SMHI har gjort en sammanställning över vädret i Sverige juni 2020. Om jag har förstått det rätt har de 35 stationer med mycket långa mätserier och av dem har 13 slagit tidigare rekord för månadsmedeltemperatur i juni. För flera mätstationer ligger det tidigare rekordet långt bakåt i tiden men medan Stockholm och Ulricehamn har förra året, alltså 2019 som tidigare rekordet. På listan finns också Uppsala och Göteborg angivna med högsta månadsmedel för juni i år.
Att Stockholm slog rekord i år och hade sitt tidigare rekord 2019 uppmärksammades av flera klimataktivister på bland annat Twitter. För dem var det självklart att orsaken är klimatförändringen och inget annat.
Om man tittar på SMHI:s karta över månadsmedeltemperaturen för juni 2020 ser man små öar med högre temperatur än det omgivande landskapet. Dessa öar är där städerna Uppsala, Stockholm och Göteborg ligger. SMHI tar inte upp det men jag tänker att en del av värmen i dessa öar kan orsakas av den urbana miljön. Borde de inte annars ha samma temperatur som det landskap som omger dem?
Ett högtryck på en plats som blivit lite varmare, oavsett skäl, och så en urban värmeö på det. Det kanske inte är så konstigt att Stockholm hade sitt tidigare rekordår förra året ändå.
Onekligen en intressant slutsats! Men de 3 större områdena då? Vad utmärker dessa platser? Eller slumpen?
Det är riktigt att städer skapar ett varmare klimat lokalt. Jag hade en gång två studenter, statistiska institutionen SU, som skrev en uppsats om detta utifrån en serie för Stockholms temperatur. På slutet fick jag en muntlig tanke: Serien visade på ett kallare klimat i antågande. Detta var ca 10 år sedan.
Med vänlig hälsning
Mikael Möller
Enligt SMHI-lista så, på 7 av de 13 stationerna, var det i stort sett lika varmt som det tidigare rekordet satt för mer än 50 år sedan.
Så, för flertalet av stationerna så har endast en liten höjning (några tiondels grader) skett sedan mer än 50 år.
Molnfritt var det också.
Antalet soltimmar slog även det nya rekord. I samma områden som värmen.
Kan det finnas ett samband? 😉
Mosaic har upptäckt att solen skyms av dimma där uppe (7 juli)
https://follow.mosaic-expedition.org/
Kanske det som visas här alltsedan1958:
http://ocean.dmi.dk/arctic/meant80n.php
Idag kompletterat med en förklaring till hur isarna smälter. De flyter ut i varmare vatten. Vet man inte något så lär man sig mycket!
Intressant observation. Hur såg värmekartan ut 2019 – fanns det en ”stockholmsö” redan då? Värt att följa upp framöver när nya rekord basuneras ut. Kan man se dessa värmeöar i kartorna även under vintermånader?
I Luleå slogs det också rekord för juni, i varje fall sen 1921. I år var medeltemperaturen för juni 17,5. Det ”krossade” det gamla rekordet som var på 17,0. Det förra rekordet var 17,0. Så varmt var det 1937 och 1970. Just nu får man leva på gamla minnen, inget badväder just nu.
En länk från NRK som visar en annan sommarbild från våra breddgrader.
https://www.nrk.no/vestland/frykter-flom-i-fjellet-pa-grunn-av-enorme-snomengder-1.15081735
SMHI sa i ett mailsvar för något år sedan att man INTE längre gör justeringar för UHI (stads värmeöar) p.g.a. att det är den ”upplevda” temperaturen som ska räknas – så ovetednskapligt det överhuvud taget kan bli alltså och rekord utan någon som helst relevans eller jämförbarhet. Vad blir nästa steg? Kanske mäta temp. i någon galleria eller Botaniskas växthus. UAH är väl inte perfekt – men den enda(?) någorlunda vetenskapliga mätserien numera.
Vad blir skillnaden när temperaturen mäts med digitala termometrar (Som jag antar det vanliga nu) jämfört med gamla analoga termometrar. En skillnad är nog att tillfälliga variationer i temperaturen ger omedelbart utslag i en digital termometer, medan analoga har en inbyggd tröghet.
#6 Daniel Wiklund
Enligt Bohnsack var det 17,8 grader 1953. Har du missat det, eller använder du andra mätningar?
Annars brukar värmerekorden ligga perioden 1900-1939. ÖVER HELA JORDEN. Det är avsevärt svalare sedan dess. Givetvis skall inte mätstationer användas, som är placerade inne i urbana miljöer, m a o bl a våra 10 största städer. Inte heller mätstationer som ”justerats” av någon anledning, eftersom justeringarna vid kontroller i andra länder visat sig vara manipulerade typ Climate Gate!
#9 Hur fungerar en digital termometer? Är det inte en analog termometer som omvandlar signalen till digital form?
Lars C. #12
Nej precis, det är analogt, ha ha, med digitalkameror, vi får en analog signal från sensorn som omvandlas till digital form. En digitalkamera är m.a.o. en analog kamera som lagrar bilderna digitalt.
Att till exempel Göteborg får det extra varmt där man mäter är nog inte så konstigt om man kolla var stationen ligger. Finns många fler exempel.
https://www.google.com/maps/@57.715694,11.9927047,3a,75y,276.86h,87.31t/data=!3m6!1e1!3m4!1s2J2RdAvMU9gijn3z9CBSFQ!2e0!7i13312!8i6656
En koll på Trafikverkets mätstationer visar med all tydlighet hur mycket varmare vägbanan är kontra luften, skillnaden är mycket stor (10-20 grader) en solig eftermiddag.
https://www.trafikverket.se/trafikinformation/vag/?
TrafficType=personalTraffic&map=4.939220217348535%2F331956%2F6404028.84%2F&Layers=RoadWeather%2b
Här i Sollentuna har jag just nu klarblå himmel och det ser underbart ut. Ända tills man går ut och känner att särskilt mysigt var det inte. 16,8 i skuggan. Mitt på dagen. I juli.
#9 #12
Stockholm körde båda varianterna parallellt en tid. Dom står bara ett par meter ifrån varandra i Observatorielunden.
Här kan ni hämta data https://cfys.nu/Browser/ (Lufttemperatur 1g per dygn medel)
Jag läste för länge sedan hos NASA att de digitala mäter något lägre och jag ögnade snabbt Stockholm/Stockholm A och det verkar stämma. Vi talar om tiondelar.
#15
Med lite god vilja kan man hitta dessa UHI för juni månad de senaste 5 åren vid Göta älvs mynning och Mälarens utlopp på SMHIs kartor. Inte lika tydligt för januari, men det är ju kustområden som normalt är lite varmare än inlandet.
Hänvisningen i inlägg #17 hänvisar till mina egna frågor i #5.
Bra att vi påminns om att det är väder vi pratar om, efter en rekordvarm junimånad ser juli ut att bli rekordkall: https://www.svt.se/nyheter/inrikes/meteorologen-haller-det-i-sig-blir-juli-rekordkallt
Trots att södra Norge stal södra Sveriges vintersnö den senaste ”vintern”…så blev det inte rekord i Stockholm varken kortaste eller lägsta snötäcket 12 dgr/4cm 1973 11 dgr/3cm… Snödjupen på Vestlandet i Norge på ca 10 m lokalt finns ännu lokalare i Skottland. Vad jag inte visste i över 60 år att det kan gå mer än 10 år även i det moderna skotska högfjällsklimatet innan det blir barmark men så finns det djupa skrevor runt Ben Nevis tex
Stockholms värmeö: Vill man uppnå 1,5C avkylning så flyttar man från innerstan till tex Tullinge , finns säkert ännu något kallare ställen.
Kvicksilver gör inte skäl för namnet… Ja, ett par tiondelar kallare …
SMHI bör upplysa världen vilka de närkingska flygpionjärerna var 1889….
Faluns termometers placering är på gränsen till kriminell… 🙁
Centrala London kan vara drygt 5 grader varmare än yttre London.
” Sometimes temperatures are 5 °C (10 °F) warmer in the city than in the surrounding areas. The urban heat island effect creates a micro climate in inner London, as seen in the London weather center climate table below. ”
https://en.wikipedia.org/wiki/Climate_of_London
Finns tydligen många exotiska vilda växter i London som inte växer vilt nån annanstans i UK.
Naturligtvis gäller liknande värmeeffekter även större svenska städer.
Förvisso kan vissa orter och mätstationer visa på ”rekord”. Jag vill komplettera bilden med temperaturrekord i juni för Sverige. SMHI har ännu inte gjort några ändringar i artikeln ”Högsta temperaturer i juni”, http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/hogsta-temperaturer-i-juni-1.76480.
38,0° Målilla den 29 juni 1947 (Götaland)
35,3° Bromma den 30 juni 1947 (Svealand)
36,4° Gävle den 30 juni 1947 (Norrland)
#19, Man behöver inte bo i en storstad för att märka. Jag bor i Olofström. Går jag 10 minuter söderut, så är jag mitt i centrum, går jag 3 minuter norr, så är jag i skogen.
Jag har alltid 2 grader kallare.
# 10 Jax. Du har rätt, står 17,8 på mitt papper också. Ibland är jag blind. Jag var bara 4 år 1953, har inget minne av den varma junimånaden. Inte tror jag att det var så många som körde bil då.
#1 Thorleif
De tre södra områdena ligger ca 22 mil från ostkusten, den norra ligger ca 15 mil från o-kusten. Vinden blåste från öster vilket medförde varma vindar från de inlandstempererade delen av Östeuropa. Östersjön var då hyfsat kall efter vintern vilket medförde att vindarna ånyo behövde värmas upp vilket skedde efter ca 22 mils färd. I den norra delen färdades dock inte vindarna så lång sträcka över ett kallt hav då Åland ligger mellan Sverige och södra Finland. De tre platser som nämns består i huvudsak av öppna landskap med en liten andel skog. Tittar man på Östgötaslätten som borde blivit lika varm men som ligger för nära ostkusten av skälen ovan.
Det två södra områdena ska det vara……
För några månader sedan, rapporterade svenska medier om att coronaåtgärderna gjorde luften extra klar. Vilket leder till att mer solstrålning når jordytan. Det var lätt att spå att det skulle bli ovanligt varmt på många ställen denna sommar. Klimatförändringar, jo, pyttsan!
Lars K. #26
Dom glömde berätta att det blir kallt på nätterna också, 5.9 i Tullinge i morse och själv fick jag kliva upp och stänga vädringsfönstren i natt.
https://www.smhi.se/vadret/vadret-i-sverige/observationer#ws=wpt-a,proxy=wpt-a,tab=vader,param=t,stationid=97100,type=weather
Samtidigt var det 8.3 vid Bromma som ligger ungefär lika långt härifrån.
Och jag undrar bara var CO2 hade tagit vägen i morse 5.00 när jag åkte till jobbet . 5 grader + ska det fan inte var i juli . Så nu tar jag semester från imorgon tänker inte sätta mej i en kall bil igen 🙂 Det blir ju lite motvalls när dom förklarar kylan med jetströmmar men inte värmen som beror på samma sak . Och kan den här oregelbundna jetströmmen bero på solen ?
#28 Frej
Har du tänkt på att just nu tar varken vi eller Sibirien vårt klimatansvar. Den värmebölja vi skulle uthärda upplevs nu istället på någon helt annan plats på jorden. Känns inte rättvist. Kan man skicka pengar?
Matz H. 29
Ingen fara, du kan klimatkompensera. Skicka en hundring till mig så tar jag ett riktigt hett bad.
#29 Mats
Har du tänkt på att den värmebölja som var i Sibirien inte finns lägre.
Värmeböljan och kylan i Sverige beror på den låga solaktiviteten och Polar Vortex
Utstrålningen av värme verkar fungera riktigt bra i vårt land.
Temperaturen sjunker snabbt 10 grader ett par timmar efter solnedgång.
Trots ett hyfsat uppvärmt hav så är det flera nätter i rad som temperaturen dykt ner till bara +7 och då sitter termometern ca 10 m från strandlinjen.
På Gräsös nordligaste del som ligger långt ut i Bottenviken har Trafikverket en väderstation och där var det 8,8 grader kl.23.00 och vägbanan höll 18,9.
Kan det ha uppstått ett CO2 hål i vårt land månne.
#30, #31
Man kanske tror att sådant här händer av en slump men betänk då att vi årligen släpper ut 0.16% av allt C02 på denna jord. Vi har en andel av och ett ansvar för båda decimalerna speciellt den andra som ju är klart över hälften.
Vilket nummer swishar jag till?
#32 Robert
Det här är inte ironi.
Jag håller på att sammanställa ERAv5 te-analysdata för energibalansen. Tror att Sverige faktiskt förutom Co2 negativ också är utstrålningspositiv. Håll ögonen öppna, borde vara klar inom ett par dagar. Länkar i en post där det passar in eller i öppen tråd.
Vi skall inte underskatta värdet av tillfälligtvis höga temperaturer, det sätter fart på journalisternas fantasi och ökar försäljningen av lösnummer. På en ort i Sibirien, Verchojansk, har man noterat temperaturer mellan minus 67,8 och plus 37.3 grader. Den 20 juni i år slogs det gamla värmerekordet med 0,7 grader. SVT Nyheter hänvisar till en annat klimathysteriskt media, The Guardian. ”Men, nu har värmen varit så extrem att permafrosten, den ständigt frusna marken i Sibirien, börjat smälta.”
Uttalandet är så ovetenskapligt att det inte förtjänar att bemötas.
34 Matz Hedman
” Tror att Sverige faktiskt förutom Co2 negativ också är utstrålningspositiv.”
Låter som mycket spännande data.
Jag har nu hittat den uppsats jag berättade om i inlägg 2. Den kan hämtas här
http://syntes.be/Temp/C-PerJonathan.pdf
Med vänlig hälsning
Mikael Möller
Jag har tittat på temperaturkurvan för Stockholm. SMHI gjorde ganska kontinuerliga korrigeringar för UHI-effekten från 1870 och fram till 1966 för att därefter upphöra helt och hållet. Temperaturkurvan låg kvar under 1970-talet men sedan 1980-talet har den ökat påtagligt. Befolkningen i Stockholms stad stagnerade under 1960- och 1970-talet men växte i förorterna. Sedan 1980-talet har befolkningen (och bebyggelsen) ökat i Stockholms stad och är nu större än någonsin, kring 1 miljon och mer än 2 miljoner i regionen. Det är uppenbart att den urbana miljöns förändringar spelar en betydande roll för temperaturkurvan. När jag frågade SMHI om saken hänvisade de mig till meteorolog Anders Moberg, SU. Han förklarade att tidigare korrektioner var baserade på ett forskningsarbete som han gjorde på 1990-talet, men inte sysslat med sen dess. Korrektionerna för UHI-effekten bygger på jämförelser med andra väderstationer runtomkring Stockholm inom en radie av ca 20 mil. Jämförelsen tyder på att temperaturdifferensen mellan Stockholm och omgivningen legat på en konstant nivå från 1960-talet och fram till 1994. Efter 1994 har ingen undersökt frågan, men Moberg ansåg att det naturligtvis borde ske.
Min slutsats är att den växande temperaturen i Stockholms serie efter 1994 med all sannolikhet är en effekt av UHI som SMHI helt enkelt struntar i att korrigera för.
#36 Robert
Det är ju ingen högoddsare till gissning förstås då instrålningen vid våra breddgrader är ganska blygsam jämfört med mellan vändkretsarna. Men jag tycker att det skall bli intressant att se eftersom det borde ge en indikation på hur mycket av vår värme som genererats på annat håll.
Undrar hur varmt det var i Juni för 800 år sedan, i finalen av den medeltida värmeperioden?
1220 var iofs ett skottår i den dåvarande Julianska kalendern så det hade kanske inte räknats om de hade mätt då. Åtminstone inte om det varit rekord?
Äldre Västgötalagen nedtecknades detta år för övrigt, dock utan klimatlag vad jag känner till.
Undrar dessutom vad profeterande klimatexperter och många på Söder med omnejd tror om de måste tänka bakåt?
#8
Det verkar som om SMHI har uppdaterat Stockholms temperaturserie och gjort homogeniseringar som tar hänsyn för de senaste decenniernas utbredningar av värmeöar: https://bolin.su.se/data/stockholm-historical-temps-monthly-2
https://www.smhi.se/data/meteorologi/temperatur/stockholms-temperaturserie-1.2847
(uppdaterad 1 juli 2020).
Vad jag kunde se när jag laddade ner data så har varje år 2000-2019 justerats ner 0.7-0.8 grader. Det är ju bra att de kommit till insikt även om ”den upplevda temperaturen” nu är 0.8 grader varmare än den hade varit utan värmeöar.
# 41 mattias
Det blev väl ohållbart för de berörda att inte ta hänsyn till en ökande värmeöeffekt i Stockholms fall. Att sluta med korrigeringar för ökande värmeöeffekter år 1966 såg minst sagt märkligt ut. Särskilt som det finns rapporter som på 1990-talet tog upp att avdraget, som borde göras för att mätstationen är starkt kontaminerad med värmeöeffekter, borde ökas på betydligt.
Nu är dock situationen sådan att de korrigeringar som nu tillkommit bör djupgranskas och skärskådas ingående. Hur är de beräknade? Tar de tillräcklig hänsyn till storleken på de överdrifter av temperaturen, som kontamineringen skapar? Då korrigeringar uteblivet sedan 1966 är det flera års temperaturdiagram, som överdriver temperaturen i Stockholm och som nu finns spridda på alla möjliga håll och i många publikationer och inslag i massmedia, som gjorts genom åren!
Nästa korrigering som ovillkorligen bör komma till stånd är att även Uppsalas temperaturuppgifter blir korrigerade för kraftigt ökad kontaminering med värmeöeffekter. Då Uppsala används som referensstation för Stockholmsserien måste också kartläggas hur mycket den mätstationen bidrar till att överdriva temperaturserien i Stockholms fall. Att Uppsalas mätstation blivit starkt kontaminerad med värmeöeffekter under 2000-talet är lätt att se genom att följa vad som hänt i dess närhet. I korthet har mätstationen omvandlats till en värmegryta, genom att nya stora byggnader byggts intill, asfaltsytor har ökats på i mätstationens omedelbara närhet och expansion ägt rum av tätortsytor i Uppsala.
Slutligen bör hela mätstationskomplexet som ingår i underlaget för Sverigetemperaturserien synas in i minsta detalj för att avgöra hur stor överdrifterna av Sverigetemperaturen är genom den uppenbara kontaminering med värmeöeffekter, som existerar vid flertalet av de 35 mätstationerna, som ingår som underlag. I det fallet bör också göras en ingående granskning av den s.k. homogenisering som SMHI gör av temperaturuppgifterna. Det är egentligen inget annat än att ett statistikprogram skapar temperaturserier baserade på bl.a. subjektiva bedömningar av vilka brott i mätstationers uppgifter, som ska beaktas eller inte. Hela produkten kan beskrivas som en fiktion och det behövs ingående beskrivningar av vad som gjorts med mätstationernas rådata från 1860 fram till idag och hur omgivningarna varit vid mätstationerna sedan 1860.
I avsaknad på seriösa och oberoende granskningar av det som bildar underlag för olika temperaturserier har jag tillsvidare följande tumregler när jag betraktar diagrammen och de senaste årens värden:
• Drar av 0,5 grader på Stockholmserien (vet dock inte hur mycket de nu ska ha på ökat avdraget)
• Drar av 1 grad på Uppsalaserien
• Drar av 1 grad på Sverigeserien
#42
Jo, de behöver säkerligen granskas. Nu kollade jag även 1960-talet och där är skillnaden mellan homogeniserade och icke-homogeniserade data även där 0.7 grader. Det betyder ju att justeringen för värmeöar är lika stor på 1960-talet som för perioden 2000-2020. Det känns lite skumt…