Många – även de som är trogna IPCC- och AGW-anhängare – håller med om att vår kunskap om molnbildningen och molnens betydelse för klimatet är ofullständig och en svag länk i beräkningen av scenarior för det framtida klimatet. I detta inlägg är min avsikt att citera några källor som visar att konsekvensen av detta är att scenariorna degraderas till gissningar.
Åtminstone i bloggosfären, men t o m i den granskade vetenskapliga litteraturen, finns det bestämda motsatta påståenden huruvida moln kyler eller värmer. För en AGW-motståndare är det lätt att hänvisa till den allmänna erfarenheten av moln när man vistas på badstranden. ‘Det är klart att de kyler!’ AGW-anhängare åberopar istället erfarenheten av att molniga nätter är varmare än klara. Det är tydligt att klimatvetenskapen, precis som en typisk kortlek, har två jokrar.
Jag vill inte använda ordet “koncensus”, men ändå påstå att det finns grund för påståendet att netto, så har moln en avkylande effekt. Detta måste garderas med det vanliga villkoret: om allting annat är oförändrat. Just när det gäller vårt trassligt hopkopplade klimatsystem är det ett viktigt förbehåll. USAs forskningsråd, National Science Foundation (NSF) säger t ex på en särskild “molnsida” att “Currently, all of the Earth’s clouds together exert a net cooling effect on our planet”. (länk) NSF knappast kan anklagas för en klimatskeptisk dagordning, så molnens nettokylande effekt kan betraktas som en provisorisk vetenskaplig sanning. De två välskrivna sidorna betonar komplikationerna inför framtiden. Det beror nämligen på molnhöjd och –molntyp vad de har för effekt på temperaturen. Tumregeln: Låga moln kyler och höga moln värmer, har tidigare nämnts här. Jag citerar denna bild på olika molntyper.
Tumreglen återkommer med utsagor om de olika molntypernas inverkan på temperaturen. Stratus är låga, < 2km över marken, och verkar som solskärmar som kyler. Cirrus är höga – upp till 20 km över marken och så tunna att solstrålningen i stor utsträckning transmitteras – de värmer genom att blockera en del av utstrålningen – ungefär som växthusgaser. Cumulsmoln slutligen kan både kyla och värma beroende på höjden. Förutom varierande typ och höjd betonar man att moln har flera vitt skilda längdskalor – från vattendroppar till vädersystem som sträcker sig över tusentals kilometer. Uppträdandet påverkas av yttre faktorer som vind, temperatur, konvektion men också växelverkan mellan mikro- och makroprocesser inom molnen. Det är alldeles uppenbart att det grova rutnät som används i GCM- och CMIP-modellerna inte till fullo kan representera en så komplicerad verklighet (min kommentar).
NSF-inlagan utmynnar, inte överraskande för en pensionerad akademiker, i ett yrkande på att mer forskning behövs. Argumentet är att om klimatet f n genomgår en djupgående förändring, så är det möjligt att molnen byter från att vara en negativ återkoppling till att bli en positiv. Man skriver att de flesta forskarna tvivlar på att molnens kylande effekt kan vara tillräckligt stor för att motverka den pågående uppvärmningen. Dock sägs det också att andra forskare hävdar att om uppvärmningen genererar fler kylande och/eller färre värmande moln, så skulle detta motverka eller stoppa uppvärmningen. Så diplomatiskt och typiskt – men inte helt fel!
Vi förflyttar oss nu från forskarfinansieringens höga rymd till en mer kvantitativ verklighet i en vetenskaplig publikation: S. P. de Szoeke m fl Observations of Stratocumulus Clouds … J of Climate 25, 8542 (2012) – DOI: 10.1175/JCLI-D-11-00618.1 . Den rapporterar om den uppmätta effekten av stratocumulusmoln på strålningsvärmningen vid jordytan, och jämför detta med motsvarande CMIP-beräkningar. Mätningarna gjordes endast på en liten del av jorden vid södra vändkretsen, 75o – 85o W under oktober-november 2001 – 2008, men detta hindrar inte att vissa resultat och slutsatser kan generaliseras. Mätningar gjordes från både satellit och fartyg med flera olika metoder och gav molndata samt infallande kort- och långvågig strålningsintensitet under dygnets alla timmar. Det resultat som jag vill betona i detta inlägg finns i arbetets figur 14.
Skarorna av cirklar och kryss visar strålningsdrivningen som funktion av andelen moln (c) vid mättillfället. Den övre positiva grenen är det ovannämnda tillskottet av värmestrålning från molnen. Det är så det benämnes i texten, och jag har ingen svårighet att acceptera detta. För att glädja Claes Johnson skulle jag istället ha skrivit “reduktionen av värmeutstrålning från jordytan” utan att det ändrar betydelsen. Den nedre, negativa gruppen av kryss visar hur mycket solinstrålningen reduceras. Notera hur mycket större förlusten av solinstrålning är än den extra värmestrålningen. Diagrammet visar kvantitativt hur mycket moln kyler i detta aningen speciella fall, dvs nära södra vändkretsen i oktober-november 2001-07. Typiska c-värden ligger i intervallet 0.7 – 0.9, så molnens nettokylning är ungefär 140 – 50 = 90 W/m2. Författarna skriver i sammanfattningen att när det finns moln, så reducerar de solinstrålningen med 160 W/m2 och ger ett extra tillskott av värmestrålning med 70 W/m2, dvs samma typiska nettoresultat.
En första kommentar till detta gäller storleksordningen på denna ändrade strålningsdrivning: 90 W/m2. Det är mer än en storleksordning större än de 3.7 W/m2 som en fördubbling av CO2-halten anses orsaka enl AGW-hypotesen. Detta är alltså den kvantitativa bakgrunden till att bristfällig förmåga att förutsäga molnigheten är förödande för möjligheten att göra prognoser eller ens scenarior.
Den andra kommentaren är att författarna också gjort en jämförelse med vilken ändring i strålningsdrivningen molnen enligt ett 15-tal CMIP-modeller skulle ge. Deras resultat, återigen i deras fall, är att simuleringarna ger 40 W/m2 för liten avkylningen vid jordytan p g a molnen. De moln som beräknats har ungefär den riktiga effekten, men simuleringen ger ungefär 50 % för lite molnighet.
Avslutningsvis en egen fundering kring forskarkulturen på klimatområdet. I detta arbete sägs inte att resultaten dementerar den gängse hypen kring AGW-hypotesen. Tvärtom, författarna framträder inte som opponenter eller ännu mindre som “skeptiker”. De rapporterar noggrant och med många referenser i enlighet med forskarpraxis. Följdriktigt finns inte detta arbete med i den bibliografi (länk) över IPCC-kritiska vetenskapliga artiklar som Popular Technology sammanställt. Jag har inte heller kunnat hitta någon referens till detta arbete i den nya NIPCC-rapporten. Likafullt har jag uppfattningen att om dessa resultat är riktiga, och tål att generalisera, så visar de att oförmågan att förutsäga molnbildningen f n blockerar möjligheten att göra klimatförutsägelser.
Intressant inlägg som genast ger upphov till lite funderingar.
Figuren visar alltså förändringen i strålningsbalansen vid ytan. Men hur ser hela energibalansen ut för samma yta? Det står i abstract ”Clouds cleared in the afternoon [1500 local time (LT)] to a minimum of fraction of 0.7. Precipitation radar found strong drizzle with reflectivity above 40 dBZ.”
Energin som åtgår att lösa upp molnen på eftermiddagarna är solenergi som absorberas av molnen.
Faller det däremot ut som regn frigörs energi i atmosfären. Vilken höjd som det sker på påverkar temperaturen vid markytan. Är det dessutom så att vattenångan blir iskristaller frigörs än mer energi i atmosfären.
Vattencykeln är en stor del av energibalansen mellan jordens ytan och atmosfären men den verkar inte ingå.
Att förenkla energibalansen mellan solen, jordens yta och atmosfären till en strålningsbalans mellan jordens yta och atmosfären är kardinalfelet i hela CAGW teorin.
Molnen är jokern.
Sedan kan man fundera på om människan kan påverkat mängden cirrusmoln.
Om en stratosfärisk avkylning pga växthusgaserna kylande effekt på de höjderna påverkar cirrusmolnsbildningen.
Om solcyklernas påverkan av mängden kosmiska partiklar kan påverka molnbildning
Om högre andel UV strålning= mer solenergi absorberad i högre luftlager påverkar molnbildning osv.
Men det handlar om moln. Och var molnen kondenseras, dvs var energi frigörs.
Tack CG, för denna sammanställning. Man kan ändå vara säker på att det fortsatt kommer att finnas en bias i molnforskarvärlden för att på något sätt ”bekräfta” åskådningar baserade på AGW via koldioxid, och fortsatta förbättrade chanser till att få forskningsanslag.
I morse ramlade jag över denna http://phys.org/news/2014-01-high-molecular-chlorine-arctic-atmosphere.html
Jaha – man har funnit atomär klor i biljondelskoncentrationer över Arktisbelägna Barrow i Alaska, och spinner givetvis vidare på temat att den ju måste ha sitt ursprung i NaCl i havsvattnet, som blivit aerosol och i atmosfären sen på fotokemisk eller annan väg spjälkats.
Visst, det är nog så. Det är väl vad man också diskuterat i decennier redan, nere vid den andra polen ?
Men givetvis drar man nu slipstenen så att kloren i luften ovan Barrow har sitt ursprung i förändrad havsyta på grund av avsmältning av havsisen.
Så urbota dumt. Och så håller forskarna på hela tiden.
Vad det än gäller så lägger man in något referens till AGW-köret, vare sig de tror på det eller inte.
Var tog den sunda vetenskapen vägen?
Tack för en bra genomgång.
Reflexionen i nr 1 är relevant men inte fullständig. Vattnets kretslopp ingår i energibalansen men är ett kretslopp med avdunstning och kondensering. Något kalla nätter som i natt visar på havsytan. Stilla väder ger mindre avkylning men lättare isläggning. Fast där är nog ett ännu större och komplexare strömningssystem med i bilden.
Kort fråga hur många mm nederbörd finns i atmosfären i snitt?
Peter Stilbs #2
Jag håller med om att det är föga överraskande om det finns 0,4 ppm molekylärt klor i havsluft. Mängden kloridjoner i luften över havet är alltid rejält hög. På den tid vi fortfarande hade ett antal flygflottiljer här i landet kunde man lätt se om ett flygplan hade tjänstgjort på F9, F10 eller F14. De var alltid betydligt mera korroderade beroende på att de flög över Västerhavet där kloridhalten i luften är betydligt högre än över Östersjön.
Lasse #3
”Kort fråga hur många mm nederbörd finns i atmosfären i snitt?”
Den siffra som brukar anges i litteraturen är ca 25 mm, men mängden varierar enormt med temperaturen, luftfuktigheten och molnigheten, så det är nog en rätt ”svampig” siffra.
Värmestrålningen kommer från Solen. Det kan inte gärna bli varmare på Jorden om vi hindrar solstrålningen från att nå Jorden. Allt i atmosfären skyddar oss ifrån strålningen/värmen. Det tycker jag borde vara ganska självklart. Kläder håller kroppsvärmen kvar på människan. ”Kläder”/atmosfären på Jorden skyddar oss IFRÅN värmen.
Willy Eschenbach skrev om samma effekt baserat på satellitdata från CERES för några veckor sedan:
http://wattsupwiththat.com/2013/12/28/the-thermostatic-throttle/
http://wattsupwiththat.com/2013/12/30/cancelling-the-tropical-cancellation/
http://wattsupwiththat.com/2014/01/07/upwelling-solar-upwelling-longwave/
Han kom fram till att molnens kylande nettoeffekt visserligen gäller nästan överallt men är som allra störst över havet och när havstemperaturen är ca 25 grader (vilket den är i trakten av vändkretsarna) så värdena ovan kan inte utan vidare tillämpas överallt.
Och tur är väl det, för i så fall vore troligen hela Jorden istäckt (vilket faktiskt tycks ha hänt vid ett par tillfällen för 6-700 miljoner år sedan).
Bra sammanfattning!
Att molnminskningen fram till 1998 låg bakom uppvärmningsperioden naser jag vara klarlagd som första främsta hypotes med observationer som stöd. Samtidigt förklarar molnststusen den trendlösa period vi nu befinner oss i. Molnkurvan sitter som en inverterad smäck på den globala medeltemperaturen.
http://www.worldclimatereport.com/wp-images/pounds2.JPG
Att molnen netto kyler skall ju döljas av långa haranger om att molnen också kan isolera marksstrålning.
Stoppa molnförändringarna? 🙂
Molnen utgör naturligtvis en nyckelfråga. Svårt att tänka mig att den kan angripas med något annat än avancerade datamodeller. Bra att vi har ett tydligt forskarfokus i denna riktning och bra att det finns en organisation med uppgiften att värdera och sammanställa vad forskningen fortlöpande levererar. Men det är naturligtvis också viktigt och bra att denna organisations arbete noga granskas och öppet kritiseras samt att vetenskapliga rapporter som kan tänkas tillföra något lyfts fram. Allt för att i slutänden skapa ett rimligt underlag åt världens beslutsfattare. Vilken handläggning skulle kunna ge bättre förutsättningar?
Lite OT men kanske ändå relevant, det sprids en herrans massa info eller desinformation på nätet om sk. Chemtrails dvs att man skulle via flyget sprida ut div partiklar i atmosfären ex aluminiumoxid. Syftet varierar från att sterilisera mänskligheten till att just kyla ned klimatet.
Vissa artiklar verkar ju ren gallimatias medans en del verkar hyfsat trovärdiga, om idén är att kyla klimatet så känns det ju mindre förvånande.
Någon som vet nåt om detta? om det bara är ett rykte, var kom det ifrån? om det finns nån sanning i det, vem/vilka skulle ha intresse i det?
//Mats
OT igen. Men med denna kommentar vill jag å det varmaste, tyvärr sent omsider, tacka Rosenhane som under inlägget Domedagsklockan (#123) skaldade om klimathotsdebaclet djupt inspirerad och påverkad av Karl Asplunds dikt från 1919 De buro ej kaskar och vapenrock …
Som den västkustbo jag är sitter jag still och tryggt i båten.
Dikten pryder nu sin plats på kom-ihåg-tavlan vid min datorplats.
#5 tty Tack!
25 mm jfrt med havets medeldjup på över 3 km ger visst perspektiv på betydelsen av vattencirkulationen i atmosfären(#1)-även om tidsskalan är till atmosfärens fördel.
Man kan ju fundera lite över en redovisning på karta som visar på ytvattentemperaturen i olika miljöer över tid. Notera anomalierna i 45 grader nord och syd under denna period! http://www.dmi.dk/hav/satellitmaalinger/havtemperatur/
Men först efter att läst Willy Eschenbachs intressanta termostatfunderingar ovan.
” det lätt att hänvisa till den allmänna erfarenheten av moln när man vistas på badstranden. ‘Det är klart att de kyler!’”
Tja, i detta land med ”kalla” somrar är allt som döljer solen till förtret!’
Varför finns det tveksamheter att en molnig vinternatt är att föredra?
Att vind kyler vet alla knuttar, känns bara behagligt i varmare länder.
Så IPCC svävar omkring på molnfri nivå?
LBt #9
Du kan nog glömma dina fromma förhoppningar om datormodellering av moln. Dagens klimatmodeller arbetar vanligen med 50-100 km stora celler. Molnbildningsprocesser som konvektion och orografiska moln äger rum i en skala från något hundratal meter till några kilometer. Eftersom det i hög grad rör sig om tredimensionella processer krävs det lågt räknat minst en miljon gånger mera datakraft för att simulera moln realistiskt.
Här är det nog empiri som gäller. Data finns, tack vare satelliterna.
Mikael #6
Njaa – när jag skrev ”värmestrålning” menade jag den utgående värmestrålning som jorden/atmosfären emitterar. Givetvis kommer det också värmestrålning från solen. Ungefär 42% av inkommande solenergi är på långvågssidan om det synliga.
Det är dessutom så att att jorden har ett behagligt klimat just tack vare atmosfärens växthuseffekt. En dag som idag har jag kläder för att behålla kroppsvärmen på plat, och har inget problem med att skydda mig från solen. Du får göra som du vill.
/C-G
Moln är en oundviklig konsekvens av frigörandet av vattenånga från jordens yta. Den drivande kraften är värme och desto mer värme, desto mer vattenånga och därmed mer moln. Men ett annat faktum är att om det inte fanns några kondensationskärnor skulle vi inte haft ett hydrologiskt system. Vattnet skulle inte stanna kvar och vi måste därför spekulera över vad som egentligen har möjliggjort uppfångandet av vattenångan. Är det bara stoft från jordytan eller är det huvudsakligen genom inflödet av kosmiska partiklar som kärnorna bildas? Vad innebär vidare joniseringen av luften för bildandet av kondensationen? Ett fenomen i sammanhanget är solens 11-årscykler som modulerar inflödet av kosmiska partiklar. Lägre solaktivitet medför högre inflöde av partiklar och därmed enligt Svensmark et al., bildas fler moln. Solens TSI och solvind har då vid ett solfläcksminimum, låga värden. Hög molnbildning i samband med ett sådant soltillstånd, måste verka kylande jämfört med år kring solfläcksmaximum. Den nu avtagande solaktiviteten jämfört med dess Grand maximum under 1900-talet, måste då teoretiskt ses som ett kontinuerligt nedgående mot ett Grand minimum. Detta tillstånd kan inte negligeras, eftersom detta oundvikligen måste skapa ett annat molnförhållande, som i sig har negativ påverkan på det globala tillstånd som vi har varit vana vid.
Ha ha ha !! 🙂
Willis har räknat på klimatkänsligheten och kontrollerat den gentemot satellit data och upoptäckte något vitalt i den processen.
Som en liten aptitretare:
And what that means is that if the IPCC claim of three degrees of global warming per doubling of CO2 is true, when the top-of-atmosphere radiation goes up by a doubling of CO2, an additional TOA 3.7 watts per metre squared, the surface downwelling radiation needs to go up by no less than 21 W/m2 per doubling. And although I was surprised by the size of the number, to me was very good news, because it meant that if it were there, it should be large enough to be quite visible in the CERES data. So I took a look … and Figure 1 above shows what I found.
Jag räknade själv med anledning av att skillnaden mellan satelliterna när de mäter utstrålningen från solen är dubbelt så stor som de beräknade 3.7 W/m 2 som en dubbling av co2 skulle ge, Jag använde ipcc antagande mellan ökad instrålning/marktemperatur och fick fel med faktor upp till tio. Jag övervägde inte den slutsats Willys nu lyfter fram som felkällan utan kastade istället in handduken och övertygade mig om att det var jag själv som inte kunde räkna alternativt saknade faktorer.
Snälla någon Willis MÅSTE bevisas räkna fel !! Annars är det lägre än dagisnivå i IPCC som gäller! Det här är liksom SUPERBASICS som måste lira ihop!
Angående ett hot!
”vi lever i en konsensuskultur där man inte längre behöver argumentera för sin sak utan att man bara tycker på ett visst vis och där målet bara är att förkasta meningsmotståndarens argument utan att presentera någon form av egentligt argument själv. Kort och gott, det saknas kritiskt tänkande, korrekta definitioner, bevis, fakta, rationella argument och källkritik som del av processen.
Alltså, en helt fördummad debatt.”
Skrivet av Björn Norström, men ämnet var inte specifikt klimatet!
Mats N!
Jag är fascinerad över hur denna chem trail hype kunnat nå sån bredd,med så många troende där de bejakar sin egen konspirationsteori helt skild från andra chemtrailstroendes. Men sen så om vi jämför med klimathotandets spridning så blir chemtrails en fjärt i rymden om hur man kan snedställa folks verklighetsuppfattning. Chemtrailers vill ju inte lyssna på en som är expert på flygbränslekvalitet och förbränningseffektivitet för jetmotorer. För då dödar man ju hela hajpen till 89% så en sådan ingenjör ses som representant för ”gouverment”. Jag hittar den inte nu men det finns en bild på en Canberra som flyger med taskigt bränsle … host host host .. !! Canberrans startprocedur var ett rökigt helvete tills motorerna var igång ordentligt. Men den här bliden är när den flyger på hög höjd.
En liten tanke …
Utan moln och vattenånga i atmosfären så skulle väl ett genomsnittlig sommardygn här i Norden vara som ett dygn i Sahara, stekhet på dagen, iskall på natten och vintertid mer åt Antarktis höglänta torra iskalla öken p.g.a. att inga moln eller vattenånga bromsar in- och utgående värmestrålning.
Ungefär som på Mars där dygnet kan ha vårtemperatur på dagsidan och vinter på nattsidan p.g.a. sin tunna atmosfär som tillåter kraftiga variationer i instrålning och utstrålning under dygnet.
http://en.wikipedia.org/wiki/Mars
Eller tänker jag fel … !?
Hej
Det är bra att framhäva problemet med hantering av moln i klimatmodellerna. Moln bestäms huvudsakligen av atmosfärens vertikalcirkulation och det är knappast någon brist på kondensationskärnor trots diverse spekulationer. Problemet med atmosfärmodellerna är den bristande upplösningen speciellt hos klimatmodellerna vilket tvingat fram diverse parameteriseringar som lätt kan resultera i systematiska felkällor. När det gäller väderprognosmodellerna har stora framsteg gjorts som bl a framgår av ECMWFs senaste resultat.
När det gäller klimatsimuleringar är det viktigt att komma ihåg att dessa är perturbationsstudier, dvs man antar att det framtida klimatberäkningarna har samma slag av felkällor som simuleringar av det nutida klimatet och därför har man bara koncentrerat sig att beräkna den statistiska ändring som ex de förhöjda växthusgaserna ger upphov till, varefter denna beräknade ändring adderas till dagen klimat. Detta förfarande har dessvärre få klart för sig då det inte tydligt klargjorts varken av IPCC eller det mediala rapportsystemet.
Huvudproblemet som vi idag har i klimatdebatten är att man överskattar kvalitén på dagens klimatmodeller inte minst genom de begränsade möjligheter man har att validera modellerna. Det vore inte så dumt om massmedias vetenskapliga rapportörer kunde försöka inse detta. Att meteorologerna håller en låg profil beror säkert på att man oroas över att framtida anslag kommer att begränsas om man för fram allt för mycket reservationer beträffande kvalitén på modellerna. Många är heller inte medvetna om begränsningarna då de huvudsakligen inte sysslar med detaljerat modellarbete och är alltför upptagna med att informera allmänheten om de förväntade klimatändringarna. Moln är härvid en av de viktigaste parametrarna där det återstår MYCKET att göra.
LennartB
tty#15,
tänkvärt men kanske morgondagens modeller eller simuleringar kan tillföra andra angreppssätt. Hur som helst är det en nyckelfråga men det är väl de flesta överens om. Så länge vi inte vet bättre kanske vi borde ………….
Slabadang #20
Visst är det än konstig idé men jag undrar ju hur fan den uppstod från början, det måste ju finnas ett ursprung till alla konspirationsteorier. Det senaste jag såg byggde inte på tillsatser i bränslet utan en separat tank i flygplanet som släppte ut diverse ämnen på en viss höjd.
Hur bemöter man detta med fakta?
Jag förstår helt enkelt inte vad det kan finnas för syfte att sprida detta.
Klimathotet har ju bevisligen ekonomiska intressen men ingen kan väl vinna nåt på detta.
Mats N!
Med ett korn av sanning … du vet som att co2 är en växthusgas så har det faktiskt förekommit försök till manipulationer av vädret. somm för att se om det går att kunna utlösa tex regn under torrperioder men med mycket klena resultat och endast i forskningssyfte och i mycket liten omfattning.
#18
Läste oxå det. Willis E har öppnat en del frågor som skapar osäkerhet hos en tänkande novis som mig. Mig kan han övertyga om vad som helst -nästan! Men frågan han ställer bör väl besvaras av dem som är övertygade att de ser faran!
IPCC kanske kan dessa beräkningar och därför säger att värmen går ner i haven! Vilket kan visas med Argomätningarna. Vad säger dessa?
LBt #23
Så länge vi inte vet bättre kanske vi borde ………….
Ett citat av Douglas Adams: ” Den såg vansinnigt komplicerad ut, och det var anledningen till att det trevliga plastfodralet som hörde till bar texten TA DET LUGNT tryckt i stora vänliga bokstäver.”
LBt #23
Nya angrepsätt duger nog inte för att prognosticera ett kaotiskt system. Sådana är redan provade för att förutsäga en dubbelpendel, ett tärningskast och inte minst ett rouletthjul med sin kula.
Vi får leva med att inte veta och istället ha beredskap för flera möjliga utfall. Och detta görs ju också genom att tillämpa matematisk statistik på historiska skeenden för att t.ex. beräkna storleken på ”100-årsvågen”.
Resultatet används vid dimensionering av oljeplattformar och till en del vid designen av barriären i Themsen. I det senare fallet styrs numera användandet av vädermodeller och det har vad jag kan förstå lett till en ökad mängd stängningar ”för säkerhets skull”.
Länk:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Thames_Barrier
tty #15 ”Här är det nog empiri som gäller. Data finns, tack vare satelliterna.”
Man kan även komplettera med detaljmodeller som simulerar moln i alla dess former för att komplettera satellitdata för att sedan använda detta för att ge bättre parametriseringar i klimatmodellerna.
Visst är moln en stor osäkerhetsfaktor, men de som väljer att tolka det som att de säkert har en stabiliserande inverkan är orealistiskt optimistiska.
Guy #27 Lustigt att du citerar från en bok där jorden verkligen gick under. ”Ta det lugnt” räcker inte långt i det läget.
pekka 21
i Sahara är luften så torr och markalbedot högt, ca 0.4, vilket får till följd att det utgående strålningen är större än inkommande -reflektion. Atmosfärcirkulationen bidrar dock till att inte Sahara förvandlas till ett köldhål. Av detta framgår att det behövs mer än bara strålningsberäkningar för att bestämma väder och klimat. Min huvudkritik mot IPCC är den ensidiga inriktning mot antropogena effekter. Hur paradoxalt det än kan låta har detta gått ut över klimatforskningen. Politik och vetenskap har aldrig passat särskilt bra tillsammans.
LennartB
Thomas P #29
Du har tydligen inte läst fortsättningen 🙂
Thomas P
Dessutom var det inte klimatet. Det gällde en motorväg 😉
Guy!
Läser just om den. Kindle-upplaga 🙂
Guy #31 Jodå, jorden gick under i första boken, och även om det byggdes en kopia så förstördes även den i alla alternativa universa i sista boken (då räknar jag bara de som skrevs av Douglas Adams). Man fick ett intryck av att Adams inte velat skriva den boken men tvingats till det av sina fans och avslutade den med ett ”Den här gången är det SLUT!”.
Lennart Bengtsson #30
Här är en karta över vilka områden som har strålningsöverskott, respektive -underskott baserat på CERES-data. Sahara ligger ganska rejält minus, och praktiskt taget alla andra öknar också:
http://wattsupwiththat.files.wordpress.com/2013/12/net-amount-of-energy-exported-poleward-or-imported.jpg
tty [35]; Rätt intressant karta, för de ljusblå linjerna går ungefärligt utmed 30: e breddgraderna N och S. Där övergår respektive Hadley cellerna i Farell cellerna. I denna skarv bildas också de södra jetströmmarna. Ovan respektive nedanför jetströmmarna, är det underskott i solenergin.
Thomas P
”Guy #31 Jodå, jorden gick under i första boken, och även om det byggdes en kopia så förstördes även den i alla alternativa universa i sista boken (då räknar jag bara de som skrevs av Douglas Adams). Man fick ett intryck av att Adams inte velat skriva den boken men tvingats till det av sina fans och avslutade den med ett ”Den här gången är det SLUT!”.”
Du kan ha rätt i det. det är ganska länge sedan jag läste den. Jag kanske blandar ihop ” I stort sett meningslös” med första boken.
Dessutom räknas det inte om det inte är Douglas Adams 😉
Fig 1:11 i följande länk ger en bra bild som förklarar atmosfärens energibalans:
http://www.goes-r.gov/users/comet/tropical/textbook_2nd_edition/navmenu.php_tab_2_page_4.3.0.htm
Notera att atmosfären i huvudsak kyls av växthusgaser och värms av ”latent heat” LH, kondensering av vattenånga. Dvs molnbildningen värmer atmosfären. Inte växthusgaserna. De kyler atmosfären.
38 Stickan no1 2014/01/15 kl. 15:14
Efter att ha slötittat på dagens partiledardebatt, så finns några som skulle delges denna information!
MP, V och C upprepar sitt mantra om något de kallar för växthuseffekten?
BjörnT
Har Du uppdaterat dina Excel filer?
”Fig 1:11 i följande länk ger en bra bild som förklarar atmosfärens energibalans:
http://www.goes-r.gov/users/comet/tropical/textbook_2nd_edition/navmenu.php_tab_2_page_4.3.0.htm”