När vetenskapen inte är drivkraften

Jag, tillsammans med andra, har under c:a 6 år påpekat för Uppsala universitet att deras långa temperaturserie från Uppsala inte längre stämmer. Uppsalaserien uppvisar mycket större uppvärmning jämfört med omgivande mätstationer från mitten på 1900-talet och framåt. Egentligen kan vem som helst med grundläggande kunskaper i Excel se att det inte stämmer. På SMHIs hemsida kan man hitta en graf med denna felaktiga temperaturserie:

temp ar uppsala 2019

Efter lite diskussioner med Uppsala universitet la de ändå till en mening i texten på SMHIs hemsida:

Preliminära jämförelser med mätningar i Marsta 8 km norr om staden antyder att korrektionen för den urbana värmeön 2015 är ca 0,3-0,5 grader för liten.

Temperaturmätningarna vid Marsta (ej att förväxla med Märsta) gjordes mellan 1980 och 1997, men det finns många andra mätstationer att jämföra med. De flesta som tittar på ovanstående figur tror att temperaturen har ökat jättemycket på senaste tiden på grund av den globala uppvärmningen. Men trots att Uppsala universitet vet att figuren är fel är allt de har “orkat” uppdatera är den där meningen på hemsidan.

Bortförklaringarna till varför de inte har gjort något bättre har varit många, som att “vi får inga forskningspengar”, “vi ska titta på det sen” eller kanske favoriten “en väldigt skicklig statistiker har gjort homogeniseringarna”. Det finns helt enkelt ingen drivkraft att rätta till detta. Hade denna drivkraft funnits så hade de på några timmar kunnat göra en figur med preliminär data som iallafall är lite mer rimlig.

Därför har jag nu lagt ut på min hemsida, mcederlof.se, en rättad Uppsala-serie där jag från 1950-talet och framåt har använt Uppsala flyg-fält som mätstation istället för den mätstation som flyttats runt inne i Uppsala. Naturligtvis har jag “homogeniserat” detta data så att flygfälts-datat ska motsvara de tidigare mätningarna i Uppsala. Vem som helst kan ladda ner detta rättade data och göra egna analyser. Som det framgår på min hemsida har omgivande stationer till Uppsala flygfält värmts upp c:a 0,05 grader per 10 år mer än Uppsala flygfält. Orsaken till detta är oklar. Kanske har omgivande stationer också påverkats av urbaniseringseffekter. En mer grundläggande inventering av mätstationerna skulle behöva göras.

Om man ritar om SMHI-grafen med mitt nya data skulle Uppsala-temperaturen se ut så här:

uppsala smhi style

Vetenskap handlar till största delen om motbevis. Jag tycker mig ha motbevisat att Uppsala universitets temperaturserie skulle motsvara temperaturen i lantliga förhållanden. Andra för gärna motbevisa mig om min temperaturserie för Uppsala.

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Jonas

    Vill nog försvara SMHI. De har ju en metod för hur man ska korrigera temperaturdata för “steg”-förändringar (typ stationen flyttas, man hugger ner träden runt ..) respektive glidande förändringar (typ värmeöar, ändringar i vegetation).

    De använder en helt normal statistisk metod för detta. Samma metod används inom många andra områden. Det är inte en metod speciellt för temperaturdata.

    När det finns en trend som avviker från omkringliggande mätstationer så blir frågan om man ska korrigera eller inte. SMHI har som regel att de bara justerar om trenden är statistiskt säker på 95% nivån. Om sannolikheten för att det finns en trendförändring “bara” är 90 % så korrigerar man inte.

    Deras svar att jämförelsen med Marsta antyder en korrektion på ca 0.5 grader betyder nog just det. Det finns sannolikt en trend, men de kan inte fastslå det med 95 % säkerhet.

    Jag tycker SMHI´s metod är helt rätt. Problemet kommer när man presenterar data. Man ger exakta värden, typ 7.2 C. Det korrekta vore att ange ett osäkerhetsintervall – det är så man brukar göra.

    Om det finns en stigande trend men den inte är signifikant så hamnar mätvärdet i övre delen av osäkerhetsbandet. Man skull få att temperaturen ligger inom bandet (6.7 – 7.2) , men man presenterar bara värdet 7.2. Om man ritar in osäkerhetsbanden så hamnar din kurva säkert innanför deras band, d.v.s. din kurva är lika bra som deras kurva. Dock kan man inte med 95% säkerhet säga vilken av era två kurvor som är rätt.

    Han på SMHI som förklarade deras metod för mig var helt medveten om problemet med exakta siffror. Han tyckte också att man borde använda intervall istället. Dock såg han ett pedagogiskt problem i detta.

    Jag tycker detta egentligen är ett allmänt problem. Man vill ha exakta värden – t.ex. vad är den globala temperaturen. Svar 14.7 ! I verkligheten går det inte att ange exakta värden. Om man accepterar att använda intervall istället för exakta värden så “försvinner” nog mycket av den globala uppvärmningen.

  2. Lasse

    Bra Magnus-men du måste lämna lite rött kvar i slutet av serien.
    Vi vet ju att solen skiner allt fler timmar vilket givit en tydlig ökning av temperaturen 😉
    Där borde vi kunna få SMHI att agera!
    Jag har för mig att det är du dom tydligt visat att sol och temperatur har ett samband-vilket SMHI tydligen inte har medel eller förmåga att visa!

  3. tolou

    Jonas

    “Det finns sannolikt en trend, men de kan inte fastslå det med 95 % säkerhet.”

    Detta är en ovetenskaplig bedömning eller kanske som IPCC en omröstning vad man anser vara sannolikheten. Det kan ju till och med vara så att man underlåter detta och därmed “inte kunnat fastslå” någonting.

    Det borde vara ställt bortom rimligt tvivel att Uppsala numera ligger 0,5° för högt, och att inte justera för detta är ovetenskapligt och följer en agenda. Detta är precis motsatsen till vad SMHI borde syssla med.

  4. Robert Norling

    I måndags tillbringade vi dagen i centralare delen av Uppsala.
    Sommarens sista dag bjöd på en sol och klarblå himmel, temperaturen nåde upp till +20.
    Framåt kvällningen när solen sjönk ner mot trädtopparna så var det dags för hemfärd. Då var temperaturen +15.
    Efter endast några minuters färd på E4 norr ut så visade bilens termometer +10 grader.
    Alltså en kraftig avvikelse från innerstadens urbana uppvärmning.
    SMHI:s väderstation för Uppsala tillhör ju en av de mest urbant påverkad stationerna i landet.

  5. Roland Salomonsson

    Se upp så att inte mätstationer typ Uppsala används för att justera “omgivande” mätstationer i st f det korrekta att en/flera omgivande mätstationer används för att justera Uppsala.

    I USA har klimatbedragarna satt i system att justera “omvänt”, vilket är känt som “Climate Gate”, i varje fall en del av denna. Climate Gate metoder sprider sig runt jorden. SE UPP!

  6. Jonas

    Tolou

    Nej, det är inte ovetenskapligt. Det är ett helt normalt sätt att hantera data. Man gör precis samma inom andra områden som medicin, astronomi, o.s.v.

    Det som är ovetenskapligt är att inte presentera osäkerheten i siffran.

    jag tror också att siffran för Uppsala ligger för högt. Det tror nog SMHI också. Om man ska korrigera data så måste man bestämma nåt objektivt kriterium för korrektion.
    SMHI har valt att använda s.k. 95% signifikans. Det är samma nivå som ofta används för effekt av läkemedel.

    Det är inte SMHI´s metod som är dålig. Det är sättet som deras data presenteras på som är dåligt.
    SMHI´s dataanalytiker kan säkert hålla med om att temperaturen i Uppsala mycket väl kan vara 0.5-1C kallar än vad SMHI anger i sin kurva.

    Man kommunicerar inte att det finns stor osäkerhet i data. Man kan helt enkelt inte säga exakt vad medeltemperaturen är. Tyvärr accepterar många inte detta utan de vill veta vad siffran är.
    Om SMHI sa att medeltemperaturen i Uppsala på 2000-talet ligger i intervallet 6-8C .. skulle det accepteras som svar ?

  7. pekke

    ” Since June 1865, the observations have been made every hour, 24 times per day, and the mean temperatures have been based on arithmetic averages of these hourly observations. Automatic recording instruments, placed in a small observational screen, were in use from August 1868 to 1 June 1952. After that, recording instruments were placed in Stevenson screens. From 1985 the data were sampled with a computer based SMHI-type automatic weather station. As the observational site was moved to ‘Geocentrum’ in January 1998, a new Campbell automatic weather station replaced the old one. ”
    http://celsius.met.uu.se/default.aspx?pageid=31

    Undrar om de nya elektroniska mätinstrumenten är kalibrerade så att de har samma tröghet som gamla termometrar ? Elektroniska termometrar kan reagera direkt på små korta temperaturförändringar medan glastermometrar behöver en längre tid för att reagera på tempförändringar, är tiden för kort syns förändringen inte.

    Kom ihåg att praktiskt taget hela det svenska stationsnätet är automatiserat sedan/under 90-talet samt att det tillkommit nya stationer.
    Gamla stationer som stod på privat mark flyttades oftast när de automatiserades till nån form av allmän mark.

    Jag tror inte de lyckats kalibrera nya mätinstrument så att de motsvarar gamla instrument/mätmetoder.

  8. Robert

    SMHI vill inte korrigera för UHI effekter utan vill redovis ”upplevd värme”. Problemet med de felaktiga mätvärdena är att resultatet används för politiska syften – att bevisa att det är ”Kris” inte att vi har en moderat uppvärmning som ger oss årtionden att lösa Co2 problematiken.

  9. #1 Jonas

    Jag tror inte SMHI eller Uppsala spenderar så värst mycket tanke överhuvud taget på denna serie. Sist jag tittade på hur den var anpassas för UHI mm så hade ingen förändring skett sedan 1980 förutom den justering 1998 då stationen flyttades.

    En artikeln om hur Uppsalaserien anpassats, denna från 1997. Här ser man vilka referensstationer som använts.

    https://rmets.onlinelibrary.wiley.com/doi/pdf/10.1002/(SICI)1097-0088(19970615)17:7%3C667::AID-JOC115%3E3.0.CO;2-J

    Skrevs på den tiden då man inte var så alarmistisk:

    “By comparing the temperature of the last 30 years, 1966-1995, with the pre-industrial 100-year period1761-1860 we conclude the following

    :(a) the annual mean temperature and the seasonal meantemperature in the winter, summer and autumn has not changed signi®cantly;

    (b) the springs have becomesignificantly warmer; and

    (c) the annual temperature range has become signi®cantly smaller, which meansthat climate has become more maritime in recent decade”

  10. Ivar Andersson

    SMHI agerar på ett sätt som ger mer pengar för att studera effekterna av det globala klimatnödläget. Försörjning går före hela sanningen.

  11. Jonas

    Jag tror att de inte har korrigerat för UHI därför att de inte får 95% signifikans när de “trendtestar”.

    Vi kan ju fråga SMHI vid vilken konfidensgrad (d.v.s. vilken sannolikhetsnivå) som Uppsalaserien skulle trendkorrigeras. Det är ju mycket möjligt att om man sänker ribban till 90% så blir det en trendkorrektion.

    Jag tycker det är lite synd att SMHI´s databehandling blir måltavla. Min bild är att den trots allt är seriös och hyfsat transparent.
    Det som verkar betydligt värre är ju NOAA´s datamassage. Deras metod innehåller ett antal godtyckliga korrektioner. Den som analyserar data kan själv bedöma om data behöver korrigeras, och vilka data som är rätt respektive fel. Det är ju NOAA´s “homogenisering” som har lyckats sudda ut 30-talets värmebölja.

    SMHI följer åtminstone en objektiv definierad metod.

  12. Magnus Cederlof

    Jonas – Jag förstår inte vad du pratar om. SMHI har inte sammanställt detta data överhuvudtaget, de har bara lagt upp det på sin hemsida. Datat kommer från Uppsala universitet.

  13. Lars Cornell

    Är urbaneffekten lika stor natt som dag?
    Om man jämför nattvärden med dagvärden, hur blir den jämförelsen?

  14. Jonas

    Magnus,

    Ja, men det används av SMHI. Och det är SMHI som har metoden för databehandling. D.v.s. om man ska göra en trendkorrigering så är det SMHI som gör den.

    det är SMHI som “homogeniserar” Uppsalaserien.

  15. #12 Magnus Cederlof

    Sant – jag skrev SMHI för att de gärna pushar för serien. Alla data står väl Hans Bergström vid UU för.

    https://www.smhi.se/data/meteorologi/temperatur/uppsalas-temperaturserie-1.2855

  16. #14 Jonas

    Tror inte någon på SMHI gör någonting mer än att lägga ut serien på dras hemsida.

  17. Magnus Cederlof

    #14 Jonas
    Du har fel. SMHI lägger bara ut den på hemsidan. Det är helt och hållet Uppsala universitet som ansvarar för Uppsalaserien.

  18. Jonas

  19. Lasse

    OT : Svensk televisions klimatrapportering 25/8 granskas
    https://www.youtube.com/watch?v=6R80USh-ktA

    Lågmäld kritik av klimatkorrespondent Erika B!
    Inte en siffra rätt!

  20. mattias

    #9 Johan,
    Tack för länken. En fröjd att läsa denna nyktra uppsats som på ett objektivt sätt förklarar och analyserar. Ord som “anthropogenic”, “climate change” och “global warming” förekommer ett fåtal gånger och då med olika argument och förklaringar till möjliga orsakssamband.

  21. Jonas

    Jag har ställt frågan till SMHI om de homogeniserar Uppsalaserien.
    Hoppas att de svarar.

    I värsta fall får jag väl krypa till korset och erkänna att jag har fel. Har dock än så länge uppfattningen att det bara är SMHI som kan korrigera temperaturdata. För att korrigera data så måste man ju ha tillgång till andra mätstationer.

  22. Simon

    #19 Lasse
    Tack för länken. Strålande genomgång av hur naken kejsaren (kejsarinnan) verkligen är. Bedrövligt dock att man numera ska tvingas betala för SVT:s Fake news oavsett om man vill se eländet eller inte.

  23. tolou

    Det är som med Stockholm och UHI.

    Korrigering för UHI har gjorts av Bolin centret fram till 1967 med i genomsnitt -0.77°. Sedan dess är ju trenden obefintlig jämfört med omgivningen och SMHI tillstår nu att korrigeringen ej längre är nödvändig (inom 95% konfidens) utan skall spegla “upplevd temperatur”.

    På Observatoriekullen i centrala Stockholm…

    Då får hela Stockholmsområdet både väderprognos och utfall som egentligen ligger 0.77° för högt. (UHI korrigering varierar mellan -0.29 i Okt och -1.27 i Maj)

    SMHI vet detta men gör inget åt det.

    Varför?

  24. tty

    Jonas #1

    “SMHI har som regel att de bara justerar om trenden är statistiskt säker på 95% nivån.”

    Du frågade inte hur de bestämde 95%-nivån? Om de använde “tumregeln” att två sigma = 95%, så kan jag tala om att den gäller bara för normalfördelade icke autokorrelerade data, något som är mycket ovanligt i klimatsammanhang.

  25. #21 Jonas

    SMHI gör mycket justeringar själva men in fallet med “Uppsalaserien” så är det en serie som gjorts av Hans Bergström vid UU.

    Det stora arbetet i denna serie är inte justera den för UHI under senare delen av 1900-talet utan det gigantiska arbetet att gå igenom och tolka data som finns från 1700- och 1800-talet. Det är rätt spännande läsning när de förklarar skillnaden i olika termometrar, var på observatoriet mätningen gjordes mm. Att få en bild av vad som hände under den perioden är det viktiga arbetet, kanske inte hur det skall jämföras med tiden efter 1990.

  26. Jonas

    tty #24

    Jo, det finns artiklar som beskriver hur de gör. De antar att felet i mätvärdet är normalfördelat. Inte att temperaturen i sig är normalfördelad.
    De utgår från att mätvärdena är korrelerade, där de uppskattar korrelationskoefficienten ur de data de har. De antar att korrelationskoefficienten är konstant över tiden.

    De skickade bland annat den här artikeln
    https://rmets.onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1002/%28SICI%291097-0088%28199701%2917%3A1%3C25%3A%3AAID-JOC103%3E3.0.CO%3B2-J

  27. Kristian Grönqvist

    Alla som kan något om värmelära vet hur den urbana uppvärmningen fungerar. Det är förskolemässigt att svenska professionella fortfarande ens diskuterar verklighetens vara eller inte vara när en kontrollmätning mellan områdestemperaturerna skulle ge närmevärden för korrektion. Är Ni okunniga eller är Ni bara lata…..?

  28. Magnus Cederlof

    #27 Kristian Grönqvist
    Den urbana uppvärmningen är oerhört komplicerad. Jag förstår inte vad du försöker säga.

  29. Jonas

    Johan #25

    Jo, jag har också sett att Hans Bergström ansvarar för mätserien. När jag läst på SMHI´s hemsida om Uppsalaserien så har jag fått intrycket att det är SMHI som gör homogeniseringen – inte UU. Jag kan ha fel på den punkten.
    Hoppas jag får ett tydligt svar från SMHI.

    Jag har svårt att tro att UU själva kan homogenisera sin kurva. Dels behöver man tillgång till data från andra mätstationer, men också dataprogrammen för homogenisering. Om UU gör detta själv så skulle jag bli väldigt förvånade om de inte använder samma metod som SMHI.

    De säger ju att jämförelsen med Marsta antyder en trend. Rimligen borde det vara så att man har använt SMHI´s metod, och fått resultatet att det finns en trend. Dock inte signifikant. Om de gjort en trendanalys och fått signifikans – så borde de korrigera data. I så fall är ordet “antyder” gravt missledande.

  30. Magnus Cederlof

    #29 Jonas
    Här är länken (igen) som beskriver hur homogeniseringen gått till:
    https://rmets.onlinelibrary.wiley.com/doi/pdf/10.1002/(SICI)1097-0088(19970615)17:7%3C667::AID-JOC115%3E3.0.CO;2-J
    (Funkar inte att länka, kopiera och klistra in i webbläsaren)

  31. Staffan Lindström

    13 Lars Cornell
    2006-2007 typ ringde jag John Christy i Huntsville och berättade om värmeöeffekten i det som då kallades Barrow Alaska, numera Utqiagvik… En undersökning vars huvudförfattare hette Kenneth Hinkel (I kid you not(CHAPLIN The Great Dictator 1940 “Adenoid Hynkel”…) Vintertidens värmeöeffekt var det som studerades… Skillnaden mellan “downtown” Barrow/Utqiagvik, där husen står på “styltor” pga permafrosten och “the hinterland” kunde vara upp till 2C om jag minns rätt. Numera har Barrow/Utqiagvik lite drygt 4000 invånare
    Stockholms observatorium är ca 1,5C varmare än Tullinge i medeltemperatur.
    Ett paradexempel på extrem värmeöeffekt var natten/morgonen den 2 mars 2005 då Uppsala fpl hade -32,5C som lägst (-31,8C kl 04) Uppsala innerstad -23C om jag minns rätt… Stockholms observatorium -14,3C Tullinge -29,5 Nordostligt? inte helt vårligt kall-luftsubrott i kombination med sprillans ny nysnö… CO2 höll sig i skinnet…
    En av Uppsalas stora (host, host…) söner, Pär Holmgren undrade om det var sista gången vi fick uppleva en sådan enorm kyla… 2010 i januari var det -30C … t.ex….
    Jag har sommaren 2020 märkt att när Stockholms obs. vid värmeböljeperioder legat på 30-31C så har Tullinge fått “nöja sig med” 28-29,5C…
    pekke
    Har jag rätt om jag säger temperatursensorer är mest “triggerhappy” ?? 2. Sprittermometrar 3. Inte helt kvicka kvicksilvertermometrar… (Varför skulle man annars ta kroppstempen i 3 minuter??
    Liten geografisk ordvits som avslutning: “Upplands landgräns mot Finland märks knappt…” 🙂

  32. Göran Johnson

    Jag skrev till SMHI i februari och undrade över Stockholms temperaturserie från 1756. Den är sedan 1870 och fram till 1966 korrigerad för UHI-effekten, men efter 1966 har inga korrigeringar skett. Sedan dess har bebyggelsen och befolkningen i regionen ökat avsevärt. Jag undrade om mätstationens omgivningar inte hade förändrats det minsta under de senaste 54 åren, trots att detta inträffade nästan kontinuerligt under de närmast föregående 100 åren. Det enda svar jag fick från SMHI var att man hänvisade till Anders Moberg på Stockholms universitet, som hade jobbat med den tidigare homogeniseringen. Jag skrev då till Moberg och undrade. Moberg svarade att mina frågor var väl befogade. De korrektioner som Moberg hade gjort baserades på ett forskningsarbete som han gjorde mellan åren 1995 och 1999. Därefter hade han inte arbetat med detta. Moberg tyckte dock att det vore bra om hans tidigare forskning följdes upp och han hade själv sökt anslag två gånger för detta vilket inte beviljats.
    Men SMHI tycks inte känna något ansvar för detta märkligt nog.

  33. Jonas

    har fått svar från SMHI:

    “Hej Jonas, när det gäller Uppsalaserien som man kan hitta den till exempel här: https://www.smhi.se/data/meteorologi/temperatur/uppsalas-temperaturserie-1.2855 så finns den i två versioner: en rå version och en homogeniserad av Hans Bergström vid Uppsala universitet. Vad gäller Uppsalaserien som del i klimatindikatorn https://www.smhi.se/klimat/klimatet-da-och-nu/klimatindikatorer/klimatindikator-temperatur-1.2430 så är dessa temperaturserier homogeniserade av SMHI.
    Hoppas du blir nöjd med svaret! ”

    Det verkar som det finns en homogenisering som görs av SMHI och en som görs av UU. Jag har frågat om UU använder samma metod som SMHI.

    PS- jag kopierade och klistrade in länken. Vet inte riktigt vad jag ska göra istället.

  34. Rune Eriksson

    20200109 kl. 4,30 tittade jag min fönstertermometer +3 C, jag trodde jag såg fel men det var rätt. Önnestad Skåne. Tror inte att det var fel på termometern.
    Molnfri himmel och fullmåne

  35. jag plockade ner Uppsalaserien igen och tog diffen mellan de två värdena som finns: uppmätt och korrigerad för UHI.

    Här är hur korrigeringen ser ut:

    1870 – 1951 0.00 -> 0.42 : en ökande UHI

    Därefter konstant korrigering sånär som pga (antar jag) ändringar av stationens läge eller utrustning.

    1952 – 1959 0.32

    – ändring i stationen?

    1960 – 1980 0.38

    – ändring i stationen?

    1981 – 1997 0.53

    – flytt till nuvarande placering

    1998 – 2020 0.24

    Så det är kanske inte alltför mycket som har lagts ner på UHI och hur den har förändrats sedan 1951.

  36. #33 Jonas

    Den homogenisering som SMHI gör är för att sammanställa sin utveckling för temperaturen i Sverige . Klimatindikatorn från 1860.

    Från Uppsala så har de data från 1863.

    “Uppsalaserien” av Bergström har sitt stora bidrag i att den är förlängd till 1720. Det är här det stora arbete ligger. I den sammanfattning som jag gav ovan tog jag inte med de justeringar de gjort under 1700- och tidigt 1800-tal.

  37. Jonas

    Johan #36

    Jag tog för givet att Uppsalaserien hanterades på det normala sättet, d.v.s. att man regelbundet homogeniserar data enligt SMHI´s metod. Erkänner att det var fel av mig att anta det. Jag förstod inte att både UU och SMHI gjorde varsin homogenisering (vilket verkar skumt).

    Jag ska försöka fråga SMHI om deras homogeniserade Uppsalaserie skiljer sig från UU homogeniserade serie. Om SMHI har gjort trendkorrigeringar i Uppsalaserien, men UU inte gjort det, då är det riktigt illa. I så fall vet ju UU att deras kurva är felaktig, men gör inget.
    De som sitter på svaret är SMHI (och UU, men de vill nog inte svara)

  38. sibbe

    Allt är relativt.
    Att medierna inte tog upp Indiens undersökning av temperaturer mellan 1950 och nu är förståeligt. De visar fel resultat. 0 grader uppvärmning är oacceptabelt.
    Jag undersökte lite hur temperaturmätningen i Indien gick till: Ju, ännu i dag är nästan alla mätare analoga.
    Det vill säga temperaturen kan variera en halv grad.
    Att temperaturen trots den oerhörda urbaniseringen i Indiens storstäder ändå inte stigit alls, är ändå märklig. Har det blivit kallare i Indien?

  39. Staffan Lindström

    34 Rune Eriksson
    Du menar 1 september 2020 väl? Det var frost i Hagshult, -0,3C … Du kan kolla Vackert Väders sajt som mest använder Trafikverkets stationer men även del privata och SMHI-stationer så din termometer visade säkert rätt. Trafikverkets termometer i Kristianstad hade 6-7C som lägst den första septembernatten 2020…

  40. Håkan Bergman

    Staffan L. #39
    Kristianstad borde vara den här.
    https://www.google.se/maps/@56.0241424,14.1033676,3a,55.5y,6.52h,88.65t/data=!3m6!1e1!3m4!1sSMXSynNjrxlkgbef2X1d1A!2e0!7i16384!8i8192
    Det ska mycket till för att bli frost där.

  41. Göran J

    Att mäta temperaturer är tydligen inte lätt. Jag har roat mig med att titta på hur temperaturer redovisas i Norrköpings Tidningar. Data kommer från SMHI.
    Sista sidan av tidningen redovisas prognoser för kommande dagars väder samt temperaturer.
    Under rubriken Gårdagens väder redovisas gårdagens temperaturer kl 14.00 på de 11 största orterna i Östergötland.
    Skillnader i temperaturer varierar ordentligt och detta är oberoende av typen av väder.
    Att temperaturerna kan variera stort i skiftande molnlighet är inte förvånande . Men även dagar som redovisas som totalt täckt molnhimmel eller helklart väder är temperaturskillnaderna stora mellan de olika kommunerna. Skillnaderna i redovisade temperaturer kan vara mellan 3 – 4 grader Celsius mellan högsta och lägsta angivna värdet.

  42. Daniel Wiklund

    OT. Har just lyssnat på “klimatförnekare” Elsa Widdings inlägg om Chalmers globala forskarnätverk om klimatförnekare. Väldigt bra inlägg av Elsa. Hur kan Chalmers hålla på med sånt dravel. Och hur kan energimyndigheten bidra med miljoner till denna åsiktsregistrering. /”klimatförnekare” från norr.

  43. Staffan Lindström

    40 Håkan Bergman
    Jag VET att Hagshult ligger 17-18 mil norrut bilvägen och jag skrev att Trafikverkets station “Kristianstad-2” NV Kristianstad väl som din bild visar? hade +6- +7C 20200901 som ögonbollande grafen på Vackert Väder visade… Hittar du Trafikverkets stationer enkelt med Google Streetview?
    3 septembermånader 2010-2019 var min lägre än i Everöd(flygplatsen)!! Där lägst -1,0C 2010 och 2013…

  44. Håkan Bergman

    Staffan L. #43

    Ja dom finns ju utmärkta på Trafikverkets karta, sen hittat man dom lätt i Google map.
    https://www.trafikverket.se/trafikinformation/vag/?TrafficType=personalTraffic&map=11%2F444026.41%2F6209063.67%2F&Layers=RoadWeather%2b

  45. Lars Cornell

    Göran #41.
    Ja, jag har också märkt att de diagram över nederbörd som visas inte alltid stämmer särskilt bra överens med den kartbild över nederbörd de närmaste dagarna som man kan få nederst med intervall tre timmar. Då är det ändå samma dator som gjort båda antar jag.
    https://www.svt.se/vader/prognos/113300286

  46. Staffan Lindström

    44 Håkan Bergman
    Tack så mycket! Kollade du republiken Upplands landgräns med republiken Finland? 🙂 Har lösa planer på att flytta till Hawaii så vad visar TV4 just nu?: “Hawaii 5-0”!!

  47. Munin

    Magnus, mycket bra att du tydliggör den falska temperaturökning som finns i temperaturserien för Uppsala. Jag tror att det finns bilder på Google map i vilka man kan följa hur mätstationen byggs in bland byggnader och ökande asfaltsytor under 2000-talet. Den blir en värmegryta.

    Uppsala flygplats kan också vara kontaminerad med värmeöeffekter genom flygplatsens stora asfaltsytor. Storleken på den falska temperaturökningen i Uppsalaserien kan därför vara ännu större.

  48. mattias

    #9,#47
    I Johans länk kommentar 9 kan man läsa att den största temperaturförändringen äger rum på våren. Då verkar det också som om värmeöeffekten är som störst. En anledning till detta är förändringar i snötäcke mellan stad och landsbygd kan påverka strålningsbalansen/albedot. Vi hjälper dessutom till att ploga bort snö på gator och flygplatser.

  49. Daniel Wiklund

    Luleås medeltemperatur för augusti sedan 1921 är 14,4. I år var det 14,9. Varmaste augusti var 1937 med 18,6. 2006 var det 17,9. Kallaste året var 1987 med 11,3. Året innan var det 11,4. Det är en familj som läst av temperaturen varje morgon sedan 1921.

  50. Björn

    Det förs en rätt intressant diskussion här. Undrar vad juridiken skulle kunna bidra med, om inte de som sitter inne med grunddata lämnar ut dessa? När det gäller SMHI och UU, så är väl deras verksamhet betalda med skattemedel och därför borde temperaturdata inte vara någon hemlighet. Med data kan en saklig kritik läggas fram i någon rapport, som offentligt kan bemötas av SMHI och UU.

  51. Lasse

    En Japansk ö utan trend:
    https://notrickszone.com/2020/09/04/hachijojima-isolated-rural-island-in-pacific-shows-no-warming-in-80-years/

    Urban Heat Island gäller tydligen inte på riktiga öar 😉

  52. Jonas

    Har nu frågat SMHI om de trendkorrigerar Uppsalaserien när de “homogeniserar” data. De facto gör SMHI en analys av Uppsalaserien, och de har ett resultat.
    Om SMHI trendkorrigerar det så är det väl ett “underkännande” av vad UU gör.
    I så fall finns det ju vetenskaplig grund för att ändra på data.
    Får se vad och om de svarar.

  53. Jonas

    SMHI har svarat.

    “Hej, vi gör en trendkorrigering för Uppsala från 1920. Det är en signifikant trend relativt grannstationerna. Det ska dock sägas att vi håller på med en ny homogenisering av underlaget till klimatindikatorn som förhoppningsvis blir färdig innan årskiftet. Detta har tyvär också gjort att homogeniseringen inte är helt uppdaterad. Se den här publiseringen för förklaring av den nuvarande metoden.

    https://rmets.onlinelibrary.wiley.com/doi/epdf/10.1002/%28SICI%291097-0088%28199701%2917%3A1%3C25%3A%3AAID-JOC103%3E3.0.CO%3B2-J

    D.v.s. SMHI trendkorrigerar. Måste säga att det är skumt att UU inte gör det. Jag har frågat SMHI om differensen mellan uppmätt temperatur och korrigerad temperatur.