Norge satsar på CCS

Statoil Hydros oljeraffinaderi i norska Mongstad ska bli först ut i Norge med att fånga upp och lagra koldioxid – det som brukar kallas för CCS (Carbon Capture and Storage).
Varje år släpper raffinaderiet ut ca 1,7 miljoner ton CO2 och den försöksanläggning som nu ska byggas (för i runda tal 25 miljarder kronor!) kommer att fånga upp ca 17 procent av denna koldioxid, men först från och med 2011.
Norska Greenpeace säger att det är alldeles för sent. Utsläppen måste ner snabbare än så. Att satsa på CCS är ett slöseri med resurser. Man borde i stället inrikta sig på att ta fram alternativa energikällor.
Men under tiden vi gör det, borde inte Greenpeace vara glada att någon försöker städa upp efter sig (om vi antar att CO2 är ett verkligt problem). Om alternativet är business-as-usual medan vi forskar och mekar med alternativa bränslen, är det att föredra? Eller menar Greenpeace att vi helt enkelt bör stänga ner de “förorenande” industrierna?
Förresten, hur många vägar/vattenledningar etc.  skulle afrikanerna kunna bygga för 25 miljarder kronor?

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Tege Tornvall

    Eftersom växterna spjälkar upp CO2 till kol och syre, och eftersom syre underhåller fossil förbränning, är förstås även syre förhatligt och måste minskas resp. fångas upp. Och eftersom vattenånga är den vanligaste och viktigaste västhusgasen, måste förstås även den minskas och fångas upp. Vi får anstränga oss mindre så att vi andas och svettas mindre. Kanske kan vi på ryggen bära någon anordning som via en slang till en ansiktsmask och svampar på lämpliga kropssdelar tar upp syre, CO2 resp. vattenånga så varje människa blir ett vandrande, CO2-neutralt, slutet system. Ett ädelt mål att sträva mot!
    Tege

  2. ThomasJ

    25 miljarder!! Wow!
    Tja, man får inte mycket för pengarna längre…
    🙂
    Mvh/TJ

  3. fogge

    Snacka om stoppa huvudet i sanden…

  4. Iven

    Maggie!
    För 25 miljarder norska kronor (kurs 1.24) skulle man kunna borra 620 ooo färskvattenbrunnar (50 000:- SEK/styck).
    Bara en liten del av detta belopp skulle kunna lösa enorma hälsoproblem i de fattigaste byarna i Afrika. Om man nu vill använda dessa pengar till att lindra akuta, verkliga problem i världen istället för att tillfredställa AGW-domedagsprofeterna.

  5. Iven

    ThomasJ, #2:
    Tänk vilken PR-grej det hade varit för Statoil Hydro att satsa några miljarder i t.ex. Erikshjälpen eller Rotarys Läkarbank, öronmärkta för vattenbrunnar i Afrika – istället!

  6. Oberoende

    Om inte så många människor hade varit  så egoistiska eller rädda för överheten så hade mänskligheten löst de flesta av mänsklighetens större problem för länge sedan…

  7. Oberoende #6
    Klokt uttryckt!

  8. Oberoende #6
    … men ett tillägg…
    Det finns en form av positiv egoism också. Ett äkta och helhjärtat entreprenörskap har ofta en personlig motor som går ut på att prestera. Inte att tjäna pengar, inte att skaffa sig makt eller bra kontakter, bara att visa att det går. Utan att trampa på andra.
    Den positiva egoismen är bra!

  9. S-E Sundman

    Tege T. #1
    Man bör ställa sig frågan varför man inte från AGW-håll ger sig på just vattenångan, som du nämner? Den är vanligare förekommande och mer effektiv som “växthusgas”, än vad koldioxid är.
     
    Den enda anledning som jag kommer på direkt är pengar… Försök att beskatta utsläpp av vatten,  i alla dess former…

  10. S-E Sundman #9
    Du har missat poängen med beskattningen.
    Den är till för att vi ska bli mindre beroende av olja och den är till för att västvärlden ska kunna hindra Kina och Indien att snabbt nå vår levnadsstandard och göra oss alla arbetslösa i väst.

  11. Thomas

    S-E, du tror inte möjligen det kan handla om att vi orsakar utsläpp av koldioxid som snabbt ökar koldioxidhalten, medan mängden vattenånga styrs av helt naturlig avdunstningvi inte kan göra mycket åt? (Och om vi kunde det, dvs minska mängden vattenånga, skulle vi få en torka som var ett större problem än den globala uppvärmningen).
     
    Annars är det alltid kul med alla olika konspirationsteorier här om vad debatten om AGW *egentligen* handlar om.

  12. Kjell_A Jönsson

    TAGE TORNWALL har rätt.
    Om inte elementära kunskaper i naturvetenskap och därmed likvärdiga insikter bland våra stora mediers ledande skribenter, efter vars pipa de moderna politikerna dansar över blockgränserna , kommer till stånd kommer i stort sett alla grundämnen och molekyler att kunna bli klassade som gifter eller liknande. Kanske är CO2 bara början.
    När CO2 blir omodernat kanske O2 blir det nya giftet för politisk hjältar att kämpa mot.
    Kvicksilver (HG) har ju delvis blivit legaliserat genom de politiskt korrekta lågenergiglödlamporna.
    Kjell-A Jönsson

  13. Hayek

    Man gråter för mänskligheten. 25 miljarder rätt ner i toaletten.

  14. S-E Sundman

    Uffeb #10
    Min poäng var inte beskattningen, utan att man ger sken av att CO2 är farligare än H2O…
    Metodiken känns dessutom som att man sågar av grenen som man sitter på! Dessutom, om Kinas och Indiens levnadsstandard förbättras, så kommer löneläget också att öka där och därmed inte påverka västvärlden i samma utsträckning som en del påstår. Dom kommer även att hinna i kapp där med.
     
    Thomas #11
    Höll det inte på att bli kallare nu sedan kulmen 1998 eller är det bortglömt…? Dvs låg eller obefintlig korrelation mellan temperatur och CO2.
    “konspirationsteorier” ? Nej! AWG-narcissim eller snarare AWG-hybris…
     
    Hela miljödebatten är helt skruvat och fokus ligger på helt fel ställe. Det är industriella (kemiska) utsläpp, rovdrift på natur och liknande som fokus skall finnas! Rörelser typ Greenpease är skuggan av sitt forna jag, fundera på varför en av grundarna klev av sitt engagemang där.

  15. ThomasJ

    Iven (#5): Ja, du! Det hade i sanning varit något för styrelse & aktieägare i Statoil Hydro att vara stolta över. Skulle gärna vilja se en ordentlig slant till Läkare utan gränser, f.ö. den enda organisationen jag stöder. Men, igen, av alla akuta problem på den afrikanska kontinenten [speciellt söder Sahel] är just drickvattenförsörjningen mest akut & det är, som vanligt sic!, barn & gamla som drabbas allra värst.
     
    Mvh/TJ

  16. Lars C

    Är det inte så att den anläggningen är en pilotanläggning?
    Annars så är det ju helt bortkastat att satsa så mycket pengar på att “gräva ner” 17%.
    Verkligheten ur min inskränkta horisont.
    Vi släpper ut koldioxid och halten ökar snabbt.
    Fortsatt inverkan på klimatet kanske inte blir något större problem men hur blir det med havens PH? Man utökar nu forskningen på området.
    http://www.sr.se/cgi-bin/p1/program/artikel.asp?programid=406&nyheter=1&Artikel=2751516
    Detta måste väl ändå vara ett skäl som inte går att vifta bort. På 1000 års sikt så kvittar det, då har strömmarna rört ner ytvattnet och naturen tar hand om problemet. Men vad händer på kort sikt, dvs inom de närmaste 100 åren.
    Samma  sak gäller hela klimatköret, vi måste ha mer och bättre forskning som syftar till att ta fram hur saker verkligen ser ut, inte hur vissa vill att de ska se ut.
    Kan man få fram anläggningar för lagring av koldioxid till ett överkomligt pris så kan man förlänga den fossila epoken något och få mer tid. Rätt utfört så finns det inga risker med detta. Om gasen långsamt sipprar ut genom seklernas gång kvittar, det är ju inget gift och utspritt genom tiden så tar naturen hand om det.
    Innan det blivit vetenskapligt bevisat att mer CO2 enbart är av godo så bör vi vara försiktiga och inte släppa ut något i onödan.
    Tycker jag i all min okunnighet.
     
     

  17. Jens J

    Lars C (#16)
    Du skriver att vi inte bör släppa ut CO2 innan vi vet att det är enbart av godo. Problemet med det resonemanget är: Vad är det som gör CO2 unikt? Borde inte samma resonemang i så fall gälla alla former av mänskliga aktiviteter, dvs vi bör omedelbar upphöra med all aktivitet tills vi kan bevisa deras ofarlighet?
    Verkligheten är att vi aldrig kan vara helt säkra inom någon naturvetenskap. Vi kan samla empiri och grunda teorier som är mer eller mindre sannolika och baserat på detta måste vi göra riskanalyser. En typisk riskanalys innehåller ett antal element: Chansen för att risken faller ut. Effekten av att risken faller ut. Metoder för att minska chansen för att risken faller ut. Metoder för att minimera effekterna om risken faller ut.
    Vad man sedan måste göra är att sätta detta i relation: Om en risk har 0,1% chans att falla ut och en väldigt liten påverkan om den gör det så är det knappast rimligt att lägga några pengar på elimineringsmetoder. Om en risk har 15% chans att falla ut och katastrofala effekter så bör vi antagligen lägga stora pengar på det.
    Detta tankesätt måste genomsyra all vår aktivitet. Problemet är att idag har riskerna med utsläpp av CO2 fått en särställning där normal riskanalys inte längre är möjlig i det offentliga rummet. Varken chanserna att riskerna med CO2 utsläpp faller ut eller effekterna av utfallet är kända, men ändå är det legitimt att avstå utveckling och ta i stort sett vilka kostnader som helst för att eliminera risken. De som i slutänden drabbas av detta är de som är i störst behov av teknologisk utveckling och ekonomisk tillväxt, dvs människorna i tredje världen. Varje forskningskrona som läggs på onödig forskning och varje produktionsanläggning som drivs ineffektivt i onödan förlänger tiden människor måste leva i fattigdom. Det vill inte jag ställa upp på.