Om mannaminne och vatten

Citat Nalle Puh: ”Det är verkligen ingen vidare mening med att uppleva intressanta
saker som översvämningar, om man inte får vara två om dem. Det är bra mycket
trevligare att vara två.”

Av Stig Morling hösten 2021

Är mannaminnet kort – eller möjligen långt? En spegling i
vatten?

Frågan om mannaminnet synes få en stark aktualitet denna sommar med åtskilliga
våldsamma regn som vållat stora översvämningar och tragedier i släptåget.

Nå, vad är nu ett ”Mannaminne”? Det kan beskrivas som ”Ett tidsmått, som omfattar
en levande persons minne” – en definition som kan hittas på nätet! Å andra sidan är
begreppet så etablerat, att det inte återfinns i vare sig ”Nationalencyklopedin” (från
1994), eller i ”Svensk Ordbok” av 1988, ja inte ens i ”Ord med historia” åttonde
upplagan 2005. Inte heller det klassiska uppslagsverket ”Nordisk Familjebok” ansåg
att mannaminnet behövde en förklaring!

Nåväl, i ett vattenperspektiv kan frågan ställas om mannaminnet och även speglas i
vattenhistorier! Därmed kan också även möjligen pekas på större bekymmer. Låt mig
börja med ett par minnen och erfarenheter från mina vattenprojekt i Nordafrika.

Mannaminne i Tunisien

Min egen internationella ”vattenkarriär” tog sin början på hösten år 1973, med ett
avloppsreningsprojekt i Tunisien, omfattande två städers avloppsreningsverk. Det
visade sig bli de första av åtskilliga projekt under en 14års-period. Före första resan
till Tunisien hade vi hört – mest ryktesvis – talas om den stora översvämningen fyra år
tidigare, som drabbat Tunisien, alltså år 1969. Denna hade dessutom medfört ett
allvarligt l stort avbräck i Tunisiens viktigaste exportnäring: Turismen. Det lär ha varit
så, att de stora tyska turistfirmorna stoppade alla resor till Tunisien året därpå. Detta
bortfall i exportintäkter var en av orsakerna till att Tunisien genomförde en vattenlag
med rejäla krav på avloppsrening. Lagen trädde i kraft redan år 1972. Således kom
våra uppdrag att ha sin upprinnelse i koleraepidemin fyra år tidigare! Vårt första projekt
kom att gälla en reningsanläggning för en av islams heliga städer: Kairouan, och
dessutom ett projekt för industristaden Sfax i södra Tunisien.

Vi var med andra ord väl underkunniga om översvämningsproblematiken i landet. Som
en del i den grundläggande planeringen av reningsverket var det därför givet att spörja
den lokale stadsingenjören om Kairouan hade drabbats av översvämning. O nej, detta
var inget problem för Kairouan, fick vi veta.

Vårt andra projektbesök till staden skedde ca två månader senare, i december 1973.
Resan från Tunis till Kairouan gick utmed kustvägen. Sedan vi svängt av västerut mot
Kairouan efter Sousse blev vi klara över ett problem! Vattenmassorna från de kraftiga
regnen dagarna före vår ankomst hade inte hunnit undan! Helt plötsligt var vägen i en
kort sträcka översvämmad, och det ordentligt. Nu tycktes – till all lycka – hjälp finnas
till hands! Ett gäng glada unga tunisiska grabbar erbjöd sig att hjälpa oss med
passagen. Dessa lotsade oss förbi det dränkta vägavsnittet. Nu avslöjades situationen
mer i detalj. Dessa kreativa gossar hade helt enkelt dämt upp ”Oueden” (arabiskt namn
för en flod, som endast periodvis är vattenförande) nedströms vägen, och därmed
förvärrat den lokala översvämningen av vägen. Givetvis utkrävdes en betalning för
levererade tjänster! Förmågan att akut ”profitera” på den uppkomna situationen var det
inget fel på!

När vi kom fram till Kairouan och återigen träffade stadsingenjören blev givetvis frågan
om översvämningar ventilerad. ”Jodå”, sade nu vår vän ingenjören, ”1969 hade vi en
stor översvämning. Se bara på detta flygfoto”. Han tar fram en bild som visar staden,
nu som en ö omgiven av en större sjö! Mannaminnet är kort! I detta fall kortare än fyra
år – är det någon tillfällighet att vi har fyra års mandatperioder i Sverige? – Tack vare
den akuta situationen och flygfotot kunde vi finna en någorlunda säker lokalisering av
det kommande reningsverket. Andra viktiga villkor var givetvis att säkerställa
anläggningens kapacitet och tekniska utformning.

Erfarenheterna från Kairouan kom vi att använda vid planeringen av reningsverket för
Sfax. När denna anläggning var färdigbyggd hösten 1982 inträffade ett extremt regnväder
under mindre än ett dygn i början av november. Mer än 200 mm föll under natten
i nordöstra Algeriet och i centrala Tunisien. Åtskilliga människor fick sätta livet till i
bägge länderna.

Förutom det djupt tragiska i situationen fick vi ett betyg på reningsverkets status. Vi
blev kallade att vidta en besiktning av de uppkomna skadorna på anläggningen, det
var en förestående försäkringsfråga. Nå det visade sig att de enda väsentliga skadorna
återfanns på slamtorkbäddarna. Anläggningen var i övrigt i stort sett intakt! Nå, detta
var gott nog. Å andra sidan hade varken vår beställare eller vi själva förutsett en möjlig
kritisk situation med översvämning av området. De tillgängliga lokalkartorna över
området visade några möjliga torra vattendrag (ofta kallade ”Oueds”). Men vi fick
anledning att borra vidare i äldre dokument. Jodå, en karta daterad 1922 visade en
Oued strax norr om reningsverkets läge. Men senare ”kartmakare” hade som sagt inte
registrerat detta möjliga vattendrag – möjligen återigen ett indicium på vårt alltför korta
Mannaminnne. Denna Oued hade uppenbarligen inte varit vattenförande på åtskilliga
decennier!

tunisien

Figur 1 Karta över Tunisien

Nåväl, Sfax avloppsreningsverk kunde startas redan I början av januari 1983. I slutet
av samma månad hölls en högtidlig invigning av anläggningen. Denna invigning
omgärdades av traditionell tunisisk folkmusik och ett vänskapsbesök från Algeriet. De
algeriska gästerna, höga representanter för det algeriska inrikesministeriet bar med sig
de allvarliga bekymren från novemberöversvämningen i starkt minne. De sporde sina
tunisiska värdar om hur man klarat anläggningskonstruktionen så bra.
Mannaminne i Algeriet

Detta blev starten för ett långt nytt projekt för oss, nu i Algeriet med en utredning och
planering av översvämningsskydd för två städer i nordöstra Algeriet. Städerna var
Annaba vid Medelhavskusten och Batna uppe i Atlasbergen. Särskilt projektet i Batna
kom att belysa frågan om Mannaminne och dess längd. Under den franska tiden fram
till 1962, var Algeriet ett franskt departement, således faktiskt en del av Frankrike.
Fransmännen var av hävd också duktiga hydrologer/hydrauliker, vilket satte sina spår
bland annat stadsplaneringen. Batnas belägenhet i Atlasbergen innebar viktiga krav
på planeringen av stadens infrastruktur. Bland hade man byggt en så kallad ”Canal de
centure” (således en central kanal, dimensionerad för ett 100-års regn. Kanalen skulle
säkerställa att Oueden, som passerade genom centrala staden, inte skulle svämma
över vid kraftiga regn. Nu hade uppenbarligen inga regn förekommit på lång tid, alltså
inte inom Mannaminnet, vare sig för stadens styresmän, eller för Batnas invånare! Den
mycket centralt belägna kanalen hade genom åren blivit en alltmer välfylld soptipp!
Så, när nu skyfallet drabbade området kom avfallet i kanalen att först blockera vattnets
framfart. Först svämmade vattnet från kanalen över staden och därefter, när vattentycket
blev för stort, transporterades de lagrade soporna tillbaka till staden!

Vi kom att arbeta med olika förslag till översvämningsskydd, för de bägge städerna,
men det är en annan historia!

Något för Mannaminnet att “lägga på minnet” och frågor om en dödssynd!

Nu är det inte bara ett allt för kort Mannaminne som kan skapa bekymmer. Ett betydligt
värre hot finns också inbyggt hos oss alla: Den kanske värsta dödssynden: Högmodet,
ja, som det heter: ”redan de gamla grekerna”, de såg just högmodet (Hybris) som
människans största brist! Låt oss således vidga perspektivet till ”den nya världen”, och
närmare bestämt till ”Mid-West” i USA. Tidsmässigt tar vi oss tillbaka till mitten av 1970-
talet.

USA hade haft en lång (nåja!! – allt är relativt) och framgångsrik tradition av att bygga
jorddammar som grund för vattenkraften och ibland för irrigation, oftast var det ganska
små dammanläggningar. Nu skulle tekniken utvecklas och en mycket stor jorddamm
byggas, kallad Grand Teton dam. Uppenbarligen var entusiasmen stor. Det gick undan
till att början med! När de allvarliga varningarna kom från geologer och geohydrologer
negligerades dessa varningar grundligt och viftades undan. När dammen var byggd
och skulle vattenfyllas var man dock försenad och beslut fattades om en snabb fyllning!
Ja, denna fyllning var faktiskt fyra ggr snabbare än vad den stipulerade fyllningshastigeten
föreskrev.

Så, i juni 1976 brister dammen, vilket förorsakar såväl dödsoffer som omfattande
materiell förstörelse, nedströms. Situationen fångades på bild, se nedan. Denna katastrof
kom att sätta djupa spår i minnet i USA rörande frågan om dammkonstruktioner
och dammsäkerhet. Grundliga utredningar genomfördes av hur det hela ”gick till”. Det
finns åtskilligt att läsa i frågan, se bland annat via Google på ”Gran Teton”. För mig har
en bok av Perrow, C. från 1984 (“Normal Accidents – Living with High-Risk
Technologies”, Princeton University Press, edition 1999, ISBN 13: 978-0-691-00412-9
(pbk)) varit mycket intressant, inte minst i perspektivet hur ett mänskligt övermod och
oviljan att lyssna på varningar. Kan hända ”varnarna” sågs som ”onödiga visselblåsare”
och som bara ”ställer till det”.

Så, efter ett fåtal nedslag i världens översvämningar i närtid, hur ser det ut hemmavid?
Den mycket kraftiga översvämningen i Gävle, i augusti 2021 gav trots allt inga dödsoffer,
så vitt vi vet. Situationen med kanske mer än 161 mm:s nederbörd under en natt
har givetvis tagits till intryck för ett säkert akut ”klimatalarm”.

Utan att fördjupa sig i meterologin kan vi konstatera att åtskilliga skyfall har inträffat i
närtid, om vi bara blickar drygt 100 år bakåt. Den som vill förbättra sitt mannaminne,
kan uppsöka SMHI:s hemsida. Tre exempel i Dalarna må avsluta denna sejour:

År 1916, då vattenståndet i Faluån var så högt, att det registrerades på stenmuren
utanför Kopparvågen.

År 1985 brister dammen i Noppikoski, i Orsa Finnmark, och vållar en Tsunami genom
Orsasjön, Siljan och Dalälven. Kanske bortglömd av många.

År 1997 inträffade kanske det största kända skyfallet i Sverige (?) I slutet av augusti
detta år kom kanske ca 400 mm regn under en natt över Fulufjället i västligaste
Dalarna. Av allt för många bortglömt, dock finns historien i korthet att plocka upp på
Dalarnas museum!

En sammanfattning av hotet mot (det hotade) mannaminnet sprunget ur vårt
eviga högmod!

Men låt oss fundera över Mannaminet och framför allt koppla det till frågan om just
hög-modet, samt frågan om vad är kunskap och sann vetenskaplighet. En mycket vis
man, bortglömd för de flesta, Alf Ahlberg, skrev i slutet av 1950-talet en rad essäer,
vilka återfinns i ”Teknikens Himmelsfärd”. Endast ett fåtal aspekter från denna bok kan
lyftas fram:

• Problemet med den ”historielösa människan”, i sanning ett hot mot det goda och
nödvändiga mannaminnet!

• Problemet med vår blinda tilltro till att tekniken löser allt, och särskilt den
oprövade tekniken!

• Vårt högmod, som Alf såg i ett speciellt perspektiv, i en essä kallad ”Kommunismen
som eskatologisk religion” Resultatet av en auktoritär regim, som
förbjöd fritt tänkande ledde och fram till såväl humanitära som miljömässiga
eländen. Haveriet av Aralsjön må stå som en tragisk bild av ett mänskligt
övermod!

Att läsa:
Perrow, C (1984) “Normal Accidents – Living with High-Risk Technologies”, Princeton University
Press, edition 1999, ISBN 13: 978-0-691-00412-9 (pbk)
Ahlberg, A (1960) ”Teknikens himmelsfärd – Betraktelser vid ett tidsskifte”, Natur och Kultur;
Feshbach, M. and Friendly, A. Jr (1991) ”Ecocide in the USSR – Health and Nature Under Siege

 

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Ann Löfving-Henriksson

    Tack för denna intressanta hälsning från verkligheten och inte minst resonemanget kring hybris, som alltför lätt för tankarna till dagsaktuella frågor.

  2. Mats Kälvemark

    Tack Stig för en intressant essä. Nuvarande klimatalarmism kan bara fortleva utan tillbakablick i historien. Vad gäller global uppvärmning behöver vi inte gå längre tillbaka än till 1930-talet (=ett drygt mannaminne) för att ha samma hastighet i uppvärmningen och på många ställen till lika höga temperaturer. Utan påverkan av fossil CO2.

  3. Johan Montelius

    Så sant, mannaminnet är kort. Vem kan på rak hand säga vilken sommar det var som Sverige höll på och brinna upp och tidningarna förutspådde att det var det nya normala?

    När klimathysterin lagt sig kommer det ta fyra år och sen kommer ingen längre komma ihåg om det var koldioxid eller oxidkola som var problemet.

  4. Sören Gustafsson

    Tack för denna mycket intressanta berättelse – dessutom humoristisk😊😊

  5. Sören G

    Hörde på radion. Bolund vill förhindra översvämningar som den i Gävle med subventioner till elbilar.

  6. JonasW

    Den mesta forskningen säger väl att människans minne är väldigt kort och dessutom opålitligt.

    Ett regnväder över Gävle blir bevis för en klimatförändring ??
    Det regnade nästan lika mycket i Gävle 1979.

    ”Bevisen” för klimatkrisen blir allt mer konstiga. Alarmisterna ser tecken överallt, samtidigt som de blundar hårt för att ingen av deras profetior har slagit in.

    Tror att fler och fler börjar inse att klimatnödläget faktiskt inte existerar.

  7. Rolf Mellberg

    Tack för denna konkreta och trevliga inblick i extremväder.

    Men jag asscosierar till ett annat område där en makthavande elit genom en gradvis upptrappade prestige totalt tappar all sans, förnuft och kritiskt tänkande.
    Jag tänker på fenomenet att vänsterkrafter har blivit fullständigt blinda för att radikal islam på alla sätt totalt oförenlig med vår västerländska civilisationen (vänster-) värderingar.
    Hanna Gadban uttrycker sin vånda:
    https://fritanke.se/bokhandel/bocker/hannas-jihad/

    Detta handlar också om en grotesk hybris, förställningen om att vårt samhälle är så helt överlägset att alla kulturer så att alla som kommer hit omedelbart blir som oss.
    (Ja om vi bortser från multi-kulturyttringar som mat, musik, sagoberättande och folkdans)

  8. Torbjörn Lang

    En läs- och tänkvärd essä, vilken borde läsas upp under dagen på Miljöpartiets kongress. Men inte bara där, samtliga politiska partiers folkvalda borde få ta del av denna beskrivning. Det må väl finnas ledamöter i riksdagen förutom Ericson i Ubbhult, vilka tvivlar på klimatalarmismen. Jag när ett hopp om att fler politiker träder fram och önskar ta en seriös diskussion om hur miljarder spenderas hur lättvindigt som helst. Med ett knappast mätbart resultat ens teoretiskt. Ansvarslöst!

  9. Lasse

    Tack Stig för denna påminnelse.
    Jag var med i gänget i Batna som skulle leda vattnet förbi staden.
    Dvs vi såg torra flodbäddar som vittnade om stora momentana flöden och projekterade en avrininningsväg förbi staden.
    Ett berg var i vägen, men vi föreslog tunnel.
    På Google Earth kan man ana slutresultatet-det byggdes som vi projekterade det. (Batna, Algeriet , SO)

    Många minnen finns plats i ett mannaminne!

    Jag kan väl tillägga att jag propagerade för ett lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) något som var vår specialitet.
    Spår av terrasser fanns utmed bergssidorna , rester från den bördiga tiden då Romarna brukade allt land de kunde.
    Klimatet var bättre på deras tid.
    Kanske körde de för mycket med sina vagnar?
    😉

  10. Lasse

  11. Ivar Andersson

    Tack Stig för denna essä. Verkligheten gjorde sig påmind långt innan den klimathotsreligiösa sekten formades inom IPCC. AR6 har glömt bort alla tidigare värmeperioder eftersom man bara letat under gatlyktan.
    Vattennivån i Passau Tyskland är väl dokumenterad men vad hjälpte det när hybris har drabbat politikerna som är historielösa.
    https://klimatsans.com/2021/07/23/politikens-oformaga-gjorde-katastroferna-mycket-varre/

  12. Stig Morling

    Hej Lasse – Du får gärna kontakta mig, Batnaprojektet innebar också att vi gjorde en modellstudie på KTH:s vattenlaboratorium. Just för alternativet med tunneln! Dåvarande professor Claes Cederwall – nu ur tiden -blev genom detta projekt en god vän till mig! För övrigt blev stadens fäder i den andra staden, Annaba, avundsjuka, och ville också ha en modellstudie! Vi såg dock inte behovet då att testa i modellstudier för Annaba. Enligt dåtidens vetande kunde vi luta oss mot, och begrunda, vad den gamle Vattenbyggnadsprofessorn Erling Reinius förkunnade: ”Man kan aldrig lura vatten” och ”Teknologen må komma ihåg att vattendroppen är mycket klokare än teknologen, den följer Bernoulli lagar, det gör inte teknologen!”/Salve Stig

  13. Sten Kaijser

    Hej Stig,
    tack för ett utomordentligt intressant inlägg.

    Jag störs dock av att du skriver att dammolyckan i Noppikoski gav upphov till en tsunami genom Orsasjön, Siljan och Dalälven.

    Jag störs framför allt för att en tsunami och en flodvåg är helt olika fenomen. Tsunamin är som vi alla vet en väldigt lång och därför ”hypersnabb” havsvåg som när den kommer in på grunt vatten bromsas varvid energin leder till en hög våg som slår in över land.

    En flodvåg kan naturligtvis bli lika förödande, men dynamiken är helt annorlunda.

    Jag vill passa på att ställa en helt annan fråga. Vad är det som avgör hur snabbt en flod rinner? Jag antar att det i första hand är lutningen, men det borde finnas två saker till som styr, flodens bredd och vattnets viskositet. Är det någon som kan ge ett svar eller en bra referens?

  14. Tack, behövs lite trevlig och uppfriskande läsning för minnet på alla plan!
    Och jag minns själv en tid när energin var billig och industrin stark i konkurrensen:

    https://www.avanza.se/placera/telegram/2021/10/15/sverige-klippans-bruk-ska-saga-upp-anstallda-pa-grund-av-hoga-energipriser-bn.html

  15. Chhrister Eriksson

    #13 Sten Kajser
    Det är väl bredden på vattenvägen som avgör vattnets hastighet.
    Vill minnas det från min utbildning från kunskapen att spola rörledningar,samma fenomen där.
    Har man ett större rör och det övergår till ett mindre så ökar vattenhastigheten,men mängden vatten som passerar minskar.Därav så stiger vattnet i det större röret,torde vara samma effekt på ett vattendrag.

    Rätta mig gärna om jag har fel.

    /Christer/

  16. Chhrister Eriksson

    Utan för ämnet, men var tvungen att skriva av mig.
    Redaktörn för ta bort om det inte passar.
    Lena Melin ondgör sig över Mp s låga väljarstöd.

    Skickade henne detta mejl.
    Det är inte det minsta konstigt att Mp har så lågt väljarstöd.

    Lägger fram förslag som är direkt väljarfientliga.
    Hur många tror du vill ha höjd skatt på sitt fritidshus.

    Hur många tror du vill bli tvingade att inhandla en elbil,pga ökade straffskatt på fossila bilar.

    Hur många tror du vill bo granne med ett vkv.

    Hur många tror du står bakom ökat klimatbistånd när det snart inte går att vistas ute utan att riskera bli knivskuren eller utsatt för andra våldsbrott.

    Hur många tror du står bakom dom kraftigt ökade energikostnaderna på fossila bränslen.

    Hur många tror du står bakom beslutet att införa en familje vecka,när pensionärerna inte får en pension att leva på.

    Hur många tror du står bakom deras senaste förslag om att Sverige skall bli första ekolandet,givetvis genom tvång med höjda skatter.

    Men det är klart,någon realism eller normalt tänkande kan man givetvis inte begära av ett parti som kom in på en lögn.

    Hur var det nu med sälarna,vad dog dom av.Bara undrar.

    Och något logiskt tänkande av någon journalist tycks heller inte existera.

    Nej detta parti har inget i maktens boningar att göra.

    Har för längesedan förbrukat sitt mandat.

    PS
    Förväntar mig iofs inget svar,men vem vet.

    Christer Eriksson
    /Klimatrealist/

  17. Sven M Nilsson

    #12Stig Morling
    Det här är ju lite utanför klimatämnet men jag glömmer aldrig professor Reinus. Med den stora erfarenhet han hade från vattenbyggnad globalt blev hans föreläsningar något alldeles extra. Ryssarna hade ju projekterat Assuandammen och Reinius och hans team hittade en stor spricka under dammen som ryssarna inte sett. Det hade blivit en katastrof om ryssarna hade fått fullfölja bygget.
    Men det som endast några vet idag är att han uppfann kamstålet men sökte inte patent. Det var typiskt Reinus, för honom var teknikens utveckling viktigast. Hur mycket har inte kamstålet betytt för byggnadstekniken!
    Cederwall var också ensån nobel ”gubbe”. Jag delade professuren i Byggnadsteknik med grundläggning med hans son Christer under några år och han tillhörde också dessa fina och kunniga människor för vilka teknikens utveckling var i fokus.

  18. Jojje

    Mannaminnet är kort eller så är det dumhet helt enkelt.
    https://newtube.app/TonyHeller/UEbTcqn

  19. Jojje

  20. Chhrister Eriksson

    Hör kanske lite till ämnet mannaminnet.
    Har funderat på vad som hänt med ottomotorn om inte miljönissarna satt käppar i hjulet.

    Inhandlade min första bil 1975,en japansk bil,en Toyota Corolla.Den bilen hade en 4 cylindrig 1,2 liters motor på svindlande 65 hk.
    Den förbrukade ca 0,65l l per mil (om inte mitt mannaminne sviktar).

    I dag har min hustru en Toyota verso,en typ suv mer plats för 7 pers,
    Den har en 4 cylindrig motor på 1,8 l och 160 hk.
    Drar ca 0.7 l per mil,något under vid jämn fart på motorväg,
    Och så säger dom gröna att utvecklingen stått stilla på ottomotorerna,

    Som sagt,vart hade utvecklingen gått utan dom gröna sabotörerna.

    Bara en fundering,

  21. pekke

    OT. Knappast nån mening att anmäla faktafel i klimatreportage i SVT/SR till granskningsnämnden enligt tidigare miljö- och klimatreporter på SR..

    ” Sven Börjesson, tidigare klimat- och miljöjournalist på Sveriges Radio, har anmält två SVT-inslag till granskningsnämnden för faktafel om klimatfrågan. Nämndens hantering av ärendena har fått honom att förlora förtroendet för den. ”

    https://naringslivets-medieinstitut.se/mitt-fortroende-for-granskningsnamnden-upphorde/

    F.ö. så varslar Klippans bruk 24 anställda och stänger ner 1 produktionslinje p.g.a. höga el- och gaspriser.

    https://sverigesradio.se/artikel/hoga-energipriser-bakom-bruksvarsel

  22. Lasse

    #12 Stig M
    Tack gärna. Vore kul med en uppdatering på Algerietarbetet.
    #15
    Just i Batna gick vattenvägen över från en bred kanal till en smal tunnel, från stråkande till strömmande vatten.
    Kommer ihåg beräkningarna som gjordes för att få till det.
    Modellen som KTH gjorde var en fysisk inte en datormodell.
    Det var tal om stora flödeshastigheter och energidämpningar.
    För den som gillar Tyska är klimatschau nr 70 en uppdatering av årets översvämningar och mannaminne:
    https://www.youtube.com/watch?v=4fdyMck6xxc

  23. #16
    Men hjälp dem inte med deras tillkortakommande. Låt dem göra bort sig.
    Ingen ideologi sträcker sig längre än sin egna plånbok.
    Snart svider det i den.

  24. Sten Kaijser

    Christer Eriksson #15

    tack för svar. Men

    om vi tänker oss ett föremål som startar högst upp och glider friktionslöst i en bergochdalbana, så överförs all lägesenergi i rörelse-energi, så att om den är 10 meter under toppen så är hastigheten 14 meter per sekund, oavsett vilken väg den åkt. om vatten rinner över en dammkant ner för en sluttning så beror hastigheten när den förlorat 10 meter i höjd på lutningen.
    Vid lodrätt fall är det nog 14 meter igen, men när det sluttar så beror hastigheten på ”friktionen” vilket för mig är vattnets viskositet. Är det någon som vet mer?

  25. tty

    Torra flodbäddar som bara fylls vid sällsynta tillfällen är typiska för områden med torrt klimat. Namnen varierar. I Australien kallas de creeks, i arabisktalande områden wadi/oued, i spansktalande områden arroyos, i USA oftast wash (eller arroyo i sydväst).
    Men överallt är det väsentligt att komma ihåg att de inte skulle finnas om de inte då och då vattenfylldes, och när det sker så sker det ibland mycket snabbt och våldsamt:

    https://www.youtube.com/watch?v=fWDPR4c-gew

  26. jensen

    Många tyska städer har långt Mannaminne, som ofta åskådligt förlängs, genom att man uppe i städerna , långt ovan den genomflytande floden, på gamla gedigna hus markerar maxnivåer på översvämningar under flera hundra år. Man tror knappt det kan vara sant, men ändå verkliga.
    Tar man då hänsyn till den gamla verkligheten?
    Det vete …

  27. Pekke #21,

    Tack för länken till artikeln om fd SR-reportern Sven Börjessons försök att få granskningsnämnden att reagera på vetenskapliga felaktigheter.

    Tyvärr är väl Granskningsnämnden bara en del i SVTs propagandamaskineri. De är osårbara och har fribrev att säga vilka stolligheter som helst om klimatet.

  28. Stefan Eriksson

    #25 tty
    Viskositeten är väl lite högre i den ”sörjan” som visades i filmklippen.
    Det var ju dock ändå en del vatten mellan soporna.
    Vilken tur att vi beskattas för plastpåsarna här hemma i Svedala.

  29. Lars-Eric Bjerke

    Sten,

    I processindustrin gäller oftast rörströmning och för väg-och vattenbyggare (numera samhällsbyggare) ofta kanalströmning där atmosfärstrycket råder vid vattenytan. För att förstå skillnaden kan man t.ex. läsa
    https://sv.wikipedia.org/wiki/Kanalstr%C3%B6mning

  30. O T Just nu snöar det i Luleå. Det är 0 grader just nu. Det verkar vara så att ju mer klimatexperten Per B pratar om den accelererande klimatkrisen och den globala uppvärmningen ju kallare blir det. Enligt klimatmodellerna så ska det bli varmare, men verkligheten bryr sig inte om det. Men Per B vill låna 1000 miljarder för att bekämpa klimatkrisen. Per B är idiotin personifierad.

  31. Th-son

    Den officiella definitionen på mannaminne är: ”Tidsrymden mellan två snöstormar på Österlen”. (Möjligen nämnt ovan, men det tål att upprepas.)
    Beträffande sälar har de en god och en dålig sida: De är den huvudsakliga födan för isbjörnar – man kan säga att det är tillgången på säl som reglerar isbjörnspopulationen. De är också en del av torskbristen i Östersjön och på annat håll – sälar äter fisk i stora mängder.

  32. Bruno Tjärvar

    Beträffande alarmisternas Gävle och mannaminne.
    När Gävlebukten är varmare än landet innanför då
    är det risk för oväder där. 1954 fälldes mycket av
    Gästriklands skog. 1998 kom århundradets snöfall
    och i år kom 160 mm regn på ett dygn.
    I Kalmar var gatorna översvämmade 1945 och hökrakarna badade i vatten.
    1952 var hösten så regnig att betfolket på Öland
    plaskade i vatten och betorna fick köras bort med
    släpdrög, vagn var omöjligt. Säd tröskades i januari
    när tjälen kommit.
    1987 hade vi den kallaste 5-dygnsperiod i januari
    sedan 1814.
    1975 i augusti mätte vi 36 grader varmt.
    Redan mannaminnet rymmer flera extremväder,
    de har alls inte ökat!

  33. foliehatt

    Daniel Wiklund, #30 👍

  34. Simon

    #30 Daniel
    Ja Per B verkar ovanligt överladdad. Han har förmodligen fått kortslutning.

    Bara hålla tummarna för att MP fortsätter komma med ännu fler verklighetsfrånvända och fullständigt galna, utopiska utspel fram till valet 2022. Det gör ju vårt jobb så mycket enklare att de gör sig själva all denna skada än att vi ska behöva lägga tid och dyrbar!! energi på att ständigt behöva påtala självklarheter, som exempelvis att verkligheten existerar. Liksom solen.

  35. mattias

    #31.
    Stora nederbördsmängder från en varm Gävlebukt som kyls av över land har hänt flera gånger. Konstigt nog har det inte uppmärksammats av SGI vid kartläggning av riskområden för översvämningar: https://www.sgi.se/sv/om-sgi/pressrum/aktuellt/har-ar-sveriges-storsta-riskomraden-for-ras-skred-erosion-och-oversvamning/

  36. Eskil Kjelkerud

    Jag upplever att fokus i klimatdebatten har flyttats från att minska koldioxidutsläppen till att bli av med fossilt bränsle.
    Är det fler som känner så? Varför har fokus flyttats i så fall?

  37. Håkan Bergman

    Eskil Kjelkerud #36
    Fram tills nu har alarmisterna känt medvinden och gått från en ytterlighet till en annan. Vi får se hur det utvecklar sig när verkligheten bestämt sig för att dj*vlas med deras utopiska drömmar. Det kan mycket väl, nog närmast sannolikt säkert om du frågar mig, bli så att dom skruvar upp tonläget ytterligare den närmaste framtiden. Själv förlitar jag mig på den f*rbannade verkligheten.

  38. En annan

    Svar till Eskil, jo för då får lantisarna svårt att ta sig till röstlokalerna, MP har nämligen blivit ett höginkomstparti som struntar i oss mindre bemedlade har det, eller finns frågan om fattigpensionärer öht. med i deras svammel om att rädda jorden? Miljöpartiet verkar snarare utkristallisera sig som ett parti för välbärgade, oss andra skiter dom fullständigt på/i…
    Att sedan sossarna spelar med i deras dagisteater är egentligen obegripligt, att så totalt strunta i sina föregångares mål att göra livet bättre för gemene man, skämmes ta mig fan!

  39. Lars Thorén

    #16
    ”Hur många tror du står bakom ökat klimatbistånd när det snart inte går att vistas ute utan att riskera bli knivskuren eller utsatt för andra våldsbrott.”

    ??????

  40. En annan

    Tack KU, här lär man sig mer än vad UR eller SVT publicerar, Förr fanns ett program som hette teknisk magasin som delgav oss de senaste forskningsrönen UTAN att blanda in klimatet öht. men det var då vi hade en framtid, nu verkar vi ha framtiden bakom oss, allt enligt SR och SVT.
    Men vems ärenden går egentligen dessa sk. journalister, det verkar vara en hel kennel begravd här! Vem har indokrinerat EB, samt vem kallar till styrelsemöte hos DN, vem ägs dom av? Trilaterala, WEF, WHO, många frågetecken som behöver rätas ut av ”riktiga journalister” !!!

  41. Torbjörn Pettersson

    #21 Pekke
    Fakta glöms gärna bort i MSM så där är minnet kort även om det finns några få tappra som kämpar mot strömmen av falska uppgifter.

    Jag har själv snubblat över ett problem, som OM jag har rätt kommer att påverka all klimatforskning, men jag har förmodligen fel även denna gång.

    Hur som helst behöver jag hjälp av en fysiker, gärna en atmosfärfysiker eller någon med kunskap om refraktion och optik, för att utväxla tankar med för att bekräfta min upptäckt

    Finns det någon här på klimatupplysningen får ni gärna kontakta mig snarast.
    Sten Kaijser kanske, eller Leif Åsbrink, eller någon som känner att ni kan hjälpa mig

    Kanske att jag släpper lite information om problemet under den öppna tråden i morgon

  42. Torbjörn Pettersson

    #31 Th-son
    ”Tidsrymden mellan två snöstormar på Österlen”.
    Då är det inte dags än, de minns fortfarande förra snöstormen tydligt.

    Glömmer inte ett av de fösta åren när vi flyttat ner till Skåne, tror det var 2013 och skolorna stängde för att det skulle bli snöstorm, det kom några centimeter och trots den ringa snömängden var det kaos i trafiken

  43. Bengt Abelsson

    #26
    Jag minns en promenad i centrala Köln, kanske runt 1998?
    Det översta vattenståndsmärket på en husvägg var daterat 1075.
    De två sista siffrorna är mycket osäkra, dock.

  44. Robert Norling

    OT
    En av de viktigaste frågorna på MP-kongressen, som pågår till och med söndag, är en färdplan mot ett klimatsmart samhälle, med nollutsläpp av växthusgaser.
    I sitt tal uppehöll sig Per Bolund vid hur den planen ska finansieras. Under tio år ska staten årligen låna upp 100 miljarder kronor för detta ändamål.
    Det är vansinnigt mycket pengar. Tusen miljarder. 1 000 000 000 000 kronor.

    Då inflationen är på väg och räntor kommer att stig, hur mycket kommer dessa lån då att kosta.
    Det är synd om våra unga.

  45. Brutus

    Om vi räknar BNP som 5000 miljarder och en statsskuld på ca 2000 miljarder har vi en skuldkvot på 40 % (2000/5000). Om vi räknar med BNP-ökning på 3 % kan vi öka skulden med 3 % med bibehållen skuldkvot. Detta är 60 miljarder i budgetunderskott. Då fattas 40 miljarder. Det är inte våldsamt mycket om man jämför med de 15 miljarder, som man vill ge bort i klimatstöd. Men båda är minusposter för svenska medborgare. Det framgår tydligt av tidningsinfo hur MP vill finansiera detta med tex höjd fastighetsavgift, kraftig ökning av fritidshusskatter osv. Inte konstigt att MP går kräftgång. Rimligen blir det 1 – 2 partier, som åker ur vid nästa val.

  46. Håkan Bergman

    Brutus #45
    Vi kan slanta upp 100 miljarder om året i tio år. Problemet är att det är bara handpenningen för den gröna omställningen. Den verkliga kostnaden kommer sen, men det är ju inte mitt problem 75 år som jag är. Gud bevare gretagenerationen för alla stolligheter.

  47. Gunnar Strandell

    Per Bolund är en man som har ett minne som varar ett par månader?

    Fredag morgon 15/10 hörde jag honom vilja satsa 100 miljarder per år av lånade pengar för att hantera översvämningar likt den senaste i Gävle.

    Kostnaden för den beräknas till ca 500 miljoner kr.
    Bolunds lösning kostar alltså 200 gånger mer än skadan han för fram som argument!

    Kan inte SMHI berätta för honom att vi inte har fyra sådana översvämningar i veckan.

  48. Brutus

    #46
    75 år är väl inget. Jag är 77! I övrigt håller jag helt med dig. Om man kan hålla tillbaka ilskan över vanvettet är det intressant psykologiskt, sociologiskt, statsvetenskapligt och som du är inne på – nationalekonomiskt. Närmast har vi Glasgow och reaktionerna på ev beslut. Rimligen blir det ett rejält fiasko (för alarmisterna), som måste bortförklaras på mer eller mindre fyndiga sätt. Processen leder rimligen till att alarmisternas agenda blir mer o mer transparent.

  49. Gunnar Strandell

    Eskil #36
    Jag håller med.
    Det känns som cirkeln är sluten.
    På 1970-talet spreds oron för att oljan håller på att ta slut. Efter oljekriserna visade det sig dock att det finns olja för ett par hundra år framåt och kol för minst 600 år.

    Då kom CO2 och klimatförändringar på agendan.

    Nu har det visat sig att alarmen bygger på överdrivna utsläppsscenarier och för varma klimatmodeller.

    Vi är åter till start, fast nu kallades det hållbarhet som är ett helt subjektivt begrepp, eftersom varken du, jag eller solen är eller inte är hållbara.

  50. Har just gjort årets första snöskottning, 10 cm blöt snö. Snön vräker ner just nu. 1993 skottade jag den 14 oktober. Det tidigaste jag skottat dom senaste 50 åren. Miljöpartiet pratar ju i helgen om att jorden håller på att brinna upp. Ofta när det varit klimatmöten där den globala uppvärmningen varit på dagordningen så har det varit kyligt. Per B och Miljöpartiet är mästare på att svamla. Det är för mig en gåta att detta lilla skitparti har så mycket makt.

  51. Robert Norling

    #50 Daniel
    Ser ut som du kommer att få skotta mer. Snö hela natten och ända till lördag eftermiddag. Sedan blir det ett omtag i veckan. Men du får glädja dig åt att snön drar söder ut på tors-fredag och det ser ut som att även stockholmarna får smaka på den vita varan.

  52. Gunnar Strandell

    Robert Norling #51
    Häpp!
    Mitt mannaminne är kristallklart när det gäller tidig snö i Uppland-Gästrikland:
    På lördagsmorgonen den 21 oktober 1972 låg det 10 -15 cm blötsnö från Sandviken via Gävle till Uppsala.

    Jag körde med pappas Taunus som hade slitna sommardäck och det tog fyra timmar för 12 mil.
    Tentan gick bra, algebra i sal X, men hemfärden slutade i diket där Dragon Gate ligger idag.

    I år tänker jag åka söderut från Roslagen och du antyder att jag behöver ha vinterhjul, fast vi har haft 49 år av global uppvärmning sedan dess. 😉

  53. BD-Nille

    Problemet i Sverige är att INGEN har begrepp om proportioner. INGEN tycks behärska grundläggande matematik, den man kan lära sig i grundskolan.
    https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Miljo/Utslapp-i-Sverige/Naringslivets-utslapp/

    Världens utsläpp av CO2 år 2019 = 38 000 Megaton
    Sveriges utsläpp år 2019 = 51 Megaton

    Ger Sveriges andel = 51/38 000 = 0,0013 = 0,13 procent = 1,3 promille.

    Men nu har MP kongress, och deras politik ska ”rädda klimatet”.

    Och INGEN journalist kan grundläggande matematik, och ställer frågan: Vilken påverkan gör detta globalt sett?

    För övrigt är Sverige redan nära ”netto noll” via skogens upptag av koldioxid, tack vare att skogen brukas.

    En helt annat sak, är att ökande halt av koldioxid sannolikt enbart är av godo.

  54. larry

    Nedanstående länk bör regelbundet kompletteras med Gävle.
    Det som händer i Gävle kallas Lake eller Bay effect snow

    https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_floods_in_Europe

  55. Robert Norling

    #52 Gunnar S.
    Prognosen nu på morgonen ser lite ”snällare” ut för våra trakter. Så det är nog inte någon större fara att du ska behöva halka ner i diket denna gång.
    Men prognoser är prognoser, man vet ju aldrig hur modellerna utfaller, då det är fem-sex dagar innan dess.
    Skillnad mot de modeller som talar om hur vädret blir om 80 år.

  56. Lasse

    #35 Mattias
    Kartan saknar Gävletrakten, vilket visar hur mycket dessa karteringar är värda och hur svårt det kan vara att förbereda sig på naturliga företeelser.
    Bolunds 100 miljarder hade inte räddat Gävle!
    Hela Skånes kust är däremot med utom spetsar vid Bjäre och Kullalandet. Varför är dessa inte med?
    https://www.svt.se/nyheter/lokalt/helsingborg/skyfall-orsakade-oversvamningar-pa-bjare
    Här finns förklaringen?
    Karta här:
    https://www.sgi.se/globalassets/nyheter-och-aktuellt/riskomraden.png