inte ändra sin uppfattning i en fråga, det ställer till för mycket oreda i en annars begriplig värld. Försvarsmekanismen är mycket stark – vetenskapen går framåt, inte för att folk ändrar uppfattning utan för att gamla professorer dör.
Det enda sätt som jag tror fungerar är att ställa frågan – vad skulle få dig att ändra uppfattning? Då kommer en del att göra ett logiskt resonemang där de pekar på om si och så, så skulle det betyda. Kan man få dem till att först presentera en logisk slutledning och sen be dem kolla upp hur det egentligen ligger till med premisserna så är mycket vunnet. Man förkastar inte gärna en logisk slutledning som man själv har definierat.
Kommer ni ihåg James Randi som satte upp ett pris på en miljon dollar för den som kunde påvisa ett övernaturligt fenomen. Han började med att den som ville visa sina krafter först själv fick konstruera provet och komma fram till vad som var en lyckat respektive misslyckat prov. Det hindrade naturligtvis inte de benhårda från att ha tusen bortförklaringar när de väl fick resultatet men de kunde i alla fall inte klaga på att testet var fel.
Håkan Bergman #10
Är våren tidig så blir den oftast lång och till en början kall. De senaste åren så har det varit väldigt tidiga vårar.
#25 ( & #24)
Om Klimataktions tipspromenad: Kan bara hålla med om hela upplägget är byggd på felaktig grund. Men det är ju det som måste bemötas på något sätt.
#27
Mycket klarsynt. Väl formulerat dessutom. Jag gillar också hela upplägget av James Randi som du beskriver.
pa #18
Det är 1 som svar på båda frågorna.
När det gäller havsnivåhöjningarna så var det först på 90-talet som det blev 3 mm per år.
#28 Sigge
Detta syns här som dock visar att utvecklingen verkar ha avstannat!
https://www.smhi.se/polopoly_fs/1.2842.1583327981!/image/vaxt_langd_sodra_sve.png_gen/derivatives/Original_1256px/image/vaxt_langd_sodra_sve.png
#30 Du antyder att det skett en ändring i havsnivåhöjningen samtidigt som man övergick till en annan mätmetod (från peglar till satelliter)
Varför inte hålla sig till samma metod hela tiden?
Då kan man visa långa serier som kan bearbetas så acceleration visas. Jag gör det gärna om du är nyfiken-med 4 min redigeringsminuter går snabbt!
Vad är klimatutsläpp? är en lämplig fråga.
Koloxidutsläpp, koldioxidutsläpp eller avgaser från gamla bilar och kolkraftverk.
Resultatet från Bidens klimatmöte kan man läsa om här:
https://www.scientificamerican.com/article/u-s-commits-to-greater-co2-reductions-china-and-india-do-not/
Det kanske mest intressanta är ”Bland de starkaste löftena var EUs 55% -iga reduktion, vilket ”was codified into law” i tisdags.
Vad menas med codified till lag?
Och, har vi totalt tappat all möjlighet att få inflytande över beslut som gäller vår lilla ”suveräna” nation?
Politiker skall inte syssla med politik. De kan ingenting om verkligheten. De kan inte lösa problem, enbart skapa dom. De är ekonomiskt så okunniga att de inte ens kan inhandla tjänster som de behöver för att saker o ting skall fungera.
Vi behöver inte politiker till någonting.
Kolla sanningen
https://youtu.be/DwTvj3KDTgE
#26 jan d
Förra mellanistiden som kallas Eem och som varade mellan 130 000–115 000 år sedan var varmare än den nuvarande.
Jag brukar säga att atmosfären inte kan bli varmare eller kallare än vad haven medger. Havens värmeinnehåll är mycket större än atmosfärens. Det som värmer haven är solstrålningen inom den synliga delen av spektrat vilken tränger många meter ner och värmer ytvattnet. Atmosfären värms eller kyls vid kontakten med ytvattnet.
Vätgas har ju diskuterats här den senaste tiden. Här är en kort presentation av ett projekt inom elektrolysteknik för att öka vätgasproduktionen:
https://www.bergsmannen.se/nyheter/e/4770/projekt-inomelektrolysteknik-ska-oka-vatgasproduktionen/
#21 Rolf Mellberg
Beträffande NaOH som smält salt: Detta ämne smälter vid 326 grader. Går vi till KOH så är smältpunkten 406 grader. Är denna temperaturskillnad betydelsefull?
Att jag drar upp KOH beror på att man väldigt ofta glömmer att K-föreningar i andra sammanhang är starkt att föredra framför Na-föreningar. Detta på grund av oerhört mycket bättre löslighet i vatten. Nu vet jag ju inte om just det spelar roll i sammanhanget? Vid olika upparbetningssteg? Eller om det kan finnas nackdelar med K-föreningar i just detta sammanhang?
Annars har jag alltid undrat varför vi häller NaOH i våra rör som ”propplösare” och riskerar att få svårlösliga Na-stearater och liknande som resultat. När motsvarande K-stearat är lättlösligt….
Samma observation gäller så kallade gasskrubbers. Man skickar en ventilationsström igenom dessa i avsikt att det höga pH´t ska knäcka någon otrevlig förening som finns i låg halt i gasströmmen. Eftersom luften innehåller CO2 så bildas med tiden Na2CO3 respektive K2CO3. Det förra ämnet är svårlösligt och ger fällningar i skrubbervätskan som skapar igensättningsproblem rätt tidigt. Medan kaliumkarbonat är lättlösligt. Finns en viss prisskillnad, men är knappast av avgörande betydelse jämfört med problemrisken.
Ursäkte utvikningen, men insikten om detta är nära noll även bland kemister till professionen. Vilket jag noterat i otaliga kontakter med mitt forna företags fabriker runt om i världen. Det är som att man tror att växlingen till en något tybgre atom automatiskt skulle förändra löslighetsfrågor till det sämre.
#28 Sigge
Och hur ser det ut med tidiga eller sena vårar i andra delar på vår glob inom den tempererade zonen? Nordamerika? Rysskand?
#21 Rolf, #23 Johan
Tack för svar. Naturligtvis är saltet inget som bromsar upp neutronerna, (jag kanske skulle försöka att vakna
först, innan jag drar ”pekfingervalsen” här på lapptoppen).
Här kommer dagens vildaste fråga:
Vad händer om saltet ersätts med socker i detta sammanhang?
Smält socker har iaf. hög värmeledningsförmåga.
(vet alla som bränt sig på detta när glasyren skall färdigställas)
Apropå käbblet om det är en kall vår (vilket de flesta tycker) eller en varm vår (vilket Sigge tycker), så är det intressant att se på andra klimatfaktorer än bara temperaturer. För flera år sedan hade jag det här inlägget om Akasofu som tittat på isläggning på sjöar, iskanter, havsytans höjning, glaciärers förändringar, osv. Och gått långt tillbaka i historien.
Hans tes är att det finns en långsam värmande trend sedan mitten på 1800-talet men som är modulerad av de stora havsströmmarnas cykler på c:a 60 år.
https://klimatupplysningen.se/akasofu-aterhamtningen-fran-lilla-istiden-pagar-fortfarande/
#37 Hans H
Roligt att få lite ny infallsvinkel!
Seaborg var hemlighetsfulla för något år sen (patent) med vilken helt ny flytande moderator de tänkte ha (vatten, lätt eller tungt är nog den enda flytande man använt hittills) Man spekulerade i asfalt 🙂 men som sagt det visade sig vara NaOH, ett klipp:
”Unlike other thermal spectrum molten salt reactors the CMSR does not use graphite as a moderator. Instead it used molten Sodium hydroxide (NaOH) contained in pipes adjacent to and interlaced with pipes that contain the molten fuel salt. This enables a more compact design. It also allows the liquid moderator to be rapidly removed from the core as a fission control mechanism.”
Ibland i dessa sammanhang måste man se till att man har optimala isotoper så att inte för mycket neutroner ”stjäls” av sugna atomer. Därför skulle man kunna tänka sig att det vore NaOD (D=deuterium) men det är bara en ren spekulation från min sida. Tungt vatten är ju bättre på att låta bli att sno åt sig neutroner än lätt dito. Men Seaborg får kanske tillräckligt god neutronekonomi ändå.
På motsvarande sätt kan det vara kul att veta att när man kör Flibe-salt (Flour, litium, beryllium) måste man ha mycket rent anrikat litium av en speciell isotop. I det fallet tror jag inte det främst gäller neutronekonomi (?) utan att fel litiumisotop kan transmuteras till den mycket jobbiga atomen tritium.
Som atom betraktat låter Na neutroner swischa förbi ostörda, därför används den metallen ofta i flytande form som kylmedel i snabba reaktorer, liksom bly.
Kaliums kärnfysik (t ex neutronhunger) vet jag nästan inget om.
Det enda kalium jag har hört om i kännfysikaliska sammanhang är de som finns i bl.a. bananer. Kalium-40 är den främsta radioaktiva födokällan, he he…
Kul fysik är det i alla fall.
https://en.wikipedia.org/wiki/Seaborg_Technologies
Hans H och andra intresserade av Molten Salt Reactors.
Det var Kirk Sorensen som för ca 15 år sen började sprida kunskap om denna bortglömda teknik.
Här kommer en verkligt underhållande film (första 5 minutrarna är dock lite röriga)
Man bör dock vara ganska fysikkunnig kanske…
I en källarlokal tillhörande en ”makerspace”-klubb i Calgary där kreativiteten får fritt utlopp.
https://www.youtube.com/watch?v=YVSmf_qmkbg&t=1691s
Det är så många som snöat in på CO2 och att vi har tio år på oss att förändra så de verkliga hoten glöms bort. Såg en dokumentär ”Seaspiracy” på Netflix om hur hela fiskeflottor gör slut på fisk i haven. Om reven dör kan det bero på att det finns för lite fisk som gödslar dem. Det är helt bortglömt i skrämselpropagandan för CO2. De företag som går i god för hållbart fiske har inga kontroller men tar betalt för hållbarhetsmärkningen på livsmedlen. De ägs dessutom av livsmedelsföretag. Det fokuseras på sugrör som står för mindre än en promille av plasten men inget sägs om fiskenäten som står för 50 procent i haven.
Alla verkliga hot döljs i CO2 larm. Och det är också ett av syften med CO2 bluffen. Det finns många som tjänar på ”klimatkatastrofen” därför är det svårt tillföra förnuft i debatten.
#2 Stefan
Jag har läst, att saltet i sig inte är så korrosivt om man klarar av att hålla syre och vatten borta. #21, #23 och #37 utvecklar det bra.
#18 pa
Jag tycker att Johan #22 formulerat fråga 1 något bättre.
På fråga 2 satte du dit mig trots att jag är mycket väl påläst.
Jag trillade dit på att jag inte vet hur definitionen på ”felmarginal” ser ut.
#20 D.W. Hur menar du?
”Jag kan lova dig att det väder vi har nu är inte normalt.”
Normalt väder är extremt ovanligt.
#31 Lasse
Den ökade solinstrålningen kan förklara hela temperaturhöjningen antar jag. Någon koldioxid som förklaring behövs inte, eller hur?
Att hänvisa en varm sommar med bruna fläckar i gräsmattan som tecken till trendförändring är lika fel , som att hänvisa en globalt sett kall vår och mycket snö, som motsatt trendförändring.
Vi får allt vänta 30 år eller längre för att inse klimat-trendförändring eller ej.
Kanske får vi dessförinnan i stället se en trendförändring beträffande Klimathot.. Antingen till det värre eller till det bättre. Vem vet? Biden???, som skall höja vinstskatten för de rika till 45 % för att rädda klimatet.
G-3 ackordet kommenterades dock av en objektiv bedömare i TV som ett till intet förpliktande, diplomatiskt handslag.
https://notrickszone.com/2021/04/21/brutal-2020-21-northern-hemisphere-winter-one-for-record-books-and-continues-into-late-april/
Johan, Uppsala [5]; Intressant kommentar. Jag tror inte heller på att det i det här polariserade läget är lämpligt att anvisa en massa jobbig litteratur. Här handlar det istället om pedagogik och förnuft. Jag skulle i ditt ställe, ställa frågan: ”Vad tror ni är jordens primära energikälla”? Det riktiga svaret är naturligtvis solen. ”Visste ni att den varierar sin spektrala utstrålning, där UV-spektrum är som energirikast vid solcykelns maximum vart elfte år och som lägst vid motsvarande minimum vart elfte år. Vid minimum tunnas ozonlagret, ut vilket får som konsekvens att stratosfären svalnar något och naturligtvis påverkar denna avsvalning atmosfärscirkulationen. Forskning visar också att ett s.k solfläcksminimums utsträckning i tiden tillsammans med konsekutiva lägre amplituder i solfläcksmaximum, kan medföra sådana händelser som Maunder minimum och Dalton minimum. Den energi som når jorden är livsavgörande för allt på jorden. Berövande av denna energi kan få dramatiska konsekvenser. Just nu är solen enligt solforskningen inne i en sådan period, vilken kan om den fortsätter förbi solcykel 25, med samma låga amplitud som cykel 24, leda till en dramatisk förändring i den globala temperaturen. ”. etc etc o.s.v.
#5 Johan.
Jag brottas också med problemet ”alltför tjocka böcker” nu när jag arbetar med remiss på Västerviks Klimat- och energiplan. Kunskapen hos de som skrivit planen är bedrövlig och troligen i nivå med de politiker som skall säga ja eller nej.
Jag försöker vinkla på helt annat sätt med att visa vad olika personer påstår. Då kan man vara mer kortfattad.
Ny utgåva är under arbete så synpunkter och förslag mottas tacksamt.
http://www.tjust.com/2021/vvik-plan-20210418.pdf
Jag har några gånger länkat till Elsa Widdings föredrag. Men det är svårt för mottagargruppen att behålla uppmärksamhet så lång tid. Dessutom går det inte att bryta ut delar av material som ej är skrivet eller i grafisk form. Personligen har jag svårt att minnas det som sägs men lätt att minnas det som skrivs. Därför är bild och text vid föreläsning avgörande för kvaliteten. Fungerar ni andra på samma sätt?
Titta vad jag hittade för lördagsgodis:
https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Martin-Hultman-rankad-maktigast-i-Goteborgs-universitetsvarld.aspx
Lasse #31
Tack för länken.
Statistiken stämmer väl överens med min uppfattning om när det är dags att klippa gräset första gången. På 90-talet så var det runt 10-15 maj som jag klippte första gången. De senaste 10 åren så har det oftast varit runt första maj.
När det gäller statistik om havsnivåhöjning så är pleglarna ganska få så att det behövs långa mätserier för kunna se om en trend förändras. Under 1800-talet så var havsnivåökningen mindre än 1 mm per år och under 1900.talet så var det mellan 1,5-2,0 mm havsnivåhöjning.
Satellitmätningarna av havsnivån har funnits i knappt 30 år och det finns ännu inget som tyder på det skulle vara någon stor skillnad i resultat mellan pleglar och satelliter.
Ett liet försvar för Sigge : )
Det jag läste var att vad Sigge egentligen säger är att när vi får ”en tidig vår” blir det ofta bakslag senare.
Något som inte är så konstigt.
Den meteorologiska definitionen av att våren börjat är ett visst antal dagar med en medeltumperatur högre än en viss temperatur. Jag kan mycket väl föreställa mig att med den definitionen kan vi mycket väl från ”vår i januari” medan februari kan bli rekordkall.
Hans H #38
När det gäller andra platser än där jag själv bor så måste jag kolla på statistik. Jag har bara konstaterat att platsen där jag bor så märks klimatförändringarna bland det tydligaste på att våren kommer tidigare. Jag bor knappt en km från det hus där jag växte upp, så jag har en lång tidsperiod som jag har intryck från.
Jag kan konstatera att min uppfattning om hur klimatet förändrats stämmer ganska väl överens med SMHI:s statistik. Jag började väl tänka på att det hade varit varma vintrar många år i rad ungefär 2005. På 90-talet så var man förvånad vid några tillfällen när isen på sjön gick upp i början på april. För det var tidigt, men då reflekterade man inte på att det kunde bero på klimatförändringarna. De senaste åren så har isen gått upp i mars månad och 2017 var det aldrig någon is på sjön.
Om: vem som leder EU efter nästa val i Tyskland:
Allt är relativt.
I Tyskland valdes under de senaste månaderna ett antal kanslerkandidater.
Förra veckan två: CDU valde den ytterst impopulära Laschet som sin nya ledare, de gröna den bland medierna hyllade Baerbeck till sin kandidat.
Laschet som förmodar att självaste kung Karl den store är en av hans förfäder, är ytterst opopulärt bland CDU anhängare, men har partiets styrelse bakom sig. Direkt efter hans val sjönk opinionssiffror för CDU till superlåga 25 %, vilket skulle betyda att partiet får 100 färre riksdagsledamöter än nu.
De gröna valde Baerbeck, mest för att hon hade rätta kön. Damen har lite svårt med kemiska formlar, den mest kända är att hon förväxlade kobalt med en figur från Grimms sagor, Kobold. (Undertecknad spelade i en skolpjäs figuren Kobold, som var hin onde själv.)
Tyska medier hyllade Baerbeck och var i extas i dagarna för och efter valet. En grönröd koalition hägrar?
Nu ligger de grön nära 25 %, och kan passera CDU. Teoretiskt så får grön-röd-röd i dag 293 ledamöter, de övriga 305.
En mardröm för CDU, en mardröm för Tyskland.
Vem skall rädda CDU och Tyskland? Jag gissar: om opinionssiffrorna för partiet inte blir bättre fram till sensommaren, kommer CDU att be Merkel, att axla kanslerämbetet för 4 år till.
För hon är fortfarande, trots (i våra ögon) ett antal fatala politiska fel, väljarfolkets favorit…
– och är sen ändå kanske det mindre onda alternativ… Få se!
Sigge #49
Jag vill också lägga till att gräsets tillväxt också påverkas av CO₂-halten.
Kaos
Diskussionen om klimatet pendlar hela tiden kring koldioxid, som av någon anledning har utsetts till ”boven i dramat”.
”Alla” är dock ense om att klimatet är kaotiskt. Det är därmed oförutsägbart.
Men när man väl konstaterat det, så struntar den allmänna diskussionen i det och återgår till förödande satsningar på vindkraft, industriella processer utan koldioxidutsläpp och slutförvaring av koldioxiden under jord m m.
Men kaos innebär att man inte kan förutsäga den framtida utvecklingen. Hur mycket man än räknar så kommer man möjligen fram till en uppfattning om vädret ett par veckor framåt i tiden, men inte mer.
Att göra långsiktiga bedömningar om vartåt det går är kanske intressant, men det är inte något annat än gissningar. Det i sin tur beror på att man aldrig kan beskriva startpunkten tillräckligt noga för att kunna få ett pålitligt slutresultat. Nedanstående ramsa förklarar hur en liten händelse kan förorsaka stora förändringar:
En söm föll ur och hästskon föll av;
Hästskon föll av och hästen föll omkull;
Hästen föll omkull och riddaren föll ur sadeln;
Riddaren föll ur sadeln och hären föll undan;
Hären föll undan och kungariket föll!
Ett kaotiskt system är ett slutet system, t ex klimatet på jordklotet, som drivs av en yttre energikälla. I vårt fall solen.
En kanske skrämmande sak är att klimatet har två tillstånd, som det varierar emellan. Övergången från det ena tillståndet, t ex det vi har idag, till ett annat, som innebär global istid kan ske när som helst och utan förvarning. Det behövs inte någon fysikalisk orsak. Alla prognoser är ogiltiga.
Kort sagt: ”Framtiden är genuint oförutsägbar”.
Hela satsningen på klimat och koldioxidutsläpp är bortkastade pengar!
(Huvudsaklig källa: Kaos, vetenskap på nya vägar. Författare James Gleick, 1987!)
#51 Sigge
Sigge;
Vi kan väl vara överens om att det pågått en klimatförändring (förbättring tycker jag i vårt kyliga nord!) med ca. 1.0 – 1,2 grader här på norra halvklotet sedan lilla istidens slut för 150 år sedan.
För det här geografiska området finns hyggligt gott om observationer. Samtidigt som det finns många andra i skrift väldokumenterade uppgifter och fysiska förändringar som stadfäster den bilden. Men den visar också att uppvärmningen gått i vågor. Det var en period 1910-1940 med klimax på 30-talet som var lika varm som den senaste tioårsperioden. Du kan knappast komma dragande med ”egen erfarenhet” i det sammanhanget – eller hur?
Vidarre är det så att det finns ”vädermönster” som, såvitt man vet, inte kan likställas med några klimatförändringar. Dessa vädermönster flyttar jetströmmarnas vågor och ändrar högtryck/lågtrycksmönster en smula. Leder t ex till att östra nordamerika kan få det kallare än normalt medan Skandinavien kan få det varmare. Du har kanske hört talas om att Niagarafallen frusit för några år sedan? Extremt ovanligt… En sådan period har vi haft på senare åren.
Dina högst personliga upplevelser betvivlar jag inte. Men det här är en vetenskapligt grundad blogg. Kan du förstå att dina erfarenheter inte har så stort allmängiltigt värde? Samtidigt vet du nog att skillnaden i medeltemperaturen mellan nordligaste Sverige och Skåne är påtaglig. Och att för dig själv skulle det räcka att du flyttade ca. 15 mil norrut för att få uppleva din barndoms vårar.
Uppvärmningen är aningen mer ju längre norrut man kommer,
Knappast dramatiskt. Men fukkt märkbart
#49 Sigge
Jag brukar hänvisa till denna pegel när det gäller långa serier och avsaknad av trendbrott:
1840 och framåt:
https://tidesandcurrents.noaa.gov/sltrends/sltrends_station.shtml?id=140-012
För att visa accelerationen kan denna trend analyseras med 50 års medel vilket ger en bra bild som borde gå att förstå:
https://tidesandcurrents.noaa.gov/sltrends/sltrends_station.shtml?id=140-012
Den som ser denna pegel och liknande brukar inte tala om acceleration efteråt!
#48 Rolf M
Skrämmande att en arvtagare till McCarthyh får denna utmärkelse
#48 Rolf
Ja, makt är just vad det handlar om.
# 49 Sigge
Tittar man på utvecklingen av temperaturavvikelser sedan 1850 känner man sig riktigt trygg om man betraktar denna graf. Varje streck på y-axeln motsvarar en grad. Medeltemperaturen globalt varierar årligen runt 12°C. I Sverige runt 4°C. Det är kanske perspektiv på saker och ting som saknas i klimatdebatten? Det är lätt att ”förstora” katastrofer eller ”det finns lögn, förbannad lögn och statistik” (Mark Twain).
https://ibb.co/StwY6YF
#39 Stefan
En av dessa salters fundamentala egenskaper är att själva de radioaktiva ämnena också blir salter tillsammans med saltets joner, salter som är ytterligt stabila, även vid höga temperaturer.
Till skillnad från kemiska bindningar där en ”pistolkula” kan slå sönder molekylen så har salter den goda egenskapen att den knockade atomen omedelbart hittar en ny ”friflytande kompis” i smeten, Enormt neutrontåligt. Bara det att det är just ett salt utgör en effektiv första fysisk barriär, rinner saltet ut på golvet t ex och stelnar så stannar radioaktiviteten i saltet, nästan inget kommer ut i luften.
Rinner så hett smält socker ut så börjar det brinna vilt. Raioaktiva atomer flyger i luften.
#59 Rolf M.
Tack igen för att Ni svarar med en god förklaring om saltsmältans egenskaper, som naturligtvis har kristalliserats som bästa alternativ i dessa sammanhang.
Jag är mest nyfiken på vilka framsteg metallurgerna gör för att ”hitta” tåliga material att bygga reaktor av.
Man läser och ”hör” mellan varven att korrosion är ett problem som håller de som satsar på att bygga sysselsatta.
Tack igen!
#4
The Guardian: världens genom tiderna mest extremt klimatalarmistiska skrift. Enda sättet för dem att beskriva situationen som värre vore att hävda att katastrofen redan inträffat och att vi är alla döda!
Själva artikeln: är det inte bara en beskrivning av Milankovitch-cykler? Knappast något vi människor råder över!
Hur ligger det till med hypotes-aktivisters förmåga till perspektiv beträffande klimatet.
Finns någon tanke om att klimatet är komplext, och förmodligen kaotiskt?
Innefattas någon tanke om existensen av klimatcykler med bi-millennial duration
Finnes någon fundering angående GSM´s innebörd?
https://principia-scientific.com/the-coming-modern-grand-solar-minimum/
Våren är varm (eller kall, välj själv) i Luleå nu, plus 1 grad just nu. Uppehåll med snöandet just nu. Fick cykla på bilvägar idag, cykelvägarna var inte skottade. Såg en cyklist till under den dryga timmen jag var ute, igår såg jag ingen. Jag är tydligen en av dom få som gör som miljöpartiet vill, cyklar. Efter Bidens klimatmöte så lär ju vädret bara bli bättre. När det var kris med akrylamid, den här tiden 2002, så var det 15 grader varmare än nu. Maj var varm 2002, behövde inte dunjacka när jag hade gymnasilektioner. Juni blev ännu varmare, resten av sommaren var det också bra badväder. Skönt med värme, kyla är nästan aldrig skönt. Kärleken inte minst mår bra av värme. Den spirar bättre då. Föreslår att nästa klimatmöte arrangeras där temperaturen ligger på minst minus 20 grader. Ännu bättre om man inte har nåt klimatmöte
Klimathotet – industriell revolution som inte behövs ? Några funderingar
Jag kan förstå varför politiker och företag driver klimathotet så hårt, Politikerna tänker satsa ofantliga mängder pengar och företagen tänker grabba åt sig så mycket som möjligt av slantarna.
Politikerna drömmer om en ständig högkonjunktur, eviga återval.
Kapitalägarna vill tjäna ännu mer. Vanligt folk betalar med högre skatter och lägre levnadsstandard.
Jag förstår inte vad som får media att helt tappa sin granskande roll. De driver frågan, varför? Har aldrig upplevt sådan skrämselpropaganda tidigare.
Problemen ligger ju, förhoppningsvis, långt fram i tiden. Det är lite som om vi skulle lösa nuvarande verkliga problem med 1800-tals teknik och bortse från teknikutvecklingen.
Jorden var ju solsystemets centrum till för 500 år sedan. Vi kan ha fel uppfattningar om många saker ännu. Varje tid anser ju att nu är vi på toppen, allt är uppfunnet.
Grabbarna som funderade ut denna nya religion spånade nog om vad vi kan hitta på för hotbild, där ingenting händer oavsett om vi lyckas eller misslyckas. De valde Co2.
Mr Trump fick låg arbetslöshet i sitt land utan att utnyttja klimatet som anledning, President Biden satsar, troligen mot bättre vetande, på en industriell klimatrevolution.(Män över 70 års ålder är ofta mer tveksamma till alla katastrofprognoser)
Även om en katastrof (Corona) skulle utplåna allt mänskligt liv fortsätter nog klimatet att förändras.
Vi får välja mellan att lösa problem eftersom de uppkommer med ny teknik eller att aktivt kämpa för att nå 1940 års standard.
Eller sätta vår tillit till högre makter, jorden är nog för stor för oss att styra. Vi kan ju inte hejda en jordbävning eller ens en liten regnskur kan vi stoppa.Vi kan rita kurvor och mäta temperaturer men det ändrar ingenting.
Svenske fysikern Svante Arrhenius beräknade hur mycket en fördubbling av koldioxid i atmosfären skulle värma planeten redan 1896. Klimatvetenskap har en lång historia.
Men den fjärde klimat transformationen kidnappades av IPCC med känt resultat. https://public.wmo.int/en/resources/bulletin/evolution-of-climate-science-personal-view-from-julia-slingo
FN: s mål att globala koldioxidutsläpp ska nå netto noll fram till 2050 ger oss bara en 50 % chans att begränsa den globala uppvärmningen till under 1,5 grader. Detta mål baseras på en av flera potentiella vägar som IPCC-forskare har lagt fram i en särskild rapport 2018.
Hittills har den förda klimatpolitiken inte haft någon synbar inverkan på de globala utsläppsnivåerna av växthusgaser under de senaste 40 åren?
Jordens klimat är på väg att bli mer än två grader varmare och det anses vara en kritisk gräns.
IPCC:s prognoser är i underkant och senare data tyder på att klimatet förändras okontrollerat och icke-lineärt. Vi står inför en tid av osäkerhet, eventuellt en kollaps. Det är vad de klimatoroliga anser. De tycks tro att man kan lösa alla problem med att minska CO2 med hjälp av fossilfri teknik, generera koldioxidneutral energi genom att bränna ved och så kallade Bio Energy Carbon Capture and Storage (BECCS) lösningar, ökade skogsplanteringar och geoengineering etc.
Föreställ dig att världen kommer att försämras när klimatet förändras. Vad skulle du då vilja förändra för att få bukt med nedanstående?
Jag presenterar några problemområden; CO2 ökningen, klimatförändringar, befolkningstillväxt, resursbegränsningar, förlust av biologisk mångfald, överfiske, minskad motståndskraft i livsmedelskedjor för jordbruksprodukter (AFSC), luftföroreningar, pandemiers påverkan på samhället, marknadsekonomisk kollaps p.g.a. konsumtionsförändringar, krig och våldsamheter.
Konsultföretaget Westander berättade via sin hemsida att de fick lyssna på sin tidigare kollega Frida Berry Eklund som berättade om sin bok ”Prata med barn om klimatet: en handbok”. Bra och konstruktiva råd om hur vi vuxna kan vara ett stöd när klimatoron dyker upp.
Konsultföretaget Westander berättade på sin Facebook att de fick vi lyssna på sin tidigare kollega Frida Berry Eklund som berättade om sin bok ”Prata med barn om klimatet: en handbok”. Bra och konstruktiva råd om hur vi vuxna kan vara ett stöd när klimatoron dyker upp.
#61 Rossmore
Artikeln i The Guardian är väl mera specifikt en beskrivning av jordaxelns precession. Den har en periodicitet på 25 800 år. Nu pekar jordaxeln nästan mot Polstjärnan. Om ca 12 000 år kommer axeln att peka mot en punkt i närheten av Vega, för att om ytterligare när 14 000 år åter peka mot Polstjärnan. Men inte heller det är något vi människor har startat eller kan påverka.
#40,
så trevligt att 60-årscykeln uppmärksammas.
Man ser den tydligt här där solaktiviteternas 11-årscykel eliminerats från klimatdata:
https://www.woodfortrees.org/plot/hadcrut4gl/mean:132
Temperaturfallet 1880-1910. Uppgången 1910-40, nedgången 40-70 osv
Men en överlagrad cykel kan lätt elimineras med ett glidande medelvärde ned samma längd som cykeln:
https://www.woodfortrees.org/plot/hadcrut4gl/mean:720
Visst gick det långsamt i början.
#53 Håkan
Vi kan väl också vara hyggliga och plussa på med solen ökade solinstrålning sedan 80 talet. Att ha isen på sjön som indikator för klimatförändringar är nog ingen bra idé. På 30 talet var havet helt isfritt någon vinter – oklart dock vilken men tror 1934 – åtminstone upp mot Gävle.
Finns en granne som är sanningsvittne, han fyller 100 år om några månader. Seg ”gubbe” då han klarade av covid19 förra våren.
#48
GP:s utnämning av Martin Hultman till den mäktigaste inom universitetsvärlden säger en hel del om hur illa det är ställt med kunskap och omdöme hos GP. Vad jag kan se ägnar han sig inte åt teknisk eller naturvetenskaplig forskning, utan möjligen åt humanistisk/samhällsvetenskaplig dito, vilket ej hör hemma på en teknisk högskola. I en intervju hyllar han Greta Thunberg, vilket jag ser som ett bevis på stort kunskapsförakt. Att en person som ägnar sig åt att förtala och misskreditera kunniga meningsmotståndare får en utmärkelse av en av de största tidningarna i landet är skandalöst. Därför uppmanar jag de som prenumererar på skandalblaskan att säga upp eventuell prenumeration på den.
#59 Rolf Mellberg
Ja, salter saknar i princip kokpunkt.
Har NaOD (eller möjligen KOD…) någon fördel i sammanhanget?
# 5 Johan, Uppsala. Den här texten skrev jag 2019 för att relativt kort och pedagogiskt försöka lugna de klimatoroliga: ”Klimatfrågan sammanfattad i två punkter”,
se: https://slowfox.wordpress.com/2019/11/21/klimatfragan-sammanfattad-i-tva-punkter/
Kanske kan du hitta någon inspiration till tipspromenaden där …
I dag den 25 april har GP fyllt en del av del 1 med ett reportage: ”Så kan livet se ut 2050 i ett klimatvänligt Göteborg”
https://www.gp.se/nyheter/sverige/s%C3%A5-lever-vi-2050-n%C3%A4r-vi-n%C3%A5tt-klimatm%C3%A5len-i-parisavtalet-1.45282867
Här i Luleå så snöar det för tredje dagen. Bidens klimatmöte har redan gett effekt. Annat var det för 53 år sen. Då upplevde jag min varmaste påsk (långfredag var den tolfte april) under mitt drygt sjuttioåriga liv. Ungefär i samma veva startade klimatförändringarna. Som gett upphov till årliga klimatmöten och årliga klimat och koldioxidskatter. Det är snart 49 år sen FN hade sin miljökonferens i Stockholm. Äntligen kan vi nu uppleva människans dominans över hela jorden. Vi ser slutet på evolutionen. Tovatt, Hellden och Bolund kan äta tårta för att fira att vi nu kan se fram emot ett klimat och väder som är bra för alla på jorden, inklusive miljöpartisterna. Från och med nu finns det ingen risk att himlen ramlar ner. Jag ska fira genom att fara ut och skotta lite snö.
#65
Du glömde okunniga människors inbillningsförmåga. Det är så skrock har bildats under århundraden. Till slut tror folk att det gör skillnad om en svart katt passerar eller om man kastar salt, och nu att man vidtar en massa flummiga åtgärder för att korrigera ett påhittat problem, CO2.
#71 Hans H
Vanligt väte absorberar med viss sannolikhet en neutron som råkar krocka, varvid jag gissar att den bli deuterium. Men den är i sin tur inte lika mottaglig för ytterligare neutroner som skulle krocka igen.
Det är därför lättvattensreaktorer kräver bränsle med högre halt av U235 (några procent) för att ”neutronhushållandet” ska bli tillräckligt bra för att hålla grytan kokande. Även den totala mängden spelar roll, d.v.s. härdens storlek och hur man kan använda neutronreflektorer på sidorna. (som man tar till för vissa typer av reaktorer)
Har man i stället tungt vatten ”D2O” så krävs inte lika hög halt U235, man slipper använda den extremt knepiga anrikningsprocessen där uranet först görs till uranhexaflorid för att sen centrifugeras för att skilja isotoperna. Det var ju den tidiga svenska linjen, innan vi gick över till LWR.
Men jag tror inte att Seaborg tänker använda något annat än vanlig NaOH.
#68 LBt
”Uppgången 1910-40”
Hur förklarar du att lutningen 1910-40, då koldioxidutsläppen var små, verkar vara samma som efter 1975, då koldioxidutsläppen är stora?
”Men en överlagrad cykel kan lätt elimineras med ett glidande medelvärde”.
0.5 grader på 100 år orsakar inte klimatnödläge. Verkligheten oroar inte. Det är bara klimatmodellernas scenarior som skapar klimatnödläge.
#71 Hans H
Detta med vilka moderatorer som använts är också mycket politiskt. Kanada, Frankrike och Storbritannien ville inte vara beroende av USA:s monopol på att kunna anrika uran så de gick på moderatorer där det var möjligt att använda vanligt i uran i reaktorerna. Kanada valde tungt vatten, Frankrike och Storbritannien grafit men där kylsystemet utgjordes av koldioxid.
Frankrike började tidigt ett upparbetningsprogram och gick över till vattenkylda reaktorer.
#75 pa – den liknelsen var bra. Skrock och folktro passar väldigt bra in på dagens situation. Att ha lyckats koppla all världens elände till att kor bajsar eller att vi åker dieselbil är genialt.
Ivar A #77,
1910-40 är 60-årscykeln dominerande och går från sin lägsta nivå till sin högsta. 70-2000 är inverkan från CO2-halt dominerande. Eliminerar man inverkan från 60-årscykeln minskar 10-40 procentuellt betydligt mer än 70-2000 och temperaturutvecklingen får en helt annan kontinuitet där såväl 1910-40 som 40-70 och 70-2000 faller in naturligt vilket framgår av
https://www.woodfortrees.org/plot/hadcrut4gl/mean:720
Numera finns det nästan lika många diagram över klimatets utveckling som det finns snöflingor. Och det är cykler hit, cykler dit. Har just varit ut på en cykeltur, då upplever jag vädret direkt. Oavsett cykler, diagram, prognoser, eller koldioxidekvivalenter, så är det inte mer än 4 plusgrader i Luleå. Ökade takten när jag cyklade för att hålla värmen, medveten om att jag då andades ut mer koldioxid. Uppvuxen i ett religiöst hem så tittade jag upp mot himlen för att se om Gud såg mitt fräcka tilltag.
Lite OT,
som några andra kommentatorer har jag läst Sebastian Rushworth bok om corona. Det är inte det han skriver om viruset som jag vill ta upp, utan det han skriver i ett av de första kapitlen om olika typer av vetenskapliga argument. Han skriver naturligtvis om medicin så att det mesta han skriver är ointressant när det gäller klimat, men han påpekar att den minst relevanta sortens undersökningar är de ”anekdotiska”.
Det är de, som dominerar i media. Det kan vara särskilt svårt drabbade av covid eller det kan vara en viss glaciär som drar sig tillbaka ovanligt fort.
Jag tycker att vi klimatrealister bör påpeka att allt för mycket av de s.k. argumenten för CAGW är enbart anekdotiska.
LBt, #80,
ditt inlägg framstår som att du önskar både äta och ha kakan kvar. Jag läser dina argument som att du
1) har valt att dra medelvärden ur en serie med samma längd som cykeln (=720 mån) för att tvätta ur dess bidrag ur samma serie, och
2) du använder samma cykel för att förklara diskrepanser mellan klimatmodeller och dina egna analyser med att det beror på samma cykler vars bidrag du menar att du har tvättat bort ur den presenterade grafen.
Det går inte ihop.
Ivar Andersons (#77) invändning står fast.
Snygg graf, dock.
Jag rekommenderar ”En klimathistoria” av Sven Börjesson, i de fall någon vill försöka förstå min ståndpunkt i klimatfrågan och vill slippa höra en massa teknikaliteter.
Sven är en journalist som i boken rapporterar och kommenterar 30 års forskningsresultat på ett utmärkt sätt. Kommentarerna handlar ofta om att IPCC ändrat sig mellan de olika rapporterna, vilket inte kommer i det politiserade klimat som omger dem.
LBt [80]; Det här med 60-årscykeln är nog lite att stirra sig blind. Den tid som du anger 1970-2000, sammanfaller med ett annat fenomen i solcyklerna (se länk nedan). Gå till fliken Solar Cycle och diagrammet Spotless days, så kan man få en helt annan realistisk uppfattning om orsaken till uppvärmningen under 1900-talets senare del. I diagrammet kan man se att antalet solfläcksfria dagar från ca 1960-2000, är historiskt lågt. Detta tillsammans med att amplituderna vid solfläcksmaximum är höga, innebär att jorden har emottagit mer energi, jämfört med perioder före och efter. Här har vi den mycket sannolika orsaken till den globala höjningen av temperaturen under den angivna tidsperioden.
http://solarcyclescience.com/
#81 Daniel W #82 Sten K
anekdotiskt, javisst, men klimat är ju lokalt och inte globalt, här är ett diagram som visar månadsmedeltemperaturen i Luleå de tre senaste klimatperioderna, 1931-1960,1961-1990 och 1991-2020. Diagrammet visar också inom vilket område månadsmedelvärdena varierat under alla tre perioder. Ja, det har blivit lite mindre kallt under januari-mars den senaste perioden men ni får avgöra själva om det finns någon klimatkris i Luleå eller inte.
Temperaturen har mätts klockan åtta på morgonen varje dag sedan 1921 av familjen Bohnsack i Luleå, och resultatet har de redovisat som månadsmedelvärden.
https://imgur.com/7LANMFQ
Sten K. #82
Men så kan inte media arbeta, då blir det ingen domedag, inga världskrigsrubriker och inga klick. Nej flänga jorden runt och stirra på en glaciär, ett korallrev, en regnskog eller vad man nu hittar är vad som gäller. Man kan inte på fullt allvar förvänta sig att den kåren skulle byta resandet mot att sitta hemma på kammaren och studera vad vetenskapen faktiskt säger. Men billigare skulle det bli och mindre utsläpp förstås, men dom klimatkompenserar väl antar jag.
I kvällens Agenda får vi ”njuta” av både J Rockström och Per Bolund. Det blir säkert en ”häftig” debatt !
Om man rör runt i grytan med samma innehåll hela tiden, utan att tillsätta någonting annat, blir det ingen smakförändring. Samma med klimatgrytan, den kommer att smaka likadant, utan att något nytt tillförs. Det som nu saknas i klimatgrytan är allt som kan komma utifrån. Det är dags att blanda upp den med lite kryddor från solens spektrala innehåll. Vi kommer annars att ha samma fadda smak i det som serveras från klimatgrytan. 🙂
#75 pa
Jag har inte glömt något, men förstår att man måste hålla sig inom ramarna för den kontext man råkar befinna sig i.
Man kan också visa båda diagrammen i samma graf. Blir tydligare så.
https://www.woodfortrees.org/plot/hadcrut4gl/mean:720/plot/hadcrut4gl/mean:132
#91 LBt
Kan du förklara varför den här kurvan avviker från din kurva?
https://www.woodfortrees.org/plot/uah6/mean:200
#82 Sten Kaiser
Tycker att den här länken passar bra för att förstå vad vi befinner oss i CAGW-teorin.
https://rclutz.com/2018/01/11/rise-and-fall-of-cagw/
Skillnaden är att olika uppfattningar får komma till tals i media när det gäller Corona, vilket inte gäller i klimatfrågan.
Adepten,
vilka avvikelser syftar du på?
Men det är olika källor, en från högt uppe i atmosfären och en marknära,
det är olika glidande medelvärden, du använder 200 och jag 132 eller 720.
Försöker du dessutom presentera dem i samma diagram uppstår problemet att deras y-axlar har olika 0-positioner.
Ivar A #77,
snarare ca 0,4 grader på 25 år om man bortser från de tida åren då vår påverkan var begränsad.
#2 Stefan
Det finns många olika reaktortyper i gruppen Gen IV.
De som jag tycker är mest intressanta är s.k. breeder reaktorer.
Det finns två varianter – dels de som går på snabba neutroner (Uran är bränslet), och dels de som gå termiska neutroner (Thorium är bränslet).
Ett av problemen med att köra en reaktor på snabba neutroner är att dessa skadar även konstruktionsmaterial. Neutronerna slår helt enkelt bort metallatomer i t.ex. metalliska rör. Då sväller materialet och blir samtidigt sprött.
Om jag fick bestämma (vilket jag med säkerhet inte kommer få göra) så skulle jag satsa på Thorium reaktorer av breeder typ.
Man kan naturligtvis kalla 60-årscykeln för en anekdot om man vill, KU har skrivit ganska mycket om den genom åren.
Om den finns så påverkan den dagens globala temperaturutveckling marginellt, cykelns amplitud är blott 0,05-0,1 grader och den lämnar inte efter sig något bestående.
Där den hade betydelse var före 1970 då dess påverkan var större eller av samma storleksordning som vår påverkan och som följd av detta gjorde signifikanta avtryck i temperaturens utveckling.
”När det blir varmare ökar halten av koldioxid, och när det blir kallare sjunker den. Kvartärgeologen Catherine A Jessen har jämfört dessa svängningar med de snabba klimatförändringarna under den period som kallas holocen, dvs den mellanistid som började för 11 500 år sedan och som vi nu lever i”
https://www.forskning.se/2006/02/28/klimat-och-koldioxidhaltinte-alltid-synkroniserade/#
#26
”De senaste 5 istiderna ( om ca 100.000 år vardera) med mellanliggande värmeperioder (om ca 10.000 år vardera )
Är den nuvarande värmeperioden som vi befinner oss i
1 Varmare än de tidigare
x Ungefär samma temperatur som de övriga
2 Kallare än de tidigare”
Inte så helt lätt att välja där. MIS 1 (Holocen) är:
Kallare än MIS 5 och 11
Ungefär lika varm som MIS 9
Varmare än MIS 7 och 13
MIS 11 var för övrigt betydligt längre än 10 000 år.
Apropå anekdoter, jag brukar skrämma bekanta med att i MP’s framtida drömsamhälle kommer lagidrott endast att tillåtas på korpnivå.
#94 LBt
Vilka avvikelser jag syftar på. Man får de resultat man önskar genom val av källor och parametrar, Det var vad jag ville visa.
Studera denna länk som inte kommer fram till din dramatiska ökning av temperaturen. Där beskrivs att vi går mot en kylning. https://rclutz.com/category/temperature-trend-analysis/
Vad säger att rclutz har mer fel än din framtagna kurva?
tty #99,
hur lång vill du säga att MIS11 var?
#96 Jonas
Jo, en breedertyp vore det mest logiska, om inte annat för att utnyttja det ”lagerhållna” bränslet hos CLAB.
Bränslet kräver en avancerad bearbetning innan det kan användas, där större delen av fissionsprodukterna avskiljs och omhändertas med säkert förvar. Dock inte för 100 000-tals år.
Jag tycker att någonstans i Sverige skulle vara en bra lokalisering för upparbetning av bränsle, lämpligtvis på en plats där också en breeder för kommersiella ändamål uppförs.
Så mycket mer ”cirkulär” kan bränslecykeln inte bli.
Om jag inte helt missminner mig så var det ”ganska exakt” nu,,, för 35 år sedan som teknikerna i Tjernobyls reaktor IV kämpade med att få upp effekten. Alla styrstavar utom 8 drogs ur härden.
Sen gick det fort,,,,
Tack för förslagen till Tipspromenaden!
Jag ska se om jag kan få ihop en trevlig ”Tipspromenad för hela familjen” 😉 och lägga upp på forumet.
#102
ca 30 000 år. Den är litet svår att avgränsa eftersom uppvärmningen i början av mellanistiden var markant långsammare än andra mellanistider.
I Morgonstudion brukar de oroa sig över lokal och global uppvärmning, de framhåller gärna värmerekord som bevis på att domedagen är nära. Sen blir de besvikna när det inte blir vårvärme redan nu i april. De borde väl vara glada att vädret/klimatet återgår till det normala så de slipper sin klimatångest. Tycker det är lite inkonsekvent. De bör bestämma sig vad de vill ha för väder. På 70 talet var det hårda kalla vintrar och det blir konsekvensen om de får sitt ”normala” klimat.
Stefan Eriksson #105
Ja, dom gjorde verkligen allt för att få reaktorn att haverera. )
#92 LBt
Tack för en intressant graf.
Tycker jag känner igen den från klimatskeptikern Tony Hellers sida:
https://realclimatescience.com/wp-content/uploads/2019/04/NOAAUSHCNAdjustmentVs_shadow.jpg
Varför justera data så de stämmer med teorin?
Det framgår tydligt i mina kommentarer #69,81 och 92 vilken källa och glidande medelvärden jag använder. Även varför. Tycker man sig vilja se den obearbetade källan går det också bra:
https://www.woodfortrees.org/plot/hadcrut4gl/mean:1
den är ju för övrigt välkänd.
Jonas #97
Fördelen med snabba reaktorer är att de bränner ut avfallet som ska förvaras. Dom skulle börjat med Thorium på 50-talet istället för Uran då hade det varit ett annat läge nu.
Heller
https://newtube.app/user/TonyHeller/oHEGe6m
Intressant 14:50 här (även det innan om covid-plandemi intressant) om hur Rom-klubben använt klimatet för att driva en kampanj där mänskligheten (the humanity) ses som fienden.
https://odysee.com/@ComputingForever:9/hitat-29-4-2021-Broadband-High:0