Lars Jonsson och Jan Troell på DN-debatt

DN debatt
I dagens DN-debatt har konstnären och fågelmålaren Lars Jonsson samt filmaren och regissören Jan Troell (Utvandrarna, Nybyggarna, Ingenjör Andrés luftfärd mfl) huvudartikeln. Jan Troell bor i Skåne och är en av landets mest kända regissörer och filmare samt har professors namn. Lars Jonsson, fågelmålare och författare från Gotland, var också Landskapsskydds gästtalare på vår konferens i Skövde i maj månad, och en mycket uppskattad sådan.
Lars Jonsson är också styrelsemedlem i Stockholmsinitiativet.
Vindkraftsmotståndet tar nu alltmer plats i media. Vi har det senaste året i och med detta haft huvudartiklar på debattsidorna i alla rikstidningar, SvD, DN, Aftonbladet, Expressen, DI, Land. Detsamma gäller alla större regionala tidningar såsom Göteborgsposten, Sydsvenskan, Kvällsposten, Uppsala Nya tidning mfl.
Tack för detta fantastiska arbete i DN, Lars och Jan!

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Kent Forssgren

    Hela regeringen borde lämna Stockholm och Rosenbad för ett studiebesök i verkligheten: på Gotland och Österlen. Detta är ert verk. En gång ett vackert landskap dit turister och naturvänner vallfärdade. Nu en industrimark. Knacka också på i ett hus intill ett av de många vindkraftverken och fråga hur familjen mår. Fråga om dom kan sova om nätterna. Fråga om dom kan flytta.
    Det är en rättslig skandal och närmast att betrakta som ett brott mot mänskliga rättigheter när lokala opinioner som enbart strider för sin rätt att behålla värdet av sitt närlandskap möts av total nonchalans från statliga myndigheter. De som värnar om landskapet som en gemensam naturresurs borde höja sin röst.
    Och ni i regeringen som säger er vara företrädare för ett demokratiskt samhälle, förklara er. Lars Jonsson och Jan Troell ställer å mångas vägnar några viktiga frågor till er.

  2. Klimatläckan

    Författarnas betänkligheter är befogade. Det finns INGEN redovisning av storleken av vindkrafverkens klimatpåverkan. Det finns f.n. c:a 50 000 vindkraftverk i Europa som alla bromsar upp vinden och därvid minskar transporten av värmeenergi till Sverige vintertid (resp. kyla sommartid) och resultatet ser vi nu i form av hårdare vintrar och torrt sommarväder. FN’s klimatpanel bör snarast sätta fokus på denna fråga innan vi står inför ett totalfiasko d.v.s. att vi måste riva alla vindkraftverk för att få ett acceptabelt klimat!

  3. Bim

    Mycket bra. Detta är en strid som måste utkämpas. Alla måste hjälpa till. Skriv insändare på insändare i varenda tidning i Sverige.
    Den totala nonchalans som möter svenska medborgare med avvikande åsikter inom klimatspektaklet är otrolig i ett demokratiskt samhälle.
    Ann L-Hs mycket trovärdiga insändare i GP på måndagen den 28 dec.
    blev tydligen för mycket för GPs K J Bondesson som genast måste trumma ihop lite alarmisthjälp från meteoroligiprofessor Michael Tjernström från Stockholms univeritet.
    Verkar desperat i överkant. Kolla GP! Jo, det har blivit varmare.
    Usssh då!
     

  4. JJ

    Året runt sveper skuggor över hus och hem på Söderslätt.
    http://www.youtube.com/watch?v=ApIInHtfQIg
    Det är jobbigt att vara ute eftersom man reagerar varje gång skuggan sveper förbi.
    Det går inte att vara i rummen mot vindkraftverken eftersom skuggorna även sveper in genom fönstren.
    Dessa vindkraftverk ägs kristdemokrat Otto Von Arnold.
    Uppenbarligen är han mer intresserad att göra en bra förtjänst än att visa hänsyn till närboende.
    Vindkraftverken stängs för att förhindra skuggor.

  5. JJ

    FEL  föregående inlägg. Vindkraftverken stängs INTE av för att förhindra skuggor

  6. L

    Ett litet eluppror kanske skulle få effekt? Vi behöver ju inte vindkraft i Sverige, den bara fördyrar elen och förfular hela landet.
     
    Om vi alla samtidigt, fem minuter om dagen slår av alla förbrukare, lär det skapa tillräckliga problem för att någon ska lyssna…

  7. Bim,
    Varför hittar du allt det där i GP? Är jag helt korkad? Jag hittar inte insändaren du refererade till i går och i dag går det lika dåligt med Bondessons alster. Kan du länka?
    Jag ber om ursäkt om detta inlägg är helt totalt OT.

  8. Helge

    Bra jobbat runt vindkraft, ren kapitalförstöring som tär på miljö och välfärd.
    Här kan ni passa på att klicka rörande framtida energikällor.
    http://www.scientificamerican.com/energypoll/poll8.cfm?WT.mc_id=SA_shell_right-ad-vote_q8
     

  9. Klimatläckan

    Island är lyckligt lottat i denna fråga, de har bara ett vindkraftverk tack vare mycket god tillgång på vattenkraft och geotermisk energi (=tryckånga direkt från ett borrhål i marken). Den stora frågan är emellertid om vi kan styra klimatet genom att stänga av vindkraftverken periodvis eller använda dem som gigantiska fläktar och styra vindarna så att vi får mera varmluft vintertid och svalare luft sommartid. Till det behövs det kanske ändå fler vindsnurror vilket inte är särskilt önskvärt ur estetisk synpunkt.

  10. Toprunner

    L #2: Du har väl redan läst men med den här utvecklingen så tvingas väl snart folk stänga av snart.
    http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/dyraste-elen-sedan-avregleringen_5837435.svd
    Hållbar energiproduktion.. jomenvisst.
    Samtidigt kom siffror igår som visade att elförbrukningen 2010 var 6% högre än 2009. Den ska mötas med vindvisputbyggnad … hur det sen blir när vi dessutom ska köra bilar på el vågar jag knappt tänka på.

  11. Slabadang

    Vi ser nu tydligt i handling hela den underliggande drivkraften bakom klimathotet.
    Att stärka den centrala politiska makten på demokratins bekostnad…….PUNKT SLUT!
    Det är våra internationella elitpolitiker och deras internationella organ som driver hela skiten.En arrogans och maktfullkomlighet följer klimathotspolitiken som ler och långhalm och diktaturens verktyg används helt ogenerat.
    Förföljelse av oliktänkande totalt förakt för den lokala demokratin skatter och subventioner till diktaturens medlöpare.Alibit för diktaturen skade politikerna själva genom att rigga IPCC och förbeställda forskningsresultat.Den riktigt hårda kärnan i klimatdiktaturen finns i EUs ledargarnityr och dess korrumperade kommisarier som göder den gröna aktivismen och fachismen med medel för att nå sina egoistiska makthungriga mål.
    Men det kommer en motkraft var så säkra.Carlgren och Centerpartiet är demokratins förrädare och vi har tydligt fått ett politiskt etablissemang som lämnat iden om en djupt folkförankrad och fungerande demokrati bakom sig.Stoppar vi inte utvecklingen och avslöjar manipulationerna så kommer de få blodad tand och än mer satsa på samma koncept för att lura av oss den lilla makt vi har kvar.MSM har sedan länge valt sida.

  12. Ann L-H

    Bim #1 – det kom in en liten söt,  godtrogen, miljömedveten replik från någon Jon Edwards på min insändare idag. Han beskrev växthuseffekten, hänvisade till Arrhenius 1896 och förstås försiktighetsprincipen. Jag tackade GP för att de öppnade för debatt och skickade nyss en replik på repliken till GP.
    ”Jon Edwards, Du beskriver växthuseffekten.
    Min insändare handlade om klimathotet dvs den spridda tro att en ökning av växthusgaserna kommer att leda till skenande uppvärmning. Klimatet är komplext och ofullständigt känt. Det påverkas av en mängd drivkrafter och styrs av både kända och okända mekanismer. De delar av vetenskapen, som har betydelse för förståelse av både växthuseffekten och klimatet, har utvecklats en del sedan Arrhenius tid. Ett exempel är att man historiskt sett nu ser starka samband mellan klimatförändringar och solen men inte mellan klimatförändringar och koldioxid, ett annat exempel är den nu aktuella forskning som avslöjat återkopplingssystem, som fungerar som dämpande termostater i  atmosfären. Med tanke på solens nuvarande tillstånd finns det nog större anledning att förbereda sig för kommande Global Cooling än någon skenande uppvärmning.”  

  13. Kent Forssgren

    Lars Jonsson och Lars Troell, mycket bra. Ni pekar på naturvärden som vi känner inombords, och uppskattar och mår bra av, utan att vi alltid vara medvetna om varför det är så.
    Hela regeringen borde lämna Stockholm och Rosenbad för ett studiebesök i verkligheten: på Gotland och Österlen. Detta är ert verk. En gång ett vackert landskap dit turister och naturvänner vallfärdade. Nu en industrimark. Knacka också på i ett hus intill ett av de många vindkraftverken och fråga hur familjen mår. Fråga om dom kan sova om nätterna. Fråga om dom kan flytta.
    Det är en rättslig skandal och närmast att betrakta som ett brott mot mänskliga rättigheter när lokala opinioner som enbart strider för sin rätt att behålla värdet av sitt närlandskap möts av total nonchalans från statliga myndigheter. De som värnar om landskapet som en gemensam naturresurs borde höja sin röst.
    Och ni i regeringen som säger er vara företrädare för ett demokratiskt samhälle, förklara er. Lars Jonsson och Jan Troell ställer å mångas vägnar några viktiga frågor till er.

  14. Ann L-H

    # 7 Rättelse – killen hette Edward Jobson.

  15. Slabadang

    Ann LH!
    Upplevelsen av att bli hånad för att man inte tror på Tomten är lite jobbig ibland. När den som fattat noll ska ”informera” de som verkligen kan och fattat så blir det ganska bizarrt.

  16. Jan-Erik S.

    Mycket bra!
    Roterande rotorer är att betrakta som optiskt oväsen.
    Helt rätt att blicken dras mot oväsendet. Oväsen kan ju inte stängas ute.
    Som att ha en TV på i vardagsrummet.
    Blicken söker sig dit oavsett vad som är på TV eller inte.

  17. Olaus Petri

    Ann L-H, han hade verkligen ett passande efternamn. Jobson… 🙂

  18. Dan

    Det tillfälle då de mindre kunniga på allvar gräver ned sig i skyttegravar brukar sammanfalla med det ögonblick de inser att de kanske har fel.

  19. L

    Toprunner, jo jag har sett hur elpriserna skenar, trots att Maudan för länge sedan ”beordrade” kärnkraftverken att vara igång till vintern.
     
    Nu finns ju beslut på att man får bygga nya verk, men helt utan statliga subventioner säger Maudan stolt. Man kan ju undra om den elen i så fall blir skattefri, eller om vi den vägen ska betala för propellrarna som ingen vill ha?
     
    Själv hade jag tänkt köpa en skånegård, men vindkraftverken har gjort att det inte längre är ett alternativ. Vilken miljöförstöring!

  20. Slabadang

    Användbar beskrivning av vindkraftverken!
    ETT FÖR MÄNNISKOR OCH DJUR STÖRANDE OPTISKT BULLER SOM SPRIDS MILTALS FRÅN FRÅN VARJE ENSKILD ELFABRIK SOM CARLGREN MED TVÅNG STÄLLER  UT TUSENTAL VID VÅRA STRÄNDER SKOGAR OCH ÖPPNA LANDSKAP.EN POLITISK OCH INDUSTRIELL VÄLTÄKT PÅ VÅR RÄTTIGHET ATT MED BLICKEN SÖKA FRID OCH HARMONI i VÅR LANDSKAPSUPPLEVELSE FRI IFRÅN STORSKALIG EXPLOATERING.SAMT ÖVERGREPP PÅ MÄNNISKORS DEMOKRATISKA RÄTT ATT KUNNA PÅVERKA SIN LOKALA MILJÖ GENOM ATT RÖSTA KOMMUNALT.
    STOPPA CARLGREN! STOPPA DET OPTISKA BULLRETS LAVINARTADE UTBREDNING!
    ”Från :”The Slabadang Thinktank”

  21. Slabadang

    Jan Erik!
    Tack för ”optiskt oväsen” för det är precis vad det är.

  22. Ann L-H

    Ett mycket, mycket fint debattinlägg av Lars Jonsson och Jan Troell.
    En liten extra krydda är att vi just nu förbrukar 23.462 MW el. i landet. Vindkraften bidrar med hela 123 MW vilket är 11% av installerad effekt.

  23. Toprunner

    L #14:
    Jag håller på att köpa nytt hus i mälardalen. Huvudkravet är att jag ska ha eget elverk, förmodligen dieseldrivet, utan inkoppling från elnätet. Nu är jag less.

  24. Toprunner
    Titta på förgasning (gengas). Kylvärmen skickar du ut i värmesystemet.

  25. Jan-Erik S.

    Ann #17:
    Hmm…5 promille!
    När ska folket vakna?

  26. Toprunner

    Wolter #19:
    Det tänkte jag göra med dieselns kylning redan. Jag ska lägga upp en blogg för bygget så att folk lär sig att det finns alternativ som är hållbara.

  27. Kent Forssgren

    Toprunner #18
    Kontrollera också i kommunens Översiktsplan, om där finns ett kapitel Vindkraft, så att du inte får en ståtlig granne. Än så har
    inte Andreas Carlgren och Maud Olofsson lyckats helt stoppa kommunernas inflytande i vindkraftshänseende. Kommunala politiker går stundom att påverka. Åtminstone kategorin s.k. fritidspolitiker. Dvs människor som också lever ute i verkligheten. Begreppet fritidspolitiker har förståss yrkespolitikerna myntat. Det visar att dom inte vet vad ett riktigt arbete är för nått. Det är inte fritidssysselsättning, utan för de flesta ett hårt och slitsamt arbete för brödfödan. Våra yrkespolitiker sliter också förståss! 100 konferenser per år klagar Andreas Carlgren över.

  28. Toprunner

    Kent Forssgren #22:
    Mälardalen är tämligen befriat från vindkraft. Vissa kommuner är ”döda” områden i vindmaffians ögon eftersom till och med de inser att det måste blåsa för att vispen ska snurra… även om man tvivlar.
    Har du förresten sett vind-galningens prototypanläggning i Katrineholm? När man kör förbi där står det ett 20-tal olika modeller av propellrar på en skövlad kulle. Där finns även en massa solplattor. Det som slår en när man kör förbi är hur stilla alla propellrar står.. ganska komiskt faktiskt.

  29. Kent Forssgren

    Topprunner. Mälaren är inte utelämnad.
    Läs Bendt Stymer förklaring till hans engagemang.
    Och alla motståndare till vkv. Skyddamiljön.nu är en mycket bra sajt.
    http://www.skyddamiljön.nu/static/1/about

  30. Bim

    Ann L H # 7
    Du nämnde förut att du upplevt skogsdöden, (som dels inte fanns och dels skylldes på på fel sak.) säldöden som var ett virus (valpsjuka om jag inte minns fel.)
    Vad jag vill komma fram till är att du är lite till åren (liksom jag, fast jag är väl äldre än du kan jag tänka) och levde i en tid där folk tyckte att ärlighet var viktigt. Man snodde inte någon annans cykel även om den inte var låst. Folk svalt hellre än att gå till socialen, lånade man pengar så skyndade man sig att betala tillbaka, höga räntor kallades för ocker. Banker gick man till för att man litade på dem. 
    Bluffandet och det ekonomiska utnyttjandet av ”klimathotet” gör mig rent ut sagt förbannad. Det är ju folk med små resurser som tvingas betala.
     Klimatet har aldrig hotat mig. Det är ju Al Gore och hela den politiska AGW-svansen som hotar. Att sedan oja sig över att indoktrinerade skolbarn får klimatångest och bör behandlas av utbildade och välbetalda  klimatpsykologer är ju bara för mycket.
    En sak har har de här stollarna lyckats med, de har fått mig att tvivla på vetenskapen. Jag är numera väldigt skeptisk till alla ”nya studier som visar” allt möjligt och omöjligt.
    När någon säger: I takt med den globala… Då vet jag redan att vederbörande är ute och cyklar på en stulen cykel.
    Därför är det skönt att läsa en ärlig och trovärdig genomgång av stålligheterna som den insändaren som du fick in i GP. Det är inte lätt för Bondesson numera att få gehör bland vanligt folk. De har fått mer än nog. 
    Wolter #3
    Jag läste artikeln i prassel-GP i dag.
     Överrubriken lyder: En varmare värld.
    Den borde finnas även på nätupplagan av GP.

  31. Jan-Erik S.

    Bim #25:
    Väl talat!
    Kan bara hålla med om Din verklighetsbeskrivning.
    Har tyvärr också svårt att lita på forskare numera då den politiska sanningen istället för den vetenskapliga mer och mer styr deras framställningar.
    Sorgligt men sant…

  32. L

    Ja, numera när man i nyheterna får höra att ”forskare” kommit fram till något, tänker man direkt att det är lobbyister som är i farten…

  33. Jan-Erik S.

    Hmmm…en sak slog mig.
    Har ju tidigare sagt att ”vårt” största problem är att nå allmänheten då den stora massan mest lyssnar eller läser rubriker.
    Vore bra om man i fabelform eller mer lättillgängligt kunde skriva något som nådde folk.
    Detta något som skrivs kunde därefter skickas till i princip alla tidningars insändarsidor.
    Idé på formulering någon?

  34. Bim #25
    Näh, den finns inte där. Dom vill väl inte att alla ska se den.

  35. Labbibia

    Jan Erik S # 28
    Sagan ”Kejsarens nya kläder” är ju en nästan  skrämmande bra liknelse för hur vissa ”klimatforskare” (såsom skräddarna i sagan) lyckats lura Regeringar och allmänhet (Kejsaren och den vuxna publiken)…. men barnen med sina öppna sinnen (skeptiker) låter sig inte luras….. 

  36. Ann L-H

    Bim – ja, jag är nära nog övermogen och därför relativt erfaren. Fd gy.lärare i nat.vet., främst den mjukare sidan. Jag var med under det glada 80-talet och en av dem, som i Naturvårdsverkets regi fick vara med och utveckla det som då kallades miljövårdsundervisning. Det viktigaste då var att inte trycka på ungarna åsikter utan att träna dem i att ”fråga hur vet du det” och söka olika infallsvinklar i komplicerade frågor för att söka insikt.
    Det var då det.
    Jag hade även uppdrag på Skogsvårdsstyrlesen i ABC-län att leda det som kallades Skogen i Skolan. Kontakterna med både Naturvårdsverkets olika specialister och Skogsvårdsstyrelsens killar gav oerhört mycket!
    Efter Rio-konferensen 1992 har Maurice Strongs Agenda fått rejält genomslag och The Stakeholders dvs miljörörelsen har totalt tagit över scenen, med känt resultat. 
    Man kan bara fråga sig hur många vindkraftverk vi hade haft om debatten vore öppen och balanserad.
    Medias ansvar är enormt!
    Förhoppningsvis har folk med sitt sunda bonnförstånd i behåll fått viss resistens mot Bondesson m fl.
     

  37. Pär Green

    Äntligen!
    Skall spara och rama in denna artikel!
    Har skickat ett förslag till debatt@dn.se (fanns inget namn)
     
    Tack för dagens artikel om vindkraft!
    Ett förslag till uppföjlning:
    Vad som är intressant är hur vindkraften skall klara sina leveranser när det inte blåser. Vem skall betala för detta? Jag anser att vindkraftleverantörerna, för att få tillgång till nätet, måste tillhandahålla prima el dvs alltid kunna garantera en viss effekt exempelvis genom avtal med reservkraftleverantörer. Nu hoppas man på att vattenkraftägarna skall ställa upp och täcka upp för dem vilket man till alldeles för låg ersättning. Men jag tror inte detta kommer att fortsätta alltför länge till och då blir elen dyrare alternativt prisar vindkraften ut sig.
    Eftersom vindkraft inte producerar prima kraft går det inte att jämföra med kärnkraft. Det är som att jämföra äpplen och päron. Detta förstår inte politikerna dvs skillnaden mellan energi och effekt. Vindkraft ger i stort sett noll i effekt vilket man inte talar om dvs vindkraft kan aldrig ersätta kärnkraft eller kolkraft
    politik. Dock, tack vare subventionerna, investerar numera även Vattenfall i vindkraft eftersom staten har höga avkastningskrav på Vattenfall, men som jag ser det, ”biter man sig själv i svansen” för att på längre sikt måste någon börja investera i reservkraft men det ansvaret har ju inte längre Vattenfall utan Svenska Kraftnät och i slutändan får elkonsumenten betala en gång till. Vindkraften kan ju dock vid torrår bidra till energiproduktionen och bidra till ett lägre elpris (om man ser detta som positivt).
    Ovan är svar från Vattenfall!
    Skulle vara mycket intressant om du/ni föjler upp och redogör för vad vindkraft leverar i form av energi!
    Samt redogör för kostnaden, pris prestanda.
    Eftersom vindkraft inte producerar prima kraft går det inte att jämföra med kärnkraft. Det är som att jämföra äpplen och päron. Detta förstår inte politikerna dvs skillnaden mellan energi och effekt. Vindkraft ger i stort sett noll i effekt vilket man inte talar om dvs vindkraft kan aldrig ersätta kärnkraft eller kolkraft
    Häls
    Pär

  38. Jan-Erik S.

    Labbibia #30:
    Hmmm…ska se om jag hittar sagan och kanske omarbeta den så att det blir en sannsaga 🙂

  39. Bim

    Wolter # 29
    Kanske är det så? På nätupplagans artiklar är det ju lätt att gå in och kommentera.
     De vill nog själva ha sista ordet. Bondesson är ju GP:s egen ”Mycket duktiga miljöreporter” som jag fick höra när jag skrev till ansvarige chefredaktören och ansvarige utgivaren på GP, Jonathan Falck, och bad att de, som min morgontidning sedan 40 år tillbaka, skulle bli den första tidning som slutade med lögnerna om bla. svältande isbjörnskanibaler och nallarnas ändrade beteende på grund av den globala uppvärmningen. Då skulle jag kunna känna mig stolt över GP.
    Som vanligt fick jag ett artigt tack för mina synpunkter och löftet om  att skicka dem vidare till deras duktiga miljöexpert K J Bondesson.
    Jag svarade att det nog inte var någon bra idé eftersom Bondesson redan borde ha reagerat på lögnerna.
     Så det är lite som moment 22. Man kliar sig i huvudet och undrar vem fan man har talat med.

  40. Labbibia

    Pär Green # 32
    För mig är det fullständigt ofattbart att man satsar på vindkraft, då man ändå måste ha lika mycket ”reglerkraft” i reserv i form av vattenkraft, i fall det inte blåser.
    Som att bygga en värdelös, totalt opålitlig bil, som man använder, när man redan har en pålitligt kraftpaket a´la Mercedes,  stående i garaget.
    Det är inte förnuftigt, helt enkelt. 

  41. Pär Green

    Labbibia # 35
    En bil med intermittenta bromsar! 😉

  42. Labbibia

    Pär Green # 36
    Jäpp, det ”förnyelsebara, gröna” svaret på ABS-bromsar!

  43. Björn

    Vindkraftsutbyggnaden grundar sig på  både en politisk och ideell tro, snarare än av rationella skäl. Vindkraften är och förblir en onödig kraftkälla i Sverige. Vem skall underhålla dessa generatorer som befinner sig på 100-meters höjd? Skall de förutom vindproblem också stå stilla på grund av andra driftproblem? Är det rimligt att våra elkostnader skall belastas med den kostsamma vindkraften? Låt vindkraftens vara eller icke vara bli en valfråga. Dessutom vill väl ingen sund individ få sin naturupplevelse förstörd av dessa fruktansvärda ljudande, visuellt flickrande och farlighet för nedfallande delar.

  44. Pär Green

    Elmarknaden är ett enda stort bedrägeri!
    Vilken affärs-ide att dyraste produktionen sätter priset för övrig energi!
    Lika dumt som priset på SL, jag får betala samma pris för resa till Sthlm från Stavsnäs tur och retur som en resa till Gbg från Sthlm!
     

  45. Pär #39,
    Din jämförelse är inte relevant. I ditt exempel jämför du två olika tjänster/produkter: I det ena fallet transport på sträckan Stavsnäs-Stockholm och i det andra fallet transport stäckan Stockholm-Göteborg. Två olika tjänster/produkter. De ska givetvis inte ha samma pris.
    I fallet med elmarknaden så är det samma vara som ska prissättas, elektrisk kraft. Problemet är att elproduktionen kostar olika mycket beroende på hur den produceras. För att utbudet ska nå upp till efterfrågan vid varje given tidpunkt måste priset upp till den nivån där producenter och konsumenter är beredda att mötas på marginalen. Om man inte hade haft marginalprissättning hade vi för länge, länge sedan haft elbrist i det här landet.
    Det är bara att acceptera.
    Tro heller inte att elen blir billigare att producera eller billigare för konsumenten ifall man återreglerar elmarknaden. Det är fortfarande samma produktionskostnad. Skillnaden är att en central aktör (liknelse: politbyrå) ska koordinera all produktion och alla investeringsbeslut.
    Centralplanering är, som vi alla vet, ineffektivt, vilket i slutändan skapar merkostnader för producenten och dyrare vara/tjänst för konsumenten. Det du inte ser direkt på din tariff från det statliga elverket kommer i stället att påläggas folk via skatter på annat. Totalt sett kommer du och jag att få betala mer för elen på en reglerad marknad.

  46. István

    Toprunner #19
    Det måste vara bidragsberättigande att bygga och köra ett gengasdrivet elverk! Förnybar grön el!
    Vad har vi elcertifikaten till?
    Inte ens Telje Energi kan garantera, att inte någon ful kärnkrafts elektron slinker med om man köper sin el från nätet!
    Detta kan vara djupt ångestskapande för en miljömedveten medborgare! På gränsen till självmordsbenägenhet. Kanske.
    Enda lösningen är då alltså att kapa anslutnings tåtarna till Carl?grens elmaffia!
     

  47. Toprunner

    Istvan #41:
    En av anledningarna till att jag kommer köra med dieselmotor. En annan är att jag är för lat för att bära ved.

  48. Kent Forssgren

    Ragnar Danneskjöld. #40. Jag rekommenderar dig en utmärkt beskrivning över hur elmarknaden fungerar. http://www.dubu.se/index-filer/Page307.htm

  49. Historien går igen. Det här påminner väl om tidigare miljöstrider? Kampen för att bevara älvar framstod säkert som fullständigt ologisk och bakåtsträvande när det begav sig. Att skydda almarna i Kungsträdgården skildras idag som en viktig strid, och ingen tycker längre att T-baneuppgången måste ligga mitt i parken. En allmän kamp mot fabriksskorstenar och oljeraffinaderier har ju ständigt pågått.
     
    Då inställer sig ju frågan om individen kontra kollektivet, eller hur? Vägar måste byggas, även om de inkräktar på någons intressen. Likaså oljeraffinaderier, kärnkraftverk och flygplatser. Att balansera intressen är ett klassiskt problem. I Sverige har vi ofta gynnat kollektivet på bekostnad av individen, medan man i andra länder värderar äganderätten högre – men det är en separat fråga.
     
    Den springande punkten här är att makthavarna inte ännu har velat erkänna att vindkraften har samma potential att förstöra människors miljö som vägar och industrier. Vindkraften framställs som något gulligt och snällt. Eller så skräms man med jordens undergång och hoppas att vi ska svälja pillret i rena förskräckelsen.
     
    Därför är den här debatten så viktigt – att placera vindkraften bland övriga företeelser som har potential att förstöra människors liv, om den placeras där de bor.

  50. Pär Green

    Ragnar Danneskjöld # 40
    I vilken värld lever du?
    Skall det kosta mer att åka 8 mil med buss än 35 mil?
    Varför skall du och jag och alla andra betala för kolkraftskostnader når vi inte har kolkraft?
    ????

  51. Pär Green

    Ragnar Danneskjöld
    Har du läst?
    http://www.dubu.se/index-filer/Page307.htm
    En utmärkt beskrivning på hur vi blåsta, även utan vindsnurror!
     

  52. István

    Toprunner #42
    Lathet har jag full förståelse för.
    Jag kan tänka mig en anläggning som  går på ved /gengas, därmed grön som fan, och billig i drift, men som är försedd med reserv drivkälla t. ex. dieselmotor på samma drivaxel till generatorn.
    Så borde det se ut även om man inte är lat och har gått om ved.
    Sedan kan man ansöka om bidrag. Vore verkligen intressant att testa fallet! Kan dom neka?
    I slutändan ingen som vet hur mycket fossilt / förnybart man kör

  53. Håkan Bergman

    Ragnar Danneskjöld # 40
    Grattis, Du ligger bra till för utmärkelsen ”Årets mest korkade inlägg”, håll tummarna, i morgon 2400 kan Du andas ut.
    Tillåt mig att göra en ”dum” jämförelse, bredband, en konkurrent till min leverantör levererar samma produkt samma prestanda, men till ett högre pris, är det då rimligt att jag ska tvingas subventionera den leverantören? Samma produkt nollor och ettor, olika pris!

  54. Jan-Erik S.

    Ragnar Dannesköld #40.
    Kan bara instämma i övrigas superlativer.
    Förmodar du kandiderar till årets svensk.
    Eller…skojar du? 🙂

  55. Jan-Erik S.

    Ragnar igen.
    Jämför med att köpa mjölk och grädde.
    Ska mjölken (kärnkraften) kosta lika mycket som grädden (fossilbränsle) bara för att grädden är dyrare?

  56. Christopher E

    Om elen hade varit en produkt utsatt för marknadsmässig konkurrens hade den billigare produktionen lockat fler köpare med ett lägre pris. Den dyrare producerade elen hade inte sålts och fått läggas ned.
     
    Det tydligaste tecknet på hur sjukt det är är väl energibolagens rekordvinster sedan ”avregleringen”. Det lönar sig nu att se till att importera den sista kWh dyrt och ta överpris för övriga produktionen.
     
    Rgnar, vi vill inte ha ”statsmonopol”, vilket helt rätt inte är effektivt heller. Vi vill riktig konkurrens utan oligopol och marginalprissättning.

  57. bom

    #40 Danneskjöld
    Ah roligt här dyker en ekonom upp. Då skall även jag be om en förklaring.
    Jag sitter här med tårar i ögonen och betraktar min räkning på EO 1. 1506 liter kostade 17025 kr (det tror jag är dessvärre ett gott pris idag).4537:58 är koldioxidskatt. 1191:25 är energiskatt och 3405:07 är moms. Ja det verkar som om momsen utgår också på de två skatterna som tidigare specificerats.
    Min värmepump blir med fallande temperatur allt mera oekonomisk och sedan så tycker jag att Göran Perssons  tilltag att skatta bort all oljebränning till 2020 var ett idiottilltag. Jag har fyra olika parallella sätt att hålla värmen i huset (åkarbrasan exkluderad) och just nu väljer jag att elda olja också  i ren protest och av mitt hjärtas elakhet och för att öka på fossilkoldioxidhalten (för det tror jag är bra för oss alla och inte bara för dem som har klorofyll och äter CO2). Hur kan det komma sig att privatpersoner kan dömas för ocker medan en stat är immun? Hoppsan det blev visst en fråga till juristen Göran Lysén i stället.
    Tyskland har en författningslag som medger att en politiker kan straffas för ”Brott mot folkförmögenheten”. Jag hade nöjet att träffa en förtjusande kvinna som var HD-domare i Tyskland. Jag frågade om någon av deras politiker någonsin ställts inför skranket  för detta brott och svaret blev nekande. Det hjälper fan inte att ha en konstitution värd namnet heller!
    Göran! Hur går det med Dina anmälningar?

  58. Bom #57
    Jo så är det!
    Olja     7891.00
    Energiskatt 1191.25
    Co2 skatt  4537.58
    Olja+ skatter  13619.93
    moms 25%  på  13619.93  =  3405.07
    summa 17025.00
    några små avrundningsfel.
    Revolution någon??
     

  59. För att komplettera.
    Vad är det som bygger välstånd???  Skatter?
    Billig energi för tusan!!!

  60. Pehr Björnbom

     
    Grattis till Lars Jonsson!
     
    Jag har förresten just skickat in följande kommentar till UI av intresse i sammanhanget.
     
    ErikS,
     
    Jag måste säga att ditt fördömande av VoF sätts i ett lita annat ljus när du själv deltar i en diskussionstråd på TCS varifrån jag har samlat citat”.
     
    Jag ser inte poängen med att samla citat på detta sätt eftersom det inte verkar vara något som jag har yttrat. Vad är det för fel med att jag, liksom Thomas Palm, framför mina argument på TCS (eller på vilket annat ställe som helst)? Tanken med att delta i debatter är ju delvis att man vill försöka påverka andra med sina synpunkter.
     
    Magnus Westerstrand,
     
    … du kanske bör fråga dig varför ingen av vikt lyssnar på SI”
     
    Stämmer det? Jag såg att Lars Jonsson, som sitter i SI:s ledning, har en debattartikel i DN idag tillsammans med Jan Troell:
    http://www.dn.se/debatt/skandal-att-myndigheterna-struntar-i-manniskors-oro
     

  61. Bertel

    Ingvar Engelbrecht # 59
    forts. ang billig energi skall kompliteras med obefintlig korruption, nepotism,samt lagstadgad äganderätt och välfungerande rättsväsen(demokratin tar jag för givet, fast tex Kina gör framsteg, tillsvidare), men utan billig energi, ingen välstånd, oavsätt hur väl samhällen fungerar.

  62. Bertel #61
    Visst! Ett rättssystem med utgångspunkt från individen, En verklig maktdelning och en lagstadgad äganderätt är fundament i en demokrati och Sverige är svag på alla de punkterna. Ingen reell maktdelning, ingen författningsdomstol och ett svagt skydd för äganderätten.  Och skitdyr energi!

  63. Kan nån förklara detta:
    Snittpriset för hela 2010, på 55 öre per kWh, ligger hela 40 procent över snittpriset 2009.
    Från SvD.  Jag menar egentligen.  Hur förklara elbolagen detta??

  64. Tobias

    Nu ger oss Johan Rockström oss förklaringen hur den kalla vintern beror på den globala uppvärmningen i kvällens Rapport. Och Svante Axelsson fyller på. Någon avvikande mening får vi inte.

  65. Snurra min jord-du får inte ge dig!

    Heja,Jan Troell och Lars Jonsson!Jag högaktar Er!Folk med civilkurage och självständigt tänkande!
    Hur ska VI STARTA REVOLUTIONEN?Något måste göras om vi ska ha en framtid i detta land.Vad hände med demokratin?Den kan man inte ta för given,någonsin.Den måste erövras om och om igen!Jag är en 40-talist som vaknat upp.Stod under ungdomsåren på barrikaderna.Vad har det lett till?Idag finns ingen demokrati. Kampen måste pågå ständigt.Mot diktaturen!

  66. Kent Forssgren

    Ragnar Danneskjöld # 40
     En av förklaringarna till de höga elräkningar råkar vara vindkraften!
    Vissa ekonomer, och politiker menar att marknadskrafter och konkurrens löser allt. Synonymen Ragnar Danneskjöld, politiker eller ekonom? Detta förutsätter att politiker inte snedvrider konkurrensen genom att gynna en viss produkt genom skattebetalda subventioner och tvingande pålagor: skatter och avgifter på kunderna. Elmarknaden i Sverige i dag är fri från konkurrens. Elkostnaderna för villaägare en vinter som denna blir en chock. Vad gör politikerna åt det! Ärade regeringsledamöter, kan vi få en kommentar.
    Detta är vår elmarknad.
    Politiker tycks inte vilja förstå hur vår elproduktion går till i dag och hur konsekvenserna blir i framtiden för vår livsmiljö, hälsa och elpriser. Ett parti vill avveckla kärnkraften den dag Sverige producerar den el vi behöver. Men, det gör vi redan i dag, tack vare kärnkraft och vattenkraft. Samma parti vill ersätta kärnkraften med vindkraft. För klimatets skull säger man. Vad blir konsekvensen av detta för skattebetalarna, villaägarna och miljön? Katastofal.
    Regeringen vill öka antalet vindkraftverk genom skattesubventioner och höjda elpriser för både privatpersoner och företag. Varför skall inte vindkraften konkurrera med andra energislag genom sina egna fördelar, kan man undra? Svaret är enkelt. Därför att vindkraften inte kan konkurrera med andra produktionssätt. Vindkraft är det dyraste produktionssättet av el. Och allra dyrast är havsbaserad vindkraft. Vindkraftbolagen lever gott på skattesubventioner och elbolagen, ofta är det samma ägare, på s.k. elcertifikat (ytterligare en s.k. miljöskatt) och det som kallas och marginalelprissättning. D.v.s. elbolagen får ta betalt för vad den dyraste produktionen kostar även om den endast ingår med en liten bråkdel i den el som levereras till kunden. Detta alltså även om det är vattenkraft, vilken är den billigaste elen att producera, som för tillfället råkar stå för huvuddelen av elen. Och koldioxidfri om nu detta skulle vara ett argument. Således vill alla elbolag alltid ha en liten andel vindkraft i sitt lager.
    Politiker talar inte om ett annat fundamentalt begrepp för elproduktion från vindkraft: reglerkraft. El måste i princip produceras i det ögonblick den skall konsumeras. Vi elkonsumenter vill ha en stabil tillgång till el och vårt elnät klarar inte av för stora variationer i eltillförsel. Det blåser som bekant inte alltid. Därför måste all vindkraftsel som ansluts till vårt nationella stomnät ha en backup med en lika stor produktion av annan typ, reglerkraft som termen lyder. Denna reglering måste kunna ske snabbt och flexibelt. För Sveriges del är det framför allt vattenkraft som används.
    Reglerkraften som behövs t.ex. för de 1101 vindkraftsverken i Piteå kommun motsvarar produktionen från två av dagen kärkraftsreaktorer alternativt att vi bygger ut vattenkraften i två av våra orörda älvar. Ett annat alternativ är import av el. Då handlar det t.ex. om kolkraft producerat av statliga Vattenfall från Tyskland. Vad är vinsten för klimatet med detta Maria Wetterstrand? För Vattenfall blir det förståss vinst.
    Men det räcker inte för elbolagen. Rikspolitiker och även t,ex. SNF och WWF vurmar för s.k. utsläppsrätter. Utsläppsrätt innebär att man kan köpa sig rätt att släppa ut den påstått farliga koldioxiden. Men Vattenfall behöver inte köpa denna rätt. De får den gratis av svenska staten. Sen säljer svenska vattenfall utsläppsrätten till sitt tyska dotterbolag som producerar el från kol. Då blir kolkraften dyrare. Därefter drar vattenfall ner elproduktionen i Sverige så att vi får en brist genom att stoppa ett eller flera kärnkraftverk för underhåll mitt i vintern. Då måste vi importera el. Vilken då vattenfall tar från sitt tyska dotterbolag. Vips så har elpriset för svenska villaägare skjutit i höjden utan att Vattenfall fått några extra kostnader. Vattenfall behöver bara importera en liten mängd kolkraft. Vi har ju marginalprissättning. Kolkraften behövs givetvis i Tyskland som också har vintrar. Vi kommer därför med stor sannolikhet tvingas att importera kärnkraftsel från Finland. Finnarna räknar med detta och bygger därför ett nytt kärnkraftverk på andra sidan Bottniska Viken. Sverige skall alltså skrota egna kärnkraftverk och i stället köpa kärnkraft från Finland. Förlusten av dessa investeringar får skattebetalarna stå för och de höjda elpriserna får Sveriges elintensiva basindustri och svenska villaägarna stå för.

  67. bom

    Brott mot folkförmögenheten? Botkyrka kommun planerar tydligen att bygga ett växthus av samma form och storlek som globen. Växtbädden är spiralformad.
    Några detaljer om upplägget gavs inte men det kan väl rimligen inte vara så att kommunen skall verka som handelsträdgårdsmästare? Om man bara skall skänka bort en av Lars-Magnus Erikssons gamla Hågelbyåkrar till någon entreprenör så är väl även det ett brott mot åtminstone kommunförmögenheten? Ett glatt grinande sossekommunalråd solade sig i TVstrålkastarglansen och såg fram emot att få sitt namn på denna anläggning – den första av sitt slag.
    Sedan bytte SVT spår och lät Svamle Axelsson(han börjar se lätt sliten ut men det skenande talet har han kvar) i växelsång med Rockispockis(tack Rosenhane) förklara för oss att det är så kallt för att det är ett av de tre varmaste åren någonsin – för det har vetenskapen minsann bestämt.
    SVT har tydligen fått spel såhär i tolfte timmen av 2010.

  68. Jan-Erik S.

    Tobias #64:
    Mmm…när sen istiden kommer så beror ju det oxo på den globala uppvärmningen 🙂
    Med det resonemanget de för så borde ju det i rimlighetens namn gå mot kallare tider om vintrarna är varma.
    Man tar sig för pannan.

  69. Slabadang

     OT Piers Corbyn!
    Nu på Sky News!! Han är så härligt grundlig i sin totalsågning av AGW och Met Office.
    http://www.youtube.com/watch?v=KNBlDnA0q3s

  70. Kent 66!
    Bra formulerat. Gör det mer koncist och kort och skicka till samtliga riksdagsledamöter.  Ju fler som hamrar på dem dess då bättre. De ska fan få se att ”Den Foglige Svensken” är på upphällningen.

  71. Mer OT,
    det kan bli Englands kallaste vinter på 1000   år!!!
    http://www.dailystar.co.uk/news/view/169577/Winter-may-be-coldest-in-1000-years/

  72. Håkan Sjögren

     L  # 32 :  Som gammal naturvetenskapsman med vana att betraktas  som en hederlig och respektabel yrkesman blir man förvånad och upprörd och faktiskt grymt förbannad över hur vetenskapens fana släpas i rännstenen av bluffmakare och charlataner, som kidnappat begreppen forskning och vetenskap och som med mejsel hackar fan på väggen när de saknar färg för att måla upp honom. Jag tänker då framför allt på olika ”klimatforskare”, som orsakar att löjets skimmer dras över all vetenskap och all forskning genom att vidhålla hotbilder, som redan har förkastats av observationer och experiment och utmåla  några tiondels graders temperaturökning som katastrofal mitt i vinterkylan. Att det sedan är den snöda Mammon som driver hela klimatcirkusen gör ju inte hela lurendrejeriet mera smakfullt. För övrigt anser jag att koldioxidens klimatpåverkan är betydligt överdriven om inte rent av obefintlig. Mvh, Håkan.

  73. Bertel

    Nu, när vi lever i en politisk period av, ”Ad omnia paratusomnia”   i norra hemisfären pga tvivelaktig sanningshalt i sk klimatprognoser, vore det klädsamt att några av dessa individer, vars inkomst är skattefinansierad(de borde ha vår allas bästa som rättesnöre)avgick och beredde plats för de som kan ev leverera mer sanningshaltiga framtidsprognoser om framtida klimat, dvs de som erkänner att uppgiften med dagens kunskap är övermäktig.  

  74. Håkan Bergman

    Ingvar E #71
    Nog för att det är rejält förvirrat här och där, men:
    ”So 2011 could end up being the coldest winter of the last millennium”

  75. L

    Håkan B, enligt Svante Axelsson på Rapport ikväll, är kylan bara ”-ett undantag, tyvärr är detta det varmaste året sen mätningarna började”.
     
    Det gäller att hålla färgen in i det sista, imorgon får vi svaret…
     

  76. Håkan B #74
    ”So this winter could end up being the coldest winter in a millenium”
    ?

  77. Håkan Bergman

    Ingvar E #76
    Mitt citat är från din länk, det står faktiskt:
    ”So 2011 could end up being the coldest winter of the last millennium”
    Men vi får inte ha för höga krav på journalister!

  78. #48 Kent Forssgren och #51 Pär Green. Jag har sett den sidan tidigare. En del saker av det han skriver kan jag skriva under på, annat är mindre bra.
    #50 Pär Green. Du missförstod mig nog. Att åka en sträcka på 35 mil kräver mer energi och bör givetvis vara dyrare än en resa på 8 mil. Jag skrev också att det handlade om två olika ”produkter”. Resan mellan Stavsnäs och Stockholm är kortare, kräver mindre resurser i anspråk och bör därför rimligen vara billigare än en resa Stockholm-Göteborg.
    #53 Håkan Bergman. Vad var det som var korkat? Ja, varför ska du subventionera en konkurrent? Du tycks ju ha agerat rationellt och valt den billigaste bredbandsleverantören. Om konkurrenten tar ut ett högre pris så är det ju dennes problem och inte ditt, om det är exakt samma totalerbjudande.
    #54 och #55 Jan-Erik S. Jag skojar verkligen inte. Folk har matats med en massa trams i media om hur elmarknaden faktiskt fungerar. Att den inte är perfekt är jag den första att erkänna, men kritiken ska vara riktad mot de saker som verkligen bör kritiseras. Själva prisbildningen på spotmarknaden och terminsmarknaden fungerar mycket bra.
    Fick jag bestämma skulle marknaden avregleras så långt det bara är möjligt. Det ÄR t ex svårt för nya aktörer att ta sig in på marknaden. Staten skulle kunna underlätta mer för nya producenter. Och med ”underlätta” menar jag inte subventionera, utan i stället skära i snårskogen av regleringar kring detta. Vidare är marknaden mest anpassad för producenter och storförbrukare. Privatkonsumenter utgör en stor andel av den totala konsumtionen och de har idag i princip inga incitament att minska sin konsumtion vid timmar med hög efterfråga.
    Sedan är givetvis skatterna det största felet med elmarknaden. Slutkonsumenten betalar absurt mycket för elen och det beror i huvudsak på extrema skattepålagor. I Sverige har vi ju till och med skatt på skatt. Moms på energiskatt. Absurt så det förslår.
    Överhuvudtaget bör staten ålla sig borta från elmarknaden. Det om något skulle skapa långsiktighet i investeringsbesluten för producenter. Kärnkraftsfrågan är ett typexempel. Det är inte svårt att förstå att producenterna tvekar att fatta beslut om ny kärnkraft, när det kanske är så att en ny riksdagsmajoritet efter nästa val förbjuder ny kärnkraftproduktion. Har man ambitionen att ha en FRI marknad, måste man också låta marknadens aktörer få agera därefter.
    Angående mjölk och grädde så är slutprodukterna just mjölk och grädde. I fallet med kolproducerad el och kärnkraftproducerad el är slutprodukten el. Det är elektriciteten som är slutprodukten. Mer relevant hade varit att exempelvis jämföra olika gräddproducenter. Nu tror jag inte att tillverkningsprocessen att producera grädde skiljer sig speciellt mycket åt, men man skulle ju kunna tänka sig en situation där man bara kan producera en viss mängd grädde med en viss billigare tillverkningsprocess. Om då efterfrågan på grädde överstiger den billigare processen att tillverka grädde så måste den dyrare processen till. För att gräddefterfrågan då ska stillas måste slutpriset på grädden upp så att det lönar sig att producera med den dyrare processen. Det är så marginalprissättning fungerar, och det är så det MÅSTE fungera.
    När vattentillgången är så extremt begränsad som den är nu, samtidigt som efterfrågan är hög, måste priset upp för att ta dyrare produktion i drift för att det inte ska råda elbrist i Sverige.
    #56 Christopher E. Det är faktiskt så det fungerar på elmarknaden som du skriver i första stycket. Man tar alltid den billigaste produktionen i drift först. När efterfrågan överstiger den billigaste tas den näst billigaste produktionen i bruk, osv. När efterfrågan är hög måste allt dyrare produktion användas för att möta efterfrågan. Jag håller helt med dig om att marknaden måste avregleras MER, inte mindre. Samtidigt bör marknaden konstrueras så att även privatpersoner har incitament att dra ner på sin konsumtion vid kallt väder. Personligen anser jag att man måste införa någon slags timmätning.
    Marginalprissättning går inte att komma ifrån om du vill ha en fri marknad.
    #57 bom. Tror jag missade frågan i ditt inlägg!? 😉
    #63 Ingvar Engelbrecht. Jag kan förstå att prissättningen nu kan uppfattas som stötande och svårförklarlig. Den enkla förklaringen är att vi har ett extremt torrår i Norden 2010, vilket har följt på ett torrår 2009. Normalt sett är vattenkraften det billigaste produktionsslaget, men två torrår på raken har satt sina spår i nivåerna i vattenmagasinen, i synnerhet i Norge, vilket har medfört att vattenkraften blir mer värdefull. Det har kommit för lite nederbörd, samtidigt som temperaturerna varit långt under de normala, vilket medför hög förbrukning, vilket i sin tur leder till att man kör vattenkraften ännu hårdare. Dessutom har vi som bekant haft problem med effektuppgraderingarna av ett antal kärnkraftreaktorer. Detta har givetvis också stressat vattenkörningen. Och ovanpå detta nu alltså en ”100-årsvinter” – ingen har väl missat att det är rekordkallt i förbrukningsområdena. Vi fick dessutom en rekordtidig isläggning på älvarna pga den tidiga kylan och gick in i vinterperioden med en förhållandevis låg tillrinning. Alla dessa faktorer har gjort att producenterna måste prisa upp sitt vatten för att det ska gå att nå balans mellan utbud och efterfrågan HELA vintern, dvs fram till vårfloden startar i april. Gå in på Nordpools hemsida (http://www.nordpoolspot.com) och se på dygnspriserna. Där ser du var nattpriserna ligger, timme för timme, och du får en överslagsmässig bild över på vilka nivåer vattenproducenterna säljer sin vattenkraft.
    Det jag beskrev ovan är råpriset på kraft. Prisbildningen på detta sker helt marknadsmässigt.
    Sedan tillkommer för slutkunden nätavgifter, skatter, elcertifikat och kostnad för utsläppsrätter. Skatterna och avgifterna har ökat flera hundra procent sedan marknaden semiavreglerades 1996. För illustration över skatternas och avgifternas andel av totala priset, se exempelvis Svensk Energis presentation (diagram sid 11): http://www.svenskenergi.se/upload/Statistik/Statistik%20i%20bilder/konsument.pdf
    Den största vinnaren på dagens elmarknad är, kort och gott, staten.
    #66 Kent Forssgren. Vindkraften är av underordnad betydelse när det gäller det priset som du ser på din elfaktura varje månad. Det spelar givetvis roll att den ineffektiva och dyra vindkraften blir en allt större del av den totala energimixen, men det går inte att göra vindkraften till huvudsyndabock för prisuppgången sedan 1996. Men i sak delar jag din kritik av vindkraften. Jag har svårt att se vindkraften som någon lösning på effektproblemet på den Nordiska elmarknaden.

  79. Hayek

    Vi har många politiker som älskar vindkraft – så det borde inte vara några problem att helt enkelt flytta vindmöllorna till dessa politikers trädgårdar. Vi som inte står ut med dem blir glada och dessa politiker måste bli helt till sig av glädje när de får möjlighet att njuta av vindkraften  varje dag. Problemet löst!

  80. Kent Forssgren

    Det finns likheter mellan vissa klimatforskares uttalanden om klimatförändringar och vissa ekonomers uttalanden om marknadsekonomi. Båda kategorierna för ett teoretiskt resonemang. Båda grupperna anser att deras teorier kan förklara ett verkligt skeende. Båda grupperna saknar kunskap om alla parametrar som styr det verkliga skeendet.
    Inte sällan är politiker också ekonomer. Mycket sällan har dock rikspolitiker en forskarutbildning i ekonomi. Finns det någon rikspolitiker som har en forskarutbildning i naturvetenskap? I politiken blandas teoretiska och ideologiska resonemang, båda utan fast verklighetsförankring. Verkligheten finns utanför fönstret, men för att se och försöka förstå verkligheten måste man lyfta blicken från skrivbordet; Gärna också gå ut i densamma.
    Resultatet av den nu förda politiken ser vi alltför väl. När politiker inte förstår vad de fattar beslut om, finns det dock andra aktörer som gör det. En kategori, förstår att utnyttja bristerna i samhällsplanering för egen vinning. När det gäller fejkade klimatlarm och energiproduktion utan konkurrens handlar det om triljoner kronor, euros och dollar. Som vanligt är det skattebetalare och vanliga konsumenter som betalar festen, utan att själva få vara med.

  81. Håkan Bergman #7
    Jo det stämmer. Jag försökte bara ”putsa” meningen lite 🙂
     

  82. ThomasJ

    Intressant ’årets-bästa-lista’:
    http://www.smp.se/blogg/daniel/arets-utmarkelser-2010(2230471).gm?utm_source=feedburner&utm_medium=feed&utm_campaign=Feed%3A+smp-daniel+%28SMP+Daniel+Svensson%29
    Grattis Maggie!  😀
    Gott Nytt År!
    Mvh/TJ

  83. Kent Forssgren

    ThomasJ #81.
    Årets kvinna: Maggie Thauerschöld Crusell.
    Instämmer med Thomas. Grattis Maggie.

  84. Ann L-H

    Smålandspostens miljö- och klimatlista: Mitt i Prick.
    Grattis Maggie! Välförtjänt!
    Ännu ett tecken på att debatten verkligen har vänt och det känns ovanligt lätt och glatt att önska 
    God Fortsättning!
     

  85. Lars C

    Håkan sjögren #72
    Jag hörde herrarna R och A. är de verkligen så okunniga som det verkar? Att svänga från ett milt och blött framtida Sverige till ett smällkallt av samma orsak? Att påstå att vetenskapen ännu inte vet mekanismerna är en halvsanning. Dokumentationen om solfläckar och köldperioder vilar på en rätt så stabil 400 år gammal grund. Vet de inte det? Det finns massor att läsa som stödjer detta, även hos Nasa.

  86. Grattis Maggie!!

  87. Lena Krantz

    Vad kul! Tänk att bli uppmärksammad på årets sista dag (Smålandsposten) med ord som:
    ”Smart, sund och stilistiskt skicklig kvinna som driver välbesökta bloggen The Climate Scam. I lugn, saklig och ödmjuk ton och ofta med en glimt i ögat tar hon och hennes tre medskribenter upp kampen mot domedagsprofeterna och blottar gigantiska luckor i klimatalarmisternas resonemang.”
    Grattis Maggie!

  88. Lars C. #85
    Vad kan man säga annat än att det är en religion. Det är ju faktiskt utomordentligt att de gör precis så här. Alla hederliga Svenne och Lisa som jobbar och sliter och som inte har tid att studera ämnet själva genomskådar ju faktiskt slikt snack. De är inte dumma. De genomskådar ganska lätt falska präster.

  89. Lars C

    Grattis Maggie!
    Välförtjänt.

  90. Dan

    I.E. #88:
    Allas vår Thomas skrev i ett inlägg att han var övertygad redan för tjugo år sedan.
    Att inte på tjugo år sett felen, fusket och förfalskningarna tyder onekligen på att det handlar om religion och inte vetenskap.

  91. Dan #90
    Det är en intressant distinktion här.  Att säga att man är ”övertygad” är på något sätt en låsning.  Att säga att man tvivlar är inte på samma sätt en låsning. Det betyder inte att jag är övertygad om att temperaturen kommer att vara samma eller att det kommer att bli kallare.
     

  92. Snurra min jord-du får inte ge dig!

    Här ska man tydligen vara ”stamkund” eller ”proffstyckare”för att delta i debatten.Se där!Redan har en liten ”maktelit” skapats,
    klubben för inbördes beundran.Vilka politikerämnen! 

  93. Snurra….  #92
    Vad får dig att påstå det??
     

  94. Re  #40,  Labbida
    Maud O har tillsatt en utredning om villkoren för vattenkraften som reglerkraft, underordnad vindkraft.   För att nu producerande vattenkraftsanläggningar skall klara sig ekonomiskt skadeslösa som reglerkraft, måste  vattenkraftsproducenten tillföras ersättning till marknadspris för minskad elproduktion, när det blåser.  T ex Pite Markbygdens  4000 MW (brutto) skall producera ca 8.8 TWh/år , eller 2300 fullasttimmar över året.  Reglerkraften från Lule älv skall kompenseras för 23% av sina 4350 MW  produktionsbortfall till en kostnad av 4800 milj. kr/år vid  55 öre/kWh spotpris.  Samtidigt får Vindbolaget  via elcertifikat 35 öre/kWh  för samma mängd el (= 3054 milj. kr/år) – alltså mina vänner ni får betala  90 öre/kWh som  subvention utöver ordinarie elpris 55 öre/kWh.  Sammanfattningsvis belastas elkunderna med (3054+4800 + 4800) milj. kr/år på elräkningen för detta arrangemang.  Enda trösten i eländet är att  de 7.8 miljarderna för 8.8 TWh fördelas över alla kundernas  145 TWh.  Dock  har Alliansen ambitionen att tredubbla vindelen till 2020 och då pratar vi om 24 miljarder kr/år som extra subvention för arrangemanget. 

  95. Ture Marklund

    Ann L-H Nr 12. Tack för ditt engagemang. Edward Jobson hänvisning till Svante Arrenius 1896 visar på en dåliga veten-skapliga insikt. 1909 tog Svante Arrenius avstånd från sina påståenden från 1896. Vetenskapsrapporten (1909) minskade SA sina tidigare påstådda CO2 utsläpp med 2/3 delar.
    skogsarbetaren

  96. Ingemar

    På samma sida som Smålandsposten utser Årets Kvinna och Årets Blogg utser de även Årets Folkrörelse: Vindkraftsmotståndet. Så ett litet extra grattis till Jonny F, Lars J och deras vänner!

  97. Kent Forssgren

    Ragnar Danneskjöld #78.
    Jag har några synpunkter på ditt resonemang.
    Folk har matats med en massa trams i media om hur elmarknaden faktiskt fungerar.
    Saken är den att media inte alls har försökt eller försöker beskriva hur elmarknaden fungerar.
     
    Själva prisbildningen på spotmarknaden och terminsmarknaden fungerar mycket bra.
    Prisbildningen fungerar inte bra för konsumenterna, på en marknad som inte är konkurrensutsatt.
     
    Det ÄR t ex svårt för nya aktörer att ta sig in på marknaden.
    Nya aktörer ser vi många när det gäller vindkraft. Det är svårare att se nya aktörer vad gäller vattenkraft.
     
    Privatkonsumenter utgör en stor andel av den totala konsumtionen och de har idag i princip inga incitament att minska sin konsumtion vid timmar med hög efterfrågan.
    Timmätning bromsas av elbolagen. För att detta skall få effekt för konsumenten måste priset vara lägre på natten. Och konsumenten skall t.ex. för uppvärmningen kunna ackumulera värme under natten. Hur många kan det? Förbrukningen är högre på dagen och då blir priset högre enligt ditt resonemang. Alltså är detta ett argument som inte gynnar vanliga konsumenter.
     
    Moms på energiskatt. Absurt så det förslår.
    Onekligen absurt så det föreslår.
     
    Överhuvudtaget bör staten hålla sig borta från elmarknaden.
    Detta kan man diskutera ur flera aspekter. Det finns mycket som talar för att staten skall ha hand om all infrastruktur. Definitivt ett övergripande ansvar. Nu pågår ett politiska experiment när allt skall privatiseras. Och ansvaret faller mellan stolarna. Märks tydligt på hur kommunikationerna inte fungerar denna vinter. När privatiseringen inte leder till ökad konkurrens så gynnas inte konsumenterna, endast producenterna. Men staten och elmarknaden är inte en enkel fråga. Hur klarar staten av att styra stalliga Vattenfall? Inte alls. De två senaste mandatperioderna anmäldes regeringen till KU av oppositionen för bristande styrning av Vattenfall. Med samma argument och samma svar trots skifte i regeringsmakten. När jag följe den årets debatt i KU blev det uppenbart att från Statens sida handlar det om brist på kompetens hos Regeringen.
     
    Har man ambitionen att ha en FRI marknad, måste man också låta marknadens aktörer få agera därefter.
    En marknad där produkten är en vara som konsumenten måste ha, är inte och blir inte fri. Utbud och efterfrågan förutsätter att konsumenten har en valmöjlighet: även att avstå från köp.
     
    Om då efterfrågan på grädde överstiger den billigare processen att tillverka grädde så måste den dyrare processen till. För att gräddefterfrågan då ska stillas måste slutpriset på grädden upp så att det lönar sig att producera med den dyrare processen. Det är så marginalprissättning fungerar, och det är så det MÅSTE fungera.
    Här beskriver du inte en fri marknad. Men däremot hur marginalelprissättningen fungerar. På en fri marknad finns fler producenter. Dessa konkurrerar bl.a. genom priset. En ny aktör kan slå sig in genom att sänka priset. Den förste aktören kan också öka sin produktion för att ta till vara en större efterfrågan, utan att höja priset, men för att få större volym och därmed större vinst.
     
    När efterfrågan är hög måste allt dyrare produktion användas för att möta efterfrågan.
    Då saknas alltså en fri konkurrens, som situationen är när det gäller el.
     
    Marginalprissättning går inte att komma ifrån om du vill ha en fri marknad.
    Marginalprissättning förutsätter en icke fri marknad, som den vi har i Sverige.
     
    Jag kan förstå att prissättningen nu kan uppfattas som stötande och svårförklarlig. Den enkla förklaringen är att vi har ett extremt torrår i Norden 2010, vilket har följt på ett torrår 2009. Alla dessa faktorer har gjort att producenterna måste prisa upp sitt vatten för att det ska gå att nå balans mellan utbud och efterfrågan HELA vintern, dvs fram till vårfloden startar i april.
    Återigen, balans mellan utbud och efterfrågan, förutsätter en marknad där konkurrens fungerar och konsumenten har ett fritt val värt namnet fritt. Och även frihet att avstå från produkten. Vilket inte är fallet med el.
     
    Den största vinnaren på dagens elmarknad är, kort och gott, staten.
    Den största vinnaren skulle alltså vara de som föder staten: skattebetalarna. Detta märker nog inte skattebetalarna och elkonsumenterna.
     
    ..kort och gott staten
    Elbolagens enorma vinster tyder inte på att de är lottlösa, trots eller snarare tack vare en brist på vettig styrning av elmarknaden från politiskt håll
     
    Vindkraften är av underordnad betydelse när det gäller det priset som du ser på din elfaktura varje månad. Det spelar givetvis roll att den ineffektiva och dyra vindkraften blir en allt större del av den totala energimixen, men det går inte att göra vindkraften till huvudsyndabock för prisuppgången sedan 1996.
    Min kritik avser inte utvecklingen från 1996. Min kritik avser situationen i dag. Och min åsikt är att marginalelprissättningen, i Sverige bla. med hjälp av vindkraft, är en av orsakerna till de höga elpriserna. Vore det en fri marknad skulle vi inte ha någon vindkraft.
    Det glädjer mig att du delar min kritik av vindkraften. Det synes dock vara så att jag ser fler problem med vindkraft än effektproblem på den Nordiska elmarknaden.
     

  98. Kent Forssgren

     Ragnar Danneskjöld #78.
    Ignorera mitt föregående inlägg. Jag missade att färgad text inte fungerade. Det blev svårt att se vad som var föregående inlägg och min kommentar. Förhoppningsvis syns det bättre kursiverat med citattecken.
     
    Jag har några synpunkter på Ragnars resonemang.
     
    Folk har matats med en massa trams i media om hur elmarknaden faktiskt fungerar.”
    Saken är den att media inte alls har försökt eller försöker beskriva hur elmarknaden fungerar.
     
    Själva prisbildningen på spotmarknaden och terminsmarknaden fungerar mycket bra.”
    Prisbildningen fungerar inte bra för konsumenterna, på en marknad som inte är konkurrensutsatt.
     
    Det ÄR t ex svårt för nya aktörer att ta sig in på marknaden.
    Nya aktörer ser vi många när det gäller vindkraft. Det är svårare att se nya aktörer vad gäller vattenkraft.
     
    Privatkonsumenter utgör en stor andel av den totala konsumtionen och de har idag i princip inga incitament att minska sin konsumtion vid timmar med hög efterfrågan.
    Timmätning bromsas av elbolagen. För att detta skall få effekt för konsumenten måste priset vara lägre på natten. Och konsumenten skall t.ex. för uppvärmningen kunna ackumulera värme under natten. Hur många kan det? Förbrukningen är högre på dagen och då blir priset högre enligt ditt resonemang. Alltså är detta ett argument som inte gynnar vanliga konsumenter.
     
    Moms på energiskatt. Absurt så det förslår.”
    Onekligen absurt så det föreslår.
     
    Överhuvudtaget bör staten hålla sig borta från elmarknaden.”
    Detta kan man diskutera ur flera aspekter. Det finns mycket som talar för att staten skall ha hand om all infrastruktur. Definitivt ett övergripande ansvar. Nu pågår ett politiska experiment när allt skall privatiseras. Och ansvaret faller mellan stolarna. Märks tydligt på hur kommunikationerna inte fungerar denna vinter. När privatiseringen inte leder till ökad konkurrens så gynnas inte konsumenterna, endast producenterna. Men staten och elmarknaden är inte en enkel fråga. Hur klarar staten av att styra stalliga Vattenfall? Inte alls. De två senaste mandatperioderna anmäldes regeringen till KU av oppositionen för bristande styrning av Vattenfall. Med samma argument och samma svar trots skifte i regeringsmakten. När jag följe den årets debatt i KU blev det uppenbart att från Statens sida handlar det om brist på kompetens hos Regeringen.
     
    Har man ambitionen att ha en FRI marknad, måste man också låta marknadens aktörer få agera därefter.
    En marknad där produkten är en vara som konsumenten måste ha, är inte och blir inte fri. Utbud och efterfrågan förutsätter att konsumenten har en valmöjlighet: även att avstå från köp.
     
    Om då efterfrågan på grädde överstiger den billigare processen att tillverka grädde så måste den dyrare processen till. För att gräddefterfrågan då ska stillas måste slutpriset på grädden upp så att det lönar sig att producera med den dyrare processen. Det är så marginalprissättning fungerar, och det är så det MÅSTE fungera.”
    Här beskriver du inte en fri marknad. Men däremot hur marginalelprissättningen fungerar. På en fri marknad finns fler producenter. Dessa konkurrerar bl.a. genom priset. En ny aktör kan slå sig in genom att sänka priset. Den förste aktören kan också öka sin produktion för att ta till vara en större efterfrågan, utan att höja priset, men för att få större volym och därmed större vinst.
     
    När efterfrågan är hög måste allt dyrare produktion användas för att möta efterfrågan.”
    Då saknas alltså en fri konkurrens, som situationen är när det gäller el.
     
    Marginalprissättning går inte att komma ifrån om du vill ha en fri marknad.”
    Marginalprissättning förutsätter en icke fri marknad, som den vi har i Sverige.
     
    Jag kan förstå att prissättningen nu kan uppfattas som stötande och svårförklarlig. Den enkla förklaringen är att vi har ett extremt torrår i Norden 2010, vilket har följt på ett torrår 2009. Alla dessa faktorer har gjort att producenterna måste prisa upp sitt vatten för att det ska gå att nå balans mellan utbud och efterfrågan HELA vintern, dvs fram till vårfloden startar i april.”
    Återigen, balans mellan utbud och efterfrågan, förutsätter en marknad där konkurrens fungerar och konsumenten har ett fritt val värt namnet fritt. Och även frihet att avstå från produkten. Vilket inte är fallet med el.
     
    Den största vinnaren på dagens elmarknad är, kort och gott, staten.”
    Den största vinnaren skulle alltså vara de som föder staten: skattebetalarna. Detta märker nog inte skattebetalarna och elkonsumenterna.
     
    …kort och gott staten”
    Elbolagens enorma vinster tyder inte på att de är lottlösa, trots eller snarare tack vare en brist på vettig styrning av elmarknaden från politiskt håll
     
    Vindkraften är av underordnad betydelse när det gäller det priset som du ser på din elfaktura varje månad. Det spelar givetvis roll att den ineffektiva och dyra vindkraften blir en allt större del av den totala energimixen, men det går inte att göra vindkraften till huvudsyndabock för prisuppgången sedan 1996.”
    Min kritik avser inte utvecklingen från 1996. Min kritik avser situationen i dag. Och min åsikt är att marginalelprissättningen, i Sverige bla. med hjälp av vindkraft, är en av orsakerna till de höga elpriserna. Vore det en fri marknad skulle vi inte ha någon vindkraft.
    Det glädjer mig att du delar min kritik av vindkraften. Det synes dock vara så att jag ser fler problem med vindkraft än effektproblem på den Nordiska elmarknaden.
     
    Jag vill avsluta med att ta tillfället i akt och önska Ragnar och alla andra kommentatorer här Ett Gott Nytt Kommande År.

  99. Håkan Sjögren

    Ragnar Danneskjöld # 78 : Nyligen var det en lysande skribent här på bloggen och vars namn jag tyvärr inte skrev ner, som tänkte sig elproducenternas marginalprissättning överförd till slakterierna. Det dyraste köttet från en oxe är filén. Då är det ju en lysande idé att mala ner hela oxen i övrigt till billig köttfärs och sedan sälja den till samma kilopris som för filén. Vad skulle konsumentombudsmannen säga om en sådan hantering och varför ingriperinte KO mot elbolagens skändliga uppskörtning av elkonsumenterna? Mvh, Håkan.

  100. Inge

    Denna insändare om vindkraft kunde läsas i dagens Gotlands Tidningar. Den får med det mesta av klimatfördomar och vindkraftens lönsamhet.
    http://www.helagotland.se/gt/artikel.aspx?articleid=6552592

  101. Inge

    Grattis till utmärkelsen Maggie

  102. #98 Kent Forssgren
     
    Saken är den att media inte alls har försökt eller försöker beskriva hur elmarknaden fungerar.
     
    Det kan jag i och för sig hålla med om.
     
    Prisbildningen fungerar inte bra för konsumenterna, på en marknad som inte är konkurrensutsatt.
     
    Jag håller inte med. Det finns gott om elleverantörer som konkurrerar med de stora elproducenternas försäljningsenheter. Slutkundsmarknaden fungerar tillfredsställande. Det som slutkunden borde göra uppror mot är främst de höga energiskatterna och koldioxidtramset.
     
    Det är svårare att se nya aktörer vad gäller vattenkraft.
     
    Det finns knappt några älvar kvar att bygga ut. Vattendomar sätter gränser för hur mycket vattenkraften kan byggas ut.
     
    Förbrukningen är högre på dagen och då blir priset högre enligt ditt resonemang.
     
    Ja, det är självklart att det är så. Ju högre förbrukning, desto högre pris. Om slutkunden var medveten om sin förbrukning och sitt pris varje timme skulle hon kunna låta bli att köra tvätt- och diskmaskinen under morgon- eller kvällstoppen. Det skulle i högsta grad gynna vanliga konsumenter.
     
    Det finns mycket som talar för att staten skall ha hand om all infrastruktur. Definitivt ett övergripande ansvar.
     
    Det är jag inte alls övertygad om.
     
    När privatiseringen inte leder till ökad konkurrens så gynnas inte konsumenterna, endast producenterna.
     
    Det håller jag med om. Men jag anser att konkurrensen på elmarknaden som den är nu är tillfredsställande. Jag skulle dock önska att det fanns fler medelstora producenter, men jag är alls inte säker på att priset skulle bli särskilt mycket lägre av det.
     
    Vattenfall får gärna styckas och privatiseras för mig.
     
    En marknad där produkten är en vara som konsumenten måste ha, är inte och blir inte fri. Utbud och efterfrågan förutsätter att konsumenten har en valmöjlighet: även att avstå från köp.
     
    Visst el är en nödvändig vara för de flesta. Men grundfrågan handlar om på vilket sätt bäst hushåller med resurser, samtidigt som man kan uppnå godtagbar leveranssäkerhet. Det finns i grunden två alternativ:
     
    Alternativ ett är en helt reglerad elmarknad, med EN statlig producent och där staten fattar alla beslut kring investeringar. En helt och hållet politiskt styrd produktion, som förutom att den garanterat är resursineffektiv också därmed blir kostsam för konsumenten.
     
    Alternativ två är en avreglerad marknad. En avreglerad marknad kan konstrueras på olika sätt, men i slutändan handlar det mest om hur pass långt borta staten håller sina fingrar från syltburken. Ju mindre inflytande staten har över marknaden, desto mer långsiktiga investeringsbeslut kan/vågar marknadens aktörer fatta och desto bättre kan marknadens aktörer själva bemöta ansträngda situationer.
     
    Någon slags ”genomsnittsprissättning” är bara möjlig i det första alternativet. Men då får man leva med den centralplanerade marknadens ineffektivitet och att man i slutändan får betala MER för elen i alla fall. Skillnaden är att man inte ser kostnaden direkt på sin tariff från Det Statliga Elverket, utan en del av kostnaden drabbar konsumenten indirekt via högre skatter och avgifter. Ska vi ha någon form av avreglerad elmarknad måste marginalprissättning finnas.
     
    Här beskriver du inte en fri marknad. Men däremot hur marginalelprissättningen fungerar. På en fri marknad finns fler producenter. Dessa konkurrerar bl.a. genom priset. En ny aktör kan slå sig in genom att sänka priset. Den förste aktören kan också öka sin produktion för att ta till vara en större efterfrågan, utan att höja priset, men för att få större volym och därmed större vinst.
     
    Det spelar fortfarande inte någon roll hur många producenter det finns, då det ändå bara finns en begränsad mängd ”billig” elproduktion, t ex vattenkraft (ett normalt hydrologiskt år). Vattenkraften räcker inte ens för att försörja Sverige med el under ett våtår. Det måste till annan, dyrare produktion för att möta efterfrågan. Och för att den dyrare produktionen ska köras måste priset upp. Det är fortfarande samma vara, el. Och det är fortfarande ett och samma gemensamma elnät.
     
    Och det är fortfarande fri konkurrens. Alla befintliga producenter konkurrerar sinsemellan om att sälja sin el varje enskild timme, dag för dag, år för år. Och varje enskild balansansvarig konsumentföreträdare konkurrerar om att köpa el varje enskild timme, dag för dag, år för år. Där utbudet möter efterfrågan hamnar priskrysset, varje enskild timme.
     
    Marginalprissättning förutsätter en icke fri marknad, som den vi har i Sverige.
     
    Det är en felaktig slutsats och jag har redogjort varför.
     
    Återigen, balans mellan utbud och efterfrågan, förutsätter en marknad där konkurrens fungerar och konsumenten har ett fritt val värt namnet fritt. Och även frihet att avstå från produkten. Vilket inte är fallet med el.
     
    Marknaden är förhållandevis fri och konsumenten har ett antal olika elleverantörer att välja mellan idag. Alternativet är en helt reglerad marknad, vilket vare sig ger konsumenter eller den enda producenten (Det Statliga Elverket) incitament att hushålla med sina resurser, vilket är ineffektivt och ger dyr elproduktion och sannolikt höga skatter.
     
    Den största vinnaren skulle alltså vara de som föder staten: skattebetalarna. Detta märker nog inte skattebetalarna och elkonsumenterna.
     
    Anders Borg jublar nog. Att sen alla de miljarder som staten drar in till statskassan genom energiskatter inte kommer just elkonsumenten tillgodo är knappast elmarknadsaktörernas fel. Skyll på politikerna.
     
    Elbolagens enorma vinster tyder inte på att de är lottlösa, trots eller snarare tack vare en brist på vettig styrning av elmarknaden från politiskt håll.
     
    Elproducenterna tjänar pengar, ja. Och de tjänar sannolikt extra mycket under så extrema hydrologiska förutsättningar som vi upplever just nu (under förutsättning att de inte redan har prissäkrat sin produktion till lägre priser tidigare). Samtidigt gnälldes det rejält från producenthåll under exempelvis åren 1999 och 2000 då vattentillgången i Norden var riktigt god. Priserna vissa timmar var då nästan nära noll för att det fanns så mycket vatten. Risken för producenterna går åt båda hållen. Det finns ingen som råder över vädret, men det är vädret som i stor grad bestämmer elpriset i det nordiska elsystemet pga den höga andelen vattenkraft. Det är ett faktum som är sant oavsett om marknaden är reglerad eller oreglerad. Det finns ingen anledning för staten att styra mer över elmarknaden.
     
    Vore det en fri marknad skulle vi inte ha någon vindkraft.
     
    Jag anser att det är förkastligt av staten att subventionera specifik elproduktion. Sannolikt skulle vi ändå ha en del vindkraft, men långt ifrån lika mycket som idag.

  103. #99 Håkan Sjögren
     
    Det är fortfarande inte en relevant jämförelse. När man köper kött så köper man en specifik del av djuret pga dess specifika kvalitet. Konsumenten värderar delarna på djuret olika. När det gäller el kan man inte bara köpa ”kärnkraftsel”, eller ”vattenkraftsel”. Det är samma homogena slutprodukt, elektricitet, som går ut i elnätet. Elen kostar dock olika mycket att producera beroende på vilken energikälla som används. Idealt hade vi haft obegränsat med vattenkraft och kunnat förlita oss på denna, enda, billiga energikälla. Nu har vi inte det och tvingas komplettera med el från andra energikällor. För att någon ska vilja producera el med dessa dyrare energikällor måste de få betalt för det. Därför går priset upp.
     
    Konsumentombudsmannen ingriper givetvis inte eftersom han inte har något case.

  104. Och förresten Kent, jag önskar dig och alla andra på TCS ett Gott Nytt År också! 🙂

  105. Christopher E

    Ragnar;
     
    Tack för respektfulla och resonerande svar.
     
    Om då efterfrågan på grädde överstiger den billigare processen att tillverka grädde så måste den dyrare processen till. För att gräddefterfrågan då ska stillas måste slutpriset på grädden upp så att det lönar sig att producera med den dyrare processen. Det är så marginalprissättning fungerar, och det är så det MÅSTE fungera.”


    Här håller jag dock med Kent. Detta är inte en konkurrenssituation. I gräddens värld (i praktiken dock farligt nära samma oligopol som energiföretagen!) skulle en gräddfabrikant inte skjuta över hela fördyringen på all såld billigt producerad grädde, det vore att tappa marknadsandelar när kunderna sviker. Inte är jag märkestrogen i snabbköpet, jag tar utan undantag den billigaste grädden. Fabrikanten skulle nog låta den billigare gräddvinsten tillfälligt subventionera den dyrare, och sedan raskt se över möjligheten att expandera produktionen. Att gräddfabrikanterna har en gräddbörs i Oslo, där priset sätts efter den dyrast producerade grädden i Norden, låter som ett säkert sätt att få folket att övergå till vegetabiliska alternativ och skicka mejerierna till konkurs. Med el har vi konsumenter inte det valet.
    Det intressanta är ju att elbolagen redovisar ständiga nya rekordvinster. Ingen känner någon anledning att öka/behålla marknadsandelar genom priskonkurrens. Vi konsumenter betalar långt mer för samma produkt än tidigare.
    ”Det är faktiskt så det fungerar på elmarknaden som du skriver i första stycket. Man tar alltid den billigaste produktionen i drift först. När efterfrågan överstiger den billigaste tas den näst billigaste produktionen i bruk, osv. När efterfrågan är hög måste allt dyrare produktion användas för att möta efterfrågan.”
    Givetvis tar de den billigaste produktionen i drift först för maximal vinst. Det är helt som det ska vara. Men skillnaden är att de ser till att alltid plocka in den sista procenten som dyrt producerad el för att kunna sälja den billiga elen till rejält överpris. Det spelar alltså ingen roll för konsumenterna att vattenkraft och kärnkraft tuggar på med låga priser. Vi kan lika gärna lägga ner dem ur det perspektivet, för det låga produktionspriset kommer endast producenterna till godo. Det är lite sjukt för mig.
    Kan vi enas om att ett stort problem är att den brist på billigt producerad el våra statsmakter skapat, som drar undan fötterna på riktig konkurrens? Vi kunde ju till exempel ha underhållit och behållt våra kärnkraftsverk.
    En intressant tanke för argumentationen, hypotetisk och måhända ej tekniskt realistisk; Tänk om vi konsumenter köpa köpa vår el direkt från en utomeuropeisk leverantör till billigare pris. Det landet skulle fortfarande göra god förtjänst, och knappt en enda kund skulle köpa marginalprissatt el från Nordpool längre. Skulle inte det tvinga fram en riktig konkurrens, där priset till slut hamnar på gränsen till skälig vinst för producenten, där det borde ligga?
    Annars tack igen för svaren och Gott Nytt År!

  106. mig

    Grattis, nu kan det byggas 10 nya kärnkraftverk!
    Motsvarar ca 100 000 vindvispar!

  107. Inge

    Enda fördelen, som jag ser det, att ha höga elpriser vore att elbolagen kanske får resurser att bygga den nya generationens kärnkraft som väntar runt hörnet. Eftersom Maud Olofsson bannlyst all statlig subvention till byggande av ny kärnkraft så måste det till resurser. Men jag kanske tänker fel?

  108. JJ

    Svensk vindkraftsförenings vision är, enligt dom själva, att göra vindkraftverken till en folkrörelse. Dom har lyckats, att överklaga är nu en folkrörelse. Man har även andelsägda vindkraftverk. Varför inte göra kärnkraftverken andelsägda. Detta skulle bli en grön och miljövänlig folkrörelse där man samtidigt producerar ström utan en massa bidrag. Jag skulle gärna köpa andelar i ett kärnkraftverk.

  109.  
    #105 Christopher E
     
    Det är nog mer relevant att jämföra med marknaden för råolja. Råolja är i princip samma homogena produkt, var den än utvinns, även om svavelhalten varierar. Men om vi tar exemplet lättolja, light sweet crude, så skiljer produktionskostnaden stort beroende på var i världen den utvinns och hur den utvinns. Jag vet inte de exakta utvinningskostnaderna, men säg att kostnaden för att utvinna olja i Saudiarabien, som producerar ca 9 miljoner fat/dag, ligger på 5-10 dollar per fat. Utvinningskostnaden för djuphavsolja kanske ligger någonstans över 75 dollar/fat, sedan finns alla variationer däremellan. Den globala efterfrågan ligger runt 86 miljoner fat varje dag och marknadspriset ligger runt 90 dollar/fat. Ungefär 10% av världens olja kommer från Saudiarabien. Resterande olja är allt dyrare att ta upp och för att den totala efterfrågan ska stillas måste någon borra efter olja på stora djup långt utanför kusterna. Denna någon kommer inte att göra detta om han inte får betalt för sin investering. Det fungerar på samma sätt på elmarknaden.
     
    Det finns många privata elproducenter, med olika produktionsmix och således olika produktionskostnader; den billiga vattenkraften går inte att bygga ut, annat än i mycket liten omfattning (älvar nära nog fullt utbyggda, vattendomar sätter gränser). Dessutom är efterfrågan, som med tiden är stigande, också en stor faktor som styr prisbildningen. Ny produktion är dyr. För tillskott i produktionen måste priset upp på nivåer (jmf djuphavsolja) där man långsiktigt kan få tillbaka sin investeringskostnad, vilket också kräver priser som ligger uthålligt på dessa nivåer.
     
    Det intressanta är ju att elbolagen redovisar ständiga nya rekordvinster. Ingen känner någon anledning att öka/behålla marknadsandelar genom priskonkurrens. Vi konsumenter betalar långt mer för samma produkt än tidigare.
     
    Även om det kanske inte övertygar dig, kan jag försäkra dig om att det råder konkurrens vid prisbildningen timme för timme. Sedan kan jag tillägga det elementära att priset långt ifrån alltid hamnar på produktionskostnaden på marginalen. En vara eller tjänst är trots allt värd exakt så mycket som någon annan är beredd att betala för den. En inelastisk efterfråga, och det faktum att elen måste produceras  i samma ögonblick som den konsumeras, gör att enstaka timmar kan skjuta iväg vid hög efterfråga. Men jag ser inte något realistiskt alternativ till denna ordning så länge konsumenterna inte har något incitament att spara timme för timme, samtidigt som det normalt sett är stora prissprång i marginalkostnaden för vattenkraft och kärnkraft, till kolkondens och till gasturbiner/oljekondens.
     
    Prisbildningen idag skiljer inte särskilt mycket från hur den gick till 1996. Konsumenten betalar dock betydligt mer för slutprodukten idag tack vare politiskt fattade beslut om kraftigt höjda energiskatter, elcertifikat och koldioxidtrams. Plus att efterfrågan är högre.
     
    Givetvis tar de den billigaste produktionen i drift först för maximal vinst. Det är helt som det ska vara. Men skillnaden är att de ser till att alltid plocka in den sista procenten som dyrt producerad el för att kunna sälja den billiga elen till rejält överpris. Det spelar alltså ingen roll för konsumenterna att vattenkraft och kärnkraft tuggar på med låga priser. Vi kan lika gärna lägga ner dem ur det perspektivet, för det låga produktionspriset kommer endast producenterna till godo. Det är lite sjukt för mig.
     
    Det är ingalunda så att producenterna ”ser till” att ”plocka in den sista procenten” med ”dyr el”. Varje kraftstation har sitt unika marginalpris. Varje producent nominerar volymer i varje prisområde, timme för timme, året om, enligt en trappa från lägst till högst pris som man är beredd att köra på. På motsvarande sätt nominerar förbrukarsidan volymer efter en pristrappa. Efterfrågan kan variera kraftigt beroende på temperatur, vind, solinstrålning, osv, och det är i praktiken omöjligt för en producent att på förhand veta exakt var priskrysset hamnar vid varje enskild timme.
     
    Det kan tyckas vara orättvist att de producenter som har en stor andel vattenkraft i sin produktionsmix har en fördel gentemot andra aktörer, då marginalerna på vattenkraften normalt sett är stor. Tyvärr tror jag bara vi får acceptera att det är så. I mina ögon är alternativet med en reglerad marknad värre i ett längre perspektiv.
     
    Kan vi enas om att ett stort problem är att den brist på billigt producerad el våra statsmakter skapat, som drar undan fötterna på riktig konkurrens? Vi kunde ju till exempel ha underhållit och behållt våra kärnkraftsverk.
     
    Ja, vi kan enas om att staten inte borde ha haft, och inte bör ha, någon synpunkt på vilken energikälla som används för att producera elektricitet (så länge produktionen inte utgör någon fara för allmänheten). Det måste finnas långsiktiga, stabila och tydliga spelregler för att också få till stånd vettiga, långsiktiga investeringar i ny kraftproduktion. Utsikterna att finna någon ny, billig energikälla ser ganska bleka ut på kort och medellång sikt, varför vi nog för överskådlig framtid får finna oss i att elpriserna ligger någonstans i skiktet för marginalkostnaden för elproduktion med fossila bränslen som bas. Sedan varierar vädret som bekant, varför prissvängningarna fortsatt lär vara stora och skilja från år till år.
     
    En intressant tanke för argumentationen, hypotetisk och måhända ej tekniskt realistisk; Tänk om vi konsumenter köpa köpa vår el direkt från en utomeuropeisk leverantör till billigare pris. Det landet skulle fortfarande göra god förtjänst, och knappt en enda kund skulle köpa marginalprissatt el från Nordpool längre. Skulle inte det tvinga fram en riktig konkurrens, där priset till slut hamnar på gränsen till skälig vinst för producenten, där det borde ligga?
     
    Elpriserna i Norden är redan låga med internationella mått (dock inte i år pga nuvarande extrema torrår). De flesta länder i världen använder fossila bränslen för energiproduktion, så det skulle vara svårt att finna billigare el än i Sverige. Som jag redan sagt, vill vi ha lägre elpriser i Sverige så finns det ett mycket enkelt sätt: Sänk, eller ta bort, energiskatterna!
     

  110. mig

    Varför vindsnurror?
    Endast verk med värden för hela månaden presenteras december:
    Energiproduktion
    219250
    MWh
    27
    %
    Produktionstid
    69
    %

  111. Christopher E

    Ragnar,
     
    Tack för ännu ett resonerande svar. Jag tar till mig informationen från dig.
     
    Konstaterar dock att det olika syn på om eloligopolet utnyttjar möjligheten att genom planering få upp marginalpriset. Jag anser mig inte kunna avgöra vem som har rätt, och får backa och lämna det mer öppet än vad jag gjorde ovan.
     
    Jag delar också din syn att vi måste får den oskäliga beskattningen samt subventioner av ”politiskt korrekt”  el och låta energiföretagen få friare händer att investera i långsiktig billig energiproduktion.
     
    Mitt exempel på ”direktimporterad” el var givetvis endast ett tankeexpriment. Billigare el finns i andra delar av världen, ja faktiskt har få länder dyrare el än Sverige. Se här. Visst beror detta också i hög grad på olika beskattning, men inte endast. Jag förutsatte naturligtvis en hypotetisk import även utan skatt (låt oss säga nedstrålad till parabol på hustaket utan statens kontroll – tankeexperiment var det ju alltså).
     
    Vad man än ska skylla mest, avregleringen eller beskattningen, så har elbolagens vinster ökat kopiöst i takt med elpriset. Resultatet i form av minskad köpkraft för hushållen och utflyttning av industri är en förlust för vårt land.
     
    Fortsätter vi så här når vi snart en brytpunkt där det blir billigare för huhållen att producera sin egen el istället för att köpa den. Då lär priset på Nordpool sjunka…
     
    Timdebitering är jag starkt emot. Jag förstår det ekonomiska argumentet, men jag vill inte ha en ytterligare sänkning av levnadsstandarden i form av minskad frihet att göra saker på den av dygnet jag vill. Jag ser hellre att vi minskar elpriset till kunden så att hushållen slipper svettas på gränsen till betalningsförmågan för varje kWh. Det är fattigdom för mig. Inte heller tror jag timdebitering  betalar sig. Vi kommer att få betala dyrt för timdebiteringens administration/elmätare/system för ackumulering osv, och när tillräckligt många styr över förbrukningen till billiga timmar ökar ju priset där också. Blir säkert en högre nettokostnad i slutet.

  112. Gunnar Strandell

    Ragnar och Christopher E!
    Tack för en upplysande och givande diskussion.
    Min reflektion är att trenden går mot att beskatta livets nödtorft och att ta från de rika blir ett mer och mer tomt slagord.
    Timdebitering lanseras som ett sätt att nå större miljövänlighet, men bör också ses mot bakgrund av att effektreserven minskat och gjort oss beroende av import.
    Våra makthavare svettas nog lite av att under 2010 fått besluta om hur en eventuell bristsituation ska hanteras. Min förhoppning är att vi under 2011 kommer att få en del positiva nyheter inom energiområdet.

  113. Kent Forssgren

    Gunnar Strandell # 112
     
    Att effektreserven minskat och gjort oss beroende av import är enligt min uppfattning inte korrekt.
    Jag bifogar här en kommentar jag lyckats få in i en skånsk tidning som rör en artikel om vindkraft. Sista stycket beskriver hur elbolagen kan trixa med utsläppsrätter och marginalprissättning genom att använda export och import. Inte för att behovet finns, åt det ena eller andra hållet, utan för att få mer betalt.  Betänk denna vinter. Kontinenten har ännu kallare än normalt för dem. Skulle de ändå kunna exportera el till oss i Sverige. Det förefaller inte troligt
    .
     
     
     
    En av förklaringarna till de höga elräkningar är vindkraften!
     
    Politiker tycks inte vilja förstå hur vår elproduktion går till i dag och hur konsekvenserna blir i framtiden för vår livsmiljö, hälsa och elpriser. Ett parti vill avveckla kärnkraften den dag Sverige producerar den el vi behöver. Men, det gör vi redan i dag, tack vare kärnkraft och vattenkraft.. Samma parti vill ersätta kärnkraften med vindkraft. För klimatets skull säger man. Vad blir konsekvensen av detta för skattebetalarna, villaägarna och miljön? Katastrofal.
     
    Nu när flera av våra kärnkraftverk är uppgraderade betyder att det produceras mer än el vi förbrukar i Sverige. Det handlar således om att vi nu kan exportera el från Sverige inte importera.
     
    Regeringen vill öka antalet vindkraftverk genom skattesubventioner och höjda elpriser för både privatpersoner och företag. Varför skall inte vindkraften konkurrera med andra energislag genom sina egna fördelar, kan man undra? Svaret är enkelt. Därför att vindkraften inte kan konkurrera med andra produktionssätt. Vindkraft är det dyraste produktionssättet av el. Och allra dyrast är havsbaserad vindkraft. Vindkraftbolagen lever gott på skattesubventioner och elbolagen, ofta är det samma ägare, på s.k. elcertifikat (ytterligare en s.k. miljöskatt) och det som kallas och marginalelprissättning. D.v.s. elbolagen får ta betalt för vad den dyraste produktionen kostar även om den endast ingår med en liten bråkdel i den el som levereras till kunden. Detta alltså även om det är vattenkraft, vilken är den billigaste elen att producera, som för tillfället råkar stå för huvuddelen av elen. Och koldioxidfri om nu detta skulle vara ett argument. Således vill alla elbolag alltid ha en liten andel vindkraft i sitt lager.
     
     
     
    Politiker talar inte om ett annat fundamentalt begrepp för elproduktion från vindkraft: reglerkraft. El måste i princip produceras i det ögonblick den skall konsumeras. Vi elkonsumenter vill ha en stabil tillgång till el och vårt elnät klarar inte av för stora variationer i eltillförsel. Det blåser som bekant inte alltid. Därför måste all vindkraftsel som ansluts till vårt nationella stomnät ha en backup med en lika stor produktion av annan typ, reglerkraft som termen lyder. Denna reglering måste kunna ske snabbt och flexibelt. För Sveriges del är det framför allt vattenkraft som används.
     
    Reglerkraften som behövs t.ex. för de 1101 vindkraftsverken i Piteå kommun motsvarar produktionen från två av dagen kärkraftsreaktorer alternativt att vi bygger ut vattenkraften i två av våra orörda älvar. Ett annat alternativ är import av el. Då handlar det t.ex. om kolkraft producerat av statliga Vattenfall från Tyskland. Vad är vinsten för klimatet med detta Maria Wetterstrand? För Vattenfall blir det förståss vinst.
     
    Men det räcker inte för elbolagen.
    Rikspolitiker och även t,ex. SNF och WWF vurmar för s.k. utsläppsrätter. Utsläppsrätt innebär att man kan köpa sig rätt att släppa ut den påstått farliga koldioxiden. Men Vattenfall behöver inte köpa denna rätt. De får den gratis av svenska staten. Sen säljer svenska vattenfall utsläppsrätten till sitt tyska dotterbolag som producerar el från kol. Då blir kolkraften dyrare. Därefter drar vattenfall ner elproduktionen i Sverige så att vi får en brist genom att stoppa ett eller flera kärnkraftverk för underhåll mitt i vintern. Då måste vi importera el. Vilken då Vattenfall tar från sitt tyska dotterbolag. Vips så har elpriset för svenska villaägare skjutit i höjden utan att Vattenfall fått några extra kostnader. Vattenfall behöver bara importera en liten mängd kolkraft. Vi har ju marginalprissättning. Kolkraften behövs givetvis i Tyskland som också har vintrar. Vi kommer därför med stor sannolikhet tvingas att importera kärnkraftsel från Finland. Finnarna räknar med detta och bygger därför ett nytt kärnkraftverk på andra sidan Bottniska Viken. Sverige skall alltså skrota egna kärnkraftverk och i stället köpa kärnkraft från Finland. Förlusten av dessa investeringar får skattebetalarna stå för och de höjda elpriserna får Sveriges elintensiva basindustri och svenska villaägarna stå för. Vad är vinsten för med detta regeringspolitiker och Maria Wetterstrand? Vissa ekonomer och politiker menar att marknadskrafter och konkurrens löser allt. Detta förutsätter att politiker inte snedvrider konkurrensen genom att gynna en viss produkt genom skattebetalda subventioner och tvingande pålagor: skatter och avgifter på kunderna. Elmarknaden i Sverige i dag är fri från konkurrens. Elkostnaderna för villaägare en vinter som denna blir en chock. Vad gör politikerna åt det! Ärade regeringsledamöter, kan vi få en kommentar.
     

  114. jag

    Nu har det kommit en replik på DN:
    http://www.dn.se/debatt/vindkraft-ar-valkommen-pa-gotland
     
    De hävdar att vindkraften på Gotland står för 25% av Gotlands elbehov, stämmer detta? De hävdar också att det lokala stödet för vindkraft faktiskt är stort, och att Troell ljuger. Vad anser ni?

  115. L

    jag, det var nog den tunnaste replik jag läst. Självklart tycker dom som äger marken och verken att det ger en bra avkastning. Och visst är det behjärtansvärt med ”förnybar” energi, – om vi hade behövt den.
     
    Men allt är ju bara ett politiskt spel, där vi spelar bort Sveriges unika natur till ingen nytta. Om någon tror att turisterna ska komma och tycka synd om oss, så tror jag att dom hellre reser till ännu oförstörda platser.