Världshaven är rejält basiska med pH-värde runt 8,2. Gränsen mot sur går vid pH 7,0, som står för helt neutralt. Under 7,0 är det överskott av vätejoner = surt. Över 7,0 råder överskott av saltliknande hydroxidjoner = basiskt.
pH-skalan är 10-logaritmisk. Varje helsteg nedåt betyder 10 gånger surare, och varje helsteg uppåt 10 gånger mer basiskt – med marginell verkan i absoluta tal.
Några vanliga sura pH-värden är för regnvatten pH 5-6, för ättika i vatten pH 3, för Coca Cola pH 2,7, för magsaft pH 1-2 och för svavelsyra pH nära 0.
”25 procent surare hav” betyder i verkligheten drygt 0,1 stegs sänkt pH-värde från ca 8,2 till 8,0-8,1. FN:s klimatpanel IPCC räknar med högst 0,5 stegs sänkning i sina mest extrema modeller, alltså till pH 7,6-7,7 – fortfarande rejält basiskt.
Men att skrämmas med surare hav passar många som också tror att mer koldioxid skulle farligt värma atmosfären. De hävdar att mer koldioxid samtidigt både värmer atmosfären och försurar haven. För detta hänvisar de till klimatpanelen IPCC.
Panelen utgår från datormodeller, inte från faktiska observationer. Det ger starkt överdrivna temperaturdata. USA:s vädertjänst NOAA och rymdstyrelse NASA ändrar i efterhand mätdata för att ge intryck av uppvärmning (visat av bl. a. NOAA-forskaren John Bates, professor Ole Humlum och avlidne prof. em. Wibjörn Karlén).
Sådana ändrade mätdata basuneras nu ut som ”rekordvärme”.
Visst tillförs atmosfären mer koldioxid från utgasande hav i fortsatt uppvärmning från Lilla Istiden. Även mänsklig verksamhet tillför koldioxid. Men nu är Solen åter minimalt aktiv som på Lilla Istiden. Det tyder på kommande kyligare klimat.
I haven bildar löst koldioxid först dels kolsyra med vatten och dels karbonatjoner med upplöst kalk. Sedan förenas det mesta i basisk bikarbonat. Haven blir alltså knappast surare.
Processen balanseras av kolsyretrycket i havens ytskikt och skillnaden mellan upplöst kalk och upplöst koldioxid. Detta har pågått i årmiljoner, och haven är fortsatt basiska.
Tege Tornvall
Källa: Prof. em. Gösta Walin, Gbg univ. Nu avliden oceanograf och fysiker.
pH-värden är de negativa 10-logaritmerna av vätejonkoncentrationer, eller egentligen oxoniumjonkoncentrationer. Skalan är varken växande eller avtagande – det är 10-log hela vägen, upp eller ned genom skalan, det vill säga varje helt steg upp eller ned genom den innebär en tiofaldig förändring av oxoniumjonkoncentrationen. Måttet ”surhet” som du introducerar i din text fyller ingen funktion. Självklart blir det så att förändringen ökar med faktorn 10 för varje helt pH-steg som passeras jämfört med där på skalan som måttet ”surhet” har definierats.
I dag var det stort larm på radion om smältande glaciärer. Det framgick att det berodde på att det fallit lite snö i vintras och en varm augusti. Tillfälliga väderhändelser alltså. Krympande glaciärer framställs som ett hot. Växande glaciärer kan däremot hota bebyggelse och infrastruktur som det gjorde under Lilla istiden.
koldioxidhalten verkar dessutom ha varit 380 ppm kring 1940 men detta har ansetts vara en outlier när man flyttade isborrkärndata från Antarktis 80 år framåt till Keelingkurvan 1958 av Calendar et al. Se följande presentation på Youtube på klimarealistenes sida :Professor Emeritus Jan-Erik Solheim foredrag om de faktorene som påvirker atmosfærens innhold av CO2. från 2022. efter 33 minuter är det intressant. Kolla gärna på hela presentationen!
https://www.youtube.com/watch?v=Ug-XFIiJLwU&t=1980s
Denna bild säger en del om hur pH kan variera globalt;
https://tos.org/oceanography/assets/images/content/36-feely-title.jpg
Gissar att det finns fiske även vid de suraste kusterna 😉
” Peru är en av de ledande fiskenationerna i världen och kommer historiskt på andra plats efter Kina när det gäller ton fångad vild fisk.12 Feb 2024″
Vad är farhågan?
Här finns Walins artikel ”Havets roll i klimatsystemet. Av Gösta Walin”
https://klimatupplysningen.se/vetenskap-2/klimatsystemet/
och här ytterligare en tänkvärd artikel
https://klimatupplysningen.se/rader-det-konsensus-inom-klimatforskningen/
Koldioxid är ’mat’ även för havslevande växter, fiskar och koraller (!).
Tack Tege T.
Detta med pH i hav och klimathot eller inte är viktigt – och intressant.
Konsensuskollektivet är i detta mycket högljudda – och det utgör en hörnpelare både i klimathypotesen och hotet från mer CO2.
MEN Smhi och andra tunga instanser har inte lyckats finna denna pH sänkning vid observationer i våra hav – dygns och årstidsvariationen ger fortfarande mycket större variationsband än vad man då eventuellt skulle kunna hitta från tillförd CO2.
Jag har även försökt finna en mätbar förändring i rapporter från havet vid Island/Grönland- det finns många sådana och ofta börjar dessa rapporter i alarmistisk ton ” pH kan komma att…och mer CO2 ger havsförsuring..” – men läser man till slutet och diskussionsdelen så upptäcker man att det hittills inte hittats något annat än samma dygns och årstidsvariationsspann som vid tidigare mätningar.
Vid Island har man försökt mäta detta ända ner till ca 1500m – utan att finna några bevis.
Modellerna är dock tydliga – havet försurats…..
SÅ – Modellerna talar fortsatt om hot och kris – men verkligheten bjuder motstånd.
2017 såg jag en intervju med några oceanografer från Island – Dom berättade att havstemperaturen hade slutat att stiga sedan några år – så det dom nu oroade sig mest för var ” havsförsurningen”…som dom inte kunnat se…men…Modellerna…varnar..
Mer om CO2 – Även idag fick jag skrapa hård is på bilrutorna och dimman gav första halkan på småvägarna- och även idag lyste fälten vintrigt vita av rimfrost…trots den värmande Co2:n…en titt på temperaturerna I Sverige visade att både Skåne och västra Götaland hade runt 3 minus i morse..
Kallt, kallt…och ingen påvisbar pH sänkning i våra hav…
DOCK – är säkerligen jordklotets atmosfär lite varmare av mer CO2..Det måste det vara, tycker jag, om vi har fördubblat CO2 halten..men det påverkar inte haven med någon påtaglig, observationsmässig, intensitet – vilket utelämnar oss till fortsatt risk för ett kallare klimat.
Modeller har ersatt verkligheten hos klimatalarmisterna sedan länge och det är inte konstigt att allt blir pannkaka när IPCC med sitt politiska uppdrag ska ”förklara” för oss medborgare att det är modellerna som är verkligheten? Varför dessa sanningens dödgrävare IPCC få fortsätta sprida lögner är givetvis att det finns mycket pengar i omlopp med klimatskojet och den ”gröna omställningen” för politiker och klimatkapitalister att håva in. De kommer att fortsätta så länge de kan undanhålla sanningen för den breda allmänheten. Magnus Blomgren, vi människor har knappast fördubblat mängden CO2 i atmosfären det är en fysikalisk omöjlighet då det lilla vi släpper ut av CO2 är små i förhållande till naturens egna utsläpp!
Nr 7 Benny
Du kan ha rätt – men visst har vi släppt ut stora mängder CO2 dom senaste 100 åren…och jorden har blivit grönare och mina abborrar i hemmasjön har fått mera mat – men det är inte bara Co2 som ökar – utan vi har en MYCKET kraftig ökning I solinstrålning – under dom senaste 40 åren, som högst sannolikt, på egen hand, har höjt den svenska medeltemperaturen med 1 grad.
Denna ökning av solinstrålning har också hjälpt till att öka planktonproduktionen i våra sjöar och hav – med stor positiv påverkan på abborrarnas tillväxt, alltså en fördubblad tillväxt på bara 40 år…
Intressant nog växte abborrarna mycket fort också på 1930, 40 och 50 – talet i mina hemmavatten.
Det märkligaste med denna kraftiga CO2 ökning är ju, enl min åsikt, att temperaturspannet inte ändrats I mina sjöar eller skogar – på dessa 100 år.
Något problem från mer Co2 är svårt att finna hos mig – tar man bort ökningen I solinstrålning, så hittar man inte ens ngn temperaturökning från CO2…Överhuvudtaget.
Det är knappast en slump att mänskligheten ökat kraftigt i antal samtidigt som CO2 ökat – det bli då mycket mera mat!
Att IPCC och makthavare inte begriper att det är all annan kemisk och biologisk förstoring av klotet som är vårat stora problem – visar på allvarlig inkompetens – och visar hur falsk och tydlig deras agenda är!
En lite varmare atmosfär är inte särskilt upphetsande – det är däremot Stora Abborrar.. I förrgår tog jag årets första tur på abborrarnas vinterståndplatser – fisket var fantastiskt med en hel drös abborrar mellan 1 – 1,5 kilo – det hade aldrig hänt på 80 – talet.
Numera kan man med stor säkerhet räkna med minst 1 abborre över kilot per fisketur, även i små magra skogssjöar här I västsverige.
Oavslutningsvis en fråga – har någon på denna blogg sett en klimatmodell där solinstrålningen minskats med 10 %?
Ole Humlums ”nya” presentation om klimatläget
The State of Earth’s Climate 2024 – No Evidence of a Planetary ‘Crisis’! – Professor Ole Humlum.
https://www.youtube.com/watch?v=IH7MTEN4Dgw
En fördubbling av CO2 från 400 ppm till 800 ppm ger enligt William Happer en ökning av solinstrålning vid klart väder på 3 W/m^2. detta motsvarar en temperaturökning på 0,75 °C enligt hans briljanta enkla sätt att räkna ut det. Positiv återkoppling från vattenånga finns här ej enligt Chateliers princip. Ergo ingen klimatkris.
Will Happer – Radiation transfer in clouds (youtube.com)
https://www.youtube.com/watch?v=mqlj0g2Rzcw&t=144s
Sören G, #2, Magnus blomgren, #6,
DNs Erik Helmerson har vaknat upp vad gäller Palestinaaktivister, och skriver i en ledare att ”Aktivisterna är inte farliga revolutionärer utan stora barn”
När ska DN vakna vad gäller klimataktivister som agerar utifrån modellerade framtida katastrofscenarier?
https://www.dn.se/ledare/erik-helmerson-tomataktivisterna-ar-inte-farliga-revolutionarer-utan-stora-barn/
Nr 6
Tack Magnus Blomgren för dina inlägg. Jag läser dem med stor behållning. Framförallt argumentationens förankring i verkligheten som kontrast mot alarmisternas teoretiserande och manipulerande med modeller och statistik. Jag undrar bara när kommer CO2 ballongen att brista och vad kommer då att ske. Hörde ett inslag i Dagsrevyn på NRK att nybilsförsäljningen i Norge förväntas bli nära 100% el kommande år. Dock gjordes ingen koppling till landets stora och växande oljeproduktion.
pH i hav:
pH är ett nytt begrepp, drygt 100 år gammalt, ändå göres det gällande att havets pH var 8,179 på 1700 talet för att påvisa ständig ”försurning”.
På 1800 talet infördes begreppet alkalinitet för att beskriva havsvatten men det säger inget om pH.
Svante Arrhenius förslog 1884 vätejoner och hydroxidjoner, vilket gav han ett Nobelpris 1903. Nu satt ju han med i Nobelkommittén, förvisso för fysikpriset, men jäv? Absolut!
Man mäter som nämnts vätejonskoncentrationen. Vid pH 7 är den 0,1 millimolar och vid pH 8; 0,01 millimolar.
Mätning görs med en handgjord kalomel elektrod. Livslängden för en elektrod i havsvatten torde vara 1 år.
Var pH steg är ca 60 mV. In-resistansen på mätinstrumentet måste vara över 1000 miljarder ohm. Var elektrod är lite unik. Jag har haft elektroder som var born happy och klarat 5 år och andra som hållit 3 mån från samma fabrikat. Men då nöjde vi oss med 1/10 delar.
pH värdet är även temperaturberoende med sjunkande värde vid högre temp.
Det finns bara några få mätstationer med kontinuerliga värden och det är främst Aloha station på Hawaii som det ständigt refereras till. Det finns även en station på någon kanarieö och säkert några till.
Aloha började först mäta 1985, längre än så är det inte.
Då var värdet 8,11 och idag 8,05. Under dessa 40 år bör man ha bytt elektrod 40 ggr och mätinstrument i vart fall flera ggr eftersom elektronik åldras.
Skillnaden man mäter är 8,11-8,05 * 60 mV = 3,6 mV över 40 år.
Temperaturberoende redovisas inte men generellt gäller vid 0 C är pH värdet 7,47 i rent vatten och vid 25 C 7,0 så visst spelar temperaturen en stor roll.
Man kalibrerar mätutrustningen mot kända buffertar i ett visst spann, vanligt är Buffert 4 och 9. Dessa blandningar är färskvara så en och samma buffert kan knappast ha använts i 40 år.
Inga mätningar görs i kallare hav.
Vad Aloha håller på med är ren humbug och alarmism. De mäter ytvatten och enbart en grad i skillnad gör 0,02 enheter och deras värden kan inte användas för att avgöra huruvida alla hav ökar eller minskar i pH över tid. Dessutom förekommer vulkanism i havet där med mängder av naturlig CO2 som spruta upp.
Förlåt, pH 7 är 0,1 micromolar och pH 0,01 uM dvs koncentrationen 0,1 miljondelar.
Aprops pH: Möjligen är följande en skröna, men kanske kan belysa ett kunskapsdilemma: En större processindustri hade besök av dåvarande miljöminister. Den lokale miljöchefen på bruket var stolt: Reningsverket fungerade väl. Han visade upp senaste kvartalsrapporten, med alla de låga utsläppsvärderna! Samtliga variabler var rejält under givna tillståndsvärden, ja oftast var de <1,0 eller ibland strax över 0. Miljöministern läste med intresse resultatsammanställningen. Men, så på sista raden finner hon pH = 7,0, Hon utbryter: Kan ni inte få ned pH till 0, också?
In vino Veritas!
Salve
Stig M
Johannes #13
Mycket bra genomgång av pH-mätningen, är absolut ingen som märker skillnaden på bara nån hundradel av ett pH-värde och att göra en världstäckande bild över havens pH-värden är som sagt humbug eftersom värdena hela tiden ändras upp och ner beroende på de lokala förhållandena samt att de knappast mätt värdena överallt.
Johannes #13
Nu tycker jag du tar ära och hederlighet ifrån gamle Arrhenius och han är kan ju inte försvara sig (och antagligen kan inte heller hans ättlingar göra det men av andra skäl efersom de antagligen inte förstår frågan). När Svante framförde sin elektrolytiska dissociationsteori var det ett stort steg eftersom man tidigare trodde att allt lösligt befann sig i molekylform, han ligger dessutom bakom formeln för hastighetskonstantens beroende av temperatur som bär hans namn.
Nåväl nu lite om kolsyrasystemet och pH (koldioxidsystemet bestämmer mycket av buffertkapaciteten i haven, i sötvatten är fosforsyrasystemet mer intressant). Mellan pKa-värdena för kolsyra (strax över 6) och vätekarbonat (strax över 10) föreligger systemet i övervägande del som vätekarbonatjon och eftersom koraller t ex tar upp karbonatet just som vätekarbonat kan de ta upp denna jon i ett brett pH-spektrum. Däremot är buffertkapaciteten som lägst just mitt emellan dessa två pKa-punkter så pH är som mest påverkbart där om inget annat i vattnet hjälper till att hålla pH konstant
stig m. #15
Skulle inte förvåna mig om det är sant, en del personer inom miljödepartement m.m. är bara byråkrater och begriper inte vad siffrorna betyder.
# 5 Lars Cornell, tack för länken till Gösta Wallins artikel.
# 15 Stig, tack för den sannolikt sanna skrönan.
#17
Arrhenius förtjänade säker sitt pris.
Stämmer för HCO3-, men vi har karbonat också.
Det finns en viktig aspekt med havet och det är överskottet av basiska katjoner. När man räknar mättningsindex (t.ex. Langlier) kommer de, Ca och Mg samt B, på 3 dje plats i betydelse efter pH och alkalinitet. Mättningsindex talar bl.a om när vi får utfällning.
Vi har konstant utfällning av karbonat, dels av havets övermättade basiska katjonerna och vid temperaturförändringar. Men till största delen av utlakning av CO2 till karbonat solidus utgör nog livet själv.
Vi förskjuter jämvikten hela tiden åt ”solidus”, vilket Dovers klippor, det vassa ostronskalet du trampade på i somras och Gotland bevisar.
Denna snedförskjutna jämvikt tar död på oss, livets dödsdans.
Vi har bara kvar 1/500 000 av ursprunglig CO2 i atmosfären sedan start.
Det enda som puttar tillbaka denna jämvikt är temperaturen och sötvattenstillflöde samt vulkaner, via vatten och direkt till luften.
Varmare havsyta ger mer CO2 tillbaka till atmosfären OCH lägre pH. Fullt normalt och inget att larma för.
Louis S #10.
OT, Men tack för länken till Happers intressanta föredrag på EIKE. Den är inte helt lätt att följa. Men att moln – till skillnad från CO2-halt – har en enormt stor betydelse för den globala uppvärmningen. I korthet, om perversa människor vill ha kallare klimat så skall man skapa fler moln och strunta i CO2-halten.
När man ser på denna graf:
https://www.eea.europa.eu/en/analysis/maps-and-charts/decline-in-ocean-ph-measured-4
Så ser det allvarligt ut men Y-axeln är uppskalad mellan 8,00 till 8.16, allt i alarmistens politiska anda.
Louis S #3, #10
Benny #7
Stig Morling #15
En känd mängd bränsle har tagits upp och förbrännts.
Motsvarande mängd koldioxid återfinns nu någon annanstans.
Haltmätning visar att endast en delmängd återfinns i atmosfären.
Resten har överförts till mark och hav.
Oavsett den naturliga koldioxidcirkulationens storlek har koldioxidupptaget varit större än avgasningen.
Haven hade absorberat mer koldioxid om dess temperatur inte ökat, 10 till 20 ppm per grad C.
Ökad koldioxidhalt minskar havens pH vilket har mätts upp till ca 0,1 pH-enheter.
Rent vatten ger 5% ökat ångtryck när vattentemperaturen ökar från 14 till 14,75 grader dvs luften nära ytvattnet får ökad vattenhalt. Detta påverkar molnbildningen och luftens långvågiga strålningsegenskaper.
Stig Morling
Jag minns fortfarande den fina musik-kassetten du sände mig när våra vägar skildes 1987.
Med vänlig hälsning
Anders Rasmusson
Det är lite fel att säga att det blir surare när pH sjunker. Det blir mindre basiskt är korrekt, tillämpat på haven.
Det finns så pass mycket mineraler i haven att de inte kan bli sura. I princip är havens pH-halt en ickefråga, dvs. inget att oroa sig över.
#24
”Ökad koldioxidhalt minskar havens pH vilket har mätts upp till ca 0,1 pH-enheter.”
Läs grafen i #23 som är alarmisternas officiella graf, den säger 0,06. Över 40! år
Jag vet inte vilka kunskaper du har inom denna gren av kemin men tillförsel av en svag syra behöver inte nödvändigtvis betyda någon sänkning av pH eftersom vi har ett karbonatbuffertsystem. Vätekarbonatjonen är i snitt 117 mg/L (1918 umol/l) så det finns en del att ”äta” på. Här är kartan: https://svs.gsfc.nasa.gov/30697/
Det är stora variationer så att mäta pH på bara ett fåtal ställen och dra slutsatser är humbug.
Det regn som är mättat med CO2 och som faller på backen reagerar med karbonater i jorden till just 2 st vätekarbonat och kan inte försura havet utan endast öka alkaliniteten (buffertkonstanten).
Det förs till betydligt mer kalcium än magnesium till havet via vattendrag men Ca är 400 mg/l och Mg är 1300 mg/l. Det betyder att kalkutfällning pågår för fullt i havet!
(1 m3 havsvatten håller 1,3 kg ren magnesium)
Skandinaviens största flod göta älv (i flöde) håller endast 1,2 mg Mg och 7,2 mg Ca /L och utgör ett undantag för vi har dåligt med kalk här men nästan hela övriga världen är ”framskitigt ur havet” som Ernst Hugo sa. Ta t.ex. Rhen och Rhone, de är superövermättade med hårdhet.: https://link.springer.com/article/10.1007/BF00008381
Om havet skulle öka i pH så vore det ytterst olyckligt. Då skulle havet sluka upp den pyttelilla CO2 vi har i luften på kort tid. Karbonaterna skulle bara rasa ut.
Lyckligtvis hindrar den höga Mg-halten detta från att hända eftersom MgOH2 faller ut och konsumerar hydroxidjoner.
Johannes #26
”…. Det är stora variationer så att mäta pH på bara ett fåtal ställen och dra slutsatser är humbug ..,.”
Taro Takahashi et al har sammanställt ett stort antal mätningar av bla pH och koldioxidångtryck i haven bla i denna rapport
https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0304420314001042?via%3Dihub
Det finns fler enligt
https://oceancarbon.ldeo.columbia.edu/content/ldeo-takahashi-climatology :
”….. Takahashi et al. (1997), based on available surface water partial pressure of CO2 measurements, and continued with multiple updated versions of the ocean fCO2 climatology (Takahashi et al. 2002, 2009, and 2014) …..”
Däri framkommer att pH sjunker med 0,002 enheter per år, ungefär det du anger från din referens.
Med vänlig hälsning
Anders Rasmusson
Begrepp kan vara viktiga men det ofta är det en fördel att inte vara för petnoga med att anmärka på normalt språkbruk trots att det kanske inte är helt korrekt vetenskapligt. Några exempel är ”energiförbrukning” trots att vi vet att energi inte kan förbrukas utan enbart omvandlas. ”Vattnet i haven innehåller mycket värme” trots att vi vet att värme egentligen är transport av energi pga en temperaturskillnad etc.
Ordet ”surare” anger ju en form av rörelse i en viss riktning (mot högre vätejonkoncentration), inte var man befinner sig (på pH-skalan). Litet som ”rikare” eller ”söderut”, en som har 1000 kr sparat istället för 500 kr har blivit rikare utan att för den skull vara rik (ha mycket pengar på en rikedomsskala), någon som går från Treriksröset till Kiruna har färdats söderut utan för den skull vara i söder (plats på jordklotet i nordsydlig riktning). Vatten som går från pH 8,2 till pH 8,1 har blivit surare utan att för den skull vara surt.
Om en ändring av pH i vatten är allvarligt eller inte har inget att göra med om skalan är logaristmisk eller om man fortfarande är över 7 eller inte utan med vilka konsekvenser på djur och natur en ändring har.
Våran myndighet Havs och vattenmyndigheten säger det kanske enklast, om man vill vara både vetenskaplig och ödmjuk inför svårigheten att analysera den eventuella havsförsurningen…
” karbonatkemin är väl upplöst i det öppna havet där pH är relativt konstant.”
Därefter fortsätter dom att beskriva havets kustzoner..
” Detta är dock inte fallet i kustzonerna där flera andra faktorer gör att pH fluktuerar mer…”.
Havsmyndigheten skriver också att IPCC finner havsförsurning även i svenska hav…vilket låter märkligt när våra egna forskningsfartyg och myndigheter inte hittar det.
Mätosäkerheten är mycket stor i kustnära områden och det behövs en viss mängd alarmism för att varna om ett havererat pH.
Sedan förra istiden pågår en naturlig försurning och inte att förglömma så har nederbörden numera högre pH värde än för några decennier sedan – allt är inte sämre eller bara Antropogen CO2 – snarare är det mesta något annat.
Bubo #28
Äsch, säg mindre basiskt eller sjunkande ph-värde så slipper folk tro att havet är surt.
Vad säger man när ph-värdet i surt vatten ökar? Kan man säga basiskare?
Och vem fasen går från Trerriksröset till Kiruna?
Då måste man nog vara som den här killen:
https://static1.cbrimages.com/wordpress/wp-content/uploads/2024/08/a-man-happily-working-through-hell-in-the-far-side.jpg
Nu tar vi helg!
#4
”Gissar att det finns fiske även vid de suraste kusterna”
Det är till och med så att de suraste områdena också är de bästa fiskevattnen. De lägsta pH-värdena finns i uppvällningsområden. I uppvällningsområden kommer det upp djupvatten som inte varit i kontakt med ytan på århundraden eller t o m årtusenden. Detta vatten är syrefattigt men rikt på koldioxid, från de djuphavsorganismer som levat där och förbrukat syre och producerat koldioxid. Det är också kallt och innehåller mycket närsalter, t ex fosfater. Kort sagt idealiska förhållanden för växtplankton och därmed även djurplankton och hela vägen upp i näringsvävarna.
I uppvällningsområdena finns därför mest fisk, mest valar, mest sälar och mest havsfågel.
Som en kuriositet så kommer en stor del av fosfatet i konstgödsel från fosforitavlagringar som en gång har bildats på havsbottnar i sådana uppvällningsområden. När djupvattnet värms upp minskar dess förmåga att lösa salter och det kan då bli utfällning av t ex fosfater på bottnen.
#21
”Vi har konstant utfällning av karbonat, dels av havets övermättade basiska katjonerna och vid temperaturförändringar.”
Detta gäller dock bara de grundare delarna av havet. Under CCD (Carbonate Compensation Depth) tar vattnet istället upp karbonater och kalkskal som hamnat på bottnen försvinner. Detta djup är ca 5000 m i Atlanten och 3500-4500 m i Stilla Havet och Indiska oceanen. Att det är djupare i Atlanten beror på att djupvattnet där är ”yngre” och innehåller mindre CO2.
Detta CCD har varierat kraftigt historiskt. Under intervall med hög CO2-halt har det varit grundare.
#32
Precis, kalk är en äv de få ämnen som har negativ löslighetskurva. Därför får vi pannsten. Och det gäller även löslighet kontra tryck för kalk, därför 5000m.
Magnesium underskattas i sin roll med att hålla pH ”lågt”. Det räcker att bara rubba pH lite uppåt i havet så faller magnesiumhydroxid ut. Magnesium tillverkades så i bl.a Norge med att slänga bränd dolomitkalk i havet och filtrera.
Egentlig borde vi använda pOH för att beskriva havet.
Anledningen till att pH-värdet för haven är på radarn är att det är en viktig faktor för havslevande djur som bildar skal. Hela näringskedjan i havet riskerar kollaps om skalbildningen försämras, och pH behöver inte falla under 7 för att det ska ske. Allt är gradvis. Redan nu är det svårare vid ett pH-värde 8,0 jämfört med 8,2.
Kent, läste du och förstod hur skalan med PH-värden fungerar och mäts? Verkar inte så! Men alarmister har som ”yrke” att se problem överallt och skylla på koldioxid?
#31. Viktig slutsats: absolut rent vatten innehåller ingen näring. Minnesvärda Marit Paulsen påpekade på sin tid att ett visst mått av smuts är nyttigt och ökar vår motståndskraft mot smitta och gifter. En kliniskt ren miljö befrämjar inte vår livskraft.
# 34 Kent.
8,2 har aldrig havet haft, då faller magnesiumhydroxid ut. Läser du vad jag skrivit? Jag har jobbat i 27 år med att lösa hur kalkutfällningar sker på katoder i havsvatten och vid olika pH. Jag har fällt kalk/magnesiumhydroxid på 3500 meter, i tropikerna och i norra Norge och alla sötvatten i Europa men är fortfarande inte klok på hur Ca/Mg blandningen fungerar vid utfällning, och det är ingen annan heller.
8,05 är pH nu på officiella stället.
Du måste ge exempel på vilka varelser som inte klarar 8,00 eller 7,95!
7,95 är ett mycket lågt värde för havet, men inte för organismerna. Det finns lokala platser med lägre pH där CO2 bara sprutar ut över hela havsbotten, men likväl frodas livet.
johannes #37
Ja, läser man i media så står det, naturligvis, att pH sjunkit från 8,2 från preindustriell tid.
Men enligt NOAA så är mätningar tidiga mätningar alldeles för osäkra och det är först efter 1990 som mätningar visar förändringar med rimlig konfidens.
Inga av dessa har visat 8,2.
Före 1990 har de väl uppskattat, interpolerat eller gissat?
Johannes #37 och Kent #34
som jag noterade i mitt inlägg #17 så föreligger den övervägande delen av kolsyrasystemet som vätekarbonatjoner mellan systemets två pKa-punkter (säg mellan pH 7-10) och eftersom koraller och andra djur som bygger karbonatskal just tar in det i form av vätekarbonatjon så föreligger inga problem med tillgång inom de pH-gränser som ythavet har att erbjuda.
Intressant att höra om magnesiumjonens och tryckets inverkan på systemet
#39
”Intressant att höra om magnesiumjonens och tryckets inverkan på systemet”
Ja, detta är min teori om varför havet inte är mer basiskt. Teorin är baserad på faktiska iakttagelser. Ingen har heller ställt frågan varför havet inte är mer basiskt.
Som nämnts så för floderna med 3-7 ggr mer kalk än magnesium men i havet råder det omvända. Livet föredrar kalken och havet borde ha högre pH, men nu är det ruggigt stabilt.
Och tur är det, hur mycket mer CO2 kan havet sluka vid t.ex. 8,3??
#34
Som jag redan påpekat (#31) så är livet i havet faktiskt rikast i de ”suraste” områdena, eftersom där finns mest näring. Så det verkar inte direkt som om havsorganismerna flyr därifrån.
Havet håller 55-60 ggr mer CO2 än luften.
Om havet skulle öka bara 2% så dör vi.
Nu har jag inte räknat, men bara lite högre pH kan förskjuta åt mer karbonat, dvs mer upptag från luften.
Det här är ett verkligen intressant forskningsfält (och då inte med modeller, tack).
#41 tty
Japp, ”surare” kan hålla mer järn och fosfat. Saliv har 6,8-7,2 men ändå finns tänderna kvar. Nog bygger mollusker sina skal även vid 7,0.
#42
Som t ex ”Black Smokers” som släpper ut vatten med pH 2-5, alltså rejält surt. Dessa är oaser med ett rikt djurliv på i övrigt nästan döda djuphavsbottnar:
https://cdn.oceanservice.noaa.gov/oceanserviceprod/facts/vents2.jpg
https://image.ifremer.fr/data/00701/81347/
#34 Kent
#42 Johannes
Walin skrev i sitt lärorika arbete att kalkbildande djur som bla musslor har en hinna som skärmar av den sura omgivningen från själva kalkskalet. På det sättet är de inte så känsliga för en sur omgivning.
Det är naturligt att det måste vara så annars skulle den sura ’maten’ vara skadlig för dem och så kan det ju inte vara. CO2 är ursprunget även till havslevande varelsers mat.
Tänkvärt: ”Saliv har 6,8-7,2 men ändå finns tänderna kvar. Nog bygger mollusker sina skal även vid 7,0.”
#43. Möjligen kan ”black smokers” vara ursprunget till Jordens liv = fortplantning och ämnesomsättning. Det globala projektet DCO (Deep Carbon Observatory) närmade sig denna gränsfråga i sina studier av grundämnet kols ursprung, förekomst, egenskaper och betydelse.
Men nyckelfrågan är ännu olöst: medvetandet. Vad är det? Hur, var och när uppstår det? Dör eller försvinner det med individen? Lever det vidare? Lagras det? Vi närmar oss Universums kärnfråga: vadan och varthän?
Ett värdigt forskningsämne för världens alla charlataner, som försöker visa att människan är skapelsens stora misstag.