Det är tydligt att Kenneth Hermele, ekonom och humanekolog på Lunds universitet, anser att människans skuld till klimatförändring är bortom alla tvivel. I dagens Sydsvenskan skriver han en lång artikel om klimaträttvisa, det nya diskussionsämnet. Vem ska betala kalaset? Ska vi i Väst, som trots allt ”lagt grunden” till den s.k. klimatkrisen få ta hela smällen och räcker det? Ska utvecklingsländerna, som är relativt oskyldiga i koldioxidsammanhang, behöva avstå från fortsatt tillväxt? Vem ska bestämma det?
”Vad är då rättvist?”, frågar sig Kenneth Hermele. ”I antologin Environmental Law and Justice in Context (Cambridge 2009) ges inga entydiga svar, dessa akademiska jurister har många olika uppfattningar om hur en rättvis fördelning av åtgärder för att rädda klimatet ser ut. En avgörande aspekt gäller rättvisa över tid: Ska dagens generation bära anpassningsbördan, eller är det bättre att skjuta den framåt i tiden så att kommande generationer, mycket rikare än vi, då med lätthet kan ta kostnaderna? Så resonerar många ekonomer, det är rättvisare att vänta än att göra något.”
Det börjar bra, men sen fortsätter Kenneth Hermele med:
”Men tänk om det tvärtom är så att framtida generationer blir fattigare än vi, då blir den rimliga slutsatsen att det är nu som åtgärderna bör sättas in så att inte bördan övervältras på fattigare barn och barnbarn.”
En fråga till Kenneth Hermele: hur många gånger i mänsklighetens historia har det hänt att de kommande generationerna varit fattigare än generationerna innan dem? Möjligen skulle detta kunna vara sant om vi räknar in kollaps av diverse imperier, men globalt sett har väl alltid framtiden inneburit större välgång?
Ibland undrar man vilken ankdam folk simmar i.
Världen föder idag betydligt fler människor än tidigare, svälten minskar, livslängden ökar, levnadsstandarden har ökar, antal krig minskar, läskunnigheten ökar, haven är renare, luften bättre och vi producerar mer till lägre kostnader / effektivare/ än för 50 år sedan.
Barnadödligheten minskar. Förra året var skördarna de största någonsin under hela vår existens. Människors frihet och eget entreprenörskap skapar alla dessa möjligheter till positiv utveckling.
Ett akademiskt problem i datamodeller CO2 är inget reelt problem. Problemet finns endast i datamodeller och antaganden om framtiden. I verkligheten har de flesta fått det bättre de senaste 20 åren.
Tyvärr gäller det inte alla, Nordkorea är det land med förtryck och ofrihet. Och det finns andra länder och folk som lider under politiskt terrorstyre.
Det finns en mängd problem i världen fortfarande AIDS, malaria och ofrihet. Dom problemen skapar död. Det gör inte CO2 – frågan är varför CO2 är så intressant – när påtagliga orsaker till människors död inte är det.
Dagens dystopi:
Människorna blir alltfler till slut inträffar det som sker med alla monokulturer. De decimeras omfattande av ngn ny farsot. HIV var bara förnamnet. Då blir det rättvist.
Människans skuld är ett välbekant ämne. Människan är naturligtvis ”skyldig” till mycket i och med att vi finns på detta klot. Om det bara fanns rävar, grodor, myggor osv. skulle det naturligtvis inte finnas städer, badbryggor, handelsbolag osv. och således annorlunda. Resonemanget att det blir sämre sen, verkar mynna ut i ett resonemang om att vi nu nått höjden av framsteg, nu kan det inte bli bättre, blir det något så går det utför. Personligen tror jag inte heller på denna undergångsteori.
Å andra sidan visar officiell statistik att predikterade katastrofer om och om igen inte inträffar. I afrika och asien ökar livslängden, familjerna blir mindre större andel av barnen överlever 5-årsåldern och den materiella standarden ökar.
Nedfrysningen från 70-talet blev inte av. Blir vi kokta??
Eftersom det inte finns någon ”klimatkris” blir resonemanget mycket hypotetiskt.
Om dagens klimatpolitiker sänker välståndsnivån för framtidens generationer, med alla nackdelar det innebär, har inte de en ”skuld” i detta fall?
”Klimaträttvisa”. Ännu ett nyuppfunnet ord (?). Och vad kan det stå för? ”Rättvist” klimat? Inte för varmt, inte för kallt. Inte för torrt, inte för mycket regn. Eller något annat? ”Hur skall vi rädda klimatet”, frågas det i artikeln. Räddas från vad? Räddas undan något hot? Är klimatet på väg att ”utplånas” ? Räddas från att förändras? Klimatet har hittills förändrats i cykler under alla de årmiljoner jorden funnits, och fortsätter att förändras oavsett hur många krystade artiklar som publiceras i pressen. Är ett ”stabiliserat” klimat målet och önskedrömmen? Vilket är då det ideala tillståndet för klimatet, och hur åstadkomma det? När vi ändå är i farten kanske vi kunde se till att jordens ökenområden fick lite mindre torka, t ex. Något för FNs klimatpanel? 🙂
Jag såg i går 10 minuter av början på ett Discovery Science -program där en Brian von Herzen ville testa ett på sikt gigantiskt geo-engineering-projekt där näringsrikt vatten i djupvattnet i oceanerna pumpas upp för att ge mer algblomming – för att absorbera koldioxid som binds och sedimenterar till havsbotten. Man blir mörkrädd att någon galning ska hitta på någon genmnipulerad organism av denna typ som dammsuger atmosfären på CO2.
Då dör all växtlighet, och därmed också vi andra kolbaserade organismer. Vi lever på dessa 380 ppm.
http://cleantech.com/news/2334/plankton-to-the-rescue
Länk till Herzen etc
Peter S, dags att införa ”tankeförbud” runt koldioxid, liknande det som fanns om kärnkraft kanske…
Peter Stilbs #7:
Alla såna där tankar på geoengineering får mig att tänka på Magnus Huss (Vild-Hussen) som 1796 tömde Ragundasjön på fyra timmar.
Om det projekt som du skrev om går över styr så blir det ju ännu större naturkatastrof än 1796. Men tyvärr, folk menar nog allvar med dessa idiotiska projekt. T.ex. att skicka ut miljontals med speglar ut i rymden för att få jorden att svalna. Hur plockar man in dem när (inte om) man upptäcker att det blev fel?
Inga geoenergisystem kommer byggas fören vi kan observera stora globala skador med för hög (eller låg) termisk energi.
Dessförinnan är det bra med geoenergisystem, ty då kan CO2-hot förminskas.
Om någon oroar sig för några tiondels C orsakad av Kinas och andras kolförbränning, men inte vill stödja de energisystem som kan priskonkurrera ut fossilkol eller minska det större bidrag som beror av usel förbränning, i primitiva miljöer såsom norska bönder, kan de neutraliseras med geoenergisystem.
Vill ni bara stödja odugliga energisystem och byta glödlampor, men fortfarande låter er skrämmas av högre halt CO2, kan vi fixa det billigt och enkelt.
Eller hur?
Vad skulle politiker ta sig till om inte det mentala klimathotet fanns?
Klimaträttvisa är definitivt det ord som är mest sjukt i klimatdebatten.
Är det rättvist att vi nordbor ska ha vinter 6 månader om året? Vinter är ju i praktiken en ”liten istid”.
Rejält orättvist om någon frågar mig.
Är det rättvist att det den 3 juni 2009 i Sthlms innerskärgård bara är 5 grader varmt på morgonen? Jämfört med vilken stad som helst i Sydeuropa är det rejält orättvist.
De har ett betydligt behagligare klimat.
Är det rättvist att de som bor söder om ekvatorn har vinter när vi har sommar?
Vad försöker jag säga?
Jo att hela resonemanget om ett ”rättvist klimat” är helt sjukt, det krävs inga raketforskareför att inse det.
Det kan knappast vara någon större ekonomisk kris när samhället har råd med tusentals ”forskare” på iniversitet och högskolor. Sysselsättningen för dessa är att statistiktråla och sammanfatta rapporter som tycks bevisa det dom vill bevisa. Rapporterna skickas till tidningar och media som slår upp det som katastrofnyheter. Hermele är bara en i raden. Jag tycker de viktigaste frågorna nu i EU valet är att bekämpa, dumhet, populism samt okunnighet.
Det verkar som om det obestridliga faktum att CO2 är grunden för allt organikt liv har fallit bort ur AGW-aktivisternas världsuppfattning. Dessvärre kommer nog den insikten att allt mer gå förlorad i takt med att den så kallade klimatkrisen dominerar mediautbuden.
Jag mötte nyligen påståendet att de höga temperaturerna inne i växthus beror på att man pumpar in farlig CO2. Detta skulle alltså bevisa CO2-teoriernas bärighet.
Man upphör aldrig att förvåna sig.
Kjell-A Jönsson