Johan Tell räddar världen

Laholmsborna fick i fredags besök av författaren Johan Tell, som bl.a. skrivit boken ”100 sätt att rädda världen”. Besöket var med anledning av Världsmiljödagen och de tjugo åhörare som orkat masa sig till teckningsmuseet fick nog rejält huvudbry.
”Den landsbygd som inte snurrar är en kort parantes i vår historia”, sa Johan Tell, som är fast övertygad om att vindkraften är ett av de hundra sätt som vi kan rädda världen på. ”För 100 år sedan fanns 2 000 vindsnurror bara på Öland”, sa Tell. Inte visste jag att vi, för att rädda världen, måste förflytta oss hundra år bakåt i tiden.
En stor del av föredraget ägnade Johan Tell åt att instruera åhörarna i hur man väljer klimatsmart mat.
”Det är viktigare att tänka på hur det är producerat än var.”
”Det kan ibland vara bättre att köpa en spansk tomat som kommit hit på ett schysst vis än en svensk tomat som odlats i växthus som kanske värmts upp med olja.”
”Kiwi som flygs in från Nya Zeeland genererar koldioxid fem gånger sin egen vikt, lika mycket som att köra bil en mil.”
Frågan är om Laholmsfolket blev så mycket klokare.

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. karlsson

    Alla som förespråkar vindkraft borde ta sig en funderare varför den varit stendöd i mer än hundra år. Det var inte politiska beslut som låg bakom den den tekniska utvecklingen, utan folk ser och väljer själva det som är effektivt och lönsamt.

  2. Det är klart att vi måste gå tillbaka hundra år i tiden för att rädda världen! Förresten så räcker nog inte hundra år. Ska vi kunna minska utsläppen med 80 %, måste vi nog alla leva som för 200-300 år sedan, med tanke på hur många fler människor vi är på planeten nu jämfört med då. Eller också kan vi ju sluta lyssna på alla klimatextremister som föreslår de mest sanslösa utsläppsminskningar.

  3. Chrille

    Nu är Tell okänd för mig, men…
    Skall man vara cynisk så finns det ju en bransch här för folk som VET, som kan godkänna produkter baserat på klimat, folk som kan ta emot pengar från konsumenter i ena ändan och företag i andra för att godkänna och ”endorse” (vad heter det på svenska?) produkter baserat på klimatpåverkan. Folk som Johan Tell kanske och en organisation till som KRAV eller Rättvisemärkt.
    Och så skapar vi ytterligare fler i den elit som får betalt för att berätta för oss andra hur vi skall göra.

  4. Förresten är det väl rent struntprat att en icke-snurrande landsbygd är en parentes i historien? Vindmöllor har väl bara funnits sedan medeltid eller nåt liknande? Har vattendrivna kvarnar funnits längre eller kortare tid? Dessförinnan var det väl handdrivna kvarnar som gällde. Möjligen har det funnits åsne-, häst- eller oxdrivna kvarnar också. Kvarnhistorien är verkligen ingen av mina specialiteter, men vinddrivna kvarnar har väl ändå inte funnits särskilt länge, jämfört med jordbrukets långa historia?

  5. Mycket skall man höra innan öronen trillar av!

  6. Christopher E

    Hmm… Laholm är väl knappast rätta platsen att tala sig varm för vindkraft. Det var den första delen av västkusten som totalförstördes av exploateringen. Snurrorna står utspridda på den tidigare vackra Laholmsslätten (som bildats av kalkavlagringar i Kritahavet och är rik på fornlämningar). Från ovanperspektiv på den närbelägna Hallandsåsen ser det groteskt ut. Många boende känner att boendemiljön gått förlorad, och det folkliga motståndet mot vindkraft grodde här tidigt.
    Tell kan vara glad att han inte doppades i tjära och fjädrar.