Lördagsfunderingar om luft och vatten

Idag tänkte jag göra något som jag normalt inte brukar göra. Jag ska utan att räkna komma med lösa funderingar. Jag har några olika utgångspunkter för dessa funderingar.
Den första utgångspunkten är att när super-el-Niñon 1998 övergick i en stark la Niña året efter så sjönk medeltemperaturen med ungefär 0,3 grader.
Den andra är min egen lilla kommentar för ett tag sedan när jag skrev att en anledning till att uppvärmningen mer eller mindre avstannat efter millennieskiftet skulle kunna vara att atmosfären blivit så varm som havet tillåter.
Den tredje utgångspunkten är något jag ofta noterat när jag läst vad en del skeptiska klimatforskare som exempelvis William Kininmoth i Australien skrivit, nämligen att vinden spelar en stor roll när det gäller avdunstningen.
Såvitt jag har förstått så förändrades förutsättningarna för jordens klimat drastiskt när Drakes sund öppnades för c:a 40 miljoner år sedan. Därmed fanns förutsättningarna för den cirkumpolära strömmen runt Antarktis, en ström som effektivt avskiljer denna kontinent vädermässigt ifrån resten av världen. Det som förvånat forskare är att istäcket över Antarktis började uppstå när jorden var betydligt varmare än idag och även koldioxidhalten i atmosfären var betydligt högre. Den enda anledningen till att det tog många miljoner år att bygga upp den enorma landis som vi har idag var förmodligen att nederbörden varit så låg.
Nästa stora händelse var tillslutningen av Panamanäset, vilket tydligen (enligt exempelvis Wikipedia) skedde så sent som för 3 miljoner år sedan.
Tillsammans ledde dessa två händelser till dagens system av strömmar i haven. En intressant detalj i detta sammanhang är exempelvis att medan på norra halvklotet så får Alaska och British Columbia, liksom Skandinavien vid kontinenternas västkuster ett varmare och gynnsammare klimat än exempelvis Labrador och Kamtchatka vid kontinenternas östkuster, medan på södra halvklotet de kalla havsströmmarna längs exempelvis Chile och Namibia ger ett relativt kallt men framför allt torrt klimat. Anledningen till dessa kalla strömmar är att när den cirkumpolära strömmen i södra Stilla Havet når Sydamarika så länkas en del av vattnet av och strömmar norrut. När sedan en el Niño uppstår så pressas detta vatten ner av det varma (och därmed något lättare) vatten som kommit västerifrån.
I Nordatlanten och norra Stilla Havet så har vi istället strömmar som börjar flyta norrut i den västra delen av haven, men som genom de dominerande västvindarna länkas av österut och värmer exempelvis Skandinavien.
Med detta sagt återkommer jag till mina utgångspunkter och noterar att den första av dessa tydligt visar är att det som snabbast påverkar medeltemperaturen är förändringar i SST (Sea Surface Temperature) och det som påverkar denna mest är hur mycket kallt djupvatten som når upp till ytan.
Den andra punkten är naturligtvis inte kvantifierad (vilket jag skulle ha önskat) men det är naturligtvis självklart att där vatten och luft har olika temperatur så sker det ett utbyte av värme, och därmed kommer även den tredje punkten den om vinden in.
Det är svårt att hitta siffror på hur stort utbytet av energi är, men gissningsvis så består det mesta av energiutbytet i att vatten avdunstar ifrån ytan (huvudsakligen under dagtid), något som kyler vattnet och ger s.k. latent värme i luften, och delvis kanske också den omvända processen nattetid. Eftersom avdunstningen åtminstone delvis styrs av Clausius-Clapeyron ekvationen som enklast tolkas som att avdunstningen ökar exponentiellt med temperaturen, så är detta en process som främst hindrar ytvattnet ifrån att bli för varmt. Hur mycket avdunstningen ökar med ökande vindhastighet har jag inte kunnat hitta.
Det trevliga med den latenta värmen är sedan att den huvudsakligen avges på hög höjd och väsentligt bidrar till att överföra värme ifrån de tropiska haven (där det mesta bildas) till först höga luftlager och sedan med vindarna mot högre latituder.
Exakt hur det går till och hur stort värmeutbytet är mellan kallt vatten och varm luft har jag inte kunnat hitta några uppgifter om. Det vi alla vet är ju att våra skärgårdar är kalla på våren och  varma på hösten, men som sagt, hur fort utbytet går har jag inte kunnat hitta några uppgifter om. Det enda som direkt kan sägas är väl att eftersom vattnet har så mycket högre värmekapacitet så bör utbytet främst märkas i att luften blir kallare.
Avslutningsvis så vill jag ta upp en liten punkt där vår vanliga erfarenhet ger en något missvisande intuition. Vi är vana vid att varm luft stiger och att vatten visserligen blir tyngre när det blir kallare, men att det samtidigt är kallast vid +4. Det sistnämnda är bra för våra sjöar som därigenom för det mesta slipper bli bottenfrusna, men det gäller inte för salt havsvatten, som faktiskt blir tynge ju kallare det blir.
Det som stör vår intuition är att det finns andra faktorer som också påverkar tätheten, d.v.s. vikten per volym som det egentligen handlar om. Det som kan påverka luften är en hög luftfuktighet, detta eftersom vattenånga är lättare än luft, något som bidrar till att det avdunstade vattnet så småningom stiger till en höjd där den latenta värmen kan avges. Det som påverkar vattnet är först och främst salthalten, ju saltare ju högre täthet. Detta gör isbildningen vintertid intressant. Å ena sidan bidrar isbildningen till att det vatten som finns närmast under isen blir varmare, å andra sidan så stöter isen bort saltet så att vattnet också blir saltare. Vilken av dessa effekter som spelar störst roll har jag heller inte kunnat läsa mig till. Såvitt jag förstår så är detta ändå en av de processer där vatten kan tränga ner till större djup. På motsvarande sätt kan förmodligen en kraftig avdunstning på låga latituder bidra till att ytvatten blir tillräckligt salt för att även där kunna sjunka ner till större djup.
Utgångspunkt och slutpunkt för detta inlägg är alltså dels det faktum att den faktor som snabbast påverkar atmosfärens medeltemperatur är förändringar av SST. Sådana förändringar beror huvudsakligen av i vilken utsträckning som kallare vatten ifrån större djup kan komma upp till ytan och detta förutsätter i sin tur att ytvatten någon annanstans kan sjunka ner till djupet.
Det jag gjort är främst att dela mig med av egna amatörmässiga funderingar om hur det kan gå till när vatten sjunker ner, medan jag inte har någon kunskap om den betydligt viktigare frågan om hur det kallare vattnet kan nå upp till ytan för att kyla luften.
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Björn

    Når verkligen kallt djupvatten upp till ytan? Om så, förutsätts kraftig strömning, men blir havsströmmarna så kraftiga att de tränger undan ytvattnet? På grund av det kallare vattnets högre densitet, kommer väl alltid det varmare ytvattnet att flyta ovanpå.
    I sammanhanget är  det av intresse att påpeka att de havs- och vattenströmmar som diskussionen gäller, har verkat under miljoner år och kan därför sägas inte ha med antropogen CO2 att göra. Den enda dynamiska faktorn kan då bara bero på solens variabla flöde av både elektomagnetisk energi och av solvindens partikelflöde mot jorden, samt andra faktorer som planetär geometrisk variabilitet och som övriga världsrymden står för. Är det verkligen rimligt att tro att antropogen CO2 skulle kunna rubba denna dynamik? Jag skulle vilja påstå, att om man tror det, förstår man mycket lite av fysiken kring den primära energikällan som solen utgör och de fysilaliska fenomen som omges av denna energikälla.

  2. Ingemar Nordin

    Björn #1,

    Om ytvatten kan sjunka ned så måste ju djupvatten flyta upp någon annan stans. 

    Gösta Walin talar om “blandningsprocesser” och en kamp mellan “temperatur och salthalt”, men det verkar som om blandningsprocessen är ett delvis okänt kapitel för oceanograferna.

    https://www.klimatupplysningen.se/vetenskap/havets-roll-i-klimatsystemet/

  3. Slabadang

    Nu har Gillards gamla skit verkligen hamnat i fläkten!
    Sky News är först på banan av TVbolagen att rapportera om nyhten att gillard faktiskt blev sparkad från Slater & Gordon och alla indiktationer pekar på att det var Gillards hantering av pojkvännens/sambons bluffbolag som gillard satte upp som var orsaken till sparken. Om en del av de stulna medelmspengarna hamnade i Gillards fickor är en delfråga, hon är redan totalt körd med de uppgifter som nu kommit i dagen och de ringar på vattnet till AWU och ALP som redan är att skönja kommer ställa till en skandal med en omfattning Au aldrig tidigare upplevt. Hur fackbossarna nu kunde låta bli att polisanmäla förskingringar av medlemmarnas pengar är ett faktum som jag inte tror facket kan överleva om det gås till botten med varför.
    Visst är nätet helt fantastiskt! “Nyhetsbyråer” va fan e de för nåt? Nyhetsförmedlingen gamla skrivmaskiner och segelfartyg!
    http://www.skynews.com.au/topstories/article.aspx?id=785198&vId=3467493&cId=Top%20Stories

  4. Slabadang

    Sorry det blev på fel tråd!

  5. Slabadang och övriga ..
    Julia Guillard försökte ‘döda storyn’ redan förra året, och faktiskt personligen ringde upp nyhetsbolagens chefer helt ursinnigt krävde att nyheten tas ned, och blogartiklar försvinner, att dementier publiceras i stället,  och mycket sannolikt även hota vad som skulle kunna hända ‘om inte … ‘
    Tänk om någon hade varit vaken nog att spela in dessa samtal 🙂
    När man läser om sådant, hur fruktansvärt och hänsynslöst maktens fula tryne är när man väl får se det, brukar jag med ett snett leende ofta tänkar på vår Gunbo, som ju bedyrat att kommunism, fascism och annan totalitär socialism är ett minne blott och aldrig kan ställa till det på samma sätt har sektt tidigare: ‘För att nu har vi ju demokrati och då är folk snälla mot varann … ‘ typ.
    Finkelstein är väl ett annat utslag av samma ‘snällhet’ där de kära folkvalda bara vill att medborgarna skall få balanserad, ‘kvalitetsgranskad’ rättvisande information via både medier och från nätet, ända ner till minsta amatörbloggande …. ‘rättvisande’ om de styrande och dem som kräver att få förhandsgranska media får man förmoda.
    Jo jag tackar …

  6. Lars

    På tal om Antarktis så har ni väl hört talas om öknarna på Antarktis , de torra dalarna som har så lite nederbörd så att snön avdunstar helt.
     http://icestories.exploratorium.edu/dispatches/big-ideas/dry-valleys/
     http://www.ifa.hawaii.edu/UHNAI/NAIweb/presentations/38-Head-DryValleys.pdf

  7. Slabadang

    Jonas N!
    Gillards hysteri kommer ifrån att hon vet att uppgifterna blir et begravningparty för både henne och potensiellt hela ALP/AWU imperiet. Qeensland bara ett förskalv.

  8. Peter Stilbs

    Björn #1 – även om de verkat i miljoner år så får man tänka sig fluktuationer och oscillationer på allehanda tidsskalor – El Niño är bara ett exempel – på kanske en 10-årig skala – men amplituden varierar tydligt. Om saker på längre tidsperspektiv vet man förståss mindre, men de kan inte avfärdas som “konstanta”.

  9. Slabadang

    Peter Stilbs!
    Tittade du på mitt “lördagspyssel” från Nationa Instruments ? För mig är experiment/studierapporten mycket svår att bedöma annat än att slutsatserna på sidan 25 borde vara ögonbrynshöjande. Jag börjar känna igen diagrammen
    nu och allt fler hävdar att de får samma/liknande resultat beroende av vilka olika kombinationer av regenser/metaller de använt sig av. Just den “kick” som sätter in i intiial/uppvämningsskedet är en favvo i repris i alla, men förklaringarna till vad som driver igång denna “kick” är minst sagt spretig och teorierna lika många som experimenten. Kolla in namnet på författaren 🙂 låter som namnet på en samuraj i en Kurosawa film eller Kamikatzepilot sakkamotto haiiiii takaschiva eller vad han nu heter!!
    https://decibel.ni.com/content/servlet/JiveServlet/download/23750-1-51320/TS

  10. Tålis

    Ja, nu låtsas de skrämmas igen på TV-njos…. Det är så varmt i? I Spanien? Jaha? Det har inte hänt förr?

  11. Håkan Bergman

    Finns mycket om havsströmmar och istider här:
    http://atlantisinireland.com/GC/paleogeografi.php#4

  12. Peter Stilbs

    Slabadang #9, ska kolla i morgon
     

  13. Redan för 100 år sedan funderade somliga på människans påverkan på klimatet när det var förändringar i klimatet. Följande är hämtat från en uppsats om El Nino och och dess klimatpåverkan.
     
    “El Niño Southern Oscillation och dess atmosfäriska fjärrpåverkan” av Mattias Ullman, Lunds universitet 2001
    På s 42 i denna uppsats om El Niño sägs det.
    ”Redan 1904 kunde en sir John Eliot, en brittisk meteorolog verksam i Indien sedan 1870-talet, konstatera anomalier i klimatet. Eliot var väl insatt i Indiska monsunsystemet och under hans ledning började man nu även titta på förhållanden över områden som Indiska Oceanen, Nordöstafrika och sydöstra Australien för att kunna förstå vad som påverkade den Indiska monsunen. Efter några år av misslyckade ”väderutsikter” talade han i efterhand i sina skrifter om åren 1894-1902 som unika. Redan 1908 blev Eliots efterföljare Sir Gilbert Walker ombedd av indiska regeringen att undersöka en eventuell förändring i Indiens klimat och om människans aktivitet var ansvarig för en dylik förändring. Walkers arbete visade på en naturlig fluktuation i klimatmönster över den Indiska subkontinenten, men att människan ej påverkade. Denna förändring i klimatet kan bl a ses i förluster för jordbruk och boskapsskötsel i länderna runt Indiska Oceanen (södra, östra, centrala Afrika, Australien; Mauritius och Indien). Dess vidare påverkan ledde till underskott på nederbörd över de stora slätterna i USA under andra halvan av 1890-talet och torka i norra Kina under 1890-talet. Även studier av trädringar visar på onormalt lite nederbörd i Indonesien 1895-1903, i nordöstra Brasilien under de fem första åren av nya seklet, i sydöstra England under de sju åren innan 1901 samt i centrala och östra Ryssland 1901-1903, vilket orsakade hungersnöd i denna region. I Australien var allmän torka utbredd 1895-1903, i södra Afrika var det extremt torrt och kallt under perioden, speciellt under åren 1902-1903 och i östra och centrala Afrika rådde torka under ungefär samma år. Eliot sammanfattar (1905) perioden som: ”Det är uppenbart att det under den torra perioden 1895-1901 har förekommit förödande aktioner i stor skala vilka gett upphov till stora generella variationer i lufttryck, förmodligen över åtminstone halva den östra hemisfären. Nuvarande data ger ingen kännedom om den region där motsatta och kompenserade variationer i luftmassa och tryck har förekommit”. Mycket forskning har naturligtvis gjorts kring vad som hände under dessa år och man talar nu om en förändring av flödet i indiska monsunsystemet, som var meridionalt innan 1890, och vilket under perioden 1890-1900 ingick i ett mer zonalt atmosfäriskt flöde. Utöver detta, stärktes dessa skiften av ENSO-lika mönster (Allan 2000).
    Nästa stora klimatfluktuation med vidlyftiga konsekvenser för stora delar av klotet skedde under 1920-1930-talen. Under denna tid rådde svår torka under långa perioder i USA, södra Afrika, Australien, delar av Amazonas och östra Kina. Epoken är mest känd för ”The Great Plains Drought” i centrala USA under andra halvan av 1930-talet men även för den svåra torkan i Australien 1939-1945 vilken uppenbarligen är kopplad till den förlängda El Niño-sekvensen 1939-1942.”
     Det tycks ha varit större klimatförändringar för 100 år sedan än idag.
     

  14. Bengt Abelsson

    Den inkommande kortvågiga solstrålningen absorberas och blir värme i havsvattnet. Luften är huvudsakligen transparent för solljus.
    Luften ovanför haven värms av vattnet – inte tvärtom. 

  15. Bim

    Gästkrönikör i GP idag Stefan Edman
    Blås nytt liv i klimatdebatten! 
    Är denna typ av extremväder (årets sommar menar han) ett utslag av långsiktiga klimatförändringar? Ja, svarar forskarna i den vetenskapliga tidskriften Nature Climate Change.
    Stefan Edman  hänvisar till James Hansens skrämselpropaganda. Allt regn, all torka, alla översvämningar där tjugo miljoner människor drabbats plus sexton andra extrema väderhändelser de senaste 10 åren visar ett allt tydligare samband med de de ökande värmeböljorna , däremot är det mer tveksamt om den växande förekomsten av kraftiga stormar kan knytas till ökad global uppvärmningen.
    Jaså? va synd, då kan vi ju inte göra något åt de kraftiga stormarna, i vart fall inte genom att minska CO2. Konstigt!
    Vidare: Supertorkan i USA:s majsdistrikt får de globala matpriserna att rusa i höjden.
    Lätt fixat: Sluta att göra etanol av majsen.
    Världen behöver skynda på med två huvudstrategier:
    Den ena som handlar om globala skatter och grön teknik, som dag för dag straffar ut kolet och oljan från marknaden till förmån för smart, effektiv resursanvändning. 
    Hur energin skall framställas nämner han inte. Kanske läge att skicka herr Edman på en nolltillväxtkurs i Nordkorea för att fixa resurshushållningen.
    Men det är inte bara gnäll från Edman.
    Han vill omvända oss till den rätta vägen:
    Inte genom hetslarm och nattsvart pessimism, utan med trovärdig (Alltså TROVÄRDIG) forskning.
    Edman! Vem skall leverera den trovärdiga forskningen? James Hansen, eller?
    Eller fixar du den själv?
    Då får du nog ta ytterligare en tripp till Nordkorea på en extremljugarkurs.
    Fast kanske inte, du verkar redan varit där!
     

  16. Bim

  17. Ann L-H

    Bim #16 – Han ger mig kväljningar.

  18. AOH

    http://sv.wikipedia.org/wiki/Stefan_Edman
     
     
    ”………Sedan 1990 har Stefan Edman varit frilansande på heltid på temat hållbar utveckling och miljö; det innefattar bokskrivande, medverkan som krönikör i ett flertal tidningar samt flitig medverkan som föreläsare på kommuner, företag, universitet runtom i  Sverige…..”
     
     
    Ett värdigt exempel på   ” mycket snack och lite verkstad ” 
    Tänk vilken nytta en barnkirurg, en lärare, en gatsopare, en bilmekaniker, en hemvårdare och många andra åstadkommer i samhället jämförd med SE.
     
     
     

  19. ThomasJ

    Ann-LH #17: Agreed – fully!
    http://www.youtube.com/watch?feature=player_detailpage&v=cSWIV6lJvsY
    Ger – måhända – viss inblick/eftertanke… fortsatt emellertid:
    Arma Land!
    Mvh/TJ

  20. ThomasJ

  21. Martin

    Rutger nr 13
    Om något som The Great Plains Drought inträffade i dag, skulle alarmisterna få spel. Den handlade alltså om en långvarig torka under 1930-talet som orsakade svåra damm-stormar. Särskilt vidrigt var det 1934 och 1936.
    Ett område med Oklahoma i centrum stort som Sverige drabbades. Delar av matjorden blåste ända ut i Atlanten. 100 000-tals människor tvingades lämna sina hemman för att bli gästarbetare för usla löner i Kalifornien under den stora depressionen. Deras jordbruk begravdes av sand.
    En av västvärldens förnämsta litterära prestationer skildrar förloppet, John Steinbecks Vredens druvor.

  22. Ingemar Nordin

    Martin #21,

    Om “Dust Ball” torkan. Var det inte så också att det hela förvärrades av att stora arealer låg i träda, dvs öppen jord? Och att jordbruksregleringar gjorde detta lönsamt för vissa?

  23. Palle136

    Ingemar: Jag tror inte det var svartträdor i sig som ställde till det. Utan en kombination av människa-natur. Dvs Långvarig torka/starka vindar och människans nya möjligheter till djupplöjning och ensidiga grödor som ställde till det. Innan hade präriens jordar haft ett konstant grästäcke som skydd mot både torkan och vinden. (nu kanske en jordiserare bankar mig i huvet men detta är vad jag kunnat läsa mig till i korthet).

  24. Ann L-H

    Slabadang påminde om optimisten Matt Ridley i en annan tråd och stort tack för det!
    ThomasJ #19 – Ja vi har ju direkterfarenhet av denne upphöjde guru som drar fram som en sinnenas sol-och vårare. Hans förmåga att trollbinda en okunnig publik är stor och han kan inte vara omedveten om i vilket intellektuellt bedrägeri han bakar in i sina religiöst inspirerande naturbetraktelser.  Men böckerna säljer och beundrad blir han. En värdig representant för alla de framtidspessimister som enligt Matt Ridley under 200 år har haft ”all the headlines” medan optimisterna visat sig ha haft rätt. En rejäl släng av  ”the turning-point-itis” har han också, den infektion som, enligt Ridley igen, utgör ett stort hinder för mänsklighetens möjligheter att driva sin ”kollektiva problemlösningsmaskin”. 
    AOH – Slemmig Onytta var ordet!
          

  25. Martin

    Nr 22 och 23
    Träda innebär att jorden saknar skyddande växttäcke och kan ha bidragit.
    Djupplöjning har också angetts som en bidragande orsak till katastrofen. Gräsens rötter som tidigare förmått behålla fukten i marken trasades sönder och dog.
    Men torkan var huvudorsaken.

  26. Några intressanta länkar för den som läsa mer om “Tthe Dust Bowl”.
    Först en med många bilder:
    http://altereddimensions.net/earth/DustBowlAndBlackSunday.aspx
    Sedan en som ger en liten annorlunda bild av katastrofen än den gängse:
    http://salempress.com/store/samples/thirties_in_america/thirties_in_america_dust.htm
    Plus: http://www.encyclopedia.com/topic/Dust_Bowl.aspx

  27. Ingemar Nordin

    rutger #26,

    Intressant. Undrar om indianernas skapande av den öppna prärien genom systematisk nedbränning av skog orsakade något som motsvarar dust ball perioden? Sådana stormar som beskrivs i dina länkar under torrperioder i ett förbränt landskap kan ju inte ha varit särskilt behagliga, vare sig för människor eller djur.

    So extensive were the cumulative effects of these modifications that it may be said that the general consequence of the Indian occupation of the New World was to replace forested land with grassland or savanna, or, where the forest persisted, to open it up and free it from underbrush.

    http://en.wikipedia.org/wiki/Native_American_use_of_fire

  28. Palle136 #23
    nu kanske en jordiserare bankar mig i huvet men detta är vad jag kunnat läsa mig till i korthet
    Helt rätt, så jag hoppas du åtminstone har en cykelhjälm på dig när du läser mitt svar. 🙂
    Det här med jorderosionen i USA på trettiotalet har jag kommenterat i en tidigare tråd här på TCS. Tyvärr hittar jag inte denna kommentar nu. För det första, en jord som inte brukas och det bara får växa gräs, ogräs m.m. blir ju automatiskt jordiserad genom alla rötter som växer ner i den och efterhand som dessa dör och bryts ner blir dessa som en tvättsvamp, alltså de kan binda stora mängder fuktighet och en fuktig jord blåser inte iväg lika lätt som en torr.
    Martin #25 skriver: ”Gräsens rötter som tidigare förmått behålla fukten i marken trasades sönder och dog.”, är alltså helt fel, alla rötter som är levande hjälper verkligen inte till att behålla fukten i marken, det är precis tvärt om. All växtlighet förbrukar ju både vatten och näring i jorden, d v s marken/jorden torkas i stället ut!!
    Förutom torkan så berodde jorderosionen också på konstgödseln. Konstgödselns stora nackdel är nämligen att den inte tillför jorden något organiskt material utan utarmar den på detta, och är den då som fallet i USA en sandjord så blåser den lätt bort. En fet lerjord som dessutom innehåller organiskt material blåser inte bort!!

  29. Palle136

    Börje G: Jag misstänkte nog att du skulle se denna tråd. 🙂
    Dock blir en gammal gräsbonde ledsen i ögat när du skriver BARA gräs… gräset ovanför jordytan skyddar ju jorden från avdunstning och fångar dagg och kondens som leds ner i jorden under dygnet. Om man sköter sin betesplanering så mångdubblar man mängden rotmaterial som dör av nere i jorden.(Planten växer upp 2-3 ggr under säsongen, anpassar sitt rotsystem och dödar av rötter när plantan betats). Jag avstår från att gå in på mikroorganismernas roll då det för för långt!
    Har du förresten haft någon kontakt med Fiskars? Jag tycker de är snubblande nära intrång på dina domäner i en del reklamer. 

  30. Palle136 #29
    Att jag skrev ”bara gräs” var inte för att förringa det, tvärtom, gräs är helt fantastiskt och växer nästan överallt på jorden och ger mat till både svenska kor såväl som stora hjordar på den afrikanska savannen. Gräs är verkligen allround och innehåller det mesta som betande djur behöver. Ok, visst skyddar gräset lite mot direkt uttorkning, men att det skulle leda ner dagg och kondens i jorden är nog mer eller mindre ett nollsummespel.
    Jag får nog kolla upp Fiskars lite närmare! De skriver ”New way of digging”, men så himla nytt är det inte, jag har ju hållit på i 33 år nu.

  31. Palle136
    Jag tror att du och många med dig gör en tankemiss när ni tror att växternas ovanjordsdelar skyddar mot uttorkning. Visst skyddar de till en del mot uttorkning men ser du till helheten så är ju detta som en droppe i havet mot den fuktighet som växternas rötter ständigt suger ur jorden. En björk t ex pumpar upp kopiöst stora mängder vatten ur jorden. Varför behöver vi jämt och ständigt vattna i våra trädgårdar när det är varmt? Vill du bibehålla maximal fuktighet i jorden så är ett bra alternativ (förutom t ex plast) att överst placera ett kapillärbrytande grovt gruslager. Gruset har också den fördelen att vid regn släppa igenom detta, vilket marktäckning med organiskt material inte gör utom vid stora regnmängder.

  32. Gunbo

    #5,
    “Er” Gunbo har aldrig “bedyrat att kommunism, fascism och annan totalitär socialism är ett minne blott och aldrig kan ställa till det på samma sätt har sektt tidigare: ‘För att nu har vi ju demokrati och då är folk snälla mot varann … ‘ typ.”
    Det “er” Gunbo skrivit ett antal gånger är att med dagens snabba kommunikationskanaler (Internet m fl) i våra demokratier där yttrandefrihet råder, är risken för kommunism, fascism eller andra totalitära maktövertaganden minimala. Detta har inte ett jota med snällhet att göra!
      

  33. Gunbo, du menar alltså att risken för att Julia Guillard gjort och gör det hon sägs ha gjort och gör är minimala!? Nu när internet finns och även yttrandefrihet, i Australien!?
    Eller menar/hoppas du att om man bara låter bli att rota mer i detta så slutar övergreppen och missbruket just där och nu!? Och med en inrättad Finkelsteinsk mediegranskning så kommer informationskvaliten att höjas, yttrandefriheten stärkas (för ‘kvalitetsyttranden’ alltså) och aldrig nånsin ändamålsglida åt att gå maktens ärenden? Är det så du menar?
    Men jo, du har många ggr klagat över att sådana som håller ett vaksamt öga på (förklädda och krypto-) kommunister, och som vill stävja fascistiska tendenser i dess linda ..
    .. att dessa bara är jobbigt paranoida och inte har ngt att bekymra sig för eller vara vaksamma mot. Att de i stället skall vara snälla och tro väl om både dem som vill åt makten, vad de sen vill göra med den, och på dom anförda goda syftena. Samt att demokratin idag är försäkringen mot utvecklingar där makten flyttar fram sina positioner och försöker stoppa sådant som utmanar och hotar den. Alltid med ‘bara ett litet steg till’!?
    Man skulle kunna tro att du är helt omedveten om vad som pågår i världen och (tex, men inte bara) kring klmatdebatten. Att du aldrig har uppfattat alla dem som menar ‘demokratin inte klarar av att lösa problemen vi nu står inför’ eller att alla dom som sprider ‘desinformation’ skall ses som samhällsfiender osv.
    Nej ledsen Gunbo, min beskrivning av din inställning här är nog helt korrekt, och vad du igen gnäller över är att jag inte använde exakt dina fraser utan mer beskrev andemeningen. Och att jag gjorde det träffande …

  34. Gunbo

    #33,
    “…du menar alltså att risken för att Julia Guillard gjort och gör det hon sägs ha gjort och gör är minimala!? Nu när internet finns och även yttrandefrihet, i Australien!?”
    Gillard är inte den enda politikern i en demokrati som försökt tysta media när ofördelaktiga fakta publiceras. Att min teori om hur dagens demokrati är ett skydd mot totalitärt maktövertagande stämmer, bevisas ju av hur skandalen utvecklats. Gillard kommer garanterat inte att ta makten och införa kommunism i Australien efter detta. Eller du kanske fortfarande tror att det kan ske?

  35. Gunbo, hon sitter redan vid maktens högsta position. Och försöker därifrån hindra sina motståndare, den fria pressen, yttrandefriheten mm. Att hota tidningar och få journalister avskedade är redan totalitärt maktutövande.
    Och som det ter sig har det också (iaf länge) haft effekten att andra heller inte vågar gräva vidare och publicera det eller ställa ‘jobbiga frågor’ …
    Jag hoppas att hon blir bortröstad, men du kan vara alldeles säker på att hon utövade sin makt (långt bortom vad den är till för) just i syfte att inte bli bortröstad. Putin gör och gjorde samma sak ..
    Och vad är det som får dig att tro att Guillard inte skulle villja införa en massa fler reformer som alla drar åt samma och mer totalitära håll, just efter detta? Att hon nu (efter detta?) har insett att hennes socialism är den destruktiv och auktoritär väg som leder landet i fördärvet!?
    Hon kommer förstås inte att kalla det för ‘kommunism’. Tom Lars Ohly slutade att kalla sig det till slut. Men vad  får dig att tro att den sortens maktutopier och -drömmar har utraderats ur de makthungriga politkers sinnen?
    Speciellt när man hela tiden ser att samma sorts folk försöker göra samma sorts ‘lösningar’ bara på nya ‘problem’ för vilka det för tillfället går att få publik uppslutning kring?
    Du tycks på fullt allvar tro att bara landet benämner sig ‘demokrati’ och säger sig ha press- och yttrandefrihet mm så blir samhället vaccinerat. Detta är en farlig missuppfattning.

  36. Gunbo

    #35,
    “Jag hoppas att hon blir bortröstad, men du kan vara alldeles säker på att hon utövade sin makt (långt bortom vad den är till för) just i syfte att inte bli bortröstad. Putin gör och gjorde samma sak ..”
    Ha, haa! Det är stor skillnad mellan Putin och Gillard och framför allt mellan Ryssland och Australien, speciellt när det gäller möjligheten att rösta bort en impopulär politiker!
    Länge leve demokratin!    
     

  37. Palle136
    I en notis från TT 2005 med rubriken ”Trädplantering räddar inte vatten” står det följande:
    Det är fel att satsa på kostsamma trädplanteringar för att lösa världens vattenproblem. De är ofta ineffektiva och tär tvärtom på knappa vattentillgångar. Slutsatsen dras i en brittisk studie som läggs fram vid det årliga vattenforskarmötet i Stockholm i augusti.
    Att plantera träd är en vanlig metod för att öka tillgången på vatten i torkdrabbade utvecklingsländer. Stora skogsprojekt pågår världen över. De bygger på antagandet att mark med skog alltid bevarar och ökar vattentillgången mer än gräsbevuxna marker.
    Enligt forskarnas hård dom minskar trädplanteringarna snarare grundvattenresurserna. U-länderna slösar bort en massa pengar på detta helt i onödan.
    Träd avdunstar mycket vatten och enligt studien avdunstar nederbörden dubbelt så fort i skogsbevuxna områden som i trädlösa marker.” (TT)
    Att komma fram till ovanstående behöver man ju inte ens vara forskare.

  38. Japp Gunbo, Putin har fått hålla på längre, och också lyckats få tyst på fler. Och kan säga att han är demokratiskt vald.
    Men du svarade aldrig på frågan hur du kunde garantera hur Guillard skulle övergett sin kommunistiska vurm av att få bestämma vem som skall få och vem som har att betala samt att få tyst på press och opposition “efter detta”!?
    Numera så är ju metoden att smyga igenom förändringarna i totalitär riktning lite i det tysta ‘bara ett litet steg till’ och ‘för den goda sakens skull’ som ofta sägs vara ngt helt annat.
    Eller kommer du ihåg att Putin på förhand annonserade vad han ville göra och hur? Eller Guillard för den delen?