Antarktis smälter, rapporterar BBC News. Ett enormt isblock, lika stort som hela Isle of Man, håller på att brytas av från Wilkins Ice Shelf. Detta är onekligen en direkt påföljd av den globala uppvärmningen. Så säger i varje fall professor Davin Vaughan på British Antarctic Survey.
Det låter dramatiskt, eller hur? I varje fall ända tills man tar reda på var Wilkins Ice Shelf ligger – den utgör en del av den Antarktiska halvön. Nedan ser ni storleksförhållandet mellan halvön i fråga (markerad med en fyrkant) och hela Antarktis.
Fortfarande tveksam?
Den Antarktiska halvön är den enda del av Antarktis som har några större isfria landområden, och det finns ett rikt djurliv både på land och i havet. Varför utgår man då ifrån data från ett så litet område som dessutom är det som ligger längst bort från Sydpolen? Enkelt. Det är i princip den enda beboeliga platsen på Antarktis. Resten är alldeles för kall. Och dessutom mycket mer istäckt än normalt så här års.
Och förresten:
Antarktis = 14.400.000 km²
Isle of Man = 572 km²
Ja, den ja!!! ”Issmältningskatastrofen”! Vilken logik i din retoriskat fraserade mening! 😉
97 % av Antarktis har i huvudsak växande is (lite är oförändrat) och på en liten plutt smälter istället isen (tänk, förresten, att den sällan är oförändrad… CHOCKA! Förändring – nu dör vi alla!), och att det är pyttelite is som smälter bevisar för dig alltså att ”ismältningskatastrofen”, som 99,99% av mediabevakningen gäller, är det nu väsentliga och vad börjar med denna plutt. Det var vad du menade va?
Är du på riktigt? (Medier och kanske även politiker – om de inte är för korkade för att känna till saker – är iofs inte alls på riktigt, utan tycks ljuga hur mycket som helst.)
Magnus: Jag vet inga detaljer om just Norge, men är rätt säker på att glaciärna var där även under medeltiden. Men generellt och i synnerhet för Europa där hyggliga data finns, gäller att glaciärer var mindre än nu under medeltidens klimatoptimum, och den glaciärutbredning som minskar nu inte är äldre än runt 1600-talet (Lilla Istiden).
http://www.timesonline.co.uk/tol/comment/leading_article/article3628470.ece?Submitted=true
Men det gäller bara för glaciärer i liknande kustnära klimat. Kilimanjaro beräknas ha smält bort om 10 år om nuvarande smältningstakt fortsätter. Där visar isprover på 9000 år gammal is. Alperna uppskattas ha förlorat halva sin totala glaciärmängd mellan 1850 och 1990.
Glaciärernas jämviktslinje (balanslinjen där snömängden överskrider smältningstakten) har flyttats uppåt med ca 200 m sedan 60-talet. Det är mycket yta på kort tid. Förklara gärna hur det skulle ske så snabbt utan någon som helst mänsklig påverkan!
1) Kilimanjaros glaciärer smälter inte, de sublimerar:
http://www.americanscientist.org/template/AssetDetail/assetid/55553
2) Tschiervaglaciären i Schweiziska alperna har pendlat fram och tillbaka 220 m minst tre gånger under Holocena klimatoptimum:
http://www.sciencedirect.com/science?_ob=ArticleURL&_udi=B6VBC-4RB5BPT-3&_user=777686&_rdoc=1&_fmt=&_orig=search&_sort=d&view=c&_acct=C000043031&_version=1&_urlVersion=0&_userid=777686&md5=9d2366534316c907123fb5df01834559#secx16
3) Höghöjdsglaciärer på Mont Blanc visar inga tecken på avsmältning:
http://www.agu.org/pubs/crossref/2007/2006JD007407.shtml
4) Studie av 111 glaciärer i Nya Zealand visar att trenden på tillbakadragande som observerats de senaste 20 åren har upphört, och att glaciärerna nu i snitt har avancerat 67 meter vilket motsvarar en avkylning på 0.47 grader.
http://www.sciencedirect.com/science?_ob=ArticleURL&_udi=B6VF0-3YHWS3C-G&_user=10&_origUdi=B6VBC-4RB5BPT-3&_fmt=high&_coverDate=10%2F31%2F1999&_rdoc=1&_orig=article&_acct=C000050221&_version=1&_urlVersion=0&_userid=10&md5=7690c90212963869c156c9d55f22dc42
Jag är egentligen emot den här typen diskussioner. Växthuseffekten ökar teoretiskt atmosfärens ”medeltemperatur”. Hur mycket i relation till CO2-utsläpp är vad diskussionen gäller. Det är komplicerat nog att diskutera detta eftersom där finns en uppsjö av kända och okända positiva och negativa återkopplingar, och alla mätningar av atmosfärens temperatur är motsägelsefulla och har stor osäkerhet.
Sedan blir det ännu värre om det dras in sekundära fenomen som glaciärer, fågelflyttningar, blomning, koraller mm…. saker som sin tur är beroende av flera faktorer utöver temperatur! Tro mig, en diskussion om dessa saker lär inte leda till mer än en långa av argument och motargument… tex (glaciärer smälter; inte den; men det är för att snöar mer från varmare hav; men haven är inte varmare; men det är fel på mätningen; osv; osv; osv).
Förstår du vad jag menar?
Men låt mig mot bättre vetande ändå försöka. Jaha, jämviktslinjen har lyft 200 meter i någon del av Alperna. Det lär väl bero på att det lokalt blivit varmare, gissningsvis någon grad skattat från temperaturgradienten. På 40-50 år. Inte så mycket för en lokal effekt. Finns ingen direkt anledning varför det måste bero på människan.
Kilimanjaro är en klassiker som redan avhandlats en hel del. Där finns i det området ingen temperaturökning som kan förklara den moderna minskningen. Anses att minskad nederbörd är orsaken. Stämmer rätt bra med den av människan avverkade skogen i regionen (mindre fuktighet), och lägg märke till att isen där försvinner långsammare nu än före CO2-utsläppen. Jag vill gärna att du ser denna statistik. Och denna (temp. MSU Kilimanjaro).
Även om Alperna förlorat en stor ismängd sedan slutet av Lilla Istiden tycker jag det är ganska odramatiskt då i stort samma ismängd saknades även under det tidigare medeltida klimatoptimumet. Se till exempel på denna alpina glaciär.
Om glaciärer minskar bevisar det global uppvärming. Så även om de växer, tydligen.
En sista personlig åsikt lite utanför ämnet. Det finns inget direkt självändåmål med glaciärer. De är snygga att se på, visst, i vissa fall kul att åka skidor på och spännande för naturgeografer. Men djur- och växtvärlden håller nog inte med. En alpdal full med blommande edelweiss är inte sämre än smutsig is. Glaciärer är aldig konstanta, ibland växer de, ibland krymper de. Det är bättre att lära sig leva med det istället för att få ångest.
Trots att det var lite småkallt, flöt floden genom samhället med en närmast rasande fart.
Men hör man någonsin något i denna riktning ?
Men man hör faktiskt en del om effekten av sotpartiklar på is från utsläpp också. Både för Himalaya och Arktis.
Men alla verkar vilja tolka saker som de själva vill. Det senaste är ju sotuppvärmingen runt ekvatorn som diskuterades efter ett Nature-pek häromveckan. Källén var på radio och kommenterade. En bekant vidarebefordrade följande synpunkter (i övrigt blir det inte mycket kvar att tillskriva CO2, om vi får uppvärming via sot, och om urbaniseringskorrektionerna av temperaturdata är så sneda som man visat):
K påstod att svarta kol-partiklar svarade för den största klimatpåverkan efter koldioxiden. Bland annat var de svarta partiklarna ansvariga för att polerna och glaciärerna smälte. Dessutom värmde partiklarna upp Indiska Oceanen. Ny forskning visade detta.
K slutsats var att vi måste ge stöd till Kina och Indien så att de kan sätta på partikelfilter på sina kolkraftverk!
Ungefär som om det var fråga om dieselmotorer.
Dessutom ville han ha mer pengar till forskning om detta.
Mina (min väns, alltså) reflektioner.
1. Kraftverk, ångpannor, cementugnar mfl. industrianläggningar har ju normalt en fullständig förbränning av kol. Det innebär att utsläppen i första hand är partiklar av flygaska, som består av obrännbara ämnen. Dessutom en del svaveldioxidgas som omvandlas till svaveltrioxid- / svavelsyrapartiklar.
2. Det förekommer enorma utsläpp av partiklar i u-länder från primitiva förbränningsanläggningar. Det är småskalig eldning av både kol och biobränslen för matlagning, uppvärmning etc. Ökningen av partiklar från dessa källor är i hög grad relaterad till befolkningsökningen. Partiklarna är sannolikt en blandning av svaveltrioxid, kol, tjära och obrännbart.
Jämför med förhållandena i London och andra storstäder fram till 1950- talet när de flesta hade ved- och koleldade köksspisar och kakelugnar. Eller i tätorter i Norrland vintertid numera när braskaminerna och vedpannorna går för fullt. Partiklarna är dock i första hand ett hälsoproblem.
3. En stor del av förklaringen till de stora mängderna partiklar är dock avbränning av skog. Vi har haft många episoder där hela Sydasien i månader varit insvept i rök från skogsbränder på Borneo och andra delar av Indonesien. Här måste det vara fråga om partiklar av kol och tjära.
4. De senaste 10 åren har IPPC forskarna hävdat att partiklarna reflekterar solljuset och att de därför har bidragit till att uppvärmningen från ökande koldioxidhalter inte slagit igenom fullt ut, så som de förväntat i sina modeller.
Reflekterar mineralpartiklar solljuset på samma sätt som kol, svavelsyra och tjära ?
5. IPPC har också hävdat att införandet av högeffektiv reningsteknik i USA och Europa de senaste 15 åren bidragit att uppvärmningen på 1990- talet ökat på grund av att emissionerna av partiklar där har minskat. Det handlar då om flygaska och svavel. Hur ska de ha det ?
6. Hur relaterar detta till att vulkanaska från stora utbrott: St Helens, Pinatobu mfl anses ha en kylande effekt ? Dessa partiklar liknar sannolikt flygaska. Dessutom frigörs stora mängder svaveloxider.
7. Jag kommer ihåg en stor konferens om försurning i Göteborg 1996 eller 97. Då presenterades för första gången EMAP mätningar för utsläpp av försurande ämnen i Asien (förutom Japan och Korea, som var väl kända tidigare). Folk häpnade över den stora mängden svaveldioxid. Denna oxiderades till SO3 /H2SO4 partiklar. Svaveltrioxid påstods då ha en kraftig kylande inverkan även på klimatet. Nu hör vi inget om klimateffekter av SO3.
Slutsats: Det verkar som om Källén & Co håller på att trassla in sig i allt mer motsägelsefulla förklaringar till varför deras modeller inte stämmer mot verkligheten. Partiklarna kyler och värmer omväxlande allt efter behov, när det gäller att förklara varför modellerna om koldioxid som förklaring till uppvärmningen eller avkylningen inte stämmer mot mätdata.
Jag har också funderat lite tidigare på det här om partiklar kan ge olika effkter. Uppgifterna från vulkanutbrott och tex. Ramnathans siffror från ”bruna molnet” kan ju tyckas motstridiga. Det är ju olika sorters partiklar, förstår jag, men kan höjden också ha betydelse? Kraftfulla vulkanutbrott injicerar ju askan mycket högt upp (ca. 14 km), medan bränder och kokeldar förstås är mer ytnära. Bara en tanke, jag kan inte så mycket om detta, naturgeografi och geologi är min ursprungliga bakgrund.