Miljöproblem som glömts bort: S/S Skytteren

Ett för allmänheten ganska okänt och av myndigheterna oprioriterat hot är de tusentals gamla fartygsvrak som ligger och rostar på havets botten i svenska, norska och danska vatten. Många av dem sänktes under krigsåren och bär på olja som riskerar att läcka ut i havet. Det lär finnas runt 3 400 fartygsvrak totalt, varav ca 700 längs den svenska kusten.
Vrak i Skånevatten
Alla är inte stora och läckande olja, men det finns ett antal som uppskattas som hotande i fall en större läcka plötsligt skulle ske. Nära Lysekil och Smögen i Bohuslän ligger bland annat det norska lastfartyget S/S Skytteren, som undersöktes av den svenska kustbevakningen i samarbete med region väst och svenska försvaret år 2005, och visade sig läcka några hundra liter dieselolja per dygn.
S/S Skytteren
Länsstyrelsen i Västra Götaland startade år 2007 en förstudie tillsammans med oljebolaget Preem och Stena Bulk för att ta reda på hur många vrak som läcker och hur en sanering skulle kunna gå till. Förstudien blev klar under hösten 2007 och visade att just S/S Skytteren utgör ett mycket påtagligt hot. Fartyget beräknas fortfarande innehålla mellan 6 000 och 7 000 ton bunkerolja, så läckaget skulle teoretiskt kunna pågå i 10-15 år till. Såvida inte vraket bryts sönder av rosten och orsakar en oljekatastrof utefter hela Bohuskusten.
Ett liknande oljeläckage ovan vattenytan, eller på fastlandet, skulle knappast ha tolererats år efter år. Men vårt gemensamma vatten bedöms efter andra mallar. Alla utnyttjar havet, men ingen vill ta ansvar för det.
Idag finns i princip inga teknologiska hinder för att tömma vraken på olja, men tömningen kan visa sig mycket dyr (uppskattningsvis 20-250 miljoner SEK per vrak). Före en eventuell sanering måste man även genomföra en noggrann vrakinspektion, som kan verifiera mängd och typ av olja ombord samt om vrakets skick tillåter sanering. Kostnaden för en sådan är i storleksordningen 0,5-2 miljoner SEK per vrak.
Grundproblemet är vem som bär det juridiska ansvaret för fartyget och som alltså ska betala för saneringen. Teoretiskt sett har ägaren av ett fartyg så kallat ”fartygsansvar”, även efter att skeppet blivit vrak. Men bolaget som en gång drev S/S Skytteren är borta sedan länge. Dessutom sjönk S/S Skytteren under krigstid. Svenska lagar kring äganderätt för äldre vrak är väldigt oklara, och det finns inga riktigt användbara lagstadgande verk. Eftersom någon ägare inte kan hållas ansvarig faller frågan om S/S Skytteren till svenska myndigheter. Men här blir frågan än mer komplex.
Inga myndigheter har egentligen rätt befogenheter. Kustbevakningen får inte agera i förebyggande syfte, utan endast när ett massivt utsläpp sker. Sjöfartsverket har ansvar endast för att frakta undan vrak som ligger i vägen för farleder eller stör fisket.
Den 16 augusti 2007 undrade Tina Ehn, miljöpartiet, i en interpellation till miljöminister Andreas Carlgren, vad han tänkt göra åt S/S Skytteren och andra läckande fartyg på Västkusten. Som svar på Tina Ehns interpellation lovade Andreas Carlgren den 30 augusti 2007 att regeringen skulle bereda frågan. Den 1 november 2007 fick Statskontoret i uppdrag av regeringen att utreda frågan och lämna förslag på vem som bör ha rätt eller skyldighet att omhänderta, sanera och flytta skeppsvrak och ägarlösa båtar.
Statskontoret undersökte frågan och lämnade den 28 maj 2008  rapporten ”Vrak och ägarlösa båtar”. När det gäller de miljöfarliga vraken ansåg Statskontoret att det inte finns tillräcklig kunskap om problemets uppfattning. Sjöfartsverket föreslogs få i uppdrag att inventera förekomsten av miljöfarliga vrak och se till att de vid behov undersöks. Sjöfartsverket skulle då även ta fram ett program för sanering av de mest angelägna vraken.
Sjöfartsverket läste och begrundade, varpå de i oktober 2008 skrev att det av Statskontorets rapport fortfarande inte går att utröna vem som har ansvaret för de sjunkna båtarna. Rätten att undersöka och sanera vrak borde enligt Sjöfartsverket regleras i lag. Fram tills sådan lag instiftats lär det alltså inte hända något på vrakfronten. Mer än att mer och mer olja läcker ut.
PS Inte så OT som det verkar. Medan alla ögon riktas mot klimathotet, glöms S/S Skytteren och andra viktiga miljöproblem bort.

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Patrik

    Jag har inte glömt bort detta. 🙂 Har mkt nära kontakter inom en av de myndigheter som eventuellt skulle kunna ta ansvar för att “rensa upp” i vrakträsket, men som p.g.a. byråkrati inte har kommit till skott.
    Skandal? Ja…

  2. Anders

    Hej.
    Av 24 vrak runt skånes kust tycks ca 8 st vara av den ålder
    att fartygen troligen eldades med kol.
    Givetsvis förringar detta inte problemet med läckande fartyg som innehåller oljeprodukter. Av siffran 7 500 kan en stordel av fartygen dels vara segelfartyg dels gamla kol eldade ångfartyg.
    Lägg pengar och kraft på att hindra nya och betydligt  större och allvarliga naturskador i i östersjön från utsläpp och framtida haverier till havs

  3. Anders

    Hej
    Fort och fel ;  skall givetvis vara 3 400 vrak ! (inte 7  500 )

  4. Lars G

    Guld, silver eller spillolja är frågan. Om det hade funnits guld i skeppen så hade staterna hittat juridiska rättigheter – witness Engelska statens agerande nyligen…när det gäller skyldigheter så är juristerna alltid försiktiga i överkant…det blir billigast så! Men varför inte fråga Ministern direkt – “kejsaren” är uppenbart naken i denna fråga.

  5. Lars G

    ….i tillägg kan man jämföra med ramaskriken om bottenfärger och gråvattentanktömningar från fritidsbåtar…..det skall givetvis hålles efter….men grön-mediatrycket är av en helt annan dimension.

  6. Jens

    Hej Maggie,
    Intressant att du tar upp detta. Välbehövligt. Vill bara kommentera att dem siffror vad gäller antal vrak du tar upp är väldigt låga. 700 vrak runt Sveriges kust är på tok för lite. Bara t.ex. runt Gotland som du ofta besöker finns det beroende på vilket register man får titta i ca 2700 kända förlisningar. Totalt för Östersjön lågt räknat 50.000 vrak, förmodligen runt det dubbla.
    Majoriteten av vraken har framdrivits av segel eller kol som nämnts. Men det är helt klart ett stort potentiellt problem med vissa fartygs laster.
    Lite kuriosa så har östersjön ett av världens bästa vatten för vrakdykning. Dels är det svårnavigerat så många fartyg har förolyckats. Dels så bevaras vraken väldigt bra i det bräckta vattnet, med avsaknad av mask som äter trä, och den relativt låga syrehalten som inte är ett nytt fenomen som många tycks tro.
    Det är en spännande värld där nere som väcker många olika känslor. Det är förlisningar med ibland ofantligt stora offer. T.ex. Tyska fartygen Wilhelm Gustloff, Goya och Steuben som sänktes av rysk ubåt under andra världskriget räknar man med att det följde med 20.000 själar. Inte många vet att vi har ett hangarfartyg liggande i östersjön också, Tyskarnas Graf Zeppelin, som återfanns för ett par år sen på 80 meters djup.
    Tack för att du tar upp den här frågon som jag tidigare bara sett i lite andra mindre kretsar.
    Mvh
    Jens (Som planerar för att leta och dyka ubåtar på svenskt territorialvatten närmaste året)

  7. Lars G

    …en annan “doldis” är västkustgasledningen “Skanled” Norge-Sverige-Danmark. Men det kanske är 08-perspektivet? Eller att vi är mindra rädda för “dansken” än för “ryssen”. Fast i historien har vi nog haft mer problem med dansken…eller de med svensken.
    Läs gärna mera här:
    http://www.swedegas.se/?page=217&display=284:512

  8. Hin Håle

    Gärna att jämföra med alla jättegamla inofficella skogsbilskrotar man jagar med blåslampa runt om i landet. Bilarna är tomma på vätskor sen kriget och rosten äter upp de helt inom några decennier. Så problemet löser sej alldeleles av sej självt. Men där kommer viten och näringsförbud mot markägarna fram illa kvickt och utan pardon. 

  9. Jens: Alla uppgifter kommer från “säkra” källor. Bl.a. Statskontorets rapport “Vrak och ägarlösa båtar”.

  10. Thomas

    Det finns en massa senapsgas dumpad på Östersjöns botten också…

  11. István

    När jag läser dylika rapporter  ställer jag mig alltid frågan:
    Hur farligt är detta egentligen? Hur stort är problemet?
    Står det i tidningen t. ex. att man har hittat rester av bekämpningsmedel på någon grönsak etc. ville jag gärna relatera farligheten till något gripbart.
    T.ex. hur många kilo eller ton av varan kan jag konsumera för att komma till farlighetsnivån av en kopp kaffe?
    Vår käraste nationaldryck. (Kanske näst käraste)
    Vad det gäller oljespill så har vi bevittnat åtskilliga katastrofer.
    “Irreparabla skadeverkningar” enligt bästa sakkunskap.
    Som väl är har larmrapporterna aldrig besannats.
    Inte i dessa fall häller!
    Oljan är ju en naturprodukt, som naturen väl kan handskas med.
    Självklart skall vi inte svina när i onödan. Dessutom smörjoljor kan ha en del otrevliga tillsattsämnen.
    Vad jag menar bara att vi får aldrig glömma proportionerna, vad det än gäller för observation.

  12. István: Jag tycker att det intressanta i sammanhanget är hur alla skyfflar över ansvaret till andra.

  13. Jens

    Maggie #9
    Din “säkra” källa ger lite andra siffror än dem du anger.
    http://www.statskontoret.se/upload/Publikationer/2008/200806.pdf
    Man nämner att FMIS har ca 4000 vrak på svenskt territorialvatten registrerat. Dock fortfarande väldigt lågt skattat. Där finns i huvudsak bara registreringar av så kallade kända förlisningar, där man vet var lämningen finns. Väldigt många vrak är bortglömda och inte återfunna.
    http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html
    Sen skulle jag göra en kvalificerad gissning att Marinen har ett än mer gediget register än FMIS.
    Mina källor är i huvudsak olika vrakregister sammanställda av vraknördar som grävt i arkiv, för att leta fram alla dem bortglömda förlisningarna. När jag tittar på resultatet FMIS ger över t.ex. södra Gotland, Öland, Kalmar så får jag några hundra träffar. Motsvarande vraknördsregister ger knappt 2000 vrak.
    Statskontoret är nog inte expert på att uppskatta antal vrak vi har i östersjön. Faktum är att när man läser rapporten så vet man inte hur omfattande problemet är. Några “säkra” siffror som 3400 vrak i Norden, varav 700 vrak i Sverige anges inte. Så jag vet inte var du har fått dem siffrorna från. 
       Din källa anger en mer omfattande rapport sammanställd i Norge. Den anger att av 2100 vrak i Norge så utgör 30 vrak stor föroreningsrisk. Den siffran kanske hade varit intressant att ta med i din sammanställning. Men det är 30 kända vrak, med en känd risk där man bör agera. 
    I Sverige kan vi väl ta den skatt som läggs på drivmedel för att dem anses miljöfarliga och lägga dem på att t.ex. sanera vrak. 60-70 miljarder per år skulle kunna göra mycket gott åt miljön om dem hade använts där, istället för att bekosta en inneffektiv statsapparat.
    Mvh
    Jens

  14. ThomasJ

    maggie (#12):
    Har du inte hört talas om ideologin:
    ‘Nånannanismen’?
    Mvh/TJ

  15. Jens

    Maggie #12 & #14
    För att vara en rapport på 100 sidor tycker jag inte de har kommit fram till speciellt mycket. Nästan så man undrar vad de har hållt på med. Ja just det, det är ju ett statligt verk där man har tagit mina pengar, tvångsförvaltar dem för att producera inget. 
    Fantastiskt

  16. Jens: #13 Jag skrev bl.a. Uppgiften 3 400 resp. 700 vrak är hämtade från socialdemokraternas hemsida.

  17. Jens: #15 Precis min tanke. Det enda de gör åt problemet är att fylla en massa papper. Och använda skattebetalarnas pengar.

  18. Iven

    Har inte en stor del av vraken sjunkit i bottenslammet eller har håligheterna fyllts med slam, så att riskerna för miljöskador minskat?
    När det gäller senapsgas (se Thomas inl. #10) – och annat farligt skräp, som dumpats efter andra världskrigets slut, är man ju fortfarande mycket orolig, men hoppas att bottenslammet ska täcka eländet (förhoppningsvis på ett “betryggande” sätt).
    När man nu planerar den rysk/tyska gasledningen, tycks man strunta i alla sådanan betänkligheter. Då och då helgar tydligen ändamålet  medlen… 

  19. Jens

    Maggie #16.
    Eftersom mitt första inlägg egentligen var en replik på att antalet vrak du nämnde inte stämde. Så trodde jag att den källa du angav till mig skulle vara din källa till dem siffrorna. Det hade känts mest relevant. (Det blir inte bättre av att den källan du anger i replik ger ett betydligt högre antal vrak än du uppger)
    Jag tror Socialdemokraterna inte heller är så bra vrakräknare, inte speciellt bra på att hantera information heller. Tar några citat från din länk.
    “Över 700 vrak utmed svenska farvatten utgör en potentiell miljöfara.”
    “Enligt Kustbevakningen finns i dag cirka 700 fartygsvrak i vattnen längs den svenska kusten, från Svinesund till Haparanda.”
    “Ett fåtal är undersökta
    Endast ett fåtal av alla dessa fartygsvrak – om vi inkluderar danska och norska vatten stiger siffran till 3 400 fartyg – är undersökta, analyserade eller riskbedömda. Längs de svenska och danska kusterna finns inga analyser gjorda av vrakens miljöfarlighet.”
    Kustbevakningen vet mycket väl att det finns långt många fler än 700 vrak runt sveriges kuster. Jag gissar att vad kustbevakningen har sagt är att man uppskattar att 700 vrak har en potentiellt miljöfarlig last. Även socialdemokraterna hänvisar till den större Norska utreddningen som kom fram till att av 2100 vrak så utgjorde 1700 ingen miljöfara, och 350 en möjlig fara och som jag skrev tidigare 30 en stor fara. Det enda man kan göra idag är att extrapolera den norska studien på svenska förhållanden, eftersom svenska myndigheter medger att dem inte har någon större koll. Utifrån det kan jag inte förstå att Socialdemokraterna hävdar att det finns 700 vrak, och samtliga är ett potentiellt miljöproblem. Det är inte vad den Norska rapporten kom fram till.
    Maggie, känns det inte lite onödigt att gå i polemik när dina källor är socialdemokraterna och en rapport från Statsskontoret som jag gissar att du inte har läst? Du måste väl själv inse att du inte är speciellt påläst. Mina källor är sjöfartsverket, sjöhistoriska riksmuseet, marinen, din säkra källa från statskontoret  och några hundra mansårs arbete med att gräva i arkiv och sammanställa vrakregister och få en bild hur sjöfarten har sett ut historiskt och vilka förlisningar som har skett.
    Det viktiga är att du tar upp ämnet, jag ville belysa att antalet vrak är större än du angav, och vi är överens om att statsmakten som ger oss världens största skattetryck återigen är oproduktiva som vanligt. Kan vi få konsensus på det här?
    Mvh
    Jens

  20. Jens: Det är fullt möjligt att det finns fler vrak. I så fall ännu större anledning att göra något åt dem.
    Jag har dock läst hela rapporten från Statskontoret och därtill ett par andra rapporter, bl.a. en från Chalmers. Så jag är inte helt lost.
    Om du är glad att jag tar upp ämnet, varför så mycket bråk? 🙂

  21. István

    Byråkratisk bollande är att föredra, tycker jag.
    Verkar billigare än pengar i sjön. 🙂
    Nånannaism (vad bra uttryck) kan vara en bra försvarsmekanism, när  det är politiskt omöjligt att säga nej.
    Kanske ett hälsotecken?
    Hoppas vi får se mycket mera av den varan i Köpenhamn, när vår gigantiska ickeproblem skall avhandlas.
    If there is no problem – dont fix it.
    Kunde vara ett bra motto.
    Sedan har vi ett stort historisk intresse i att uppdaga Östersjöns dystra hemligheter.
    Rek. läsning: Linder – Lundberg : Ofredens hav

  22. Jens: Vi är ju helt klart överens om det kärnan i det hela, eller hur?

  23. Jens

    Maggie #20
    Om du har läst hela Statskontorets rapport “Vrak och ägarlösa båtar”  så tycker jag det är märkligt att du använder Socialdemokraternas siffror för antalt vrak och omfattning på problemet, när det är Statskontorets som av dem 2 källorna faktiskt har gjort en utredning. Eftersom du har läst 4.1-4.1.1. Så hade du sett dels siffran 4000 vrak enligt FMIS, dels siffrorna från den Norska rapporten. Det hade varit mer rättvisande att presentera dem siffrorna än Socialdemokraternas uppenbara feltolkning av siffror från kustbevakningen.
    Maggie, du förväxlar att bråka med att bli bemött med överväldigande information om att du har gjort antaganden som behöver korrigeras.
    Maggie, du gör ett fantastiskt jobb och jag beundrar ditt engagemang. Men sådana här stunder så visar du att även solen har sina fläckar (Dock inte solcykel 24). I din iver att producera material för att hålla liv i bloggen så är du ibland lite väl snabb och har kanske inte gjort den objektiva informationsinhämtning som behövs. Fine, jag köper det. Man måste ta genvägar ibland för att vara effektiv. I just det här fallet så förändrar inte antalet vrak din sakframläggan. Jag hade tyckt att allt var tipptopp om du bara tagit emot informationen, när du bevisligen har någon som ger dig replik som är kunnig om det hela. Det blir tråkigt när du istället väljer att bemöta det hela med att du har säkra källor för dina siffror. Tråkigt när dina i sak relevant källor inte säger det du säger. Tråkigt när du fortsätter att vidmakthålla din position och undrar varför vi bråkar. Maggie, du har massor att vinna på att ta emot hjälp. Var öppen för korrigeringar. Om det inte är ok att göra fel, hur ska vi då lära oss mer och utvecklas? Jag gillar dig Maggie, men det innebär inte att jag undandrar mig från att framlägga att saker kanske behöver korrigeras. Jag är ingen medhårsstrykare. En av mina drivkrafter är att information framläggs på ett korrekt sätt. Varför tror du jag engagerar mig i klimatfråga.
    Sen att ett ännu större antal vrak skulle innebära att det är ännu viktigare att vi agerar. Det håller jag inte riktigt med om. Det räcker med att det finns 1 vrak som är ett stort miljöhot så bör vi agera. Kostnaden är inte så astronomisk och väl försvarbar. (Jag vill gärna att det jag betalar i miljöskatt på drivmedel ska gå till något sådant.) För att sanera just det vraket, har det någon betydelse för om det finns 1 vrak eller 1000 vrak till som behöver saneras?
    Och ja, vi är överens om rätt mycket, och i det här fallet kärnan i det hela.

  24. Jens

    Iven #18.
    Vrak utanför Öland.
    http://www.ocean-discovery.org/Video/SS%20NellyBredband.wmv
    Dem allra flesta vraken som är intakta eller semiintakta är inte speciellt nersjunkna. När det gäller friliggande tunnor med senapsgas och dem runt 100.000 sjunkbomber så har jag svårt att uppskatta i vilken grad dem har sjunkit ner i dyn. Det mesta ligger nog i alla fall delvis exponerat. Bottenförhållanden och strömmar inverkar. Mycket av senapsgasen har dumpats i djupgravar. Sakta läckande tunnor senapsgas är nog inget jätteproblem då det sakta blandas med stora volymer vatten. Problem blir dock när fiskare får upp en tunna.. Helst skulle jag naturligtvis vilja att det inte låg en massa senapsgas och bomber på botten.

  25. Jens: Jag är jätteglad att vi rett ut frågan och tack för att att du gör mig och andra läsare medvetna om att de offentliga siffrorna är alldeles för låga. Och slutligen tack för att du korrigerar mig. Kan du posta några fler länkar i ämnet så vore jag ännu gladare. 😉

  26. Alla: Ha en riktigt skön helg och var rädda om er! Jag ska på middag till ett par goda vänner (ja, herr Crusell ska också med). Piggvar utlovas. Mums!

  27. Iven

    Tack, Jens för visningen av en trevlig filmsnutt i havets djupa mörker. Du har nog rätt, att vraken – tyvärr – inte slukats upp av bottendyn och därmed kan utgöra ett latent miljöproblem.
    Även en senapsgasgranat har ju hamnat i en fiskares trål vid något tillfälle. Vi påminns då och då om mänsklighetens gamla synder, kanske för att lära oss att hantera nu- och  framtiden på ett bättre och klokare sätt? 

  28. Jens

    Maggie #25
    Smööör… mera mera Maggie. Hehe.
    Kram och trevlig spis på dig.

  29. Jens

    Iven #27
    Jag och miljön föredrar att vraken inte försvinner ner i dyn. Miljöfarliga ämnen ska så klart saneras om det är rimligt. (Mängd farligt ämne, resursförbrukning för sanering etc.)
    Vrak är faschinerande och för miljön innebär det ett rev som kan ge support till ett ekosystem. Så jag anser att vrak i huvudsak är bra för haven. Problemet är en del last en del vrak har.

  30. pekke

    Jens du har rätt, går det sanera så skall vi sanera, om vi inte kan sanera kan det i många fall vara bättre om det begravs av naturen och ligger täckt på botten.
    Senapsgas vet inte jag hur den reagerar om den ligger på havsbotten, men ligger den still eller blandas ut i vattnet  bör vi  nog inte försöka sanera såna typer av problem eftersom saneringar av sådana saker kan skapa mer problem än om de ligger kvar !

  31. pekke

    Hadé gött i helga Maggie  å alla andra.
    I åa e e ö  värmlänsk  tungvrickning med översättningen: I ån är en ö !

  32. Ulf L

    Senapsgas förvandlas till svavelsyra och/eller saltsyra i vatten och dessa syror späds ut rätt fort. Det är därför fiskarna får rådet att dumpa gasgranater som de får upp i näten tillbaka i vattnet. Gasgranaterna är farligare ovan vattnet än i.

  33. Gunnar Littmarck

    Utanför Bergen ligger en gammal tysk ubåt med tonvis av kvicksilver ombord.
    Jag har för mig att det än nästan 2000 gjutjärnsflaskor ..
    (Kuriosa: Kvicksilver används faktiskt som trim av ubåtar i bland, men då tankar som det går att pumpa mellan.)
    Jag fattade inte varför men det framkommer av loggböckerna att de var på väg till Japan (där finns inte kvicksilver i berggrunden, inte i större delen av Kina eller hela den delen av Asien, för den delen (undrar om Christopher visste det?)).
    Troligen skulle Japanerna använda det till bombtillverkning,
    knappast deras A-bomb så långt hade de nog inte kommit, men bl.a. tändsatsen kan innehålla kvicksilver.
    Hur som haver så ligger den där och väntar på att flaskorna ska rosta sönder.
    I Nordnorge parkerade ryssarna ett krigsfartyg i en fjord, med halva fartyget över ytan, efter murens fall…
    Många i lokalbefolkningen påstår sig fått skador och vill att norska staden ska ta bort den, men det finns så enormt många så tar de bort en vill nästa ort med bli av med en.
    Över 2000 vrak ligger efter Norges kust.
    Några läcker olja
    Så där fick ni mes svenskar, kom inte och snacka om vrak som är miljöbomber. he he. här har vi miljöbomber..
    Kanske inte den bästa tävling att vinna.
    Så nu har jag bidragit med juice less know how och kan gå till sängs.
    Natta

  34. Gunnar Littmarck

    Varför läser jag inte alla Jens kommentarer först..
    Jaja lite bidrog jag med.
    I slutet av 80:talet skulle Sverige dra en gasledning från Finland till Stockholm.
    Jag har alltid velat jobba på sjön så jag och en kompis byggde en undersökningsbåt,  med en sonar från Kanada, på den tiden hade någon svensk affärsman förmedlat krigsklassad elektronik till Iran, USA gav Sverige en lista på krav (de kunde i princip kontrollera alla vår export, sossarna var smarta och godtog till jänkarnas förvåning allt.
    Det var anledningen till att vi slapp visum före de flesta andra länder i Europa.
    Då vi tunade in båten letade vi vrak, och fann enorma mängder, om vi bara snackar om större en 25 m finns det säkert 100.000.  Bara i mälaren fann vi massor.
    Ganska kul att i datamaskinen kunna följa var bräda i decksläggningen.
    En intresant stålfiskebåt lite söder om Kungshatt.
    Ett dumpningsställe utanför Hässelby, med många (pråmar)
    Så lite över allt.
    En kul grej var att vi fann en tävlingsbåt utanför Vaxholm på 28 meter, mitt i farleden.
    Jag räknade ut hur vi kunde plocka upp den snabbt, det var en Frode 21 med en XR2 på..
    Jag fick den av försäkringsbolaget..
    De hade lekt med tyngdpunkten och monterat motorn lång bakom båten, i 66 knop hade den vänt 180 grader med bibehållen färdriktning (motorn först upp och ner)
    Killen överlevde, med lite brutna ben.
    Det är ju Mercury så ett drygt år i saltvatten är väl inget.
    Jag böt en tändningsbox och kolen i startmotorn sen bar det av.
    (fast jag byggde ett aluminium steg mellan motor och båt som tog i då båten höll på att slå runt, då gick den mycket bra, kanske ska jag lägga in bilder på nätet)
    Hoppas jag kompenserade Jens nu, för att jag tidigare skrev en massa skit som du redan skrivit… sorry
    Dubelnatta

  35. Lars G

    Så i bortre Asien fanns det inget lokalt kvicksilver för termometrarna!….intressant….det kanske finns kalibreringsproblem mellan alternativteknologiernas mätmetoder.Sådana problem finns i nutiden mellan satellitinstrumenten.

  36. Jens

    Gunnar #33 & 34.
    Det är ju ingen tävling, men det är svårt att slå dig Gunnar. Du är fantastisk, vilket intressant liv du måste ha varit med om. Tack för länkarna till artiklarna. Intressant läsning.
    Den Kanadensiska sonare, 80-tal. Så detaljerad bild så ni kunde se bordläggningen. Den sonaren kostade en del va. 1 miljon, 2 miljoner? Riktigt bra sonarteknologi har kommit ner enormt mycket i pris dem senaste åren. I Sverige ledde Sture Hultqvist fachination för sonar att den blev tillgänglig i pris till vraknördar. Tyvär gick Sture bort för ett par år sen. Men hans arv har vidareutvecklats och nu kan man för i runda slängar 50.000 kr inkl. moms få detta http://www.deepvision.se/ .
    Era hittade vrak, är det information som du har kvar? Pråmarna utanför hässelby låter intressant, mest för att jag bor i krokarna. Var det utanför Hässelbyverket?

  37. Gunnar Littmarck

    Pråmarna ligger i en bukt in lite närmare stan än värmeverket (tror jag) om jag finner mina gamla sjökort ska jag ge dig koordinaterna, men det du skulle dyka på är fiskebåten i fjärden söder om Kungshatt, den har jag kört “fjärrubåt” på.
    Den måste vara drömmen att dyka på, ligger bara några hundra meter från land väster ut från farleden i ett perfekt dyk läge.
    Där kan du säkert skruva loss fina sovenirer.
    Sen finner du intressanta pråmar vid gamla sand och sten brott ex. Stenhamra och på Ekreö sidan högre upp.
    Jag ska före din dyksesong finna bukten utanför Hässelby, men den borde vara märkt kanske på sjöhistoriska museet?
    Ty det är nog en urgammal fartygsdump plats.
    Jag jobbade lite med en kille som hette Bernt ……fan vad jag är dålig på namn, men han jobbade då där och de brukar bli kvar alltid.  Museet på Gärdet..

  38. Håkan B

    Har av och till funderat på en sak, i många år lagrade man kol i hamnbassängerna av beredskapsskäl, kol är inte så lämpligt att lagra ovan jord nämligen, självantänder lätt efter en tid, om man inte rör om det kontinuerligt. Finns nån här som vet nåt om dom här kollagren idag? Muddrat upp dom tror jag inte man gjort, snarare hoppas man väl att dom ska sedimenteras in och glömmas. CO2 är nog det minsta problemet, men hur mycket tungmetaller kan tänkas läcka ut från dom här “glömda” kollagren?

  39. Gunnar Littmarck

    #38
    Vad intressant… det visste inte jag.
    Läste däremot häromdagen om alla underjordiska kolbränder, bara i Indien var det en brand som spritt sig mellan 700 kolgruvor.
    Jag undrar hur man släcker dylikt?
    Finns en massa i USA med, så att del aldrig kommer gå med på kvothandel eller CO2 skatter förstår jag.
    Däremot tycker jag miljörörelsen är bedrövlig, då det även i rika länder hela tiden byggs kolkraftverk utan rökgasrening.
    Tänk om EUs resursindragning i syfte att minska CO2 utsläpp (som hittills även i Sverige varit kontraproduktiv) i stället rökgasrenade alla kolkraftverk… bara tänk… ingen skulle gnälla och nedfallen skulle minskas så alla kunde märka det i skog, mark och hav.

  40. Lars G


    Explosivt bottennapp: Dansk sandsugare fick upp granater Av TT
    Först publicerad: 13 februari 2009 21:59
    FREDERICIA. Besättningen på en sandsugare i Lilla Bält fick sig en överraskning på fredagen, när de plötsligt hörde en explosion i lasten.
     Det visade sig att explosionen kom från en 20 mm-granat från andra världskriget som hade sugits upp från bottnen. Fartyget skadades inte, men när sandlasten undersöktes i hamnen i Fredericia hittade man mellan 20 och 30 odetonerade granater av samma typ.
     
    Tillkallade minexperter tog hand om den farliga lasten, som ska sprängas under kontrollerade former på öppet vatten.
     
    Polisen säger att det händer då och då att granater från kriget dyker upp, trots att det gått mer än 60 år. Men att så många påträffas på samma ställe är ovanligt.
     

  41. Labbibia

    OT
    Aproå explosivt bottennapp………
    Telefonen har precis ringt 3 ggr på mindre än 5 minuter.
    När frun svarar är det bara någon som sitter och flåsar i luren.
    När vi kollar upp numret så visade det sig att samtalen kom från Iran!  
    Har de tråkigt därhemma, mullorna? 😉

  42. Gunnar Littmarck

    Då spår jag en högkonjuktur för de som säljer sexiga snack med damer…. Bara få in reklamen i Mullaland så ska ni se att 071 numren kommer glöda, ni får anställa var arbetslös, det finns ju bögar där (fast ledaren i ett tal i Amerika påstod att de inte fanns) så gubbarna på SAAB och VOLVO, sexa till stämman, lär några trix (kanske arbetsförmedlingen kan annordna kurser?)
    Fan det vore något för mig, sitt och kåta upp en MULLA… och få betalt….
    Detta måste bara vara ett utmärt tema för en Labbibia dikt.
    Jag samlar på forumets, Chrisopher, Maggies och Labbibias.
    Maggie, kan inte du införa en sök tjänst på dikter i stället för inlägg?
    Eller på kommentarskrivare?
    O.K. du får ha kvar inläggsöket, men jag lovar att inte ens en av hundra letningar sker genom den.
    Då en blogg har möjlighet att söka på en kommentator, blir jag glad.

  43. Gunnar L:
    Jag ser ivrigt fram mot fler inlägg på din egen blogg.
    Mer om TMSR och gärna poesi…

  44. Labbibia

    Gunnar # 42.
    Hahahahaha…….. 🙂
    ja, ok, dikt på g……den blir kanske inte helt rumsren…..
    Tillbaka till gamla vrak.
    Om man har Google Earth installerat i sin “burk” så kan man se att det finns flera vrak vid och i närheten av Kungshatt.
    På koordinaterna 59  “18”  32.07″ N och 17 “54 21.47” O (väster om Fågelön i det lilla sundet) ligger det två vrak. Det större av dem är över 30 m långt och ca 7 m brett.
    I den stora vikens nordöstliga hörn på sydvästra delen av Kungshatt ligger ytterligare ett vrak. Ovanifrån ser det ut som om hon ligger uppe på land.
    Bli vrakletare, skaffa Google Earth. Gratis är det också! 

  45. Gunnar Littmarck

    Labbibia 
    Vad kul tack för tipset.
    Uffeb det kommer jag har just lärt in en ny metod att absorbera Pa233 med Vycor glas… nu blev ni nyfikna vad….
    Det blir mer och mer kemi..
    Jag är nästan klar med min beskrivning av Fuji hoppas det blir under dagen.
    Funderar på lita roligare båtinlägg, men nu räcker min tid inte högarna växer,,, så får jag en idé måste läsa kolla tänka…skriva…
    Jag fixar knappt längre P2-Akademiet: Katarina Pajchel – Der må være noe mer! Partikkelfysikk og de nye eksperimentene ved CERN
    Nu har jag hört hennes föredrag två ggr och tänker ta det igen…
    När jag är lite halv intresserad brukar jag kunna ta minst två input… åldern har nog tagit ut sin rätt.

  46. Labbibia

    Gunnar:
    Det ligger ytterligare ett stort vrak (50 m långt)alldeles i inloppet till Tappström, bara någon distansminut från de övriga vraken.
    Vad som förundrar en, är ju att ingen tar hand om skräpet innan de sjunker? Det måste bli betydligt billigare för samhället att sanera ett flytande vrak från miljöfarliga ämnen, än ett sjunket dito?

  47. Gunnar L #45.
    Om Fuji och Molten Salt. Du har troligen läst allt som finns att läsa om TMSR-tekniken. Men för mig känns det lite konstigt att en vrakletande fartbåtsentusiast i Norge ska sitta inne med alla återstående svar som andra saknar…
    Det har väl hänt förr att en väldigt intelligent människa kommit fram med nya och oanade teorier och lösningar, men ägnar du  din tid åt rätt saker undrar jag?
    Jag fastnade för TSMR-tekniken efter ett antal inlägg från dig och Elling, men ju mer jag läser om tekniken desto mer skeptisk blir jag.
    Det här läste jag nyss. Länk.

  48. … jag kan ju inte ens stava rätt, men jag kan läsa.. 🙂

  49. Håkan B

    6-7000 ton bunker? Oljeeldade ångare var en lyx vid den här tiden, norrmännen visste inte om sin rikedom ens, Adolf visste inte heller att han satt på mer olja än han kunnat drömma om. Sug på den Adolf! Inte ens våra pansarskepp var oljeeldade. Och enligt den här länken så verkar oljevolymen mest vara en gissning:
    <a href=”http://www.agschalmers.se/publications%20pdf/wreckreport_min.pdf”>vrak</a>
    Och här kan man läsa att man var sammanlagt 9 eldare:
    <a href=”http://www.warsailors.com/freefleet/kvarstad2.html”>kvarstad</a>
    Så den var nog koleldad och uppgiften om bunkern är väldigt osäker.

  50. Iven

    Uffeb:
    Har haft ungefär samma funderingar som du, när det gäller den intensiva marknadsföringen av TMSR-tekniken i dessa spalter. Har uppfattat situationen så, att det krävs ytterligare en del utvecklingsarbete (10 – 15 år) innan en större sådan anläggning skulle kunna bli en realitet. Kan bara inte förstå, varför inte någon ansvarig politiker tagit sig an  detta, om det nu verkligen är ett så fantastiskt alternativ?
    Tänk vilken bra idé t.ex. för de “kluvna” Centerpartisterna att kunna presentera en sådan skonsam variant av kärnkraften.

  51. L

    Om jag fattade rätt så sa man på nyheterna igår att Sveriges forskning på fusionskraft ska få anslagen indragna av Energimyndigheten. “Det ligger för långt fram i tiden, vi måste prioritera vind- våg- bla bla” sa en kvinnlig chef. Har staten också hamnat i kvartalsekonomin..?

  52. ThomasJ

    L (#51):
    GD:n för Energimyndigheten heter Tomas Kåberger, en iofs. säkert kunnig karl. Han är samtidigt både miljöpartist som sann aktivist för vindkraft o dess utbyggnad. Satt så sent som -97 ordförande i ett bolag som heter Vind i Väst AB. Innehar även ’special rådgivare’ funktion åt bl.a. naturskyddsföreningen. Du kan kolla hans ’CV’ på Google.
    Hörde oxo nyhetsinslaget o reagerade. Nån som sa nåt om jäv.., eller?
    Mvh/TJ

  53. Iven #50,
    Jag hittade några intressanta presentationer om Thorium och kärnkraft på den här sidan.
    Energiforum i Norge. Bläddra ner till sidan om ett seminarium den 21 ferbruari 2008.
    Intressant. Mycket återstår tydligen, och avfallsproblemet finns kvar… och dessutom tycks det vara svårt att få fram bra Tohriumbränsle i Norge…
    Och om ni söker på Egil Lillestöl så hittar ni ytterligare bra presentationer från en som gillar Thorium.
    Men det verkar vara 20 – 30 års forskande och prototypande kvar innan det kan bli kommersiellt gångbart…

  54. Gunnar Littmarck

    Uffeb.
    Jag försöker bara lära mig allt om tekniken.
    På många bloggar du läser finns riktiga experter såsom Kirk Sorensen.
    Din gamla länk duger ej… Fuji har speedat på den första av deras TMSR planeras vara i drift 2012
    Men det är helt korrekt att TMSR inte kommer vara dominerande före 2050, finns heller ingen anledning.
    Men MSR för att destruera avfall kommer mycket snart.
    Du ska också läsa om Indens snabba utbyggnad av sina breeder samtidigt som de sänker kostnaden med  30%.
    Så ska du om du inte gjort det läsa på Ralp Moirs paper moir_icenes_07(4).pdf  jag fixar inte att länka till det men du finner den vid Next big futures senaste Fuji inlägg. (13/2?)
    Jag ser inte Fuji som det intressantaste annat än att det troligen kommer bli det första som massproduceras och dunkas ut worldvide.
    Jag fastnar allt djupare i allt interesantare tekniker… detta energisystem är beroendeframkallande, vad gäller information.
    Jag vidhåller fortfarande det jag skrivit tidigare:
    Får nya kärnkraftverk som destruerar dagens avfall, fri utbyggnad och slipper straffskatt samt medel ur slutförvarsfonder, då har vi ett MSR kanske vid Barsebäck om få år.
    Ge de gröna cert till 2020 och Sverige kommer bli världsledande, då gäller det att ha dem i drift så fort som möjligt, för maximal vinst.

  55. Gunnar L,
    Kul att du är optimist, men jag är nyfiket skeptisk…  😉
    Och optimist.

  56. Håkan B

    Nån fler som blir smått illamående av följande citat från
    <a  href=”http://www.greatships.net/suevic.html/”>skytteren</a>
    “Skytteren was interned at Gothenberg, Sweden, in April 1940. Two years later, she was one of 15 ships which attempted to escape internment and head for the open seas, where Allied ships were to meet them. The Swedish Navy would not permit this fleet of escapees to use Swedish waters and steered them to a point where German warships waited. Two ships escaped, six were sunk, two were captured by the Germans and three returned to Gothenberg. The last two, of which Skytteren was one, scuttled themselves off Maseskjaer, Sweden, on 1 April 1942.”
    Besättningens öde framgår här:
    <a href=”http://www.warsailors.com/freefleet/kvarstad2.html/“>skytteren</a>
    Så går det till när consensus råder!
    F.ö. den ligger på den ett djup där temperaturen ligger på 5-7 grader, vid den temperaturen kan man göra hockeypuckar av bunker c. 

  57. Gunnar Littmarck

    Uffeb
    Idag fullkomligt bubblar jag och  Charles Barton
    på energyfromthorium
    Av optimism. vilka framsteg mänskligheten gör, helt otroligt.
    Köp aldrig vindkraftverk med lånade pengar, var mycket noga med det.

  58. Gunnar Littmarck

    Håkan B
    Sverige har varit synnerligen fega de sista 200 åren.
    Det är skillnad på att vara feg och att vara dumdristig eller rent av krigisk.
    Sverige borde skämmas, för det ledarna gjorde under WWII
    det fanns dock många individer med civilkurage.
    En av 80:talets öb lär har varit mycket bra vid den norska gränsen med skydd och hjälp till norska partisaner.
    Men sanningen är nog att ledande svenskar var ofta nazister, hela rasbiologin fick de dessutom från Sverige.
    Göring var allt som oftast inskriven på Säter???
    Det var Bernadot och några andra med ryggrad, resten antingen fega medlöpare eller halvöppet Hitlersympatisörer.
    På den tiden hade enskilda artister moral, Karl Gerarld.
    Han skulle gjort kabareér mot det globala hjärnspöket idag.

  59. Jens

    Iven #18.

    Vrak utanför Öland.
    http://www.ocean-discovery.org/Video/SS%20NellyBredband.wmv

    Dem allra flesta vraken som är intakta eller semiintakta är inte speciellt nersjunkna. När det gäller friliggande tunnor med senapsgas och dem runt 100.000 sjunkbomber så har jag svårt att uppskatta i vilken grad dem har sjunkit ner i dyn. Det mesta ligger nog i alla fall delvis exponerat. Bottenförhållanden och strömmar inverkar. Mycket av senapsgasen har dumpats i djupgravar. Sakta läckande tunnor senapsgas är nog inget jätteproblem då det sakta blandas med stora volymer vatten. Problem blir dock när fiskare får upp en tunna.. Helst skulle jag naturligtvis vilja att det inte låg en massa senapsgas och bomber på botten.

  60. Jesper

    Har inte läst alla kommentarer, men det finns mycket lite som tyder på att Skytteren ens vid avseglingen från Göteborg den 31 mars  1942 skulle innehållit 6000-7000 m3 olja. Det rådde i princip förbud att tilldela utländska fartyg olja, och de enda dokumenterade undantagen för Skytteren indikerar att omkring 500 m3 olja tilldelats fartyget.
    Hur mycket som läckte ut när Skytteren sänktes vet vi inte, lika så vet vi inte hur mycket som har läckt ut sedan 1942, men det är högst sannolikt att mängden olja ombord Skytteren idag är minst en storleksordning under de 6000 m3 som ofta nämns.
    Nu är 500 m3 fortfarande ett betydande problem, men det finns ingen anledning att överdriva siffrorna.

  61. Oscar G

    Tjena,
    En kompis var nere på Skytteren idag, den läckte visst olja sa han, så hockeypuckar tror jag inte det var av bunkern….