To provide the best experiences, we use technologies like cookies to store and/or access device information. Consenting to these technologies will allow us to process data such as browsing behavior or unique IDs on this site. Not consenting or withdrawing consent, may adversely affect certain features and functions.
The technical storage or access is strictly necessary for the legitimate purpose of enabling the use of a specific service explicitly requested by the subscriber or user, or for the sole purpose of carrying out the transmission of a communication over an electronic communications network.
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
The technical storage or access that is used exclusively for statistical purposes.
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
The technical storage or access is required to create user profiles to send advertising, or to track the user on a website or across several websites for similar marketing purposes.
Tack för ett bra och idogt jobb. Roligt att du lyfte klimatupplysningen och särskilt vår tty.
Tack Elsa och Lars.
En intressant fråga som söker svar-accelererar havsnivån?
Vår man i IPCC, Deliang Chen, har i forskning visat att detta inte går att bevisa.
Han försökte men rapporten klarade inte granskningen!
SMHIs klimatprofessor Erik Kjellström svarade detta på en fråga från mig om SMHIs prognoser:
”Det finns mycket att läsa om detta i kap 9.6 i AR6 (och i de publikationerna som den pekar på) där man går igenom olika typer av mätningar och uppskattningar av hur havsvattennivån ändrats med tid och hur de olika uppskattningarna jämför sig mot varandra. Bl a konstateras att:
6 av 7 studier med långa tidsserier från 1902 och framåt visar en robust acceleration över tid.
För den överlappande tiden från 1993 då det finns både satellitdata och pegelmätningar visar dessa en konsistent signal (inom felmarginalerna för de respektive dataseten).
Utöver direkta mätningar av havsnivåns höjd har nu också budgetberäkningar kunnat göras då det nu finns data över termisk expansion, isavsmältning från glaciärer och inlandsisar samt ändringar i grundvattenuttag. Även dessa uppskattningar är i linje med mätningarna av havsnivån. De här beräkningarna gör också att man kan konstatera att det är ökad avsmältning av framförallt Grönlandsisen som främst bidrar till accelerationen.”
Jag nöjde mig med detta svar eftersom det är så många frågor han fått om bakfoten-nån annan får lära professorn!
Det han påstår falsifieras av denna:
https://tidesandcurrents.noaa.gov/sltrends/sltrends_station.shtml?plot=50yr&id=140-012
#1 Håller med-låt tty få en halvtimme med Erik K så kanske det finns lite mer kritiskt tänkande hos professorn-han är väl bildbar?
Tack Elsa för ett bra och idogt jobb. Roligt också att du lyfte klimatupplysningen och särskilt tty. Vars bredd kan få mig att tro att det bakom signaturen döljer sig en hel grupp, ett hemligt sällskap, där nedåt Östergötland nånstans. Och så förstås alla de andra som med sin kunskap och engagemang gör bloggen till något unikt inom svensk naturvetenskap.
Det går att dra olika slutsatser från samma data. Ett första steg är att försöka prata om samma sak/data, resonera kring vad vi tycker olika om men också vad vi kan bli överens om utifrån denna data. Vad kan vi utläsa och hur ser det ut idag? Om Kuylenstierna med stor trovärdighet i media säger att en viktig slutsats från IPCC är att översvämningarna kommer att öka som ett resultat av en varmare värld (vetenskapsradion) så vill jag veta varifrån han har hämtat uppgiften. Jag har läst någonting helt annat i AR6 men jag kanske har missa någonting väsentligt. Vi måste tillbaka till källan och bli överens om den för att kunna komma till en rimlig slutsats. En annan fråga är kvalitén i data och en tredje vad modellerna TROR om framtiden. Bloggen är ett fantastiskt verktyg för den som vill lära sig mer. Jag ska göra mitt bästa och försöka marknadsföra bloggen ännu mer. Skriver på boken som går under arbetsnamnet: Blåsningen, konsekvenser av klimatalarmismen med 7 medförfattare som belyser viktiga områden i kölvattnet av klimatalarmismen. Per Fahlén (professor emeritus energiteknik, CTH) skriver exempelvis ett kapitel som heter: Ett energisystem i omställning – varför och till vad? Göran Värmby går igenom miljöfrågorna som tappas bort etc. I en av de tre delar som jag skriver själv går jag igenom hur jag uppfattar vetenskapen utifrån just data och observationer. Inte så lätt men skam den som ger sig. Siktade på att bli klar innan ju men så dök Erika Bjerström upp och sabbade min tidplan.
Tack Elsa!
Onekligen ter sig domedagskulten som tagit över i Västvärlden allt löjligare ju mer temperaturerna sjunker. Våra ledande klimatexperter – en del med professors grad – vill att vi med blotta ögat skall kunna se att klimatkrisen är här, att öar sjunker, att haven stiger snabbare vid våra kuster och att torkan/översvämningarna blir värre.
Men tydligen fungerar detta trick. Folk sitter i vinterkylan och snön och oroar sig för att klimatförändringen utplånar vår civilisation om vi inte kan hålla nere temperaturen ytterligare 0,4 grader. Guds … öh, Naturens … straff är obönhörlig. Det ser väl alla, eller?
Elsa du gör ett gott arbete.
Lyssnade nyss till SR radiokorrespondenterna där Mari- Louise Kristola fick en halvtimmes alarmtid, men denna gång tillsammans med en Göteborgsprofessor i energisystem.
Mer vind och sol var hans budskap. och batterier.
Inget om det försök Simris men dock ett liknande i Tyskland.
Men hon rapporterade även om hus i England som värms med gas och som drog mycket energi.
Det är kylan som är besvärlig.
https://sverigesradio.se/avsnitt/marie-louise-kristola-om-energiomstallning
Hallå verkligheten kallar!
Tack för ett bra inlägg.
Jag gillade rubriken ”Myten om …”. Numera verkar det mesta inom alarmismen vara just det – myter.
Det är nästan så att man tycker att de själva borde höra hur ihålig deras alarmism är. I den verkliga världen så händer inte speciellt mycket.
#6 Lasse
Helt otroligt. Total frånvaro av ansvarsutkrävande. Göteborgsprofessorn skyller på Europa att vi har dyra elpriser. Tyskland gör likadant och skyller på en europeisk efterfrågan på tysk kolkraft. Lösningen är ”flexibel användning” och lagring. Någon borde räkna på hur mycket bortfallet av el från Ringhals 1 och 2 har gjort för elpriset (och bortkoppling av tysk kärnkraft) – och hur mycket koldioxid extra som dessa nedstängningar har bidragit med.
OT: När vi bodde i Umeå under 3,5 år så lärde jag mig att det var skitjobbigt att ha cykel när det var under -10C, att det var skitjobbigt att ha småbarn ute när det var under -20C och att det var rent livsfarligt att röra sig utomhus när det var under -30C. Jag hoppas för alla Norrlänningar skull att den globala uppvärmningen fortsätter igen (det var ett tag sedan nu).
Det här med hur mycket havsnivån egentligen stiger är ytterst komplicerat, och egentligen är det meningslöst att ange en enda ”världssiffra” för det.
För det första är det i praktiken omöjligt att kombinera satellitmätningar och markmätningar. De mäter i grunden olika saker och det är omöjligt att korrigera för skillnaderna. Satellitmätningarna omfattar hela oceanerna, även långt från kusterna, och nivåförändringarna varierar kraftigt geografiskt. Och det är omöjligt att från kustmätningar före ”satelliteran” (1993) extrapolera nivåförändringarna till havs. Ta en titt på den här:
https://www.youtube.com/watch?v=0E5QnE-uVww
Kolla hur ibland ligger västra Stilla havet på plus bortåt en halv meter och östra på minus lika mycket och ibland tvärtom, allt beroende på om det är El Nino eller La Nina som gäller. Eller kolla hur Östersjön blinkar vilt i alla färger beroende på lufttryck och vindriktning. Eller hur de varma och kalla virvlarna i Agulhasströmmen vandrar utanför Sydafrika. Observera att anomalierna i den här serien är i CENTIMETER medan havsnivåtrenden mäts i MILLIMETER per år, så inser ni snart hur meningslöst det är att försöka mäta trender över kortare perioder än flera årtionden. Och fundera på hur man bär sig åt för rekonstruera det här mönstret baserat på (i bästa fall) några hundra mätpunkter längs kusterna (vilket är vad man i praktiken påstår sig göra när man jämför kustdata före 1993 med satellitdata).
Och sedan har vi egengravitationseffekten som gör att när inlandsisar smälter så sjunker havsnivåerna i närheten av isarna (i närheten betyder ett par tusen kilometer) medan de stiger på större avstånd. Så om isarna i Antarktis skulle smälta så stiger förvisso havsnivån i Sverige, men däremot inte om isen på Grönland smälter.
Och så har vi isostatiska effekter, på kort och lång sikt. När det blir mera vatten i havet så pressas havsbottnen ned, vilket även påverkar kusterna och förstärker havsnivåhöjningen, dock olika mycket beroende på om kusten är flack eller brant (med en bred kontinentalsockel blir effekten minimal eller t o m motsatt), medan det inre av kontinenterna höjs.
Till detta kommer den mera långsiktiga effekten av att jordskorpan deformeras av inlandsisar, vilket tar många årtusenden att återställa sedan isen smält. Ännu 12 000 år efter den senaste istiden stiger de områden som var nedisade medan den ”valk” som pressades upp utanför iskanten sjunker tillbaka när berget flyter tillbaka och fyller ut ”gropen” efter inlandsisen (med ungefär 10 mm/år i Västerbotten). För berg flyter faktiskt fast det går långsamt. Dock olika fort på olika ställen. På Island (där undergrunden som bekant är varmare än här) tog det bara ca 2000 år.
Och detta är verkligen inte enda anledningen till att marken rör sig vertikalt. Det gör den faktiskt nästan alltid nästan överallt, ofta med en hastighet som väl kan mäta sig med havsnivåhöjningen (några millimeter per år). Bergskedjor veckas upp, förkastningar rör sig, ”passiva” kuster på kontinentplattornas bakkanter sjunker. Deltaområden och flodslätter sjunker under vikten av sediment som floderna för med sig. Sediment packas ihop av gravitationen. Vulkanism får marken att höja sig medan döda vulkanöar i oceanerna sjunker när havsbottnen ger efter för deras tyngd, och så vidare och så vidare. Titta på den här:
https://www.sonel.org/-GPS-.html?lang=en
Klicka på en station och sedan på ”More about…”
Det är inte helt lätt att hitta en station som visar noll eller nära noll.
Det går faktiskt att någorlunda korrigera för allt detta om man har tillräckligt bra och långa mätserier, men då är det å andra sidan inte lätt att få fram någon ”acceleration”.
Till allt som påverkar havs- och landnivåer, finns också tidvattenkrafter. Solen och Månen sliter och drar lite i Jorden. Det märks mest på haven vid många kuster, men gäller också för land och för hav långt ifrån kuster. Det finns många fler perioder än den uppenbara för månbanans nästan en månad.
Både jordbanan och månbanan är elliptiska, ovala, vilket ger periodiska svängningar i tidvattenkrafterna. Bland annat en på ungefär ett år.
De andra planeterna i solsystemet påverkar både jord- och månbanan och ger små periodiska förändringar, som också påverkar tidvattenkrafterna.
Den som inte fattar det här och letar accelerationer, kan hitta trender som egentligen är delar av de periodiska svängningar som orsakas av tidvattenkrafter. Och det är många överlappande perioder det handlar om.
Hur djupt sträcker sig döda koraller och när tar vulkanen vid?
Ålder måste skilja sig enormt mellan alla atoller?
Slutar vulkanen erodera under ytan?
Var alla hundratusentals 1m höga atoller 120 meter höga öar för 12000 år sedan?
Är inte detta med havsnivåns eventuella förändring mest frågan om hur man hanterar spridningen (variansen) i datamaterial? Samt hur man hanterar olika lokaler. Eller olika metoder? Eller lufttryck? Eller vattentemperaturer? Existerar överhuvudtaget några ”medelvärden” för havsnivån? Kan det inte vara så att många forskare inom detta gebit rent av har tagit sig vatten över huvudet – i ordets alla bemärkelser??
#12
”Hur djupt sträcker sig döda koraller och när tar vulkanen vid?”
Det varierar och beror av öns ålder. Vid borrningar på Eniwetok hittade man eocen basalt på 1300-1400 meters djup, på Midway hittade man miocen basalt på ca 400 meters djup.
”Ålder måste skilja sig enormt mellan alla atoller?”
Ja, men nästan alla ”typiska” atoller är relativt gamla (flera miljoner år). Det tar tid för en vulkan att erodera och sjunka.
”Slutar vulkanen erodera under ytan?”
I stort sett ja. Det finns f ö många sjunkna atoller, s k ”Guyots”
”Var alla hundratusentals 1m höga atoller 120 meter höga öar för 12000 år sedan?”
Så många atoller är det faktiskt inte och det var för 20 000 år sedan, inte 12 000, men i övrigt är svaret ja. Det finns f ö enstaka sådana ”upphöjda atoller” även i nutiden, där tektonik har höjt upp dem. De har typiskt branta kuster och en karstifierad svagt skålad platå där lagunen låg. Lifu i Lojalitetsgruppen är ett bra exempel som jag känner av egen erfarenhet. Jämför med den ”ej upphöjda” grannön Uvea som är en typisk atoll:
https://www.google.se/maps/@-20.7824913,167.0684976,144370m/data=!3m1!1e3
Det faktum att sådan höga atoller är sällsynta är f ö ett starkt indicium på att havsnivån inte har varit särskilt mycket högre under tidigare mellanistider.
Tack!!!
Nu fick vi lära oss en hel del nya saker.
Jag sparar och gör ytterligare ett avsnitt från denna fantastiska blogg. Jag kanske borde välja ut ett antal områden som jag återkommer till. Exempel skulle kunna vara: temperaturmätningar (finns mycket att förstå), avsmältningen glaciärer, havsnivåhöjningar, växthusgasernas fysik (inte så många är intresserade), etc.
OT, kanske inte havsnivåer men ändå.
Jag snubblade över en intressant pod av kanadensaren Christopher Balkaran som intervjuar Judith Curry (51 minuter) om IPCC och en massa annat intressant. Hon inför (för mig) en ny sorts vetenskapare, ”armchair scientists” (10 min fåtöljforskare). Hur många sådana har vi i Sverige?
Jag insåg att hon har mycket kunskap att bidra med, t.ex.
”Om du tittar på energisäkerhet, jag menar, vad är poängen med allt detta? Om vi förstör planetens energisäkerhet genom att ha elektricitet som är intermittent, opålitlig och för dyr, är det inte till någon hjälp. Vi är på väg mot ett verkligt problem här, du kan inte driva industriella ekonomier på vind och sol. Folk börjar inse detta”
https://www.thestrongandfreepodcast.com/my-second-conversation-with-judith-curry/
Enjoy
Jag råkade hamna här: http://uppsalainitiativet.blogspot.com/ Där skrivs bland annat: ”Och nu nämner alltså IPCC att det inte kan uteslutas att havsnivåhöjningen blir 2 m till 2100” Det bygger på RCP8.5 förstås med referenser till SMHI och svenska kommuner. (Dags att städa sidan…)
Om RCP8.5 läser man bäst här: https://judithcurry.com/2015/12/13/a-closer-look-at-scenario-rcp8-5/ Det skulle finnas 12 miljarder människor år 2100 och ingen teknikutveckling. Fullkomligt orimlig ansats i dag. (Redan 2013 tyckte nog dom flesta det.)
Världen får nog leva länge än med skräckscenarierna från RCP8.5 men att havsnivåhöjningen har ökat lite är jag själv övertygad om. https://klimatupplysningen.se/accelererar-havsnivahojningen/#comment-409594
Vi vet ju att glaciärerna drar sig tillbaka och visar att stora träd har vuxit långt över nuvarande trädgräns under tidigare värmeperioder i vår interglacial. Det visar att världen just nu håller på att bli varmare – och att det varit varmare förr. Samtidigt fortsätter avsmältningen sedan senaste istiden så havet ligger lite högre nu än förra gången glaciärerna drog sig tillbaka.
Vi skall vara glada att inte polarisarna slutat smälta och böjat växa igen som dom gjorde under lilla istiden. Här finns en interaktiv graf: https://www.sealevels.org/ Jag vet inte varifrån data kommer, men grafen visar att havet sjönk med 78 mm från år 1580 till 1860. En del av vattnet hamnade då i våra nu avminskade glaciärer, en del rimligen i polartrakterna. Skulle eländet ha fortsatt länge hade jorden kanske råkat ut för en tipping point – en ny istid.
Människor har byggt megastäder på olämpliga ställen där marken sjunker ganska fort. Inget konstigt – deltalandskap har varit bra platser att bosätta sig på och sedan har allt fler kommit och byggt. Jakarta är först med att flytta och många fler måste följa efter men havsnivåhöjningarna har inte mycket med saken att göra.
Bra sagt , Elsa!
För mig tycks det uppenbart att den välsignade globala uppvärmningen är den huvudsakliga orsaken till att havsnivåerna globalt sett ökat det senaste hundra åren enligt de kända principerna att ökad värme får havsvatten att svälla och landis/landsnö att smälta och rinna ut i haven.
Att havsnivåökningen skulle vara accelererande finns det (som Lars Kamél påpekat) ingenting som tyder på. Vilket jag själv ställer i relation till att det inte finns något som tyder på att 1900-talets globala uppvärmning skulle fortsätta i accelererad takt. Snarare har uppvärmningen starkt avtagit under vad vi hittills sett av det innevarande seklet.
Och vad de klimatalarmistiska hotbilderna beträffar, så är det för mig väsentliga spörsmålet i vilken aggregationsform vi vill ha jordens vatten. Föredrar vi som nordbor att ha en kilometer inlandsis ovanför våra huvuden, eller finner vi det angenämare att ha vattnet i flytande fas i ett hav med något förhöjd nivå.
Är uppvuxen mer eller mindre i Skärgården:
Det finns ett enkelt sätt o se om havsnivån har ökat eller minskat.
I ytterskärgården ser man tydligt vad nivån har legat om man som jag fiskar efter havsöring i kall tider då nivån oftast de senaste 10 åren har legat mycket lågt.
Speciellt syns detta på de båtar som är uppdragna på land,de ligger oftast mycket långt från vattenståndet.
Och sådan landhöjning tvivlar jag stark på!
Syns också på stenar,strandlinje m.m m.m
Därför vart jag förvånad när det gjordes denna nya ytmodell som SMHI presenterade får några år sen som i mina ögon har blivit en nollnivå sänkning…..
Alltså sänka nollnivån för att senare då ”normal” tillståndet visar sig larma om högre vattenstånd?
Lyssnade på en intressant presentation om havsnivåhöjningen på iberiska halvön och i världen.
Den är på engelska och kan ses här: 14. Internationale Klima- und Energiekonferenz in Gera am 13.11.2021- Tag 2 – YouTube https://www.youtube.com/watch?v=Pdjm18dSSKA&t=2155s
Det är en tysk klimatkonferens med klimatkrisskeptiska forskare från olika delar i världen.
11.15 Uhr Versinken wir im Meer? Veränderungen im Meeresspiegel der Iberischen Halbinsel
Prof. Dr. Maria da Assunção Araújo – via Skype
Universidade do Porto, Departamento de Geografia
Kolla efter 3.30 timmar in på lifestreamen. Efter 3:56 pratar hon om den ”accelererande havsnivåhöjningen” är pga satellite altimetry mätningar som inte är tillräckligt noggranna.
Enligt tidvattennivåmätare så är det under 2mm/år
Professor Nils-Axel Mörner (som tyvärr gick bort 2019) utgick ifrån havsnivåhöjning till år 2100 på 5 till 15 cm.
#14 tty
Så öarna vid atollerna följer med vid höjning av havet men inte vid en sänkning?
Det är trots allt långsamma förlopp.
En faktor som förbises när det gäller havsnivån är allt vi människor placerar i och på haven.
Fartyg i alla dess former höjer också havsnivån, allt från containerfartyg, oljetankers, övriga tank och bulkfartyg, färjor, krigsfartyg, ubåtar och fiskefartyg.
Alla dessa fartyg väger något och tränger undan samma vikt.
Problemet är att uppskatta hur mycket, t.ex. anses Ever Given (fartyget som fastnade i Suez-kanalen väga 200000 ton fullastad.
Men hur mycket väger en passagerarfärja eller en fregatt?
#22 Det kan nog förbises!
Vi påverkar säkert en hel del mer med alla utfyllnader och skyddsvallar som görs.
Men mest gör nog L och H, dvs trycksituationen över havet samt strömmar och vindskevning av ytan.
#10 tty
Där fick vi en bra stomme till föreläsning för Kjellström!
Detta att havet och stranden har olika förlopp är viktigt att påpeka.
Utanför Sidney visar satellitmätningar att havet stigit mest.
I Sidney har vi en pegel som visar att inget sker som inte skett under lång tid och i olika perioder.
https://tidesandcurrents.noaa.gov/sltrends/sltrends_station.shtml?plot=50yr&id=680-140
Tack!
Lite mer i samma anda:
https://wattsupwiththat.com/2021/12/06/why-we-must-quit-worrying-about-uncertainty-in-sea-level-projections/
Det finns mycken klokhet som professor E Kjellström kunde behöva!
Lite om hur landet ligger om det ökar eller minskar i yta:
https://notrickszone.com/2021/12/06/a-wee-problem-with-the-first-ever-mammal-extinction-from-modern-climate-change-claim/
Som väntat finns det inget samstämmigt men det finns en hel del land som växer.
Speciellt Atoller och främst Maldiverna!
#23 Lasse
Nu tror jag du underskattar antalet lite.
2020 fanns det 62100 fartyg med storlek över 100 GT som tillsammans kunde lasta 2 miljarder ton, plus den egna vikten 0,5 miljarder ton
Till det kan du lägga till alla militära fartyg och alla fartyg under 100 GT
Det tränger undan en del vatten
2 000 000 ton (m3)/361 132 000 000 000 m2
så många meter höjer båtarna havet.
Snabb huvudräkning, stryk 6 nollor kvar 2/361132000 m
drygt 5 nanometer.
#26
Jorden
Area: 510 072 000 km² varav 361 132 000 km² vatten (70,8 %)
2,5 miljarder ton skepp tränger undan en del
2500 km i kvadrat gånger en meter.
10 upphöjt till -5 meter?
försumbart!