Ministerstyre?

syntetisk grafit

A scientist at a graphitization furnace.(Image courtesy of the University of Münster).

Mark- och miljödomstolen har beviljat australiensiska Talga Resources helägda dotterbolag Talga AB tillstånd att bryta naturlig grafit i fyndigheten Nunasvaara södra, utanför Vittangi i Kiruna kommun.

https://www.domstol.se/nyheter/2023/04/talga/

En komplikation som kan uppstå är att detaljplanen för gruvan eventuellt kan stoppas av politikerna i Kirunas kommunfullmäktige. Socialdemokraterna i Kiruna har nu med en majoritet på två röster beslutat att säga nej till Talgas grafitbrytning nära Vittangi.och socialdemokraterna kan eventuellt tillsammans med sina samarbetspartier stoppa detaljplanen för gruvverksamheten, som då även skulle påverka Talgas batterianodsfabrik i Luleå.

Johan Pehrson (L) var kritisk mot att socialdemokraterna lokalt i Kiruna tagit ställning mot gruvan i Vittangi. ”Håller på att skämma ut sig”, sade ministern. Men om någon skämmer ut sig så är det verkligen (novisen) Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson.

Grafit för elbilsbatterier:

Ur ett prestationsperspektiv föredrar EV – biltillverkare syntetisk grafit, med hänvisning till dess överlägsna snabba laddningstid och batteriets livslängd. Den tillverkade karaktären av syntetisk grafit ger också materialet en fördel när det gäller konsistensen i leveranskvaliteten i förhållande till naturlig grafit.

Naturlig grafit har en kostnadsfördel i förhållande till syntetisk grafit, dess kostnad nu är ungefär hälften av kostnaden för syntetisk grafit.

Synthetic graphite for EV batteries: Can the West crack China’s code?

Reuters12 September 2023

Utdrag översatt till svenska:

Nya investeringar i USA och Europa syftar till att utmana Kinas strypgrepp på en nyckelingrediens som används i de flesta elfordonsbatterier – grafit – men branschexperter sa att det kommer att bli en uppförsbacke.

Syntetisk grafit kan stå för nästan två tredjedelar av EV-batterianodmarknaden år 2025, uppskattar Benchmark Mineral Intelligence.

Medan marknaden för syntetisk grafit förväntas växa med mer än 40 % under de kommande fem åren till 4,2 miljarder dollar 2028, enligt forskaren Mordor Intelligence, möter företag som vill skapa en ny riktning formidabel konkurrens från Kina.

”Det är lättare att sätta upp en produktionsanläggning för syntetisk grafit än att ta i bruk nya gruvplatser för naturlig grafit” eftersom producenter kan dra nytta av incitamenten i förra årets amerikanska inflationsreduktionslag för att bygga kapacitet för syntetisk grafit i USA eller frihandelsavtalspartners. Och nya anläggningar behöver inte ligga nära en grafitgruva”.

https://www.mining.com/web/synthetic-graphite-for-ev-batteries-can-the-west-crack-chinas-code/

PS – I Skellefteå har Dongjin Sweden AB börjat att tillverka syntetisk grafit.

Claes-Erik Simonsbacka

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Sigge

    I stort sett alla kommuner stoppar gruvdrift om lokalpolitikerna får bestämma.

    Det är bara SD som har en tydlig linje när det gäller kommuners inflytande över gruvdrift, där ska kommuner kunna lägga in sitt veto. Undantaget kan var när det gäller uranbrytning för att där anser vissa i partiet att det är viktigt att inte vara beroende av Ryssland och andra diktaturer.

  2. Claes-Erik Simonsbacka

    EU:s enda grafitgruva och anläggning (projekt) är Leading Edge Materials Woxna Grafit AB, som i avvaktan på ett högre pris på grafit, nu är avställd.

    Gruvan har en NI 43-101-mineralresurs från juni 2021 enligt nedan:
    M&I-resurs: 10,8 MT vid 7,72 % TCG för 834,5 kT
    Antagen resurs: 2,5 MT vid 8,16 % TCG för 204,9 kT
    Total M&I+I-resurs: 13,3 MT vid 7,83 % TCG för 1 039,5 kT

    Leading Edge Materials tillkännager positiva preliminära ekonomiska bedömningsresultat för sitt Woxna Graphite Anode Project med 317 miljoner USD före skatt NPV och 42,9 % IRR före skatt

    https://leadingedgematerials.com/woxna-graphite/

    https://wp-leadingedgematerials-2023.s3.ca-central-1.amazonaws.com/media/2023/09/202309-LEM-Corporate-Presentation.pdf

    http://www.minfo.se/minbas/51-Minbas-rapport-nr-3,5-Grafit.pdf

    Mvh,

  3. Lasse

    Dagens P1 innehöll en rapport om hur regeringen kört över ett gruvstopp som samernas rennäring orsakat:
    https://sverigesradio.se/artikel/regeringen-ger-baklaxa-for-stoppad-gruva-vagledande

    Är råvaran för syntetiska grafiten fossilt kol?

  4. UWB

    Gällande uranbrytning i Sverige är det generellt så att primärbrytning av uran inte är lönsam, däremot brytning av andra mineraler, där uran bryts per defintion tillsammans med de andra mineralerna, är lönsam.

    Att bryta upp förbudet mot uranbrytning gör att Sverige kan ta tillvara det uran som de facto bryts i Sverige idag och kan bidra till svensk energiförsörjning, vilket borde vara miljövänligt även enligt MP’s mycket begränsade syn på vad som är miljövänligt.

    Det är dock inte troligt att detta kommer att göra Sverige självförsörjande på uran. Separat brytning av uran som gjordes på 60 och 70 talet är troligtvis inte aktuellt, även om det teoretiskt skulle vara tillåtet.

    Generellt, den ”gröna” omställningen kräver ett stort antal nya gruvor, kan gruvdrift undvikas är det bra. Här kan, om ett antal år, fjärde generationens kärnkraft spela roll, då den delvis använder redan använt (och kasserat) bränsle i deras processer, vilket minskar behovet av nytt uran.

    Se även vad Energiforsk skriver om detta och hur, fjärde generationens kärnkraft skulle kunna säkerställa att uran inte behövde importeras eller brytas längre (i alla fall inte under överskådlig framtid).

    https://energiforskmedia.blob.core.windows.net/media/21817/fjarde-generationens-karnkraft-energiforskrapport-2016-317.pdf

    Fundera och på varför Frankrikes ”Superphénix” reaktor stoppades av en ”grön” överenskommelse – ”decision to close Superphénix was included in Jospin’s program … in the agreement between Socialist Party and Green Party” i slutet av 90-talet…
    Det enda skälet till att stänga reaktorn, som efter en del problem hade nått höga tillgänglighetstal och fungerade som tänkt, var att dessa reaktorer skulle göra Frankrike självförsörjande på uran till sina traditionella reaktorer och det kunde inte de gröna gå med på. Sedan att koldioxidutsläppen var obefintliga var inte något argument = ideologi igen. Varje Superphénix reaktor kunde producera bränsle till fem traditionella reaktorer och producerade dessutom el (1,2 GW effekt).

  5. Claes-Erik Simonsbacka

    #3 Lasse

    Syntetisk grafit framställs av grafitiserbara kolformer, d.v.s. de mjuka kolen, som passerade genom en mesofas i sin termiska historia. Den grundläggande råvaran är den brända petroleumkoksen och 20 % stenkolstjära och beck används som matrisbindemedel.

    Derivatives from coal pyrolysis – Terminology
    SVENSK STANDARD · SS-EN 15529:2007

    Mvh,

  6. Claes-Erik Simonsbacka

    Kan Talga AB få tillstånd för en ”kolgruva” i Vittangiområdet?

    Kommer Sverige att bevilja Talga AB tillstånd för gruvverksamhet på grund av den höga kolhaltiga Vittangi-grafiten, vars kolhalt kan jämföras med brunkol, som innehåller 25–35 % kol?

    Mvh,

  7. tty

    #3,5

    Värt att påpeka att inte bara batterier utan även ”grönt stål” är absolut beroende av grafitelektroder i mycket stora mängder. Grafit som alltså till större delen kommer från råvara från oljeraffinaderier.

    ”Är råvaran för syntetiska grafiten fossilt kol?”

    Alltså ja, men även råvaran för naturlig grafit är troligen fossilt organiskt kol. Nu är detta inte helt lätt att fastställa för naturlig grafit bildas metamorfiskt på stort djup vid högt tryck och hög temperatur, och sådana djupbergarter är normalt bara åtkomliga i urbergsområden, alltså gamla bergskedjor som eroderats ned till sina rötter. Jag är osäker om berget i Vittangi är tidigproterozoiskt (Svekofenniderna) eller t o m arkeiskt (Kareliderna), men det bör vara typ 2 miljarder år, men det fanns ju tidiga mikroorganismer redan då.

    Också värt att notera är att en grafitgruva är ungefär det harmlösaste man kan tänka sig i miljöavseende när det gäller gruvor. Bara grafit och vanligt gråberg, båda inerta och ogiftiga. Inga tungmetaller inblandade.

  8. Lasse

    #7 tty
    Men framställningen av ren grafit är tydligen mer miljöbelastande avseende lakning för att få renare grafit. Se länk tre i #2
    Vilket man lockas göra (”OBS! Konfidentiell bilaga – begränsad distribution”) 😉
    Kanske därför vi förbjuder egen produktion och köper från Kina.

  9. Claes-Erik Simonsbacka

    #7 tty

    Berggrunden i Norra Norrbotten domineras av omvandlade suprakrustala (på ytan avsatta) avlagringar som sediment och vulkaniska bergarter, samt intrusiva (på djupet bildade) bergarter, bildade för ca 1.90-1.78 miljarder år sedan, under den s.k. Svekokarelska orogenesen. Svartskiffern och grafitmineraliseringen tillhör den ca 2,4 km tjocka, Vittangi grönstensgrupp.

    Grafit förekomster i Sverige
    1997
    http://www.ukforsk.se/subjects/tegengr2.htm

    Mvh,

  10. johannes

    När jag gick i skolan pryade jag en vecka på Grafiten i Trollhättan.
    Det gav intryck!
    Union Carbide ägde fabriken.
    Utanför hade några klottrat ”INGA FLER BHOPAL” och Vd:n hade i lokaltidningen svurit att denna fabriken inte har några likheter med Bhopal.
    Jag minns vartenda steg för jag fick vara någon dag vid varje station. Sådana här roliga pryos finns inte mer. Industrin släpper inte in skolelever längre.
    Stora runda cylindrar av asfaltbeck och annat tillverkade någon annanstans stoppades i metallcylindrar ihop med sand. Sedan ”bakades” de i några veckor under 600? grader tror jag.
    Man höjde tempen långsamt.
    Efteråt markerade man centrum på dem och mätte och märkte dem. Sedan svarvades de till rätt dimension. Ja, det var mycket smutsigt och svart överallt. Man fick ut burkar med grönsåpa för att tvätta sig.
    När det var gjort skulle de grafiteras. De lades på rad i en ugn och ström kördes igenom tills de var vitglödgade.
    Mycket ström gick det åt.
    Till slut svarvades de igen och var klara för stålverket.
    Svart svar svart överallt men det fanns inga föroreningar som släpptes ut. Ugnarna var el-eldade och inga vätskor eller gaser fanns med i processen. Bara beck och grafit.

    Grafit är fossilt kol. Fossilt betyder ”det som grävs upp” Organiskt eller ej spelar ingen roll här i klimathetsen. Vi får ju inte bryta kol enligt lag. Grafiten förbrukas i stålsmältan eller aluminiumsmältan och blir CO2.
    Hur kommer det sig att vi får bryta grafit alls?

    När batteriet återvinns (maler ned dem) vad gör man med grafiten då?

  11. Lasse

    Lite om Per Gjejer och Kinas grepp om sällsynta jordartsmineraler:
    https://www.youtube.com/watch?v=zjB1KNgYj6g

    Kanske gäller detta grafen också?

  12. Christian

    #10 för syntetisk grafit blandar man koltjära/beck, petroleumkoks och kolstybb till en plastisk massa i ånguppvärmda blandare och kapas i rätta längder. Detta blir sedan något som kallas ”grönkol” eller ”green stock”. Dessa ska sedan bakas i stora oljeuppvärmda ugnar i temperaturer uppemot 800 grader i 14 dagar. Nästa steg är grafitering där de med hög ström får råmaterialet att omvandlas till grafit. Högsta temperaturen är 3250 grader Celsius. Svavel, aska och en hel del annat difunderar under grafiteringen.

    Sista steget är impregnering och ombakning under några dagar. Sista steget innan leverans är maskinbearbetning (svarvning).

    Jo, det släpps ut en hel del grafitdamm och kolväten från produktionen. En del av kolvätena kan förbrännas i en avgaspanna men likväl följer det med rökgaserna ut en hel del.

    https://www.youtube.com/watch?v=jHmideyIRSg

  13. Håkan Bergman

    johannes #10
    ”Man fick ut burkar med grönsåpa för att tvätta sig.”
    Jo såpa är bra till allt, sen ska man helst duscha kallt så att inte porerna öppnas och sotet kryper in. Sotare badade förr alltid kallt.

  14. Claes-Erik Simonsbacka

    Återvinning av anoddelar i förbrukade litiumjonbatterier är inte särskilt attraktivt jämfört med de mycket värdefulla metallresurserna som innehåller katoddelar på grund av dess låga mervärde och intrikata steg i återvinningsprocessen.

    Grafitrening kan göras via syra-lixiviationsprocessen.

    Mvh,

  15. Peter

    Kärnkraft,
    Det finns ingen bättre energikälla en fission.
    Det är en mogen teknologi under utveckling som kommer att bli helt fantastisk om politiker, ideologer, tyckare och andra obildade intetsägande vänsterblivna aktivister håller sig borta. Lyckligtvis går forskningen och utbyggnaden framåt i många länder som inte har dessa ’element’ emot sig och vi kommer att få se mycket stora framsteg inom detta område. tyvärr ser det inte lika ljust ut för dess syster, fusion, som mer ska ses som grundforskning. I de kommersiella fallet bör det ses som bidragsentreprenörer. Ett mycket bra blankningstips för bolag som handlas på börser. De är med sannolikhet gränsande till visshet att dessa bolag kommer att konka. Efter 50-60 års forskning är man mil ifrån att nå Q = 1 på systemnivå, de bästa försöken ligger mellan 0,01-0,03. Under 10 är det inte kommersiellt gångbart, vidare är en fusionsanläggning minst 10 ggr dyrare än ett ’vanligt fissionsverk. märk väl att det som skiljer fission, fusion, olja, kol, etc. är bara hur man kokar vatten. Resten är i princip det samma. Lekmannen förstår kanske direkt att det inte är direkt dyrt att bygga ett olje eller kolkraftverk. Fråga varför Kineserna och nu även tyskarna bygger dessa på löpande band? Att koka vatten med fissionskraft är dyrare men fossilfritt och avfallet är betydligt mindre än för olja och kol. Få kanske visste att avfallet från t.ex. kolkraft är både radioaktivt och miljövidrigt med allsköns tungmetaller. Fusionskraft är extremt dyrt och något som många inte förstått är att dessa framtida verk, om de nu lyckas…jag tror inte detta kommer att inträffa i detta århundradet, även skapar radioaktivt material som måste tas om hand.
    Tillbaka till fission. Tekniken finns där och är beprövad. Energin är enorm. hur många visste t.ex. att 2/3 av energin i ett vanligt KKV kyls bort i angränsande hav eller flod? Värme som skulle kunna användas för tillverkning av vätgas-denna utvinning av vätgas skulle vara lönsam…, uppvärmning av hus, etc. Fälldin skrämde svenskarna med att elementen hemma skulle bli radioaktiva fast det var en fysisk omöjlighet.
    De nya Gen IV verken har förbättringar som enkelt kan uttryckas i; inga risker för härdsmälta, betydligt kortare lagringstid av avfall, faktor 50. Möjlig, extremt mycket bättre utnyttjande av bränslet(kanske 70% vs. 1,5% idag), återanvändning av gammalt avfall på sikt – tekniken finns men för dyr än så länge.

    Stenålderskraftslaget vind är intermittent, och skapar ostabilitet i nätet. Intermittent betyder att det måste finnas precis lika mycket planerbar kraft bakom varför VKV endast utgör en kostnad at best, ska man räkna in nätstörningar och prisvariationer som uppstår här är VKV helt enkelt ett sänke.
    Solel är för den intresserade, samma människor som leker med ångmaskiner som vuxna. Industriellt ett problem. Problemet stavas lagring, intermittens och yta(plats). Lagring av energi är dyrt, fruktansvärt dyrt. Batterier är nogo, lyfta stenar, vatten, etc. faller på sin dåliga verkningsgrad/kostnader. Undantag vattenkraft där naturen står för återmatning av vattnet. Problemet där är att de kan endast byggas där det finns naturliga förutsättningar. Vätgas, utredningar från, 50, 60, 70, 80, 90, 2000, etc har visat att detta är inte en väg fram. Fysiken kommer inte att ändras. Vätgas innehåller mycket energi, men den tar upp stor volym, är svår att lagra med antingen högt tryck, låg temp eller båda. Vidare finns den inte naturligt fri utan den är bunden vilket innebär att den måste utvinnas, vilket kräver mycket energi och kostar pengar. Detta gör att verkningsgraden sjunker under kommersiellt gångbara nivåer. Jag orkar inte ta upp diotideer som ska hetta upp metaller och kyla ner dom, vikter, våg kraft, sand, salter, etc. Bara bondfångeri och nonsens som aldrig borde fått se dagens ljus. Precis alla dessa ideer bygger på att någon annan betalar, bidrag, subventioner, etc

  16. Peter

    Glömde lägga till min egentliga kommentar.
    Problemet med energifrågan, och det är viktigt, är att energi är makt. Energi är den i särklass viktigaste anledningen till att ett land utvecklas. Med bra och stabil tillgång på energi tog vi Sverige ur fattigdom på 100 år.
    Den som styr över energin har inte lite makt utan all makt. Hur skulle ett samhälle som hade i princip fri tillgång till energi se ut? Varför tror ni att det tjafsas så om detta ämne trots att lösningar finns? Vi kan bygga bort energifrågan med endast Kärnkraft. El skulle kunna vara i princip gratis. vi skulle alla kunna åka elbilar med fossilfri el och fossila utsläpp skulle vara betydligt lägre. Detta är fullt görbart och skulle kunna förverkligas på säg 20 år i Sverige.
    Detta vill inte världens politiker, då tappar man greppet. Energi är makt!

  17. Håkan Bergman

    Peter #16
    Energi är också liv, och liv är energi. Finns ingen levande organism, från amöbor till skapelsens krona, som inte är beroende av extern energi. Det sitter i våra gener att söka det effektivaste sättet att hämta in energi från vår omgivning, så ja kärnkraft är, såvitt vi vet idag, vägen framåt. Att nån kan komma upp med idén att göra energi dyrare måste betraktas som ett svårt fall av sinnessjukdom, förmodligen nån genetisk skada.

  18. Mats O

    Ren näringen är ju ett problem för gruvindustrin.
    Den första ESO rapporten – tror jag – behandlar ren näringen:
    https://eso.expertgrupp.se/rapporter/ds-1998-vad-kostar-en-ren-en-ekonomisk-och-politisk-analys/
    94/95 var subventionen nästen 400 kkr per slaktad ren.

  19. Lars Thorén

    #18
    Samerna vill ha rennäring men inte gruvindustri som inte är ren näring. Vindkraft sägs vara ren näring som även den hotar rennäring.

  20. #18 och 19,

    Historiskt så tillhörde allt land norr om dalälven samerna. Gustav Vasa lade emellertid beslag på det för Sveriges del mot att samerna slapp betala skatt till en främmande makt och kunde fortsätta med sin jakt, fiske och sina renar. Därefter kom en del kompromisser i form av att staten och samerna kunde dela på marken genom att skilja på näringarna. Renbetet krävde viss yta, och jord och skogsbruk samma yta. Men båda sorterna kunde ju pågå samtidigt om hänsyn togs till samernas etablerade näringar. Det var avtalet med samernas land. I början på 1900-talet så stal faktiskt staten marken från samerna genom att införa renbeteslagen. Helt plötsligt så var det upp till staten att bestämma vad som skulle göras på samernas hävdvunna mark.

  21. Claes-Erik Simonsbacka

    Graphite miners will need higher prices to drive investment
    20 September 2023

    Graphite miners will struggle to get investments without higher prices, Amy Bennett of Fastmarkets told the European Battery Raw Materials Conference in Amsterdam. ”There is much conversation about everyone wanting ESG-friendly ex-China supply, but they want it at Chinese prices,” Bennet said.

    https://www.mining-journal.com/energy-minerals-news/news/1459592/graphite-miners-will-need-higher-prices-to-drive-investment

    Mvh,

  22. johannes

    #20
    Historiskt tillhör Småland, Skåne samt Tröndelag mig i så fall…

  23. Ivar Andersson

    #16 Peter
    Energi är viktigt men mat är ännu viktigare. Utan mat svälter människorna ihjäl. Svälten har minskat de senaste 100 åren trots att befolkningen ökat från 2 miljarder till 8 miljarder. Energin har varit viktig men tekniken har också spelat en stor roll.

  24. Brutus

    # 23 Ivar A : Idag är det vad jag förstått ca 1 miljard människor, som inte får tillräckligt med näring. Det är litet mer än 10 % av jordens befolkning. Det var knappast 1 miljard av 2 , som svalt för 100 år sedan. Man kan då säga att svälten har ökat under 100 år. Detta resonemang illustrerar det lömska med att jobba med procent och absoluta tal. För att jag inte skall missuppfattas : De fossila bränslena och konstgödning har tillsammans med medicinska framsteg inneburit fantastiska framsteg. Om vi tar bort de fossila på kort och medellång sikt får vi massdöd.

  25. tty

    #20

    ”Historiskt så tillhörde allt land norr om dalälven samerna.”

    Nonsens. Dalarna, Gästrikland, Hälsingland, Medelpad, Ångermanland, större delen av Härjedalen och Jämtland samt södra Västerbotten har haft germansk befolkning sedan förhistorisk tid.

    Det finns knappt ett enda samiskt ortnamn söder om norra Jämtland-södra Västerbotten. Och samerna högg knappast runstenar på fornsvenska:

    https://start.unikum.net/unikum/content/lpp/are/stamgardeskola/stamgardeskola/3205553894_1507729462985.frosostenen_sommar.jpg

    En variant av runraden är t o m känd som ”hälsingerunor” för att den mest användes i Hälsingland.

  26. Håkan Bergman

    Ivar Andersson #23
    Mat är energi, allt börjar, åtminstone i vårt ekosystem, med att dom gröna växterna omvandlar solenergi till socker, erst kommt die Energie. Sen äter vi i den efterföljande delen av näringskedjan det som dom gröna växterna ursprungligen har producerat, så vi äter energi.

  27. BD-Nille

    tty #25
    Bra inlägg!
    Påståendena i #20 är gravt förenklande och svepande.

    Bara ett par exempel som man kan reflektera över.

    https://geobastard.wordpress.com/2010/05/01/dick-irriterar-samer-och-nationalister/

    https://www.arkeologiforum.se/forum/index.php?topic=3814.0

    Bara för något år sedan hörde jag Dick Harrisson på SR radio säga att samernas status som ursprungsbefolkning är ett politiskt beslut, och har ingen med vetenskap att göra.

    Av någon anledning går detta SR-avsnitt inte att hitta…

    Det finns lämningar av bosättningar i Norrbotten för minst 6000 år sedan. Sök till exempel Vuollerim 6000.

  28. Claes-Erik Simonsbacka

    #20, #25, #27

    Skridfinnar eller egentligen skrithiphinoi anses vara en historisk beteckning på samerna.

    utdrag
    ”Därefter skriver Adam av Bremen på 1000-talet om Scritofinni och Saxo Grammaticus på 1200-talet om Scritfinni.[5] Adam av Bremen uppger att ”norrut i gränslandet mellan sveoner och nordmän bor skridfinnarna, som påstås löpa fortare än vilda djur. Adam nämner ”skridfinnarna” som ett av de ”sveonska stammarna” vid sidan av ”sveoner”, ”göter” och ”värmlänningar”

    https://sv.wikipedia.org/wiki/Skridfinnar

    Mvh,

  29. Håkan Bergman

    Ingemar N. #20
    Dessutom så tillhörde Jämtland-Härjedalen Norge under Gustav Wasas regenttid. Däremot så löd Jämtland-Härjedalen under biskopen i Uppsala, alltså under en främmande makt som Gustav W i sin vishet sparkade ut. Låt oss göra som Gustav W och sparka ut eurokraterna från vårt vackra land.

  30. Sören G

    #29
    Jämtland-Härjedalen kom under Sverige 1645 efter freden i Brömsebro, 85 år efter Gustav W:s död.

  31. BD-Nille #27,

    Det är självklart att det istäckta Skandinavien inte var tillgängligt under istiden. Samerna verkar ha kommit med en folkvandring från öster, medan de som kom in i söder hade ett helt annat ursprung. Det går rätt bra att genetiskt studera hur folk flyttat hitan och ditan sedan istiden. Se t.ex. Karin Bojs bok ”Min europeiska familj” som jag läste med stor behållning:
    https://www.albertbonniersforlag.se/bocker/192135/min-europeiska-familj/

    Men min poäng var bara att det till en början fanns en erkänd uppdelning av land mellan norr och söder, i hög grad baserad på vilka näringar man ägnade sig åt. Man bedrev handel mellan nybyggare och samer. Kungens beskattningsrätt utvidgades osv.

    Själv tycker jag att egendomsrätt inte behöver gå efter geografiska gränser utan just vara beroende av hävdvunnen näring. Och då blir gruvan som man nu diskuterar utanför Jockmock problematisk. Störs rennäringen? Vem har mest rätt till sin näring? Om den ena parten (staten) tvångsinlöser områden, hur stor skall kompensationen vara? Osv.

  32. Läser med intresse nattens diskussion om vem som var först att befolka Skandinavien och vill bara lägga till något som nya DNA-studier belagt (en hel del gjorda av evolutionsbiologin i Uppsala, Helena Malmström och Carina Schlebusch); under jägarstenåldern (mesolitikum) kom dels en invandring norrifrån runt befintlig inlandsis av folk som var mörkhyade och blåögda samt jägare söderifrån som var ljusare i hyn men brunögda. Detta var alltså före invandring av det som sedan skulle utgöra den samiska befolkningsgrupperna. Eftersom dessa jägare var fåtaliga är deras bidrag till vår genpool ganska marginell som till största delen utgörs av DNA från ”båtyxefolk” (Yamnaya) och senare invandring söderifrån under neolitikum, bronsålder och folkvandringstid etc
    Kan rekommendera en kurs som jag läste ”Human Evolution” i Uppsala för något år sedan med Stoneking, Mark: An introduction to molecular anthropology som kurslitteratur

  33. Ivar Andersson

    #24 Brutus
    Jag gissar att 1 miljard svalt för 100 år sedan dvs 50%.

  34. tty

    #32

    Att samerna kom rätt sent till Skandinavien syns inte minst på ortnamnen. Upp till mellersta Norrland är i princip alla ortnamn germanska/indoeuropeiska, t o m sjö- och flodnamn som är mycket långlivade. Så är t ex de flesta flodnamnen i Ukraina indoiranska och de flesta i England keltiska (eller t o m förkeltiska). I Sverige är det bara några få namn som Mälaren och Nissan som inte har germanska etymologier.
    I Sápmi är däremot en mängd namn icke-samiska, bl a alla älvnamnen från Ume älv norrut. Det finns faktiskt så många för-samiska namn att man kan gissa på betydelsen av vissa namnelement i det utdöda församiska språket.

    https://www.academia.edu/4811770/An_Essay_on_Substrate_Studies_and_the_Origin_of_Saami

    Sådana gamla ortnamn visar också varifrån samerna närmast kom: Centrala Finland där det finns ett substrat av samiska namn från tiden före den finska invandringen.

    https://mnytud.arts.klte.hu/onomural/kotetek/ou4/08aikio.pdf

    Ytterst kommer naturligtvis samerna från trakterna kring Volga som samtliga finska folk. Det framgår inte minst av förekomsten av indoiranska lånord i samiskan. Sådana är nog inte lätta att få till om man bor i Skandinavien.

  35. Claes-Erik Simonsbacka

    Syntetisk grafit är ett unikt material som ofta används i metalltillverkning och i enheter som batterier och solpaneler.

    Materialet är sammansatt av högrent kol och är känt för sin förmåga att motstå höga temperaturer och korrosion. Detta gör det till ett utmärkt alternativ för högt specialiserade industrier som behöver förutsägbara resultat från sina kolmaterial.

    Syntetisk grafit finns vanligtvis i två former: elektroder och grafitblock. Formen av syntetisk grafit avgör direkt vilka industrier den kommer att användas i. Här är en titt på några av dem:
    – Elektroder — Elektroder skapas i första hand med petroleumkoks som prekursor och används nästan uteslutande i elektriska ljusbågsugnar — dessa ugnar används för att smälta stål och järn och för att producera ferrolegeringar.
    – Grafitblock eller isotrop grafit — används främst för energilagring inom solenergiindustrin. Dessa block är tillverkade med samma petroleumkoksprocess som elektroder, men skiljer sig något i strukturen på den använda koksen.
    – Sekundär syntetisk grafit — Att producera syntetisk grafit skapar också en biprodukt känd som sekundär syntetisk grafit som vanligtvis produceras som ett pulver. Det anses vara ett lågkostnadsgrafitmaterial och vissa former av det kan konkurrera med naturlig grafit i applikationer som bromsbelägg och smörjmedel.
    – Primär syntetisk grafit — Primär syntetisk grafit är inte en biprodukt som dess sekundära motsvarighet. Den tillverkas vanligtvis i pulverform och används för högklassiga litiumjonbatterier. Den är dock dyrare att tillverka och kan kosta lika mycket som att tillverka en elektrod.

    Utsikterna för den övergripande grafitmarknaden är positiva och är kopplade till batteriindustrin och energilagringstillämpningar.

    När det gäller efterfrågan på grafit förväntar sig Benchmark Mineral Intelligence att se tvåsiffrig tillväxt från batterisektorn framåt. Andrew Miller, produktdirektör på Benchmark Mineral Intelligence, har sagt att företaget tillskriver denna förväntade tillväxt till starka fundamenta i den långsiktiga batterimarknadsbanan.

    Den totala efterfrågan på grafit ligger för närvarande på 700 000 till 800 000 ton per år, med litiumjonbatterisektorn för 200 000 ton. År 2030 förväntas den totala efterfrågan öka avsevärt till 4 miljoner ton per år, och marknaden för litiumjonbatterier förväntas förbruka nästan 3 miljoner ton av det beloppet.

    Mvh,

  36. Hans H

    #35 CES

    Även kisel använder grafitelektroder. Dessa reducerar kiseldioxid till kisel under samtidig bildning av koloxid/koldioxid. Grafitlektroderna förbrukas alltså.

    Kol med atomvikt 12 är lättare än kisel med atomvikt 28. Mer än 500 000 ton kisel importeras till EU. Vår svenska tillverkning är nerlagd.

    Jag vet ej exakta stökiometriska förhållandet i reduktionsprocessen. Men grovt kan åtgången grafit för detta ändamål sättas till ett par hundra tusen ton.

  37. Claes-Erik Simonsbacka

    #36 Hans H

    De närmaste åren kommer att bli spännande för att förbättra den befintliga litiumjontekniken med avseende på elbilsbatteriernas prestanda och där utgör också kisel en trevlig bonus även för att optimera laddningen, så att man kan hålla en högre laddningshastighet under större delar av laddningen.

    NEO Battery (NBM) Corporate Presentation

    https://neobatterymaterials.com/wp-content/uploads/2023/07/4.-NBM-July-2023-vIR_Deck.pdf

    https://neobatterymaterials.com/neo-battery-materials-secures-additional-sample-orders-with-global-ev-battery-players/

    Mvh,

  38. johannes

    #37
    Som att fråga kocken om maten han lagar är god..
    Jag har slutat att läsa pressreleaser, speciellt om fusion och batterier.

  39. Claes-Erik Simonsbacka

    OFF TOPIC!

    Global skuldnivå
    Denna globala ökning av räntor kommer med en global skuldnivå på 307 biljoner US-dollar enligt Institute of International Finance som uppdaterade denna siffra på tisdagen den 30 juni. Som en procentandel av den globala BNP är den 336 %, upp från 334 % i slutet av 2022 men ner från 360 % under Covid. Denna skuld inkluderar stater, företag och hushåll. Sammanfattningsvis talar vi om en extraordinär ökning av det belopp som nu betalas ut i räntekostnader i förhållande till där vi var för bara några år sedan som bara kommer att växa i takt med att fler och fler skulder förfaller de kommande åren.

    Mvh,

  40. Claes-Erik Simonsbacka

    Leading Edge Materials Reports Quarterly Results to July 31, 2023
    20th September 2023

    Utdrag översatt till svenska
    Leading Edge upprätthåller sin byggda och tillåtna Woxna grafitgruva och anläggning för skötsel och underhåll, samtidigt som man övervakar marknadssignaler för att överväga en omstart av grafitkoncentratproduktionen, som det första steget för att utveckla en nedströms anodverksamhet. Trots det hotande efterfråge- och utbudsunderskottet har grafitpriserna varit fortsatt svaga hittills i år.

    https://leadingedgematerials.com/leading-edge-materials-reports-quarterly-results-to-july-31-2023/

    Mvh,

  41. Anders

    Är det bara jag som tycker att namnet ”Mordor Intelligence” på en forskare verkar en aning skumt?

    Originaltext (min fetning):
    ”While the market for synthetic graphite is expected to grow more than 40% over the next five years to $4.2 billion in 2028, according to researcher Mordor Intelligence, companies looking to carve out a new direction face formidable competition from China.”

  42. Håkan Bergman

    Anders #41
    Jo jag har också funderat över namnvalet. Undrar om man kan registrera namnet Mordor Mining?

  43. tty

    #41-42

    Det är ett påhittat namn och definitivt ingen forskare. Det enda han någonsin publicerat är marknadsprognoser.

  44. tty

    #37

    Grafitanoder ger vid optimal interkalation (LiC6) 372 mAh/g. I länken anges >2500 mAh/g för kiselanoder. Det förutsätter en interkalation av nästan Li3Si, alltså att varje kiselatom ska interkalera ungefär 3 litiumatomer, alltså att anoden vid full interkalation viktmässigt skulle innehålla ca en tredjedel litium. Det finns i och för sig inga naturlagar som direkt hindrar detta, men jag skulle nog vilja se ett riktigt batteri med sådana prestanda innan jag tror på det.

  45. Claes-Erik Simonsbacka

    #41, #43
    MORDOR INTELLIGENCE Private Limited

    ”Our mission is to map complex business ecosystems across the globe to better predict butterfly effects.”

    Issued 18425 reports across 100+ industry segments exhaustively covered.

    MORDOR INTELLIGENCE – MARKET RESEARCH REPORTS
    https://www.researchandmarkets.com/s/mordor-intelligence?gad_source=1&gclid=EAIaIQobChMIqMbz_9K9gQMVdEGRBR3o0AQxEAAYASAAEgKeXPD_BwE

    Mvh,

  46. Claes-Erik Simonsbacka

    #41-43

    Vad betyder Mordor på svenska?
    Mordor – Wikipedia

    ”Mordor betyder ”Det svarta landet” på det alviska språket sindarin och ”Skuggornas rike” på quenya. Det sindarinska ordet mor betyder ”Svart” och dôr betyder ”land”. Quenyas ord för ”skugga” är ”mordo”.”

    Mvh,

  47. tty

    Att veta vad ”Mordor” är får väl faktiskt betraktas som hörande till allmänbildning.
    De flesta(?) har väl läst Tolkiens böcker och/eller sett Peter Jacksons filmatisering.

    Om inte, gör det.

  48. Dom har en hemsida: https://www.mordorintelligence.com/

    Egendomligt namnval tycker en västerlänning, jag undrar om valören är annorlunda i Indien…

  49. Claes-Erik Simonsbacka

    EBRM2023 D2R1S4 When will graphite flake be back in deficit

    https://www.youtube.com/watch?v=qq1q2FMuGRs&t=10s

    Mvh,

  50. Claes-Erik Simonsbacka

    Synthetic versus natural graphite debate rages on: 2023 preview
    January 17, 2023

    https://www.fastmarkets.com/insights/synthetic-versus-natural-graphite-debate

    Mvh,

  51. Claes-Erik Simonsbacka

    Avkarbonisering i en splittrad värld: Kommer energiomställningen att stanna upp?

    Energiövergången börjar och slutar med mineraler och metaller!!

    Mvh,

  52. Claes-Erik Simonsbacka

    IEA Summit on Critical Minerals and Clean Energy
    Streamades live 28 sep. 2023

    https://www.youtube.com/watch?v=KpUnZyjozwg

    Mvh,

  53. Håkan Bergman

    CES #52
    Orkar nog inte se hela, man lessnar när man får sig en dos meningslös statistik redan här
    https://www.youtube.com/watch?v=KpUnZyjozwg&t=146s
    Vad är ett kraftverk, är det en definierad storhet? Sen vill jag veta hur mycket energi, på årsbasis, dom 80 % förnybara verken förväntas producera jämfört med dom 20 % ej förnybara. Kanske nån närvarande på mötet frågar om det.