Vi på KU vill gratulera.
Lennart är en av våra mest uppskattade kommentatorer, genom sin sakkunskap, öppna sinne, rakryggdhet, humor och typiskt sardoniska texter, med ibland flera nivåer av ”understatements”.
Den som vill läsa om Lennarts bakgrund har på Wikipedia en bra version på engelska och en kortare på svenska.
Det passar kanske väl i dagens sammanhang att återge ett klipp ur ”Resan till Luggnagg” han sände mig via email för några veckor sedan:
Struldbrug
In Jonathan Swift’s novel Gulliver’s Travels, the name struldbrug is
given to those humans in the nation of Luggnagg who are born seemingly
normal, but are in fact immortal. However, although struldbrugs do not
die, they do nonetheless continue aging. Swift’s work depicts the evil
of immortality without eternal youth.
They are easily recognized by a red dot above their left eyebrow. They
are normal human beings until they reach the age of thirty, at which
time they become dejected. Upon reaching the age of eighty they become
legally dead, and suffer from many ailments including the loss of
eyesight and the loss of hair.
Struldbrugs were forbidden to own property:
As soon as they have completed the term of eighty years, they are looked
on as dead in law; their heirs immediately succeed to their estates;
only a small pittance is reserved for their support; and the poor ones
are maintained at the public charge. After that period, they are held
incapable of any employment of trust or profit; they cannot purchase
lands, or take leases; neither are they allowed to be witnesses in any
cause, either civil or criminal, not even for the decision of meers
(metes) and bounds.
Because:
Otherwise, as avarice is the necessary consequence of old age, those
immortals would in time become proprietors of the whole nation, and
engross the civil power, which, for want of abilities to manage, must
end in the ruin of the public.
Professor emeritus i Fysikalisk Kemi vid KTH. Klimatdebattör sedan 2003.
En hjärtlig gratulation framföres tacksamt. Tack för många vederkvickande inlägg och kommentarer som visar att klimatvetenskapen ännu inte är till 100% korrupt! Vi behöver eldsjälarna.
Kommentar borttagen – pga innehåll och fegt fejkad emailadress
Man får gratulera Lennart Bengtsson! Jag bifogar ett bildspel av Bengtsson från året då han fyllde 75, som nostalgisk återblick. Denna presentation tycker jag speglar den förändring som Bengtsson genomgått på senare år, då det gäller synen på forskningens slutsatser på klimatområdet. Håll till godo!
http://www.issibern.ch/~bengtsson/pdf/Uppsala%20Carbon%20and%20Energy.pdf
Ha en bra dag, Lennart!
Och den som vill lyssna på verkliga klimatexperter kan avnjuta paret Obama/Attenborough på bästa sändningstid i kväll kl 19 på SVT2
Tänk om SVT kunde släppa fram Lennart istället…
Irrelevant och oförskämd kommentar borttagen. emailadressen såg klart fejkad ut -skickar mer dit då
Ingenting är ”fejk” med min epostadress! Varför ljuger du att den skulle vara fejkad? Du är välkommen att använda den om du vill.
Gratulerar på 80-årsdagen!
Grattis Lennart! Juli är en bra månad att fylla år i.
Dina djupa kunskaper om klimatet tas tacksamt emot på denna blogg. Och en vacker dag så skall vi nog kunna övertyga dig om att solen inte bara är en konstant lysande lampa utan också påverkar vårt klimat här på jorden med sina små variationer i solcyklerna 🙂
Tack för all kunskap som du delar med dig av.
Att du anser att det finns en energiobalans på 0,4 W måste man förlåta dig en sådan här het dag. Och vem vet, du kanske har rätt.
Gott Nytt År !
Grattis Lennart,
jag nstämmer med Iingemar om att juli är en trevlig månad att fylla år.
Jag vill också passa på att tacka Gunnar K för en intressant länk. Eftersom jag aldrig vill uttala mig om hu andra tänker så nöjer jag mig med att glädja mig åt att Lennart tycker att det är värt att kommentera på vår blogg.
Jag såg också i länken att det finns en del sifferuppgifter som jag inte alla tror på rakt av.
Om det sedan är som Gunnar K tror, d.v.s. att Lennarts syn på klimatfrågan ändrats under senare år så skulle min enda kommentar vara att i så fall har Lennart tagit intryck av att modellerna stämmer allt sämre med vad som hänt – medan Gunnar K’s uppfattning tycks vara gjuten i sten.
Lennart visar att att ett intellekt kan vara rörligt länge medan Gunnars kommentarer visar att det nog är svårare för en politiker att tänka själv – man skulle ju rent av kunna hamna utanför partilinjen.
Lennart B., 80år är det nya 60 eller så har vi lärt från vanligtvis välunderrättat håll dvs Media. Hur det nu är med den saken så hoppas jag att de 80 inte tynger på annat sätt än genom de insikter och den klokskap som vi alla får en släng av via KU och Antropocene och det är jag innerligt tacksam för.
Många varma gratulationer från Bohuslän i sin finaste skrud och
Ann
Grattis Lennart B
Nu är det jordens rotation kring solen som gör dig till 80
Hade vi valt andra perioder tex 60 årscykeln så hade du blivit 1,5!
http://appinsys.com/globalwarming/SixtyYearCycle.htm
#11 forts -rättning
(80=1,33*60)
1,33 såklart-skyller på värmen!
Grattis Lennart Bengtsson! Hoppas att solen lyser extra fint över dig idag. 🙂
Man får gratulera !!
Hoppas en annan kommer så långt.
Grattis Lennart!
Är det inte rätt typiskt att en klimatforskare blir allt mer skeptisk med åren? Under den aktiva karriären kostar det väl anslag och kanske hela karriären att vara skeptisk?
Jag instämmer med emfas i gratulationerna!
Minns speciellt Lennarts uttalande att
”Om inte meteorologerna talat om det, hade ingen märkt av den globala uppvärmningen”.
Hur var uttalande i original, och var finns det egentligen?
Grattis Lennart,
Tack för att Du har tagit på Dig den otacksamma plikten att som internationell klimatprofessor emeritus och KVA-medlem ge oss andra här i landet en sakkunnig kritisk inblick i klimatvetenskap och klimatpolitik.
Pehr #17 Eftersom du respekterar Lennarts kunskap tycker jag du skall ta till dig vad han skriver om kolcykeln i dokumentet som länkas till i #3:
Vad händer med ett plötsligt tillskott av koldioxid?
• En reduktion på en kortare tid där 50% assimileras av vegetation och hav inom ca. 30 år
• En medellång tid där 25% assimileras inom 200 – 500 år
• En mycket lång tidsskala på åtskilliga tusentals år inom vilken övriga 15% assimileras.
• Ca. 10% stannar kvar ytterligare i många hundratusentals år.
Gunnar Kjelldahl #3,
Jag anser att du har fel om Lennart Bengtssons utveckling och att han skulle ha ändrat sin klimatvetenskapliga syn i någon större grad. Jag har följt Lennarts föredrag och vetenskapliga artiklar med intresse sedan år 2010 då han höll ett uppskattat föredrag på ett IVA-seminarium som jag besökte. Jag anser att Lennarts syn på klimatvetenskapen och kanske också klimatpolitiken är i huvudsakerna desamma då som nu.
Den klimatvetenskapliga utvecklingen under senare år med alla dessa studier av klimatkänsligheten som visar på ett lägre klimatkänslighetsintervall än det som FNs klimatpanel har haft i sina rapporter nästan oförändrat i flera decennier anser jag har stärkt den syn som Lennart förmedlade med sitt föredrag år 2010.
Grattis Lennart
Sjunger med i lovsånger om din kunskap, integritet och ”wit”.
Jag har läst den här bloggen några år, och dina inlägg Lennart B har verkligen varit intressanta, hoppas att du hänger med några år till. Ser att Thomas P också vill ”gratta” dig, men på sitt eget speciella sätt, hans empatiska förmåga är tyvärr inte hans bästa gren.
GRATTIS!
Skönt med ärliga människor inom den sk klimatvetenskapen.
Du behövs verkligen!
Stort grattis Lennart och tack för ett bra samarbete!
Thomas #18,
Jag har läst vad FNs klimatpanel skriver om kolcykeln i sina vetenskapliga rapporter. Lennart återger givetvis de data som förmedlas av dessa rapporter.
Min åsikt, baserad på den granskning av kolcykelforskning som jag har gjort på grund av mitt intresse för klimatfrågan, är att osäkerheten i dessa siffror är mycket stor. Det finns enkla modeller av kolcykeln, mindre kända men baserade på ett sunt vetenskapligt tänkande, som stämmer väl överens med observerade data och som tyder på ett snabbare upptag av koldioxid i oceanen. Detta leder till motsägelser inom kolcykelvetenskapen med olika typer av modeller som ger olika resultat i detta avseende. Så jag anser att vår vetenskapliga förståelse av kolcykeln än så länge är nog så ofullständig.
Av intresse i sammanhanget är frågan vad som händer med den saknade värmen, den värme som skulle ha bidragit till en snabbare uppvärmning än den som man faktiskt sett. Det anses ju av många klimatforskare att klimatmodellerna inte har med de processer som för ned denna värme i havet. Värmen förs i så fall alltså ned i oceanen snabbare än man räknat fram med klimatmodellerna. Men enligt grundläggande principer innebär detta att också koldioxiden måste föras ner snabbare i havet än vad man räknat fram med de avancerade klimatmodellerna med kolcykel.
Men även de siffror som Lennart förmedlar innebär att upptaget av koldioxid i oceanen får betydande effekter. Isaac Held har diskuterat detta i ett blogginlägg:
http://www.gfdl.noaa.gov/blog/isaac-held/2012/02/13/23-cumulative-emissions/
Som du kan se om du läser ordentligt så påpekar även Held att värmetransporten och koldioxidtransporten ned i havet hänger ihop. Om den ena ändras så ändras också den andra.
Men framförallt visar Held att koldioxidupptaget när emissionerna har upphört kompenserar för den globala temperaturökning som man annars skulle få om man i stället höll koldioxidhalten konstant. Denna temperaturökning beror på den långsamma uppvärmningen av djuphavet men kompensationen beror på att koldioxidhalten minskar så växthusgasernas temperaturhöjningseffekt minskar. Så när emissionerna upphör så blir temperaturen konstant. Held påpekar också att detta innebär att vilken temperaturökning vi får i framtiden därför alltid kommer att bero endast på de framtida emissionerna.
Detta är i sin tur enligt Held ett starkt argument för att TCR (Transient Climate Response) eller den transienta klimatkänsligheten (som är lägre än den gängse jämviktsklimatkänsligheten) är den klimatkänslighet som i första hand bestämmer vilken global temperaturökning vi kommer att få på grund av våra växthusgasemissioner.
Thomas P drar sig inte för att förstöra tråden som finns till för att gratulera Lennart B på hans 80-årsdag. Fy f-n säger jag bara, har du ingen skam i kroppen. Eller är det så att du har betalt per ord, i så fall har du tjänat bra idag. Men förstår att det är jobbigt för dig att jämföras med Lennart B, han håller till i elitserien och där finns definitivt inte du. Du håller i bästa fall till i reservserien.
Grattis Lennart!!!
#9 Sten
Nejdå, min uppfattning är inte ”gjuten i sten”, Sten. den har tvärtom förändrats dramatiskt, i takt med den allt mer övertygande forskning som kommit efterhand.
1980 var jag aktiv i Folkkampanjen mot kärnkraft, och röstade i folkomröstningen för Linje 3:s snabbavveckling, och där ersättningen skulle vara kolkraft, den s.k. ”Kolparentesen”. Det skulle jag ALDRIG gjort i dag, med det oerhör robusta vetenskapliga underlag vi nu har.
Bengtsson har ändrat sin profilering betydligt de senaste åren, vilket jag tycker min länk tydligt visar, men han har gått åt andra hållet, dvs från vetenskapen och mot förnekelserörelsen.
#15 Lars Kamel
Menar Lars att Lennart Bengtsson inte skulle varit oberoende, utan varit ”köpt” av etablissemanget under sina aktiva år? Det var ett ganska grovt påhopp, tillika på hans födelsedag. Jag tror inte att varken Bengtsson eller någon annan seriös forskare sålt sin vetenskapliga heder. Sådana avfällingar torde vara oerhört sällsynta i länder där den offentligt finansierade forskningens oberoende är skyddad i lag.
#17 Pehr
Eftersom Bengtssons medlemskap i Kungliga Vetenskapsakademien ofta dyker upp som förstärkning av hans vetenskapliga status, så förtjänar det att påpekas att KVA:s övriga ledamöter uppenbarligen inte tagit till sig Bengtssons nuvarande ställningstaganden då det gäller klimatförändringarna och dess orsaker. Läs gärna deras rapporter i ämnet!
Jag missade att bifoga länken från KVA:s senaste!
http://www.kva.se/globalassets/vetenskap_samhallet/miljo_klimat/uttalanden/akademiuttalande_klimatuttalande_final_150410.pdf
Kommentar borttagen
Vad jag förstår tvekar Lennart B inte om den globala uppvärmningen eller att den väsentligen är en följd av våra fossila utsläpp. Vad uppvärmningen beträffar angav han nyligen den till ca 0,2 C per decennium över land och ca 0,1 C över hav och beträffande de fossila utsläppen brukar han säga att de är något vi så småningom mäster ta oss an.
Jag tycker vi redan nu bör medvetet verka för utsläppsbegränsningar men försiktigt och jag menar att ca 0,1 C per decennium är mycket kanske tom historiskt unikt men det beror mycket på vad som händer de närmaste 100 åren.
Grattis Lennart B, håll oss uppdaterade även i fortsättningen.
Gunnar Kjelldahl #30
Kommentar till Din länk: http://claesjohnson.blogspot.se/2015/04/analys-av-kvas-uttalande-om-den.html
Vassego.
Gunnar #17,
Jag har givetvis läst KVAs uttalande och som jag har förstått det av Lennart Bengtsson själv så har han medverkat till utformningen av detta. I mer gröna kretsar anser man för övrigt att KVAs uttalande är för ljumt, och det lär till och med vara så enligt vad som nått mig att man anser att detta beror på Lennarts påverkan.
Jag anser inte att KVAs uttalande avviker särskilt mycket från Lennart Bengtssons syn på klimatvetenskapen. Här är ett exempel från uttalandet som jag känner igen från vad Lennart brukar skriva i sina kommentarer här. Lägg även märke till den av mig betonade meningen:
Som du vet är klimatprofessor Henning Rohde KVA-uttalandets huvudförfattare. Henning Rohde har för inte så länge sedan (jan 2013) skrivit en debattartikel i DN tillsammans med Lennart Bengtsson och klimatprofessorerna Deliang Chen och Marie-José Gaillard, vilka också är KVA-ledamöter:
http://www.dn.se/debatt/misstolkad-klimatrapport-hotar-forskares-trovardighet/
#34
Jasså… Koncentrationen av växthusgaser har ökat med 75% sen 1800- talet, enligt experternas artikel.
Det tror jag inte en sekund på.
Grattis LB, fint att du orkar vara pigg och aktiv till glädje för oss andra.
Alienna 35 int’ jag med. Tydligen blivit tyrkfel.
#35, #36,
Författarna har skrivit följande i DN-artikeln:
För att förstår vad de menar måste man känna till begreppet ekvivalent koldioxidhalt. Detta är den halt koldioxid som har samma effekt på jordens energibalans som alla växthusgaser tillsammans, dvs. idag koldioxid ca 400 ppm plus halter av metan, kvävedioxid med flera. Denna ekvivalenta koldioxidhalt är idag ca 490 ppm alltså motsvarande att koldioxidhalten ökat ca 75% från en förindustriell halt som man anser varit 280 ppm.
Så detta är inget tryckfel. Författarna ville helt enkelt ge en korrekt siffra på hur mycket jordens energibalans har påverkats av ökade växthusgashalter i atmosfären.
#37
Det står bevisligen ”koncentrationen av koldioxid, tillsammans med andra växthusgaser”. Och då är det väl det som står, och ingenting annat… Annars skulle det ju stå ngt annat.
Och det är vad som faktiskt står där, som folk läser – och tror på, eftersom det är ”auktoriteter” som säger det – och då är det så.
Pff…. 😉
Alienna #38,
Uttrycket ”koncentrationen av koldioxid, tillsammans med andra växthusgaser” har använts som beteckning för ekvivalent koldioxidhalt. Att de anger ökning av cirka 75% säger åtminstone för min del att det är ekvivalent koldioxidhalt de talar om. För övrigt så har jag ett svagt minne av att Lennart Bengtsson redan har förklarat detta här i samband med att artikeln publicerades.
Här kan man läsa mer om ekvivalent koldioxidhalt:
http://www.esrl.noaa.gov/gmd/aggi/aggi.html
Där finns denna graf där koldioxidhalt och ekvivalent koldioxidhalt jämförs:
http://www.esrl.noaa.gov/gmd/aggi/aggi.fig5_med.png
#39
Artikeln finns i dn – som riktar sig till allmänheten. Allmänheten är inte obekant med det vedertagna svenska språket. I det svenska språket definieras ”koncentration” som – relativ mängd (substans).
That’s it!
Alienna #40,
Det verkar som vi i alla fall kan enas om att de 75% inte var ett tryckfel.
Jag tror man kan lära sig av vår diskussion att man skall vara försiktig med att försöka skriva om ett fackmannabegrepp som ekvivalent koldioxid i en debattartikel i dagspressen. Uppenbarligen har den formulering författarna valt lett till en massa missförstånd.
Å andra sidan var ju detta i DN där jag gissar att läsarna är smartare än genomsnittet, jag är ju själv prenumerant 🙂
Alienna,
Det är inte koncentrationen som ökat TILL 75% utan växthusgaserna har ökat MED 75%. Räkna ut vad en ökning från 280 ppm till 490 ppm är.
Korrigering till min #42.
Sista meningen ska vara: Räkna ut vad en ökning från 280 ppm till 490 ppm är i procent.
#41, Är man det minsta lilla smart, så vet man att det kommer leda till ”missförstånd”…
Att inte välja en korrekt formulering, så att folk ’missförstår rätt’ – skall jag kalla ”KVA-smart”.
#42, Jag har inte skrivit TILl. Jag har skrivit MED. Och när slutade H2O vara en ’växthusgas’?
Alienna #44, rolig liten munhuggning det här 🙂
Vi är i alla fall överens om att en sådan formulering kan leda till ”missförstånd”. Så vi båda är åtminstone ”det minsta lilla smarta” och det får vi väl vara tacksamma för 🙂
Håller fortfarande med Alienna. jag föreslog tryckfel för att rädda artikelförfattaren, men ok inget tryckfel ren idioti istället. Eller, svenska folket är väl så välskolat att alla ” ….. förstår vad de menar måste man känna till begreppet ekvivalent koldioxidhalt.”
Gunbo, Pehr, författarna skrev: ”Sedan 1800-talet har koncentrationen av koldioxid, tillsammans med andra växthusgaser, ökat med cirka 75 procent.” Lägg märke till ”tillsammans med andra” . Märk också att dom glömt diväteoxiden eller så är 75% åt fanders fortfarande. Dessutom, varför talar dom om ”sedan 1800-talet”? IPCC räknar från industrialiseringens början alltså 1750-talet.
Räknat på annat sätt: Växthusgaserna är 0,1% av atmosfären (vattenångan inte medräknad?) Var växthusgaserna vid 1800-talets slut 0,05%? Vem vet?
PS. det där med ekvivalenter är en aning förvirrande för mig. När ingen vet CO2:s inverkan så hur kan man bestämma ekvivalenter av CO2?
#45
För att veta att folk tolkar ordet ”koncentration”, som om det skulle betyda koncentration – behöver man inte vara nån Einstein för att begripa.
Man behöver inte heller vara nån Einstein för att begripa att även författarna begrep det…
Och folk ”vet” att H2O är en av växthusgaserna… Så naturligtvis ”missförstår” dom när det skrivs om växthusgaser, och tror att H2O är inräknat. KVA-smart…
(C)enterpartisten är här med sina vanföreställningar igen. Bland annat ser han han nu alltmer övertygande forskning (som stöd för CAGW), fastän forskningen i den riktiga världen alltmer övertygande visar att koldioxidutsläppens klimatpåverkan är väldigt liten.
Tidigare har han till exempel sett konspirationsteorier i nästan allt som klimathotsskeptiker skriver.
Från en psykiskt frisk person, hade jag sett det som en förolämpning att jag anklagas för att ha påstått att Lennart Bengtsson skulle ha varit köpt någon gång. Men (C)enterpartisten är inte psykiskt frisk. Vilket i och för sig inte är något expertutlåtande, eftersom jag inte är någon expert på området. Jag tycker ändå att tecknen är tydliga.
Kan ingen förmå honom att söka hjälp för sin vanföreställningar och sin oförmåga att hålla isär fantasi och verklighet?
Guy #46,
För mig är det helt klart vad det handlar om genom att titta på följande diagram:
http://www.esrl.noaa.gov/gmd/aggi/aggi.fig5_med.png
Diagrammet kommer härifrån:
http://www.esrl.noaa.gov/gmd/aggi/aggi.html
Enligt definitionen av en växthusgas (GHG=GreenHouse Gas eller WMGHG=Well Mixed GHG) så är vattenånga inte en växthusgas. Den är visserligen den gas som absorberar mest värmestrålning men eftersom dess halt varierar så mycket i tid och rum så skiljer den sig väsentligt från växthusgaserna och behandlas därför på annat sätt enligt teorin. Man får läsa på om atmosfärfysik för att komma in i hur detta fungerar.
Om du sätter dig in i detta ämne så är jag övertygad om att du kommer att förstå detta på samma sätt som jag gör. Det är inga större konstigheter.
Guy #46,
Om du vill läsa på om atmosfärfysik så kan jag rekommendera denna bok där kapitel 8 behandlar teorin för hur atmosfären påverkas av ökade välomblandade växthusgaser (WMGHG):
An Introduction to Atmospheric Physics
av David G. Andrews
POCKET, Engelska, 2010
http://www.adlibris.com/se/bok/an-introduction-to-atmospheric-physics-9780521693189
Lars K #48,
Apropå vår centerpartist så kan kanske Lotta Grönings drapa i Expressen ge en viss förståelse för hur han och hans partikollegor fungerar:
http://www.expressen.se/kronikorer/lotta-groning/riksdagspartierna-har-tagit-timeout/
”Bristen på kompetens inom politikerkåren märks tydligt när det gäller landets utveckling och långsiktiga strategi. När kompetensen saknas kommer inte långsiktiga strategier. Politikeryrket har blivit en karriärstege som i första hand handlar om makt. Det innebär att en långsiktig politik handlar om att vinna nästa val. Det näst viktigaste målet är nästa budget.”
Det handlar alltså inte om klimatvetenskaplig kompetens utan om att ligga väl till hos sina partikollegor så att man placeras högt på partilistorna och kan bli omvald nästa gång. Kanske ger varje inlägg här på KU en liten stjärna i Gunnar Kjs parti-CV.
Guy #46
Svar till ditt PS:
Om något inte går, så går det inte. Men man kan ju låtsas att det går…
Verkligen skön debattnivå här på bloggen i dagarna. Kenneth vill fängsla oliktänkande för landsförräderi medan Lars Kamél i sann sovjetisk anda istället anklagar dem för att vara mentalsjuka och i behov av vård.
Vilken tur att du Thomas P är så flitig här, som en motvikt till den låga debattnivå som finns här på bloggen.
Pehr B 50
Tack för förslaget men nej tack jag har inte tänkt köpa boken. Jag har tillräckligt besvär med helt vanlig fysik utan att behöva blanda in atmosfärfysik. Jag är nämligen inte lika upplyst och skolad som du.
Du kunde ju i korta drag berätta om kapitel 8 där det står hur mycket CO2 påverkar temperaturen så jag får CO2 ekvivalenten.
Guy #55,
Den ekvivalenta koldioxidhalten är den tänkta koldioxidhalt som ger samma ändring i jordens energibalans i W/m2 som alla de väl omblandade växthusgaserna ger tillsammans.
Den ekvivalenta koldioxidhalten beräknas på följande sätt enligt denna webbsida:
http://www.esrl.noaa.gov/gmd/aggi/aggi.html
Beräkna med hjälp av formlerna i Table 1 ”radiative forcing” ΔF W/m2 för var och en av de väl omblandade växthusgasren.
Summera alla ΔF till ett totalvärde ΔFt.
Beräkna med hjälp av första formeln för koldioxid vilken koncentration som motsvarar detta ΔFt-värde. Detta är den ekvivalenta koldioxidkoncentrationen.
Beräknade värden på ΔF, ΔFt och ekvivalent koldioxidhalt finns i Table 2.
För år 2014 ser vi ΔF för alla växthusgaserna samt ΔFt=2,936 W/m2 i nedersta raden. Vi skall då räkna ut ekvivalenta koldioxidhalten genom att använda den första formeln från Table 1 som är för koldioxid:
ΔFt=5,35 ln(C/C0) där C då är ekvivalenta koldioxidhalten och C0=koldioxidhalt år 1750=278 ppm.
Detta ger ln(C/C0)=2,936/5,35=0,5488; C/C0=1,7311; C=278*1,7311=481 ppm.
Den ekvivalenta koldioxidhalten för 2014 var alltså 481 ppm vilket står till höger om den totala forcingen 2,936 i Table 2 på sista raden.
Pehr B # 56
Tack för att du tog dig tid att försöka förklara. Möjligen räcker inte min kunskap till och dessutom talar vi kanhända en aning förbi varann?
Artikeln i DN, som du hänvisar till och NOAA:s beskrivning av växthusgasindex passar inte ihop om man skall vara noga, vilket man borde vara i vetenskapliga sammanhang.
NOAA:s AGGI säger: This longer-term view shows how increases in greenhouse gas concentrations over the past 60 years (since 1950) have accounted for three-fourths (75%) of the total increase in the AGGI over the past 260 years.
DN säger: Sedan 1800-talet har koncentrationen av koldioxid, tillsammans med andra växthusgaser, ökat med cirka 75 procent.
I fallet DN var det stora problemet hur ’vanligt’ folk uppfattar texten. Troligen blir det fel, så och för mig.
Redan en sådan sak som ”Sedan 1800-talet…” som jag uppfattar som från slutet av 1800-talet medan en annan kan se det som från 1800-talets början. Kanske någon språkvetare kan skilja åt betydelsen?
NOAA: ” Increases in the abundance of atmospheric greenhouse gases since the industrial revolution are mainly the result of human activity and are largely responsible for the observed increases in global temperature [IPCC 2013].”
Det har har varit ofta på tapeten här på bloggen. ”mainly result of human activity..” osv.
NOAA fortsätter med: ”Because it is based on the observed amounts of long-lived greenhouse gases in the atmosphere, this index contains relatively little uncertainty.”
Jag kan ha uppfattat det fel, men är inte olika växthusgasers livslängd olika plus att den ”välblandade mixen” är tidvis mycket olika mixad?
Vattenångan är helt lämnad utanför (för att öka ’precisionen?). Enligt en hypotes skall vattenångan öka med ökad CO”-halt. Något stöd för den hypåtesen finns inte utom antagandet att ökad temperatur ökar avdunstningen osv, Helt klart ett cirkelbevis om man ids gå hela vägen runt.
Bristen på noggrannhet och samstämmighet gör att jag är skeptisk till resultatet.
Pehr B
Det låter på dig som om du försöker försvara det (medvetet?) försåtligt skrivna ”Sedan 1800-talet har koncentrationen av koldioxid, tillsammans med andra växthusgaser, ökat med cirka 75 procent”
Dels genom att införa (åberopa) en annan definition av växthusgas (nämligen WMGHG) och samtidigt bortdefiniera den viktigaste växthusgasen som en sådan. Och därefter genom att mena att ’koncentration’ egentligen betyder ngt väldigt annat, nämligen (omräknat till en helt godtyckligt vald annan ’basenhet’ som:) ’koldioxidekvivalenter’ vilken alltså skulle kunna bestämmas genom att addera sk ’forcings’ också från alla övriga växthusgaser (men ej vattenånga) för att ge ett sådant jämförelsetal!?
Är det rätt uppfattat?
För det är iaf inte vad som står att läsa i DN-länken. Jag är medveten om att ifall man vill spela ned klimatalarmismen så är det retoriskt bra att säga att sk ’forcing’ har ökat med motsv en 75%-ig koldioxidökning samtidigt som temperaturen inte alls rört sig, men det är ändå väldigt vårdslöst uttryckt.
Dessutom måste jag än en gång understryka att föreställningen om att dessa forcings oproblematiskt skulle kunna adderas så som du antyder (och brukligt är) är ofysikalisk, tom flera ggr om. De är dels inte additiva genom den logaritimiska (beräknade) effekten, men ffa är inte additiva genom att de inte tillför någon energi alls, utan bara sprider/reflekterar befintlig IR.
Jag menar dessutom att sådana siffror blir nästintill meningslösa för att beskriva ngn ekvivalent effekt med en samtidigt närvarande (och mycket mer varierande) halt av den starkaste växthusgasen H20 som ju genomgående överlappar deras absorbtionsband.
Guy [57]; ”Vattenångan är helt lämnad utanför…..”. Jag håller med. Varför är alltid vattenångans betydelse underordnad CO2? Vattenångans uppvärmning kan knappast vara beroende av CO2, eftersom vattenångan i sig har en betydande absorptionsförmåga. Häri ligger en stor svaghet i hävdandet av CO2`s dominans vid luftens uppvärmning. Det finns ingenstans visat att dess effekt utöver vattenångan är så betydande, att den kan sägas ensamt driva klimatet. Denna anomali kräver en strikt bevisföring och inte bara ett påstående om att så och så många tror att CO2 måste vara orsaken till 1900-talets uppvärmning. Denna förklaring är inte vetenskapligt grundad, utan bygger enbart på tro.
#59
Om man inte bortser från vattenångan (verkligheten), går det ju inte att tota ihop något att skrämmas med. Enkelt.
Björn, Guy, Alienna m fl,
Vad är det som är så svårt att förstå ang. vattenånga? Pehr B skrev ju i #49:
”Enligt definitionen av en växthusgas (GHG=GreenHouse Gas eller WMGHG=Well Mixed GHG) så är vattenånga inte en växthusgas. Den är visserligen den gas som absorberar mest värmestrålning men eftersom dess halt varierar så mycket i tid och rum så skiljer den sig väsentligt från växthusgaserna och behandlas därför på annat sätt enligt teorin.”
Vattenånga är alltså en KORTLIVAD växhusgas och ackumuleras inte i atmosfären. Den är heller inte välblandad utan halten varierar från nästan inget över öknar till mycket över tropiska områden och hav. Den har inte ökat nämnvärt globalt heller. Därför är den inte räknad som en växthusgas i samma mening som koldioxid, metan och ett antal mindre gaser. De däremot ökar, är långlivade och ackumuleras i atmosfären och, enligt växthusteorin, är de därför en ”forcing” som påverkar temperaturen. Exakt hur mycket är ju öppet för spekulationer.
Björn #59,
”Det finns ingenstans visat att dess effekt utöver vattenångan är så betydande, att den kan sägas ensamt driva klimatet.”
Finns det någon seriös forskare som påstår att CO2 ensamt driver klimatet?
Gunbo,
I varje given stund är gaskoncentrationen vad den nu råkar vara – oberoende av hur långlivade de är.
På samma vis som antalet (koncentrationen) personer i ett rum inte är avhängigt den ålder var och en av personerna kommer att uppnå.
Jag tycker det är dax för de som anser att CO2 har en ej logaritmisk påverkan på temperaturen varför Jorden inte brann upp när Jorden hade 4000 ppm CO2 i atmosfären +(PLUS).
Att inte ha med vattenångan samt endast ha positiva forcings anser jag vara helt uppåt väggarna. Fråga dig själv. Skulle jag var i livet idag om allt och alla påverkan på klimatet enbart hade positiva forcings. Jag misstänker att du kommer rodna när du tänker på det.
”Jag tycker det är dax för de som anser att CO2 har en ej logaritmisk påverkan på temperaturen varför Jorden inte brann upp när Jorden hade 4000 ppm CO2 i atmosfären +(PLUS).”
Att förklara sig menar jag. Ibland blir jag så upprörd över det som skrivs.
Gunbo 61
Att döma av vissa kartor över CO2 koncentrationer jag sett är inte heller CO2 jämt fördelad över jorden. I fråga om längvarighet så är frågan relativ. Metan lär övergå i CO2 på ganska kort tid. CO2 sugs upp av kolsänkor och kallt hav och återges igen dvs cirkulerar. Vattenånga bildas och försvinner på liknande sätt. Observera att andelen vattenånga, jämfört med ’växthusgaser’, är stor och har följdaktligen mölighet att påverka temperaturen både positivt och negativt. Fult sagt är CO2 i jämförelse en myggas fjärt i sahara.
Guy #66,
”Att döma av vissa kartor över CO2 koncentrationer jag sett är inte heller CO2 jämt fördelad över jorden.”
Det beror ju på vilken höjd man mäter CO2. På Mauna Loa är det på 3,4 km höjd. Närmare marken kan halten variera väldigt.
”Metan lär övergå i CO2 på ganska kort tid.”
Ca 10 år.
”CO2 sugs upp av kolsänkor och kallt hav och återges igen dvs cirkulerar.”
Helt rätt! Men trots det ökar CO2-halten i förvånansvärt jämn takt, vilket inte vattenångan gör
Gunbo, vad är det som är så svårt att förstå!?
Vattenånga slutar inte att vara en växthusgas bara för att någon finurligt ’definierar’ en ny version av ’växthusgaser’ såsom växthusgaser men inte längre vattenånga. Inte ens om man gör det ackompanjerat av ett namnbyte.
Så enkelt är det helt enkelt.
För övrigt är även den nya varianten missvisande liksom försök att ’argumentera’ detta språkbruk:
Dessa ’långlivade välblandade växthusgasers’ sk forcing är nämligen alls inte vare sig ’välblandad’ eller ’långlivad’ utan denna (utöver sin ngt problematiska definition, e #58) är helt och hållet beroende av just den kortlivade och icke välblandade vattenångans halt vid varje tillfälle.
Ha den logaritmiskt avtagande effekten (av var och en av dessa tagen för sig, och allt annat lika) i åtanke, och tänk som så:
Om vattenhalten är noll (helt torr luft) och CO2-halten dubblas, så kallas detta en ’forcing’ som motsvarar 3.7 extra W/m2 som sägs kunna värma atmosfären med motsv ~1 C. Men säg att vattenhalten är 100% RH och atmosfären då är väsentligen helt ogenomskinlig för IR. Att då öka CO2 halten ger ingen märkbar effekt alls på den sk ’energibalansen’.
Ergo dessa sk ’forcings’ från så kallat ’långlivade välblandade växthusgasers’ är på intet sätt några konstanter som dessutom skulle kunna adderas för att bestämma hur många procent någon total ’växthuseffefekt’ skulle ha stigit sedan 1800-talet.
Guy #66, dessa variationer i CO2-halt är i ärlighetens namn ganska långa. ’Välbandad’ får nog anses vara en helt adekvat beskrivning i sammanhanget.
Mats G #64,
”Att inte ha med vattenångan samt endast ha positiva forcings anser jag vara helt uppåt väggarna.”
Jag tror att du liksom många andra glömmer varför man mäter halterna och bedömer forcingen. Det är ju för att den globala medeltemperaturen stigit de senaste 100 åren. Man vill ta reda på varför. Man kollar vad som förändrats och som kan vara orsaken.
Solens instrålning, TSI, har inte förändrats, halten vattenånga har inte heller nämnvärt förändrats men däremot har de övriga växthusgaserna ökat. Det man inte har full koll på är vilken roll molnen spelat och inte heller hur solens aktivitet, frånsett TSI, påverkar temperaturuppgången. Men att man inte inkluderar vattenångan som forcing är ju logiskt eftersom den är mer eller mindre konstant. Den spelar ingen roll om den inte ökar kraftigt.
Mats #64 ”Jag tycker det är dax för de som anser att CO2 har en ej logaritmisk påverkan på temperaturen varför Jorden inte brann upp när Jorden hade 4000 ppm CO2 i atmosfären ”
Kan du ge något exempel på vem du syftar på här? Helst någon på bloggen som har chans att läsa ditt inlägg och besvara det.
”Att inte ha med vattenångan samt endast ha positiva forcings anser jag vara helt uppåt väggarna.”
Vattenånga är naturligtvis med i alla klimatberäkningar, annars får man uppåt väggarna fel svar. Det vore en kul uppgift att testa att köra en GCM med en helt torr jord men annars samma atmosfär och se vad man får. Däremot räknas inte vattenånga som en långlivad växthusgas.
70
Gunbo
Om nu vattenångan är konstant så kan jag köpa det argumentet. Jag är inte helt säker att det är riktigt riktigt. Jag får kolla upp det lite mer.
I din värd är solen konstant. I min värld är solen så gott som konstant.
Vi har två konstanta värden de kan uteslutas.
CO2 ökar temperaturen ökar men i trappsteg medan C02 ökar konstant.
OK, det är detta data vi känner till och har. I Guess, det är det som avgör att du tror på detta klimathot. Vi vet inte bättre och då drar vi denna slutsats.
OK(nr2).
Blir det något aha upplevelse för dig om du får reda på att Jorden har haft 4000 ppm CO2 i atmosfären i dess historia. Och det fanns levande varelser här då. Falsifierar inte det klimathotet?
eller blockerar du ut sådan information?
Det innebär att det är någon annan kraft som är ansvarig för temperaturökningen.
Min egen hypotes är att det är MWP värme som stiger upp hur haven. Energin är konstant med har flyttats till atmosfären. Temeratur skillnaden i havet märks inte pga av dessa enorma volym.
Försök att falsifiera den…
71
Thomas P
jag tror du vet jag menar. Du och jag har haft denna diskussion tidigare. Littmark har haft ett långt inlägg om det. Det hjälper knappast som om du låtsas som det regnar.
Men, men det tog 1 sec att leta upp en länk.
https://stevengoddard.wordpress.com/2013/03/14/bbc-shock-news-life-thrived-at-4000-ppm-co2/
(Jag har fastnat i nätet igen i mitt svar till Gunbo)
Gunbo,
Menar du ännu en gång att du förstår både klimatdebatten, forskningsläget, vad och varför man gör olika saker … men att andra inte skulle göra det?
Allvar!?
Och är detta ett exempel på dina ’förklaringar’ av läget:
Allvar!?
Gunbo [62]; Enligt AGW-hypotesen är det den dominerande GHG (vattenånga inte inkluderat), CO2, som driver klimatet. Även om man nu talar om WMGHG, så dominerar CO2. Av lufthavets alla växthusgaser består den av ca 0.04% CO2+ andra WMGHG och ca 2-4% vattenånga. Per volym kan vi se att vattenångan då varierar med 50-100 gånger fler molekyler jämfört med CO2. Denna bild skyltar man inte gärna med.
Mats G #72,
”OK, det är detta data vi känner till och har. I Guess, det är det som avgör att du tror på detta klimathot.”
Jag har inte sagt att jag tror på något klimathot. Jag försöker förklara varför vattenånga inte räknas som en långlivad växthusgas på samma sätt som koldioxid, metan och ett antal mindre gaser.
Jag behöver inte förneka vetenskapen för att inte tro på jordens undergång p g a CO2.
Jonas,
Och är detta ett exempel på dina ‘förklaringar’ av läget:
”Men att man inte inkluderar vattenångan som forcing är ju logiskt eftersom den är mer eller mindre konstant. Den spelar ingen roll om den inte ökar kraftigt”
Japp, jag medger villigt att det blev fel där, nu när jag läser den meningen igen. Vad jag menade säga är att vattenångan inte kan ses som orsak till temperaturuppgången eftersom den inte ökat nämnvärt i motsats till de övriga växthusgaserna.
Gunbo, nu försöker du med:
vilket förstås är korrekt men . Men vad du sa alldeles nyss var ju:
vilket alltså inte går ihop med vad du ville påskina nu senast, och som faktiskt inte går ihop någonstans alls (om man håller sig till vetenskap, och inte pseudoversioner därav förstås)
Appropå felaktiga och vilseledande benämningar på språkbruk och (troligen helt medveten) pseudovetenskap har Thomas P och många fler (även sk ’klimatforskare’) med emfas hävdat att vattenånga inte alls är en växthusgas utan en återkoppling …
De du! Bara man ombenämner (’omdefinierar’!) saker saker så kan man lite som man vill få till vad som skulle vara orsak resp. verkan … eller hur!? Det kryllar nog av villiga pseudovetenskapsanhängare bland de klimathotsförhoppningsfulla …
🙂
Mats G #73 Din länk säger inget relevant i frågan. Vem är det som inte tror på att CO2 har en (approximativt) logaritmisk inverkan?
OK Gunbo, såg ditt #77 först nu (efter mitt #78), men jag tror inte att jag missförstod dig så värst ändå.
För du har ju dessutom rätt, att H2O normalt inte benämns(!) ’forcing’ av sådana skäl som jag förlöjligar lite ovan. Trots att den ju i allra högsta grad är just en stor orsak till det vi kallar växthuseffekten.
Men jag hävdar nog att även det du skriver nu (i #77) är okunniga förhoppningar. Eftersom vattenånga (och förstås även molnen som den bildar) är väldigt starka sk ’forcings’ och eftersom vi har så väldigt mycket mer av sådan (uppemot 100 ggr så mycket) och eftersom den dessutom är en så mycket starkare växthusgas än de (som ’definieras’ som sådana) kommer väldigt små skillnader i halten, eller bara små skillnader i hur halten varierar över tid och rum kunna ge lika stora och kanske större effekter (i ’forcing’) än dessa du och övriga klimathotsförhoppningsfulla vill tala om.
Är du med på det?
Jonas #80,
”…eftersom den dessutom är en så mycket starkare växthusgas än de (som ‘definieras’ som sådana) kommer väldigt små skillnader i halten, eller bara små skillnader i hur halten varierar över tid och rum kunna ge lika stora och kanske större effekter (i ‘forcing’) än dessa du och övriga klimathotsförhoppningsfulla vill tala om.”
Ja, det kan jag hålla med om. Det jag däremot inte håller med om är att jag skulle vara klimathotsförhoppningsfull. Jag har otaliga gånger påpekat att jag inte tror på någon katastrofal uppvärmning. Som jag skrev i #77: ”Jag behöver inte förneka vetenskapen för att inte tro på jordens undergång p g a CO2.”
Nej Gunbo, det förstås. Du har tidigare propagerat för klimathotet och visat väldigt tydligt i vilket dike du längtar ner i och helst vill känna dig hemma i. Och du är fortfarande extremt överslätande rörande nästan all BS som kommer från det hållet. Men det stämmer: Du har på senare år (ganska ofta) sagt att du inte längre tror på något överhängande klimathot ..
Jag kanske skall benämna dig fd klimathotsförhoppningsfull då!? 😉 Fast vet jag det verkligen? Du tror nog inte på CAGW (längre?), men det hindrar dig ju inte från att hoppas på ett iaf ’eventuellt, möjligt’ klimathot!?
För du verkar fortfarande sympatisera med den klimathotsförhoppningsfulla sidan med när det gäller det mesta, och verkar ffa fortf vara helt blind över att det där nästan bara handlar om politik, om makt, om resurser/pengar och att komma åt sådana, och fråntvinga dem från alla andra, både meningsmotståndare men också annat hederligt vanligt folk.
Men det skall tillstås Gunbo. Du hänvisar inte (längre) till CAGW som förevändning för sådan politik …
(Och min formulering var medvetet lite provocerande och tvetydig iom att jag petade in ett ’övriga’ där framför klimathotsförhoppningsfulla)
Gunbo 67
”Helt rätt! Men trots det ökar CO2-halten i förvånansvärt jämn takt, vilket inte vattenångan gör”
Jag är en hel del efter, men till att börja med. Hur vet du det och vad har dset för betydelse? säger det dig någonting ? CO2 ökar i jamn takt men inte temperaturen eftersom en ökning av temperaturen skulle få vattenångan att öka.
Jonas N 69
”Guy #66, dessa variationer i CO2-halt är i ärlighetens namn ganska långa. ‘Välbandad’ får nog anses vara en helt adekvat beskrivning i sammanhanget.”
Visst, men att påstå att några CO2 molekyler uppehåller sig minst en viss tid i atmosfären är bullshit. En CO2 molekyl kan tas upp av havet en timme efter den bildats lika väl som molekylen kan vilmla omkring i atmosfären i 100 år.
Jag välkomnar vem som helst som kan visa på vilka molekyler som upptas av havet eller kolsänkorna och ifall dom upptas enligt ålder.
Guy,
Nu vet jag iofs inte ifall någon (tex Gunbo) verkligen skulle ha hävdat att upptagningen av CO2 skulle vara beroende av dess ’ålder’ (hur länge den befunnit sig i atmosfären) eller om någon bara formulerat sig lite bakvänt så att det framtstått så ..
Men det går alldeles utmärkt att definiera en (genomsnittlig eller snarare karaktäristisk) uppehållstid för molekyler som omsätts med stora flöden både till och från ..
IPCC (och Thomas) har tidigare försökt hävda att detta rör sig om 100-tals år och även siffran 100-tusentals har omnämnts (troligen mest i retoriskt syfte), men jag vill nog hävda att detta är överspelat. Storleksordningen är 10^1 år och kanske tom ngt kortare. Vilket fortfarande är tre storleksordningar längre än vattenånga. Dvs ’långlivad och välblandad’ är adekvata begrepp.
Sen har du och Alienna rätt i att molekylens ålder har noll betydelse för dess ev effekt på temperaturen.
Noterade precis ett tryckfel som ev kan ha vållat förvirring. Vad jag ämnade att säga var:
Hoppas det blev klarare nu ..
Jonas N 86
det är ju en viss skillnad. Välblandat, må så vara, men ojämt fördelat på jorden och följdaktiligen rätt värdelöst för att bestämma jjordens totala- eller medelvärde på CO2.
Den som kommer med siffrorna har nobelpriset som i en liten ask.
Guy … jo, välblandad, och ungefär samma värde över hela jorden .. med nån enstaka procent i variation över klotet, och ngt mer över årliga säsonger …
Jag menar nog att du får acceptera 400 ppm som en rättvisande siffra …. alltså även om den varier +/- 2 ppm över året, och ytterligare lika mycket från plats till plats.
Guy #83,
”CO2 ökar i jamn takt men inte temperaturen eftersom en ökning av temperaturen skulle få vattenångan att öka.”
Det är en annan fråga. Min mening: ””Helt rätt! Men trots det ökar CO2-halten i förvånansvärt jämn takt, vilket inte vattenångan gör” var ett svar på din: ”CO2 sugs upp av kolsänkor och kallt hav och återges igen dvs cirkulerar. Vattenånga bildas och försvinner på liknande sätt.”
Det stämmer att den något högre temperaturen inte lett till ökad mängd vattenånga på högre höjd i atmosfären åtminstone och bara marginellt på lägre höjder.
Guy #57,
Jag har inte möjlighet att förklara mer nu men jag skulle kunna återkomma till frågorna om växthusgaserna och vattenångans roll senare i ett blogginlägg, om intresse finns. Det är faktiskt välmotiverat i teorin för detta att dela upp mellan de välomblandade växthusgaserna å ena sidan och vattenångan å den andra. Men det är en jämförelsevis förenklad teori som skall beskriva ett mycket komplext förlopp och följden har blivit att osäkerheten i värdet på klimatkänsligheten är mycket stor.
Jonas #58,
Jo, att det är cirka 75% är i huvudsak rätt (den närmare granskning tyder på att siffran är lite för hög).
Jag håller inte alls med att det är försåtligt skrivet. Något sådant har överhuvudtaget inte funnits i dessa artikelförfattares tankar. Som jag redan sagt så anser jag att formuleringen var för tillkrånglad för en debattartikel i dagspressen, men det är lätt att vara efterklok.
Att det blir en forcing när man släpper ut koldioxid i luften beror på att strålningseffekten ändras med ändrad koldioxidhalt och detsamma gäller för andra välomblandade växthusgaser som släpps ut i atmosfären av någon anledning på grund av människans aktiviteter.
Att det inte blir någon forcing från vattenånga beror på att de mänskliga utsläppen av vattenånga påverkar vattenångkoncentrationerna i atmosfären väldigt lite jämfört med hur temperaturändringar och andra naturliga processer påverkar denna. Vatten cirkulerar ju dessutom mycket intensivt mellan atmosfären och hydrosfären.
Pehr B #91
Av din text får man lätt uppfattningen att det bara är mänskliga utsläpp som räknas?
”Att det blir en forcing när man släpper ut koldioxid i luften…”
”Att det inte blir någon forcing från vattenånga beror på att de mänskliga utsläppen av vattenånga …”
Skall jag tolka det här så att eftersom dom mänskliga utsläppen är så små, så kan inte vattenångan räknas bli forcing?
Jag har den uppfattningen att ingen vet människans andel av ”utsläppen”. Redan ordet utsläpp är missvisande och har antagligen kommit till för att skuldbelägga människan och den vägen möjliggöra beskattning.
79
Thomas P
”Din länk säger inget relevant i frågan. ”
Eh, Nehe. Den visar just på att vi har haft 4000 ppm CO2 på Jorden förr. Det var frågan, eller hur.
”Vem är det som inte tror på att CO2 har en (approximativt) logaritmisk inverkan?”
hmm, låt mig tänka. Jag har för mig jag har sett en och annan graf där den globala medeltemperaturen legat förhållandes jämn nivå för att plötsligt skjuta rätt upp i himlen på relativt kort tid. Det finns inte en chans att man har tagit hänsyn till ”en (approximativt) logaritmisk inverkan”.
Ta din idol Mann som ex.
Att nu inte låtsas om att Isbjörnar det inte har nämnts att isbjörnar skulle dö. 100 m havsökning. Tom att Jorden skulle brinna upp är bara beklämmande.
Visst man(n) kan ändra sig men då kan du ju redovisa det här. Och då tror jag du du är skyldig en och annan en ursäkt på denna site.
Pehr Björnbom [91]; ”Att det inte blir någon forcing från vattenånga beror på….. ”. Denna mening kräver nog en grundlig förklaring. Vattenånga absorberar IR och strålar ut energi i samma våglängdsområde. Är inte detta en del av atmosfärens forcing? Det finns ca 50-100 gånger fler vattenångemolekyler i atmosfären än CO2-molekyler per volymsenhet. Har detta ingen betydelse för luftens uppvärmning?
Hej
Jag får tacka för alla trevliga och vänliga kommentarer. Att jag har en något annan uppfattning i klimatfrågan än de flesta skribenter och läsare på denna blogg hoppas jag bara bidrager till en livlig och uppiggande debatt .
Vissa saker är vi ganska så säkra på som att koldioxiden ökar samt att den bidrar till högre temperaturer i troposfären.
Kolcykeln är mindre väl känd men genomgående har den komponenter med lång ”uppehållstid”. Detta stöds av den fortlöpande ackumulationen i atmosfären.
Det som man känner sämst är molnens roll och den feedback detta utgör.
Klimatmodellerna är faktiskt bättre än de flesta tycker speciellt när det gäller att simulera den naturliga variabiliteten, däremot är modellerna av mindre värde när det gäller att producera trender. Detta torde vara uppenbart för de flesta. Man skall dock besinna att det är den naturliga variabiliteten som är det i särklass dominerande. Bidraget från växthusgaserna hos oss är knappt märkbart.
Det jag mest beklagar är den överdrivna politiseringen av klimatfrågan. Vi vet ännu för litet för att genomföra drastiska politiska åtgärder som föreslagits från visst håll. Speciellt beklagar jag den negativa inställningen till kärnkraft som är den som mest bidragit till att minska de fossila utsläppen. Detta framgår tydligt av den svenska statistiken sedan 1970-talet.
Jag hittade nyligen i mina gömmor ett brev som jag skrev till Olof Palme 1977 där jag framförde detta. Tidningarna hade inget som helst intresse av detta vid denna tid. Jag fick ett långt svar från Palme där han helt stödde min uppfattning. Kanske något för dagens socialdemokrater att ta till sig.
Lennart
Bara en kort kommentar till vattenångan. Observationer och modellberäkningar visar att vattenånga följer Clausius-Clapeyrons relation vilket också inkluderar transport av vattenånga mellan olika regioner. Vattenånga bidrar logaritmiskt till koncentrationen och är så vitt vi känner till robust. Modellernas bidrag är i det närmaste identiskt. Det är intressant att redan Arrhenius inkluderade vattenångans sekundära bidrag. I ett varmare klimat ökar transporten kraftigt till höga latituder och bidrar bl a till mer nederbörd på Grönland och Antarktis där den huvudsakligen faller som snö. Samma sak gäller transport till den intertropiska konvergenszonen.
Lennart B,
”Man skall dock besinna att det är den naturliga variabiliteten som är det i särklass dominerande. Bidraget från växthusgaserna hos oss är knappt märkbart.”
Jag kan tänka mig att många här tolkar detta som något överförbart till hur de senaste 100 årens temperaturuppgång bör uppfattas. Men det är väl knappast vad du menar?