Det talas mycket om utrotningshotade arter och försvinnande biotoper. Att det samtidigt tillkommer nya arter är det få som talar om. Därför kan det vara glädjande att läsa artikeln i Popsci.com om årets coolaste nya arter.
/ur artikeln/
“This year’s list includes two miniature species — a pea-sized seahorse found off the coast of Indonesia and a “thread snake” from the Caribbean that measures only about four inches long — as well as the world’s longest insect, a stick-like species from Malaysia with an overall body length of 22 inches. A caffeine-free coffee species promises the potential for a decaf double latte without the decaffeination process, and a new species of snail discovered in Malaysia has evolved a unique shell that twists around four axes.
In the reef habitat of the Pacific islands of Palau, a bright blue damselfish was found — a discovery that shows how much we still have to learn about biodiversity in deep-reef habitats. A new fossilized specimen of fish also made the list and represents the oldest known vertebrate capable of giving live birth. The rare specimen was found in Western Australia and reveals a mother fish giving birth about 380 million years ago.
A giant new species of palm in northwestern Madagascar flowers itself to death, producing countless flowers and then collapsing and dying after fruiting. But perhaps the most bizarre species on the list is the “spray-on species” — an extremophile bacteria that contaminates hairspray, found by Japanese scientists.
The taxonomists also issued an SOS (State of Observed Species) report card, in which they reported that a total of 18,516 species new to science were discovered and described in 2007.
***
Det skulle vara roligt att höra professor Erik S i Lund kommentera evolutionens framsteg. Hur många av de arter som upptäcks är “nya” och hur många har vi bara varit omedvetna om? Att människans framfart bidragit till att flera arter försvunnit vet vi, men bidrar vi även till att “skapa” nya arter?
Det du är ute efter är i så fall en slags oavsiktlig “avel” genom vår påverkan på ekosystemen. Det trista är dock att förändring nästan alltid innebär att artrikedomen minskar. Kaos i ekosystemen är dåligt för alla, men inte lika dåligt för utpräglade generalister som råttor, kackerlackor eller kristi törnekrona (en slags sjöstjärna) för att nämna några exempel. Dynamiken beskrivs på ett bra sätt av Edward Wilson i boken “The Diversity of Life“. Rekommenderas som strandläsning.
Just de här arterna som nämns i artikeln har nog dock hängt med ganska länge och bara hållit sig gömda.
Det enda som är helt klart är att vi upptäcker okända arter mycket fortare än vad arter dör ut, så så länge vi bara talar om människans upplevelse av artrikedomen på jorden blir det bara bättre och bättre.
Bortåt 800 arter är kända att ha dött ut sedan medeltiden, men någonstans har jag läst att det beskrivs ca. 15 000 nya arter i litteraturen varje år (om någon kan bekräfta eller korrigera den siffran vore det kul). Nu kommer någon protestera att det sannolikt dött ut fler arter än vi känner till. Det stämmer naturligtvis, men min poäng kvarstår trots det.
Detta diskvalificerar tamhunden från att vara en egen art. Snarare något som vi vardagligt skulle kalla för inavel (organiserad sådan där vi avlar fram de egenskaper vi vill ha).
Dock tillhör fortfarande hunden arten varg, och får i högsta grad avkomma tillsammans med denna. Kallas felaktigt för “varghybrider” och måste avlivas. Avkomman mellan hund och varg har för mycket vargbeteende i sig och kan få för sig att ta upp kampen om vem som ska leda flocken …
Så uttryckte sig en forskare om dessa djur…..
http://www.google.se/url?q=http://news.nationalgeographic.com/news/2006/05/bear-hybrid-photo.html&ei=DpsiSvuUNpWQsAb-ounABg&sa=X&oi=spellmeleon_result&resnum=2&ct=result&usg=AFQjCNGmkkTE0OBv1XfmItaxhKnXxADGdA
Ibland blir det riktigt konstigt som för ett “ring species”:
http://en.wikipedia.org/wiki/Ring_species
Ett sorts biologins möbiös band.
Jag kan tänka mig att det största problemet är, att den som upptäckt och namngivit en “ny art” väldigt gärna vill tänja på artbegreppet. Det jag är nyfiken på i fallet med antiloperna är om där gjorts någon DNA-undersökning, eller rättare kromosomundersökning. Då kan man i alla fall se om det finns något utrymme för fortsatta frågor.
Bland insekter och andra smådjur finns fortfarande mängder av arter att upptäcka, medan t ex nya fåglar och däggdjur är ovanliga, och oftast (men inte alltid) gäller små och kryptiska arter.
Antalet arter som dött ut i sen tid är f ö mycket större än 800. Man kan t ex i princip ta en valfri ö i Stilla Havet, åka dit och göra utgrävningar och sätta igång och beskriva arter som dog ut då polynesierna kom dit.
Som jag skrev är det fler än 800 förstås, även om det inte påverkar min poäng i det här fallet.
Men siffran 800 avser utdöda kända arter i modern tid, med vilket brukar menas efter medeltiden och framåt. IUCN Red list har 785 utdöda arter.
Den polynesiska bosättningen ligger tidigare än så, med några isolerade öar i väst kanske nådda som senast på 500-talet.
Går vi tillbaka tidigare i historien är det självklart att man hittar fler försvunna arter i det arkeologiska materialet.
“..each year, the number of known species grows” betyder just bara att man hittat nya arter som funnits mycket länge… I “evolutionstidsskala” befinner sig livet på jorden just nu i ett läge av massutrotning. Det är iofs inte enda tillfället i historien men då vi nu är orsaken borde vi människor fundera på om det gynnar oss!