Kärnkraftsprofessorn Jan Blomgren besökte medlemsmötet för Klimatrealisterna och Klimatsans den 8:e november. ”Varför har vi elkris?” var titeln på föredraget. Ett 35-tal åhörare hade samlats i en av bibliotekets hörsalar, trots att det var en vanlig arbetsdag och på eftermiddagen 15-17.
Jan Blomgren gav en grundläggande förklaring till hur vårt energisystem fungerar. Sverige hade en gång ett ganska perfekt system för elproduktion med 12 kärnkraftsreaktorer plus vattenkraft. Systemet gav en stabil, pålitlig och billig leverans av el till hela landet. Sedan dess har våra visa politiker lagt ned hälften av kärnkraften och gjort att södra delen av landet riskerar akut elbrist. Omkring 80% av befolkningen bor i elområde 3 och 4 i de södra delarna medan den mesta elen numera produceras i de norra. Att elen från norr inte kan skickas söderut beror på att man lagt ned kärnkraften i söder.
Ett elsystem måste hålla en viss frekvens, 50 Hz, hela tiden. Uttagen måste balansera produktionen hela tiden och exakt i rätt ögonblick. Och ”ögonblicket” handlar om inom en 1000-dels sekund. Det finns ledningar men de kan inte utnyttjas till sin fulla kapacitet beroende på att det saknas motkraft som balans i söder. Istället vågar man inte använda kablarna till söder mer än till 70% av kapaciteten. Risken att hela systemet skall kollapsa om man överskrider detta är för stor.
Vad är det som saknas? Jo, det saknas stora och tunga generatorer i söder. Stora generatorer har man i vattenkraft- och kärnkraftverken. Och de befinner sig som sagt huvudsakligen i norr. Allt detta är känt sedan många decennier. Inte desto mindre så har man valt att lägga ned kraftverk just i söder där elen behövs som mest.
Till detta så kommer de europeiska kraven på att en stor del av vår el skall exporteras till andra närliggande länder såsom Danmark och Tyskland. Med stoppet på gas från Ryssland så ökar naturligtvis det kontinentala behovet av el ännu mer. Detta hade kunnat fixas ändå om vi hade behållit vår forna kärnkraftsproduktion. Istället får vi sedan ett år acceptera höga elpriser och risk för rullande nedstängning.
Vad kan man göra åt saken? Här är Jan Blomgren ganska, för att inte säga mycket, pessimistisk. Visserligen har den nya regeringen lovat nya satsningar på kärnkraft. Men det tar mellan 7 och 10 år att få tillstånd och att bygga nya kärnkraftverk. Frågor restes från åhörarna om det inte kunde gå snabbare om man utnyttjar de nedlagda anläggningarna. Men tyvärr så hade den förra regeringen, med MP i spetsen, bråttom med att avveckla dem fullständigt. De politiska signalerna var sådana att kärnkraftsföretagen inte kunde försvara att hålla dem i ”malpåse” (på det sätt som man gjort i exempelvis Japan). Det skulle bli mycket dyrt att behålla personal och utrustning som inte fick användas. Istället valde man att riva så snabbt som möjligt. Även Ringhals 1 och 2 är körda, menar Jan Blomgren.
Inte heller är havsbaserad vindkraft något alternativ eftersom tillståndsprocesserna och byggtiderna är ungefär lika långa som för kärnkraft. Ibland är de ännu längre. Dessutom saknar vindkraft den svängmassa som behövs för att balansera systemet. Så frågan är om de byggen som planeras längs sydkusten kommer att göra någon större skillnad.
Kol- och oljekraft är ett alternativ eftersom sådana anläggningar är i paritet med kärnkraften i storlek. Men tyvärr kräver även sådana byggen långa tillstånds- och byggtider.
Jag vet inte hur långt man kan komma med att bygga ut de oljekraftverks som faktiskt finns. Samt med de förbränningsstationer för sopor som numera används för enbart fjärrvärme, och de återstående små vattenkraftverken. Kanske kan vi halta oss fram på detta ett tag. Men elpriserna kommer att vara fortsatt höga under många vintrar framåt.
Det ser kort sagt mycket dystert ut.
Se även inlägget på https://klimatsans.com/2022/11/09/jan-blomgrens-fangslande-beskrivning-av-elsystemet/ och flera bra kommentarer där.
Ingemar Nordin
Professor emeritus i filosofi. Forskningsinriktning är vetenskapsteori, teknikfilosofi och politisk filosofi. Huvudredaktör för Klimatupplysningen.
Kraftvärmeverken har varit på tapeten.
Primärt producerar de fjärrvärme men producerar även el.
Dock begränsas de av en beskattning av det avfall som kan användas som bränsle, ett bränsle man FÅR BETALT för att ta emot från bl a Storbritannien och Norge, ca 400 kr/ton.
Dessutom finns en beskattning av biobränslen.
https://second-opinion.se/skatt-pa-bioolja-och-avfallsforbranning-hinder-for-elproduktion/
50 MHZ är nog att ta i!
Håkan B #2,
Ursäkta skrivfelet!
Tyvärr är ju den kunskapsmedvetna medelåldern väldigt hög på dessa viktiga sammankomster och informationsmöten. Hur ska man nå fram till yngre? En del Tiktokinlägg är riktigt bra och även på övriga sociala medier förekommer ifrågasättande kommentarer kring klimathoten. Den äldre generationen som inte riskerar karriär och vänner måste lämna bidrag till kommentarer på alla möjliga sätt. Länka till rapporter, diagram och icke-konsensus forskare. Skriv insändare om du har en digital prenumeration på en lokaltidning. Anslut dig till ”Ifrågasätt”, https://sso.ifragasatt.se, och ös på med faktalänkar!
Lars Th #4,
Att medelåldern blev hög hänger nog främst samman med den tidpunkt som vi var tvungna att lägga föredraget (vardag e.m.). Jag körde honom vidare till nästa event direkt efter föredraget. Jan Blomgren är en mycket upptagen man och högt efterfrågad som både skribent, föreläsare och konsult – av i stort sett alla utom av SVT och SR. De senare är väl som vanligt rädda för folk som verkligen kan sina saker …
Ingemar N. #3
Jag försökte få 100 Hz av en telefonförsäljare en gång, han skulle undersöka saken och återkomma. Jag väntar fortfarande.
Hur är det med SMR reaktorer kan man se att dessa små kärnkraftverk har tillräcklig svängmassa?
Göran J #7,
Jo, jag ställde den frågan och han svarade att det var i princip möjligt om de placeras i närheten av varandra. Men han menade att det är bättre och billigare att göra rätt från början, dvs bygga stort, snarare än smått som man sedan måste bygga till sådana tjänster i efterhand. Se även Stures inlägg på Klimatsans om fördelen med stora kraftverk: ”Dess reaktor är en av de största i världen. en levererar ånga först till en högtrycksturbin och sedan till tre lågtrycks-turbiner. De är monterade på en enda 70 meter lång axel tillsammans med en synkrongenerator. Axeln roterar så snabbt att turbinbladens spetsar når ljudhastigheten. Det “paketet” representerar en enorm “levande kraft” som behövs för systemets stabilitet. ”
Bengt Ekenstierna skriver i dag om Beken modellen:
Elmarknaden är komplicerad och för elkonsumenterna har den gått under radarn sedan avregleringen för 25 år sedan, eftersom elpriset har varit lågt och stabilt. I södra Sverige har medelpriset på el under den här perioden varit mellan 20–45 öre/kWh och det har inte funnits anledning att vara missnöjd som elkonsument. https://www.svd.se/a/dwReGz/finns-det-en-dold-agenda-i-elpriskaoset-skriver-bengt-ekenstierna
https://second-opinion.se/?s=bengt+ekenstierna
Eftersom den globala uppvärmningen mer beror på minskning av aerosol-förekomsten än CO2-ökningen, skulle man således få bättre resultat mot ” klimat-katastrofen ” genom aerosol-ökning än att taga den obevisade ”hypotesen” på allvar.
https://notrickszone.com/2022/11/10/now-its-claimed-anthropogenic-global-warming-is-driven-
by-aerosol-emissions-reductions-not-co2
Svår fråga : Ide´ mot´ ide´ !
Tack för rapporteringen!
Tittade just nu på ett inslag på SVT om kärnkraftssatsningen och SVT’s mp-reporter lyckades förlöjliga det hela lite och kom fram till att det nog var planekonomi.
#11 Fredrik S
Är det inte lite av planekonomi att ge ett företag som SVT favören att leva gott på skattebetalarnas bekostnad utan att utvärdera om de presterar i enlighet med sitt uppdrag …
#12 Magma
SVT levererar enligt beställningen från den rödgröna regeringen S+MP. Hoppas att den blågula regeringen motverkar enögdheten hos SVT.
Att komplettera värmeverk med generatorer för att utvinna elektricitet är ju en näraliggande och ganska enkel och billig åtgärd för att klara kommande vinter. De måste förstås eldas med alla till buds stående bränslen, inkl. gas, kol och olja. Vilka formella hinder måste snarast undanröjas för detta?
Generellt tycks det politiska etablissemanget med av det beroende samhälls- och näringsliv sitta så fast i klimatsmeten att det först måste gå riktigt åt helsefyr innan rodret läggs om. Det intrycket har jag fått av åtskilliga riktigt insatta.
Vänner!
Låt oss inte gå i spinn för att politiker till slut tvingas att antingen själva lära sig om elkraftgenerering, transmission och omvandling till nytta hos slutkunden eller överlåta det till de som kan.
Ta det från grunden och diskutera vilken energiform slutkunden behöver och hur behovet ser ut över tiden.
EXEMPEL
Värmeverk producerar värme och skickar ut den i fjärrvärmenätet när det behövs. Det gör att de får vila under sommaren då det bara är dusch och disk som behöver varmvatten.
I värmekraftverk ersätts de stora lågtrycksturbinerna med att man skickar ut varmt vatten i fjärrvärmenätet.
Men vill vi ha elkraft även på sommaren, när vi pustar i våra lägenheter, tvingas man värma gator och torg för att bli av med spillvärmen. Se på Uppsala centrum, där det ångar om gågatorna och Carolinabacken när det regnat.
Låt teknikerna räkna och styra utvecklingen mot ett optimalt utnyttjande av de resurser som står till förfogande och de behov som kan förutses.
Låt framförallt inte tillfälliga opinionssiffror styra utvecklingen. De kan ju vara mediankor, som skolvalet har visat.
-Fråga den som vet!
Var den viktigaste uppmaningen till nyanställda där jag jobbade sist.
Men det gäller också att lyssna.