”Det som skiljer mig från meteorologerna är TIDEN”, så inledde geologiprofessorn och paleoklimatologen, Ian Plimer en av sina många föreläsningar, men det var inte Plimer utan James Hutton som upptäckte tiden eller snarare fann att jorden med mänskligt mått mätt var ”unknowably old, not eternal”.
J. Hutton föddes i Edinburgh 1726 ungefär samtidig som Isaac Newton avled. Familjen var välbeställd. James skickades som tioåring till high school där han fick lära sig grunderna i latin, grekiska och matematik och 1740 skrevs han in på universitet. Där fick han även kontakt med Isaac Newtons verk. De gjorde starkt intryck på honom och Huttons framtida tes grundades på att jorden uppförde sig som en maskin vilken underordnade sig naturlagarna. En annan påverkan från Newton var att Hutton höll fast vid den naturvetenskapliga metoden, att bilda sin uppfattning på noggranna experiment och sedan verifiera dem genom upprepade observationer.
1743 avlade Hutton examen på universitetet. Han sökte sig sedan till medicinen och påbörjade sin utbildning på hemmaplan, men studierna fördröjdes av stridigheterna när Skottlands kronprins ”Bonnie Prince Charlie” ställde till med kaos. För J. Huttons del innebar det att han under de kommande åren inte riktig hade någon fast punkt, han reste en hel del, iakttog, reflekterade och studerade dessutom medicin fem år i Leyden i Holland. Medicinstudierna avslutades med examensarbetet The Blood and the Circulation of the Microcosm (1749) där han visade att Newtons idé om planetbanor och cykler hade påverkat honom.
Hutton ville inte bli praktiserande läkare utan ämnade ägna sig åt lantbruk som då var under stark utveckling i England.
¤¤¤
Utgående från sin ärvda gård, Slighhouses knappt tio mil SO om Edinburgh reste han runt och samlade kunskaper och erfarenheter för ett modernt lantbruk. Han ville modernisera sin egen gård och sedan sprida sina erfarenheter till regionen.
Vart Hutton än kom iakttog han noga hur Skapelsen hade erbjudit människan olika förutsättningar för jordbruk. Någon vetenskaplig geologi var det knappast tal om, man talade senare om att det rådde en biblisk geologi. Skeptiska tankar om att jordens ålder kunde vara mer än bibelns beräknade 6000 år censurerades snabbt av kyrkan. Det hindrade naturligtvis genuint nytänkande kring jordens historia och hur planeten fungerade.
1754 slog Hutton sig ner på Slighhouses och blev kvar där i 13 år. Dessa år ses som hans mest kreativa period vilken kan liknas vid Darwins femåriga resa med Beagle.
I slutet av 1750 talet hade han lyckats utveckla sin gård till en modell för regionen. Han fortsatte med experiment kring alla slags problem som en lantbrukare kunde möta och inte minst fördjupade han sig i mineralogi och geologi. 1764 publicerade Hutton Essay on the Natural History of the Earth. Där framgår det att hans revolutionerande hypotes höll på att växa fram. Hutton hävdade där att
- de flesta berg består av eroderat material
- all jord är ständigt utsatt för långsam erosion.
Dolt i dessa två påståenden låg tanken att eftersom nuvarande kontinenter består av rester från forntida land borde erosionsmaterial från de nutida vara förutbestämt att bygga upp framtida kontinenter som även de kommer att lyftas upp ur havet. Hutton antydde med andra ord att jorden var gammal och att den skulle fortsätta med nedbrytning och förnyelse ända till dess att Skaparen själv avbröt denna cykel.
1767 var gården i god ordning och Hutton flyttade för gott till Edinburgh. Vid den tiden uppfattades han som Skottlands ledande mineralog.
¤¤¤
I Edinburgh blev Hutton snart en del av den skotska upplysningen med olika fritänkare och entreprenörer som filosofen David Hume, ekonomen Adam Smith, Joseph Black som isolerade CO2 och blev en av den moderna kemins grundare och James Watt han som förbättrade ångmaskinen hade varit J. Blacks assistent. Flera av dessa fria tänkare bodde nära varandra i centrala Edinburgh. De träffades regelbundet i form av en daglig ”after work”. Många av dem var utbildade presbyterianer och alla tog för givet att Bibelns skapelseberättelse i huvudsak var korrekt. ”Science was settled”.
James Hutton gnetade på med sin hypotes och till slut skulle han avslöja vad han hade grubblat på under alla sina år på resor, i myllan ute på Slighhouses och på plats i Edinburgh.
7 mars 1785 var det dags. The Royal Society of Edinburgh hade inbjudit sina medlemmar att åhöra när James Hutton lade fram sitt verk. I stort sett samtliga åhörare kände Hutton personligen, men knappast någon kände till vilken hypotes han skulle lägga fram till debatt. Eftersom Hutton blev sjuk kunde han själv inte närvara, men Royal Society hade tvingat honom att skriva ner sin presentation i förväg. Det blev hans närmaste vän Joseph Black som fick förmedla innehållet i den första delen.
Titeln löd ”Concerning the System of the Earth, Its Duration, and Stability” och Hutton/Black förklarade att avsikten med avhandlingen var:
“to form some estimate with regard to the time the globe of this earth has existed, as a world maintaining plants and animals;
to reason with regard to the changes witch the earth has undergone;
to see how far an end or termination to this system of things may be perceived, from the consideration of that which already come to pass.”
Hypotesen gällde med andra ord jordens ålder och den geologiska cykeln, i grunden samma tankar som Hutton hade presenterat 1764, men nu omsorgsfullt analyserade utifrån egna iakttagelser.
Frågorna om hur erosionsmaterialet kunde slås samman och vilken kraft som kunde förmå dessa massor att lyftas upp över havsytan och bilda nytt land var dock nya. Hutton/Black förslog värme och tryck.
Fyra veckor senare presenterade Hutton själv den andra delen av sin avhandling. Han hade studerat hur de sedimentära lagren ofta hade invaderats av ådror med mineraler av med avvikande innehåll. Där beskrev han hur han tänkte sig att underjordisk värme drev processen.
¤¤¤
Runt James Hutton och hans tankar blev det sedan tämligen tyst. Han avled 1797. Huttons hypotes om en ”unknowably old, not eternal” jord slog ändå igenom framför allt via geologen Charles Lyell (1797 – 1875). Lyell följde upp Huttons hypotes/teori och skrev den epokgörande boken The Principles of Geology (1830). När hans vän Charles Darwin gav sig ut på sin resa med Beagle, fick han med sig ett pinfärskt exemplar av boken. Den påverkade honom starkt. Lyells och Darwins arbeten och böcker öppnade världen både för vetenskaplig geologi och tankar på naturlig förändring och utveckling.
¤¤¤
Bevisen för Huttons teori ”är huggna i sten”. Siccar Point på kusten utanför Slighhouses har blivit det mesta kända. Där ser man tydligt att ett horisontellt sandstenslager har genomkorsats av en underjordisk en ådra av glimmerblandning. Den formationen upptäcktes av Hutton med följeslagare 1788.
Från tripadvisior.com Siccar Point
¤¤¤
Idag har stora delar av världen infekterats av tanken på att de fossila bränslenas förbränningsprodukt CO2 är skadlig. Den politik som drivs för att råda bot på denna villfarelse har fört med sig både energikris och säkerhetskris i väst – på riktigt.
Det är relativt lätt att förstå att de som endast hade Bibeln som informationskälla och kyrkan som dess megafon kunde ta till sig dess skapelseberättelse, men att nutida västerländska politiker med tillgång till alla tänkbara kunskapskällor inte förmått att öppet ifrågasätta FNs ”klimat”panel med dess Summary för PolicyMakers (SPM), det är oförlåtligt.
Ian Plimer deklarerade att ”det som skiljer mig från meteorologerna är TIDEN”. Geologernas paleoklimatologer kan inte se något samband mellan CO2-halt och temperatur och Ian Plimer hävdar vidare att det aldrig har visats att antropogen CO2 driver ”den globala uppvärmningen” och att den så kallade klimatvetenskapen inte heller överensstämmer med vad i övrigt ”är känt från geologin, arkeologin, historien eller experiment”.
Och!
Meteorologins tidsperspektiv är alltför begränsat för att kunna ge besked om ifall aktuella trender kan vara tecken på en naturlig och/ eller antropogen klimatförändring eller om de endast är små blippar i det större perspektivet, men det är ändå det tidsperspektivet som i dag styr över västerlandets politik, med stöd av konsensus och ”settled science”.
Från tripadvisior.com
Ann Löfving-Henriksson
Inspiration och källa: The MAN Who Found TIME – and the Discovery of the Earth’s Antiquity (Jack Repcheck 2003)
Det var en märklig tid i Skottlands historia. Drivande var att skottar började lära sig engelska, i lord Humes anda. Idag leds Skottland av en liten vasstungad kvinna som tror att lyckan står att finna i Bryssel, men hon får ändå finna sig i att även i Bryssel är det den f*rbannade engelskan som gäller, trots att det bara är ett av två officiella språk i två EU-länder. Lord Hume ler i sin himmel!
Tack Ann!
Underbart inlägg.
Bästa på länge!
Glad start på Midsommaren.
Strålande när någon höjer blicken över det politiskt korrekta! Tack för fina rader!
Intressant läsning! Man måste känna en viss ödmjukhet inför dessa fria tänkare som balanserade mellan kyrkans dogmer och den egna inre övertygelsen, vilken baserades på ren empiri. Man måste betänka att världen hade sett helt annorlunda ut, utan dessa tänkares vetenskapliga resultat. Det verkar som om historien upprepar sig, för nu har kyrkans dogmer ersatts av aktivistisk forskning som uppbackas av mindre noggrann media. Däremellan kämpar nutidens fritänkare, där en del av dessa kallas för klimatförnekare.
Tack Ann,
jag blir påmind om ett besök hos en kollega i Skottland, jag tror att det var 1978, där min värd apropå Skottland framhöll att en av Skottlands viktigaste ”exportprodukter” var ”Brain Power”.
Jag måste medge att James Hutton var ett nytt namn för mig. Charles Lyell kände jag till, men inte Hutton. Det visar sig då och då att det ofta funnits föregångare till stora upptäckter ellelr uppfinningar.
Newton uttryckte det kanske bäst när han sa att han stod på jättars axlar. Tack igen Ann.
Så Black var med och bekämpade en religions vanföreställningar och sedan används hans upptäckt (CO2) till en ny.
Det är just ”är känt från geologin, arkeologin, historien eller experiment” med tillägg kemi och fysik som visar att CO2 i de halter vi rör oss med är betydelselöst för klimatet.
Var och en som påstår annat måste förklara alla klimatförändringar före WW2 annars är man charlatan (pratmakare som utger sig att kunna men inte kan).
En väg som nu praktiseras är att helt enkelt förneka historiska klimatändringar och sedan är science settled, V.S.B.
Hej Johannes,
gratulerar på namnsdagen
Tack Ann!
När jag gick i skolan en gång för ungefär ett halvt sekel sedan så fick jag tidigt antipati till ämnet historia, men allt efterhand så har jag kommit till insikt om att historia är så mycket mer än att traggla kungalängder …
Den stora upptäckten för mig, och förmodligen många andra, är att om man vill se in i framtiden så gäller det att ha koll på den historiebeskrivning som genom seklerna tecknats ner av våra fäder och mödrar …
Detsamma kan sägas om motsatsen – vill man övertyga sina medmänniskor om vad framtiden bär med sig så är en av de viktigaste faktorerna att skapa en historiebeskrivning som stödjer den egna framtidsvisionen ….
Alltså kan klimatet inte ha varierat överhuvudtaget förrän människan började med sitt syndiga utsläpp av antropogen koldioxid …. eller är det möjligen så att följsamheten är en tillfällighet för stunden …
Sanningen är att vi under 1700-talet hade mången nyfiken som tillsammans stod bakom en massiv upplysningsfilosofi som bidrog till att stora delar av västvärlden bröt sig loss ur den religiösa skapelseberättelsen – vilket i sin tur lade grunden för västs utveckling mot ett modernt och för mänskligheten ett humant och hållbart samhälle … ända tills klimatreligionen satt klorna i vårt ledarskikt – det nya prästerskapet …
Nej, det är dags att våra riktiga vetenskapsmän och -kvinnor vågar visa samma mod som upplysningstidens dito !!!
Tack Ann. Din utmärkta artikel kommer mycket lägligt. Jag befinner mig i ”krig” med VästerviksTidningens chefredaktör Ch. Nielsen som stänger mig ute från både debatt och kommentarsfält. Det gäller inte bara hans tidning VT utan hela Ostmedia. När jag visar att jag följer alla regler svänger han på foten och säger att det är för att jag inte har samma klimathotstro som han har. Och det är ju rätt. Men därmed bryter han mot Ostmedias värdegrunder. Han är ett nutida exemplar av forna tiders prelater och vetenskapsförnekare med censur och förföljelse som vapen.
”Det fria ordet” är uppfyllt anser han. Jag kan gå ned i källaren och vänd mot en vägg säga precis vad jag vill. Därmed visar han att han inget begriper vilket kan bero på att han inget förstått. Eller att han inte vill förstå.
”Det fria ordet” i vårt på demokrati grundade samhälle kan inte innebära något annat än att varje öra effektivt skall kunna nås av all information och ha möjlighet att att lyssna på det som önskas.
Citat: Statsgeolog Påsse är frustrerad. Han anser att klimatdebatten tagit slut.
–Nu får man bara ha en åsikt. Rösterna som får allt offentligt utrymme tillhör meteorologer som inte har geologernas långa historiska perspektiv, hävdar han.
– De får stå och upprepa som ett mantra att det är människan som gör att havet höjer sig, fastän havet har höjt sig i 20 000 år.
#8 Magma
”eller är det möjligen så att följsamheten är en tillfällighet för stunden”
Jag ser det som 50/50, kallare eller varmare, eller bara att invänta en temphöjning och börja skrika en bit in i den.
Magma #8
Om det inte t.o.m. började på 1600-talet när Newton och Leibniz la grunden för ingenjörsvetenskaperna och Pascal och Fermat la grunden för statistiken som ledde till såna ”onyttigheter” som obligationer och försäkringsbolag.
Om det är klimatförändringar vet jag inte, men dagens unga borde tacka för en sån här midsommar, jag minns bara regn, kyla och mygg när jag var ung och vild.
Tack för denna historiska betraktelase Ann!
Man slås av hur lång tid det tar ibland innan världsbilden ändras. I slutet av 1800-talet så ”upptäckte” man istiden. Och inte bara att det hade funnits en istid utan flera. Tidsperspektivet vidgades plötsligt radikalt i vår världsbild.
Den debatten tog ungefär 60 år. Undrar hur lång tid dagens debatt om klimatet kommer att vara. Oavsett vad man tror på för tillfället så är de flesta överens om att det finns mycket kvar att lära sig om klimatet. Och en del saker kommer att förändra vår bild av det radikalt. Vetenskapen står aldrig stilla.
Ännu ett stort tack Ann!
Ytterst kunnig och innehållsrik historisk betraktelse, som fortfarande gäller.
Nämligen att påtala betydelsen av rätt perspektiv för att förstå jordens historiska och förmodligen fortsatta utveckling
Hur många och vilka geologer samt egentliga klimatologer har grundläggande betydelse inom IPCC ? och är inblandade i SPM ??
Jag läste häromdagen ett citat som lät ungefär så här:
”Det enda vi lärt av historien är att vi inget lär av historien”.
Nu minns jag inte vilken av ”filosoferna” som fällt detta uttryck, kanske någon annan här vet.
Midsommar 22 går till historien som en av (de få) då vädrets makter visar sig på gott humör.
Glad midsommar önskar jag er alla.
#14 Stefan
Ja, den tyske filosofen Georg Hegel, sa:
”The only thing that we learn from history is that we learn nothing from history.”
Det här med tidsfaktorn är faktiskt mycket intressant, t ex att det inte verkar som i stort sett någon har klart för sig att tidsupplösningen för nutida och historiska data är helt olika. Det är t ex ytterst få proxydata som har upplösning på årsnivå, i stort sett bara årsringar i träd, varvig lera, årstillväxt i koraller och mollusker och de senaste årtusendena i iskärnor (längre tillbaka utplånas ”årsringarna” i isen av diffusion och kompression).
Det innebär att alla ”hockeyklubbor” där man skarvar proxydata och metereologiska observationer egentligen är meningslösa, eftersom med samma upplösning som proxydata blir de skräckinjagande svängningarna på slutet helt osynliga.
De data vi har om temperaturer, havsnivå, isutbredning, vegetation, koldioxidhalt o s v i äldre tid är utslätade medelvärden över perioder som växer från årtionden till århundraden till årtusenden till årmillioner allt eftersom vi går längre tillbaka i tiden.
I enstaka mycket sällsynta fall kan vi få en ögonblicksbild som visar att en stor abrupt förändring har inträffat, men i regel kan vi bara gissa hur snabbt t ex klimatförändringar kan ske.
Vi vet sålunda att omslaget från istid till mellanistid för 11600 år sedan gick på ca 20 år, men vi kan bara anta att omslagen efter de ca 50 tidigare istiderna var lika plötsliga, för vi har inga tillräckligt upplösta proxies för att säga det säkert.
På samma sätt kan vi genom att undersöka klyvöppningsindex på fossila blad säga att koldioxidhalten har varit betydligt hackigare och varierat mera dramatiskt än de snyggt utjämnade kurvorna från isborrkärnorna, men vi kan inte rekonstruera den i detalj, eftersom vi inte kan datera de enskilda bladen bättre än på några hundra år när (i bästa fall).
En annan intressant sak, Milankovichkurvorna med cykeltider på mellan 20 000 och 400 000 år ter sig nog som ganska långsamma svängningar för de flesta, men för geologer och paleontologer är det tvärtom. Under gynnsamma omständigheter går de att urskilja i sediment som avlagras snabbt, och de är då de kortaste intervall som går att urskilja, och kan användas för att mäta längden på biozoner och etager.
Utmärkt
Det är precis detta som är klimatet åtminstone för geologerna. Medelvärdet av jordens klimat de senaste 60 miljoner åren är ett tydligt varmare klimat än dagens. Under nästan hela denna tid har temperaturen på jorden sjunkit med ca 10°C. Samtidigt har CO2 minskat. Det kan bero på minskad vulkanisk aktivitet. De senaste 100 årens antropogena utsläpp är därför sannolikt en välsignelse och inte motsatsen. Hade CO2 i stället minskat lika mycket hade vi med säkerthet stått inför en global katastrof. Det är bra att ha detta klart för sig vilket tyvärr inte alla har.
På nyheterna nämnde man att anledningen till att priset för kaffe har ökat är dåliga skördar. Men man nämnde inte att det varit frost i Brasilien.
#18
”Klimatet” har som vanligt ställt till det: ”Först och främst, den största anledningen till att kaffets pris höjs är på grund av klimatförändringarna och det extrema vädret.”
https://nybryggt.nu/blogg/2021/nov/varfor-stiger-kaffepriserna/
#19
Nu är ju en friagem, alltså ett kalluftsutbrott från Antarktis över Sydamerika inte alls något nytt, extremt eller ens ovanligt. Normalt inträffar det ett par stycken varje sydvinter, och så har det varit så långt tillbaka man har data.
Friagem som är kraftiga nog att leda till nattfrost i Brasilien är ovanligare, men brukar inträffa åtminstone ett par gånger per årtionde:
http://www.coffeeresearch.org/market/frosthistory.htm
Ann,
Lika bra inlägg som vanligt. Du har det rätta pedagogiska anslaget att göra dina inlägg mycket läsvärda.
Lennart, det är ett nyckelinlägg – att tittar vi några tiotals miljoner år tillbaka får vi en helt annan bild av klimatet. Jag är uppvuxen på 60- och 70-talet och minns tydligt diskussionerna om ny istid och risken för att golfströmmen skulle stanna upp. På mindre än 50 år står vi vid en annan ”tipping point” – hur trovärdigt är det.
Jag är övertygad om räknar man in för- och nackdelar med ökad koldioxidhalt och något ökade temperaturer är det till fördel för en majoritet av världens befolkning.
Jag får väl dra mitt vanliga skämt:
Man måste verkligen beundra IPCC, de har lyckats med något som borde vara omöjligt. De har klimatmodeller som förutspår ett bättre klimat för jorden, och ändå har de fått en stor del av mänskligheten att tro att det skulle vara ett hot
BG #19
Svenska kaffekonsumenter kommer att fortsätta köpa sitt favoritkaffe oberoende av priset. En liten nackdel är att det vet man om i Brasilien. Jag kommer att fortsätta med mitt Zoegas Skånerost kosta vad det vill och inte lär jag dra ner på konsumtionen heller. Jag kan inte ens påminna mig att jag har tittat på priset nån gång och jag har svårt att tro att det skulle spräcka min budget.
#18-20
Min mission är som en del vet att sprida kunskap om naturliga svängningar och rörelser och kaffepriser är ett av oändligt många områden man kan se och till viss del förutse sådana mönster. Allt som har med massbeteenden och rörelser genererade av naturen rör sig på motsvarande sätt. Inte lika enkelt som med klimatet kanske eftersom det ibland finns intressen av att styra och ev manipulera olika marknader mm för egen vinning, men ändå….!
Och för kaffet visar bilden f.n. denna bild (här i veckoperspektiv), dvs att mönstret just nu pekar på att det skall finnas mera eller mycket mera kvar av uppgångar, innan vi faller ner i en mycket långsiktig fallande trend. Inte nödvändigtvis omedelbart, det vore inte onaturligt med ytterligare rekyler efter hand innan den slutliga uppgången tar vid. Mönstret går igen, oavsett om det gäller klimat, oljepriser, partisympatier eller annat i naturliga svängningar bara man har tillförlitliga och ej manipulerade data att utgå ifrån, vilket tyvärr inte alltid är fallet. Enl. teknisk analys som är så oerhört intressant när man hittat dit. Som i så mycket annat nördigt. Trot om ni vill?
God och glad midsommar.
https://drive.google.com/open?id=1WZHTiBoMTeavPcZmBxiT-4s5wTmR_mlX&authuser=alvar.nyren%40gmail.com&usp=drive_fs
Idag har vi ett fantastiskt väder i Luleå. Då passar det bra att läsa ditt mycket intressanta inlägg. Tack för det Ann L-H. Har just varit ut på en extra cykeltur. Såna här kvällar blir det inte så många av. För 155 år sen hade dom varmt i Piteå. Midsommardagen 1867 uppmättes 32 grader. Den varmaste Midsommardagen någonsin i Piteå. Midsommardagen inföll då alltid den 24/6. Annars var det inte så varmt sommaren 1867. Olle H och Hans V kallade ju 1867 för ett satans år. ( den 24/6 1958 gjorde Kurt Hamrin ett oförglömligt mål mot Västtyskland i fotbolls-vm. Sverige vann semifinalen med 3-1. Den matchen minns jag. Ett suveränt referat av Hyland.)
#5 Sten K., ja Hutton är nog för de flesta en doldis. För min del återfann jag honom (nämns i geologin) när en av mina söner arbetade inom bilindustrin i närheten av Birmingham, en stad med oerhört mycket att ge mitt i den industriella revolutionen.
Vid den tiden arbetade jag på en ny naturkunskapsbok för gymnasieskolan och sökte lite nya perspektiv till ett kapitel om ”den föränderliga världsbilden”. 2004 fann jag boken om Hutton i en imponerande bokhandel i Birmingham och Hutton/tiden finns nu på plats på en tidslinje efter Kopernikus och Galilei och följs av Darwin, geologiska klockor, Watson&Crick och de föränderliga plattorna den boken.
Naturkunskap är omänskligt brett som undervisningsämne men otroligt inspirerande och man grottar ner sig i det ena favoritavsnittet efter ett annat, men efter pensioneringen har det tyvärr blivit klimatförändringar för nästan hela slanten.