Ska kärnkraften avvecklas är den enda lösningen en ansenlig utbyggnad av vattenkraften, skriver bland andra professor Lennart Bengtsson i dagens GP Debatt
Vindbranschen hävdar att med en utbyggnad av vindkraften till 30 terawattimmar energi under ett år (i dag 7 TWh) så kan man ställa av de svenska kärnkraftreaktorerna. Man tänker då enbart på mängden energi och inte på när energin finns tillgänglig. Ett fungerande elsystem förutsätter att det alltid finns säkert tillgänglig effekt och då är vindkraften ganska opålitlig. Svenska kraftnät, som ansvarar för effektbalansen i det svenska elsystemet, räknar med att endast 6 procent av vindkraftens installerade effekt är säkert tillgänglig.
Jag kan sympatisera med vindkraft eftersom den minskar våra CO2-utsläpp vars konsekvenser vi inte har koll på, men vindkraft kan inte ersätta kärnkraft, det är inte särskilt svårt att förstå för den som har ambitionen.
Naturligtvis måste vi bädda för ersättande kärnkraft, vi börjar bli sent ute.
LBt #1
– För läkare tryck #6.
– Doktor Håkan.
– Nej, doktor Gunbo är inte inne just nu.
– Kan jag hjälpa dig med nåt LisBet.
– Uhu, hela natten alltså, vindkraftverk, bara vindkraftverk?
– Uhu, du har inte försökt att tänka på nåt annat, solpaneler t.ex?
– Nähä, det var ju dumt, där lyser den aldrig nä.
– Du jag kan fixa lite virtuellt Valium tills doktor Gunbo dyker in nån gång i kväll.
– Nä det går inte.
– Helikoptern, hemma hos dig?
– För att avsluta tryck #2.
LBt #1
Hur kommer det sig att du har en annan uppfattning än Kungl. Vetenskapsakademien om vindkraft och koldioxid?
Vem skall köpa vindkraften? I Norden finns det inget behov. Marknadspriset i Norden är ca 20 öre på sommaren och 35 öre nu på vintern.
Tyskland vill inte köpa eftersom den kostar 80 öre att tillverka och efter transport till Tyskland ungefär en krona / kWh. De kan själva producera el för mindre än halva den kostnaden och har nu själva satt stopp på mer vindkraft eftersom nät och marknad inte klarar med el med sådan svajig kvalitet.
LBt, ge mig ditt svar på
— MILJARDKRONORSFRÅGAN —
Koldioxid är växternas mat. Den ger oss bröd på bordet, mjölk till våra barn och fisk i havet. Att den svenska skogen växer som aldrig förr och att våra satelliter nu ser en grönare jord beror mycket på att koldioxidhalten ökat från 300 till 400 ppm. Förra årets skörd av majs och vete blev rekordstort.
Med mer koldioxid har vi fått en mycket grönare jord (6 – 13% sedan 1980), öknarna hindras från att breda ut sig och den svenska skogen växer så det knakar. Förra årets skörd av majs och vete blev rekordstort.
För mycket koldioxid är inte bra, men klimatfaran är överdriven. Jordens temperatur beror på så mycket annat än koldioxid, det har även IPCC börjat inse. Deras nästa rapport AR5 kommer att publiceras senare i år, men redan nu är mycket känt om innehållet.
– Koldioxidens växthuseffekt har i tidigare prognoser varit kraftigt överdriven.
http://www.tjust.com/2013/standstill-AR5.png
– Mängden koldioxid i atmosfären har i tidigare rapport AR4 satts för hög.
http://www.tjust.com/2013/IPCC-koldioxidhalt.png
Om du hade en Aladdins lampa och fick bestämma vilken koldioxidhalt vi skall ha på vår jord, vilken nivå skulle du då välja?
—-/MILJARDKRONORSFRÅGAN —-
LBt #1
Inte ens för att lösadet imaginäraCO2-problemet ärvindkraftnågon bra idé. Dels ger reservkraften större utsläpp än andra alternativ:
http://www.bishop-hill.net/blog/2012/8/18/wind-produces-more-co2-than-gas-the-numbers.html
dels anläggs ofta vindparker så att de ger ökad outgassing av CO2.
Det visar sig också att vindparker ger upphov till UHI som vida överstiger ”den globala uppvärmningen” i magnitud. Detta måste väl om CAGW-teorinskall stämma få lokala konsekvenser för djurlivet, eller är det bara om temperaturförändringarna är globala som det påverkar?.
Du har förresten inte svarat på hur många dammar och batterier det blir för att balansera vindkraften utan fossila bränslen.
Jag har dock svaret:
Många dammar och batterier blir det, tänkte inte på det, HEJDÅ!
Att diskutera kärnkraftens eventuella obehövlighet om vi bygger ut vindkraften, är vansinne. Det är bra att de fyra undertecknade i GP inser det. Svenska kraftnät som har ansvaret för stamnätet säger att vindkraftens tillgänglighet är bara 6%, vilket understryker att vindkraften inte är en energiform att lita på och därmed inte heller skall byggas ut. Solens vikande aktivitet medför vikande temperaturer för decenier framöver, vilket ytterligare understryker behovet av stabila energileveranser.
Jag vill på nytt påminna om NRK:s utmärkta analys av vindkraften och där en statssekreterre som var med och fattade beslut om den kraftiga utbyggnaden, nu ångrar sig. Man räknar med att det är 40 miljarder norska kronor som kastas i sjön till ingen nytta.
http://tv.nrk.no/serie/brennpunkt/mdup11000912/25-09-2012
Visst behöver vi bygga ny kärnkraft och vi måste börja snart. 8 av de 10 svenska kärnkraftsreaktorerna har passerat halvtid när det gäller livslängd. För fyra av reakatorerna, som har äldre dimensineringsförutsättningar, är 3/4-delar av tekniska livslängden passerad. Där kan livslängden förlängas genom långa driftstopp sommartid, men troligen är ändå de tagna ur drift före 2030. De reaktorerna, som tillsammans producerar ungefär 18 TWh/år kan ersättas med vindkraft.
Mellan åren 2035-2045 kommer de övriga sex reaktorerna att tas ur drift och de producerar ungefär 45-50 TWh/år. Med dagens teknik och elnät skulle det vara svårt att få det bortfallet ersatt med vindkraft och biobränslen. Hur mycket ny kärnkraft som behöver byggas är osäkert, Skall en ny reaktor stå klar till 2035 så måste beslut fattas omkring år 2020. Då är det en reaktor i Generation III+ man talar om. Utvecklingen av Generation IV går allt trögare då statligt stöd till kärnkraftsindustrin ständigt minskar.
Det är ju idag svårt att avgöra hur stor del av kärnkraften som måste ersättas med ny kärnkraft, men på 2020-talet, när besluten måste fattas så är kunskapsnivån om det högre. Det är ju några färre år att förutspå.
http://www.youtube.com/watch?v=P9M__yYbsZ4
http://www.youtube.com/watch?v=P9M__yYbsZ4
Alla vindkraftverk som är byggda till dags dato, och som ingen behöver, kommer att vara skrotade långt innan den första reaktorn ( O1? ) behöver stoppas av åldersskäl.
Kan MP ge en förklaring ?
”räknar med att endast 6 procent av vindkraftens installerade effekt är säkert tillgänglig.”
Jag tror nog 6% är lite väl positivt räknat. Under 2011 då vi hade en installerad effekt på nästan 3 GW, hade vindkraftverken under 200 MW i effekt i 1000 timmar. Vad värra är att de i 300 timmare hade en effekt på under 100 MW och i 50 timmar en effekt under 50MW. Hur man får det till 6 procent av installerar effekt är säker förstår jag inte.
Johan M #11,
Det räcker med att vindkraftsverken står stilla 1 tim under någon dag i Sverige, så är påståendet ”säkert tillgänglig” falsifierat. Detta har förmodligen inträffat flera gånger. Och vad gör man då?
När man läser siffror om vindkraftsverkens livslängd och tillgänglighet blir man tamejfan mörkrädd. Hur kan någon rationell människa anse att det är vettigt att satsa på? Eller är politiker, journalister och beslutsfattare totalt oemottagliga för rationella argument?
Otroligt!
Holmen Paper stänger en pappersmaskin i Braviken och befriar 150 pers från uttröttande arbete. Ägaren (Lundberg) har säkert reagerat på den osäkra elförsörjningen. Kapitalförstöringen är ca 2 miljarder kr. Enligt folk inom branschen pågår just nu förhandlingar om att ställa den svenska vattenkraften till tyskarnas förfogande som reglerkraft till 100000 MW vindel. Karin Hatt är inte rädd om sin hatt!!!
Ingemar Nordin # 12:
Då importerar man brunkolkraft-el från Polen eller Tyskland eller kolkraft-el från Danmark eller kärnkraft-el från Finnland! Huvudsaken att Vindkraftindustrin och solkraftindustrin får blomstra i Sverige. 🙂
Hållbart?
http://www.sydsvenskan.se/sverige/besvarligt-avfall/
István #10
I Danmark började man bygga vindkraftverk på 70-talet. De flesta är fortfarande i drift som byggdes då. Den livslängd som beräknas till 20 år vid nybygge är för att göra en kalkyl. Mer än 95% av verken kommer att stå längre än 20 år. Det är lite tidigt att säga än hur länge som de vindkraftverk som byggts idag kommer att vara i drift. Det verkar snare vara 30 år än 20år. När man gör en kalkyl så är det inte så stor skillnad på kapitalkostnaden om man räknar på 20 eller 30 år. Kostnadsskillnden utslaget per kWh blir 2 öre ungefär.
De allra flesta av vindkraftverken som finns idag kommer att finnas kvar efter att de 4 äldsta reaktorerna lagts ned. Reaktorn O1 har varit ur drift i ett år. Nu har man beslutat ytterligare ett antal åtgärder för att förlänga reaktorns livslängd, så att den kommer att tas i drift först till hösten. Reaktortankens livslängd är tekniskt förbrukad till någonstans mellan 85-90%. Hade inte OKG tagit O1 ur drift och för att åtgärda problemen med de många snabbstoppen så hade rektortanken varit förbrukad ungefär 2015. Det är inte realistiskt att O1 kommer att vara i drift om 10 år. När det gäller O2, R1 och R2 så är det realistiskt att räkna med de kan vara i drift 10-20 år till.
=> Jan E M #17
”Mer än 95% av verken kommer att stå längre än 20 år.”
Det är ingen som betvivlar att de förmodligen står kvar i mer än 20 år, frågan är snarast hur länge de producerar el.
När ett vindkraftverk efter 15 år inte längre erhåller elcertifikat är det tveksamt om en större reparation är lönsam.
Tanken bakom elcertifikatssystemet var att subventionera ”förnyelsebar” elproduktion och främja konkurrensen mellan alternativa metoder, inte att i evighet subventionera olönsam elproduktion.
Insikten om vindkraftens tillkortakommanden börjar för de flesta att bli alltmer uppenbar, ”det tredje benet” förefaller inte fylla någon annan funktion än att sätta krokben för övrig svensk elproduktion.
Håkan R #18
Tanken bakom elcertifikat är att stödja investeringar i förnyelsebar elproduktion. För vindkraft så är det uppenbart så att det är investeringskostnaden som är den stora kostnaden. Drift och underhållskostnaderna är ganska små. Priset på elcertifikaten har hela tiden varit mycket lägre än elpriset och som det ser ut nu kommer priserna på elcertifikat att bli ännu lägre.
Om vindkraftverk kommer att vara lönsamma att reparera beror på tillgången på reservdelar. Har det tillverkats många vindkraftverk av en typ så kommer det även att finnas piratdelar att köpa. Udda konstruktioner kommer kanske inte ens tillverkaren att hålla reservdelar till och de blir då nedlagda ganska tidigt.
Nu är det ju så att i de länder där det finns många gamla vindkraftverk som är äldre än 30 år och fortfarande i drift så har de högre elpriser än vi har i Sverige. Om de hade stått i Sverige är det ju inte säkert att man hållit liv i de verken.
=> Jan E M #19
Att stödja eller subventionera är en fråga om semantik, i bägge fallen handlar det om bidrag.
Att underhållskostnaderna för ett verk efter 15 år i drift skulle vara små tillåter jag mig att betvivla. Vi har sett Vestas problem med offshore verk, vindkraft Vänern med Winwind som packade ihop redan efter några år och en engelsk undersökning som visar att effektiviteten påtagligt minskar pga av slitage redan efter några år.
Följer man insändare och artiklar i landsortspressen förefaller det som det lokala motståndet mot de flesta etableringar ökat. Även kommunerna verkar sätta klackarna i backen i högre utsträckning än tidigare.
De flesta vindkraftsetableringar motiveras i sina projektbeskrivningar huvudsakligen med argument kring klimatnytta och CO2 reducering, blir detta argumentet urholkat återstår bara argumentet ”snöd vinst på elkundernas bekostnad”.
Håkan R #3
Offshoreverk borde ha mycket kortare livslängd än landbaserade verk. Inte minst elinstallatinerna borde ta skada av den salta havsluften som den gör på båtar. jag tror alla tillverkare har problem med det.
Alla investeringar görs för att ge en framtida vinst. Med dagens elpriser och priser på elcertifikat så är det en hyfsad affär. Skulle sedan vindkraftverken hålla längre än de 20 år som man utgår från i kalkylerna så är det bara en extra bonus. Det är nog nästan ingen som investerar i vindkraft som inte gör det för att det skall ge vinster. Det är ganska stor skillnad på kostnader mellan olika projekt så det är skillnad på vilka vinsterna kan bli. Många projekt är nog inte lönsamma helt enkelt och andra har god lönsamhet.
De vindkraftverk som byggdes i vänern verkar vara av sämre kvalitet. Verk som tillverkades av norska Scanwind var vist heller inte så driftsäkra. Där byttes de veka konstruktionerna ut och verkar nu fungera. Vad som händer med vindkraftsparken i Vänern återstår att se. Det kanske går att få ordning på de också.
=> Jan E M #21
”Alla investeringar görs för att ge en framtida vinst.”
Är det en ”riktig” vinst när någon producerar en vara till en produktionskostnad överstigande marknadspriset, men tack vare bidrag och ett eventuellt skatteavdrag för egenproduktion ändå lyckas visa vinst på sista raden?
Kanske är det en lönsam affär för producenten men knappast för kungariket Sverige, utsträcks denna kreativa ide till att gälla all övrig produktion finge vi mycket snart ställa oss i samma kö som Cypern och Grekland.
Tanken med elcertifikaten måste väl ändå vara att under en begränsad tid stötta elproduktion tills den hinner blir lönsam, vilket har fungerat för tex vattenkraft och kärnkraft men kan knappast fungera för investeringar med så kort livslängd som vindkraftverk, när elcertifikaten inte längre tickar in efter 15 år och riksdagen hunnit ändra avdragsreglerna för industriell egenproduktion av elkraft blir de flesta vindkraftverk en ren förlustaffär.