Svanen, KRAV, Bra Miljöval, Rättvisemärkt, nyckelhål, och nu får märkningsdjungeln en kompis till. Svenskt sigill inför i sommar klimatmärkning av livsmedel. Den svenska modellen är unik eftersom den inte anger hur mycket CO2-utsläpp en vara orsakat, utan producentens ambitioner på klimatområdet. Bara de producenter som minskar sina utsläpp får märkningen.
”Den visar att producenten bidrar till en omställning”, säger Sören Persson, vd för Svenskt sigill som är ett dotterbolag till LRF.
Sören Persson menar dessutom att märkningen är efterlängtad (!). ”Studier visar att mellan 80 och 90 procent av konsumenterna efterlyser en klimatmärkning”, säger han. ”Vi måste ha en signal på förpackningen som visar att producenten gjort åtgärder.”
På Svensk sigills hemsida anger man att en opinionsundersökning genomförd i juni 2008 visar att 8 av 10 svenskar tycker att det är bra att märka livsmedel utifrån deras klimatpåverkan.
Låt oss då kolla på själva undersökningen. Nedan ser vi svarsfördelningen på frågan om hur intresserad eller ointresserad man är av att välja klimatvänliga livsmedel. Här är de 2 av 10 som är mycket intresserade. ”Ganska intresserade” skulle jag nog tolka som ett relativt svalt intresse.
Vidare ställde man frågan om hur personerna ville få information om livsmedels klimatpåverkan. Svaren ser ni nedan. Det framgår inte om svarsalternativet ”Jag är inte intresserad av att få sådan information” fanns.
Och här ser vi frågan om det är bra eller dåligt att märka livsmedel utifrån deras klimatpåverkan. 83% svarar att det är mycket eller ganska bra.
Någon direkt fråga om man verkligen vill ha klimatmärkning förekom dock inte i undersökningen, vilket jag tycker är dess klara svaghet.
Om man vid enkäten också förde in kostnaden för märkning som ju alltid betalas av kunden i slutändan så kanske svaren skulle bli annorlunda.
Dessutom borde man tala om att miljömärkning gynnar storproducenter på på småproducenter bekostnad.
Miljömärkning eller åtminstone provtagning och administrationen av den är i huvudsak en fast kostnad som måste slås ut på det som produceras. Stora producenter har mer att sprida den kostnaden på.
Man kan lätt tänka sig fallet att en småbrukare gör en stor investering för att miljömärka sina produkter och när produkterna sedan slår så går storproducenterna in, miljömärker en del av sin produktion och driver ner marginalerna för småbrukaren.
Ulf L: Man frågade faktiskt om folk var villiga att ta en merkostnad och kom fram till att man i genomsnitt kan tänka sig att betala uppåt 60 kr för en vara som normalt kostar 50 kr. En tia mer är ju inte så blodigt, men om vi antar att kostnaden slår igenom på alla livsmedel? Ett hushåll betalade i genomsnitt 46580 kr per år för livsmedel. Är man villig att betala 10000 extra för klimatmärkt mat?
Kommer det en klimatmärkning, så är det så oseriöst att man kan börja undra hur det står till med andra former av märkning. Även om det skulle finnas hypoteser som det visas finns substans i när det gäller människopåverkande klimat, så kvarstår frågan vad som är det optimala klimatet, vilka andra faktorer som påverkas vid ev hänsynstagande till klimatet, osv osv. Det låter som en parodi eller som något ur Grönköpings veckoblad.
Är inte ”sydsluttning” ett slags klimatmärkning? Skämt åsido, det hela inbjuder till knappologi på lösa grunder med risk för totalitära inslag. Samt högre pris, förstås.
Låt dom lansera eländet, sen anmäler man dom för vilseledande marknadsföring. Finns ingen chans att dom får fortsätta. Det enda som kan klimatmärkas är väl om någon vill sälja en hel regnskog…
Vem är den här Sören Persson och vad är det för människor som svänger sig med mantran som ”omställning”,”kravmärkning”, ”värdegrund”, ”genuscertifiering” etc. ?
Jo, humorlösa misantroper med dålig självbild och lappliseinstinkt som får utlopp för sitt självhat genom
att försöka pådyvla omvärlden sina vanföreställningar.
Usch och tvi!
Det finns fler oväntade MEN logiska kritiker till denna märkning…
SNF tycker den förvirrar konsumenten !
http://stallom.se/tag/svenskt-sigill/
Självklart tycker man det eftersom det är en konkurrent till KRAV som SNF är delägare i. Åter ett bevis för att det är pengar och politik som ligger bakom och inte vurm om klimatet.
SNF äger även ”Bra Miljöval” … får in miljonbelopp där.
Det här handlar bara om två saker:
1. Lura av konsumenterna pengar genom fördyring.
2. Handelshinder mot importerade varor.
Själv ser jag faktiskt på märkning ändå, men för att undvika den och därmed bli lurad på pengar. Speciellt bland frukt och grönsaker finns mycket att spara på att undvika KRAV-märket.
Oj då… missad negation ovan… jag vill ju inte bli lurad på pengar förstås… 🙂
Du är väldigt duktig på att tolka resultaten till din fördel, måste jag säga.
Fråga 1: Här finns alternativen ”Mycket ointresserad”, ”ganska ointresserad”, ”varken eller”, ”ganska intresserad” och ”mycket intresserad”. Det är väl ganska uppenbart att alternativen ganska och mycket intresserad är två olika grader av ”intresserad”. Du tolkar ungefär som att en film som får 4/5 i betyg får ett ”svalt” mottagande, för den får ju inte en femma.
2. Det framgår inte om svarsalternativet ”Jag är inte intresserad av att få sådan information”. Detta förefaller vara resultatet av en flervalsfråga, där man kryssar i de alternativ man stämmer in i – de sätt man vill ha information om klimatpåverkan på. Vill man inte ha sådan information kryssar man således i noll rutor.
[Det är förstås möjligt att enkäten inte tydliggjorde att man inte behövde kryssa i något alternativ. Men de 25% som inte kryssat i det mest populära alternativet verkar hyfsat förenligt med de c:a 30 % som är ointresserade av information eller är varken intresserade eller ointresserade]
3. Frågan som ställs är: ”Är det bra eller dåligt att märka livsmedel utifrån deras klimatpåverkan?”. Detta ”bra” eller ”dåligt” kan ju innefatta alla faktorer så som informationen, kostnad för märkning, ökad ångest i mataffären etc. Tycker man att ”jo det kanske vore lite bra, men tyvärr för kostsamt” så svarar man dåligt.
Sen låter du bli att redovisa för resten av undersökningen, som bl a innehåller en fråga om man är beredd att betala mer för klimatmärkta produkter, där en tydlig majoritet svarar ”Ja”; tar man med ”Ja, kanske”-svararna blir det 85 %.
Otto Kanel: Jag rekommenderar att du läser min kommentar #2. 🙂
Otto
Medge att detta är humbug av värsta sort.
För det första finns ingen vetenskaplig metod att mäta hur olika livsmedel påverkar det globala klimatet, för det andra är entydigt ett globalt varmare klimat bättre för livet än ett globalt kallare.
Så först måste en vetenskaplig metod att klassa livsmedels klimatpåverkan skapas (det anser jag är fullständigt omöjligt).
Sen måste det fastslås om vi önskar någon C kallare och återgång till starkare nedisningsperiod i denna istid, eller många C varmare och förbättrade livsbetingelser globalt.
Klimatmärkta livsmedel väljs av idioter och är ett påfund i syfte att berika människor med låg moral.
Egentligen kan man på detta vis finna extra skadliga grupper i samhället… kanske det ska registreras alla katastrofprofitörer?
WWF ligger bra till, där kan vi konstatera att hela ledningen är av den sort som har lägst moral.
…själv är jag tydligen inget vidare på att läsa, märker jag, eftersom undersökningen ju var en intervjuundersökning och inte en enkät… Men om man antar att intervjuerna gjordes strukturerat så håller resonemanget ändå.
[Alltså, litet förtydligande: jag har inga skäl att försvara den här undersökningen, den kan vara hur dåligt utförd som helst. Information om dess metod saknas för att man ska kunna bedöma detta. Jag vidhåller att Maggie, utifrån den information som presenteras, gör en konstig tolkning till ”sin” fördel.]
Maggie: Jag såg din kommentar #2, men i själva inlägget ger du intrycket att undersökningen inte skulle ta hänsyn till vad konsumenterna faktiskt vill, till skillnad från vad de teoretiskt sett tycker skulle vara bra. Frågorna om vad man är beredd att betala emotsäger detta.
Gunnar: Nu var det här en undersökning om vad konsumenter ville ha eller inte. Huruvida dess vetenskapliga metod i detta avseende är ”humbug” eller inte låter jag vara osagt, men konstaterar att din kommentar bidrar föga i frågan.
Otto: Jag skulle också kunna tänka mig att säga ja till att betala en tia extra för ett välgörande ändamål, men om någon bad mig att betala tiotusen extra varje år så skulle jag nog tänka mig för.
Vad jag menar generellt sett att sådana här undersökningar sällan ger en sann bild av verkligheten. Allt beror på hur frågorna ställs och vilka svarsalternativ som ges.
Är det så att konsumenterna längtar efter en klimatmärkning så är bara ett tecken på hur framgångsrik skrämselpropagandan varit.
Otto
Om konsumenterna får frågan:
Vill ni ha klimatmärkt mat, fast ni vet att det dels inte går, bara ger dyrare mat?
Vill ni ha varmare klimat så vi kanske fördröjer nästa starkare nedisningsperoid, eller kallare och därmed massdöd, ökade extremväder och ökad ökenutbredning?
Då kanske de skulle få intressanta svar….
Nu var det lika korkat som att märka livsmedel med dess påverkan på tidvattenvågor, idioti i kvadrat..
Eller hur Otto?
L#5
Det går nog bra redan idag att anmäla sedvanlig miljömärkning, där CO2 vägs in.
Sören, säkert är det mycket snömos i all märkning. Jag köpte svenska tulpaner häromdagen och Svenskt Sigill säger då att klimatpåverkan är så låg som 0,20 kg CO2 ekvivalenter per 10-pack. Vad betyder det för en konsument?
Betyder det att vi får ett annat klimat än om vi köper holländska tulpaner?