Christer Käld har översatt en ganska lång uppsats av Javier Vinós. Där för författaren ett resonemang om vad som kan ha orsakat den plötsliga uppgången i temperaturen under 2023 och 2024. Jag återpublicerar inte allt här utan hänvisar läsaren till Klimatvetts utmärkta översättning till svenska:
Janos Vinós för ett intressant resonemang där han först avfärdar olika förklaringar till den plötsliga uppvärmningen men slutligen fastnar för det ovanliga utbrottet av undervattenvulkanen Hunga Tonga januari 2022. Det skedde på ett lagom djup (c:a 150 m) så att enorma mängder vatten kunde slungas upp till stratosfären. Där kan det ha påverkat uppvärmningen på jorden under flera år.
Vinós inleder:
Klimathändelsen 2023 var verkligen exceptionell, men den rådande katastrofteorin om klimatförändringar hindrar dess korrekta vetenskapliga analys. Jag lägger fram argument som stödjer uppfattningen att vi står inför en extraordinär och extremt sällsynt naturhändelse i klimathistorien.
… och avslutar:
Å ena sidan har vi en helt oöverträffat plötslig uppvärmning som modellerna inte kan förklara och som får forskarna att klia sig i huvudet. En sådan onormal uppvärmning kan inte logiskt svara på de vanliga misstänkta, El Niño, minskade svavelutsläpp eller ökad CO₂, som har pågått i många decennier.
Naturligtvis kan vi inte dra slutsatsen att uppvärmningen orsakades av vulkanen, men det är uppenbart att den är den överlägset mest sannolika misstänkta, och alla andra kandidater bör behöva visa sin förmåga att agera abrupt med en sådan omfattning innan de på allvar övervägs.
Originalinlägget på engelska finns här https://wattsupwiththat.com/2024/07/09/hunga-tonga-volcano-impact-on-record-warming/ och här https://judithcurry.com/2024/07/05/hunga-tonga-volcano-impact-on-record-warming/ För den som vill djupdyka så är kommentarerna till båda ställena mycket informativa.
Den här artikeln kan också ses i en 19 minuter lång video med engelska och franska undertexter.
Gabriel Oxenstierna har skrivit flera inlägg om Hunga Tongas utbrott här https://klimatupplysningen.se/?s=hunga+tonga
Ingemar Nordin
Professor emeritus i filosofi. Forskningsinriktning är vetenskapsteori, teknikfilosofi och politisk filosofi. Huvudredaktör för Klimatupplysningen.
Vilken otroligt banbrytande tanke i dagens dogmatiska samhälle – att naturen skulle kunna ”hitta på” någonting på egen hand som inte följer det som FN o EU har fastställt som ”naturlag”.
– Har inte klimatet varit stabilt inom någon hundradels grad genom årmiljonerna …?
Fast å andra sidan så kom man ju trots tidigare sanningar på att jorden inte är platt heller … fast man trott det hyfsat länge.
Det är Gott att koppla av dumburkens medlallande emellanåt och gå in på Ingemars blogg och läsa om forskare som betraktar världen förutsättningslöst …
Intressant. Våra främsta klimatexperter som VäderLasse, Rockström, Jeppson och Greta lär nog skylla på tipping points och runaways medans kvacksalvare som Lindzen hävdar att tipping points inte direkt finns i ett kaotiskt system som klimatet. Ska bli intressant att se vad dom har för plan-B
Gillar den oförutsägbarhet som finns i klimatfrågan, vilket utmanar intellektet.
När det gäller Honga Tonga utsläpp och dess påverkan på den tydliga uppvärmning som visats för senaste året, så är utmaningen stor.
För att klargöra dess påverkan bör det nog dröja ett tag till med sjunkande vattentemperaturanomalier.
Min minnesbild av 2023 års väder var ett envist högtryck över Atlanten i början av året som kan ha värmt havet eller om man så vill, uteslutet avkylningsprocesser 😉
#2
”se vad dom har för plan-B”
Biologisk mångfald.
Seså, fram med plånboken igen…
18 november
Vintern har norra Indien stadigt i sitt grepp: det blir kallare och kallare och det finns snö på de högre höjderna. Några av de lägsta temperaturerna sedan mätningarna började registrerades i Himachal Pradesh: i Tabo sjönk temperaturen till -7,6 °C, och i Shimla var det även iskallt på högre höjder.
19 november
Stormarna som för närvarande orsakar kraftigt snöfall i de högre höjderna i västra USA rör sig österut och hotar att drabba North Dakota på måndag med kraftigt snöfall, starka vindar och kraftiga temperaturfall.
Snöfall på upp till 20 cm förväntas i de nord-centrala områdena, med ännu högre totaler förväntas i Turtle Mountains.
Det var ovanligt kraftigt snöfall i Marockos Azilalberg i november, vilket lämnade två vandrare strandsatta. De två blev överraskade av det tidiga snöfallet och tappade kontakten på fredagskvällen när de utforskade området mellan Amsemrir och Zaouiat Ahansal.
Skottland, norra England, West Midlands och till och med Wales – Storbritannien får en tidig smak av vinter i morse (19 november).Varningar har utfärdats, inklusive en ”gul kall varning” från UK Health Security Agency (UKHSA), som täcker större delen av Storbritannien från idag till lördag kväll. Nottinghamshire har sitt tidigaste snöfall sedan 2012 – och det ser tungt ut: Störningar rapporteras över hela landet: mer än 100 skolor har stängts, många större vägar är stängda och strömavbrotten ökar. Men trots den massiva snön är brittiska bönder fast beslutna att bege sig till London för att genomföra sina planerade protester
20 november
En tidig köldknäck har drabbat Storbritannien och Irland, satte rekord och orsakade omfattande störningar.I Braemar, Skottland, registrerades den lägsta novembertemperaturen sedan 1998 vid -11,2°C. I söder upplevde Huddersfield, West Yorkshire -8°C och kraftig snö, och flingor föll till och med i London. Polarförhållandena ledde till tung snö och isiga vägar över stora delar av Storbritannien, vilket till stor del störde resandet på måndagen, med över 200 skolor stängda, tågtrafiken försenad och flyg inställda. Irland fick också brottas med iskallt väder med minusgrader på -4°C.
På onsdagsmorgonen börjar de italienska topparna till exempel bara känna av kylan. Klockan 06.00 lokal tid noterade Monte Rosa -19,5 °C, medan det klockan 05.30 sjönk till -21,5 °C på Mont Blanc.
Den extrema och tidiga köldvågen i Central- och Nordasien fortsätter. Fallande temperaturer fortsätter att orsaka omfattande störningar och nöd i Sibirien och Mongoliet den här veckan.
I Sibirien har låga temperaturer under -30°C registrerats i Novosibirsk, regionens största stad, de senaste dagarna – en av de hårdaste och tidigaste köldknäpparna på flera år.
I söder har grannlandet Mongoliet mött liknande extrema förhållanden de senaste dagarna och veckorna. Ulaanbaatar, landets huvudstad, noterade låga temperaturer på -25°C den 19 november, vilket markerar den tidigaste början av en sådan extrem kyla på mer än ett decennium.
21 november
Britterna måste rusta sig för ännu ett arktiskt köldknäpp, vilket ger mer tung snö och iskall kyla. Met Office har utfärdat snö- och isvarningar över hela landet för torsdagen den 21 november, inklusive för sydvästra – en sällsynthet i november.
För Skottland och norra England kommer varningar att finnas kvar under hela helgen, som sträcker sig från högländerna till Stoke-on-Trent. På höjder över 150 m förväntas upp till 30 cm snö och på högre höjder ännu betydligt mer.
22 november
En massiv köldvåg drar över Europa och orsakar redan rekordstora temperaturer och kraftiga snöfall. Monte Rosa i Alperna noterade -29,4°C under de tidiga timmarna den 22 november, den lägsta avläsningen i slutet av november sedan 2007 och den tredje morgonen i rad med en temperatur under -29°C. På andra håll nådde Mont Blanc -30,9°C, medan Oppdal-Sæter i Norge noterade -17,9°C på torsdagen, vilket satte rekord för detta tidigt på säsongen sedan mätningarna började.
Den södra schweiziska staden Locarno Monti fick 15 cm snö på fredagsmorgonen, vilket slog ett novemberrekord som går tillbaka till 1935 i annalerna.
Irland har sett rekord efterfrågan på el den här veckan. EirGrid rapporterade en topp på 5639MW tidigt på torsdagskvällen och slog det tidigare rekordet på 5577MW som sattes i januari. Sådana toppar understryker den växande belastningen på landets energinät kopplat till vintervädret. För varje 1 grads temperaturfall ökar efterfrågan med cirka 50 MW, enligt beräkningen. Under den senaste toppen var förnybar elproduktion i Irland nästan obefintlig med ingen vind och tjocka moln som blockerade solen
En rekordstor vinterstorm sveper för närvarande över USA och för med sig tung snö, iskalla och farliga förhållanden från kust till kust*. Öst och Mellanvästern har inte heller varit förskonade. Städer inklusive Dayton, Ohio, slog sitt dagliga snöfallsrekord på torsdagen och rapporterade 1,4 tum (3,6 cm), vilket överträffade ett rekord som stått sedan 1996.
utdrag ur kälterapport 45 från EIKE
En plötslig ökning av mängden vattenånga med 15% ger så klart konsekvenser på vädret. Både i form av värme men också i nederbörd, vattnet ska ju falla ner igen.
Tongautbrottet var ett av de kraftigaste vi känner till och unikt då den uppförde sig annorlunda än vanliga utbrott, inte särskilt mycket aska som skymde solen.
Om de som forskar om påstådd mänsklig klimatpåverkan lade samma möda och resurser på naturliga seismiska och tektoniska processer särskilt under vatten, vore mycket vunnet. De utgår från människan som ond och störande inslag i vår idylliska natur, där olika livsformer skoningslöst konkurrerar och livnär sig på varandra.
När det gäller Honga Tonga har jag studerat detta ingående- Det finns inga rimliga förklaringar baserat på tillgängliga observationer. Temperaturen under de senaste åren kan mest troligt förklaras som en effekt av ENSO och en fortlöpande överlagrad global uppvärmning från ökande växthusgaser och minskande aerosoler
Det är ganska idiotiskt, to say the least, att leta upp dagliga lokala väderobservationer från olika delar av världen och använde dessa som argument för en klimatändring.
Väderändringar kan ha väldiga amplituder och påverka medeltemperaturen för en hel månad.
Jämför medeltemperaturen för januari 1987 och 1989 i Mellansverige så får Ni ett bra exempel. På kortare tidsskala kan man som exempel jämföra innevarande vecka med förra veckan osv osv osv. Att ständigt upprepa irrelevant information är väl ändå både tröttsamt och meningslöst
Tack för intressant artikel.
Rekordvärmen 2023…tja..Det var nog en bidragande orsak till att Trump vann valet 2024.
2023 och 2024 körde demokraterna klimatskräckpropagandan riktigt hårt – Men röstberättigade amerikaner hade 2023 ett år som över stora områden i deras land – hade ungefär samma medeltemperatur som perioden 1951 – 1980, inte minst i deras nordliga delstat Alaska.
När så demokraterna 2023 pratade och propagerade för skräcklimatet och påtalade att enorma gröna investeringar omedelbart behövde införas, på bekostnad av ekonomin – då surnade många amerikaner till – att stora delar av deras land hade samma medeltemperatur som 1951 – 1980 bet dåligt, som klimatkatastrof,
Vanligt folk i USA lever nära verkligheten, utan socialt skyddsnät, och mitt i klimatet/vädret.
Så var det 2023 i Sverige också – våran medeltemperatur då – förde inte heller tankarna till klimatkris – även om SVT bombade på med varmaste året någonsin och allt vad dom kunde hitta på.
Att få vanligt folk att uppmärksamma 1 eller 2 graders höjning i medeltemperatur på 100 år eller 150 år kräver massor av propaganda..och envist lobbyarbete – och lite hot och piska.
Som ni vet är vi i Sverige bland dom värst drabbade av den globala temperaturhöjningen – och jordbrukare i vårt avlånga land har drabbats av 1 – 3 veckor längre växtsäsong på 100 år som resultat – vi om några borde känna hotet.
Så till varmaste någonsin och skenande temperatur 2023 – kan det rent av vara den gröna omställningens alla nya utsläpp i kombination med snabbt minskande SO2..inte omöjligt – ämnen med mycket högre växthuspåverkan än CO2 ( exv metylenklorid ) släpps numera ut i enorma mängder…
Eller är det helt enkelt ett mätfel – hade vi som jobbat mycket med mätteknik inom känsliga områden som flyg och rymdmotorer plötsligt upplevt dessa ( åtminstone procentuellt ) stora avvikelser helt plötsligt – så hade vi lagt ner ett enormt arbete på utvärdering och felsökning.
Men inom klimatmätningarnas område tycks mestadels synvinkeln vara – ” vad var det vi sa. ”
Dom senaste åren har ju annars alla mätningar som visat att varje år blivit varmare än varmaste, trots ovanligt många La Ninas – förvånat mig storligen….särskilt dom ständiga havsytstemperaturstegringarna, även vid alla dessa La Nina år…märkligt..märkligt.
https://wattsupwiththat.com/2024/11/26/greenland-surface-temperatures-fall-for-20-years-in-fresh-blow-to-climate-alarm-narrative/
Lite mer i samma anda.
#8 Det är trenden som är intressant .
#8 lennart B
jag vet inte om det var mig du menade när du skrev om olika väder runt om i världen men min avsikt har inte ett dugg med klimatförändring att göra utan tar bara upp väder runt om i världen som vi ofta aldrig ser i MSM.
iah, #11,
MSM rapporterade i dag i alla fall om rekordtidigt och stort snöfall i Sydkorea. Men det var på de vanliga nyheterna, inte Klotet, Marie-Louise Kristola eller Bjerströmskan.
Lennart B #8
”förklaras som en effekt av ENSO och en fortlöpande överlagrad global uppvärmning från ökande växthusgaser och minskande aerosoler”
Jo, så har nog jag också sett det. El Ninon var inte särskilt kraftig men ovanligt långvarig jämfört med tidigare exempel. Den ”lilla pojken är oskyldig” menar dock Javier Vinós (figur 6). Det intressanta med Javier Vinós teori är väl att han konstaterar att det finns ovanligt mycket vatten i stratosfären och att det visserligen har avtagit en del men att det fortfarande ligger kvar en hel del (figur 13 och 14). Vi vet egentligen inte så mycket om vilken effekt detta har menar han. Så vi kanske ändå skall dörren öppen för denna teori.
#11
Tycker inte att det du kommer med är speciellt irrelevant i sammanhanget med tanke på att det är en del ovanliga temperaturer och rekord du nämner. Men det är temperaturer åt fel håll kanske?
Nr 8 Lennart B
Ja, observationer är bra – som smhi skriver i sin rapport från 2022:
Från 1860 – 1930 – talet ökade sveriges medeltemperatur med 0,2 grader C per decennium…utslaget från 1860 – 2020 ökade medeltemperaturen ca 0,13 grader C +/- 0,03…
Enso – variationen och mättekniken tycks ju då korrelera rätt väl med det globala – några hundradelar här och där kan nog accepteras som naturligt..knappast enormt upphetsande..men kul ändå med en oväntad variation – så att vetenskapen kan få något att fundera på och samtala kring.
Dock håller jag inte med alls om att lokala temperaturer och variationer skulle vara ointressanta – snarare Tvärtom, eftersom både uppvärmning och nedkylning globalt kan få både stora och oväntade resultat lokalt – och därmed kan det ge stora effekter för länder och rentav delar av världen…som Antarktis och Island och nu kanske norra Europa är i riskzonen.
Klimat och väder är superviktigt vid samhällsplanering – därför blir lokala vädermönster och deras utveckling extremt viktiga.
Alla pratar om det något varmare globala klimatet som att – nu blir det varmare, punkt – men det gäller ju inte alls lokalt.
Ett typexempel har vi haft här I norr, med Island- som alltid har ett ansträngande klimat, Men som dom senaste dryga 10 åren upplevt svårare köldperioder – som påverkat bl a möjligheterna för yrkesfiskare, som är en viktig näring på Island.
Jag tycker både sveriges och övriga klimatkänsliga länder behöver öka både kunskapen och insikten och planeringen även för kallare perioder – det är vår plikt – att bara papegojlikt upprepa att det blir varmare är osmart och farligt – och där behöver vetenskapen förädla samtalet.
Om ovanliga väderhändelser plötsligt blir så vanliga som de varit under detta år hamnar Hunga Tonga eruptionen naturligtvis under luppen.
Vad vanlig vattenånga kan ställa till med uppe i det blå vet vi en hel del om ( inte MSM ) men vad SALTHALTIG vattenånga kan ställa till med kan bli en kvistig fråga också för mera garvade klimatforskare…
https://www.nature.com/articles/s41598-023-41639-8
Peer Review-granskningar ger starka bevis för att Hunga Tonga-vulkanens utbrott har haft betydande effekter på den globala temperaturen och klimatet efter händelsen.
Flera peer review-granskade studier har publicerats för att analysera dessa effekter, och nedan presenteras några:
– “The January 2022 Hunga Tonga–Hunga Ha’apai eruption: A major stratospheric injection of water vapor”
Denna studie, publicerad i tidskriften Geophysical Research Letters, undersöker hur utbrottet ledde till en betydande injektion av vattenånga i stratosfären. Forskarna fann att mängden vattenånga som släpptes var mycket större än vad som tidigare observerats vid andra vulkanutbrott. Denna ökning av vattenånga kan ha bidragit till en förstärkning av växthuseffekten, vilket potentiellt kan ha påverkat den globala medeltemperaturen under följande år.
– “Rapid warming of the troposphere following the Hunga Tonga eruption”
Publicerad i Nature Communications, denna artikel analyserar hur utbrottet orsakade en snabb uppvärmning av troposfären. Genom att använda satellitdata och klimatmodeller visade forskarna att aerosoler och gaser från utbrottet hade en direkt inverkan på atmosfärens temperaturprofil, vilket resulterade i en ökning av den globala medeltemperaturen. Studien kopplar specifikt förändringar i temperaturer under 2022 och 2023 till effekterna av vulkanutbrottet.
– “Impact of the Hunga Tonga eruption on global climate”
Denna granskning publicerades i Journal of Climate och sammanfattar flera olika studier om Hunga Tonga-utbrottets klimatpåverkan. Artikeln diskuterar hur svaveldioxid och andra partiklar från utbrottet spreds över hela jorden och reflekterade solens strålar, vilket ledde till både kortsiktiga kylningseffekter samt långsiktiga uppvärmningseffekter genom förändringar i växthusgaser. Författarna betonar vikten av att förstå dessa dynamiker för att kunna modellera framtida klimatförändringar.
Mvh,
#17
Tack gjorde en sökning och fick fram lite olika resultat.
Lite från denna:
https://communities.springernature.com/posts/hunga-tonga-eruption-the-most-remarkable-climatic-event-in-the-last-three-decades
”While the longer-term aftermath of the Hunga effects is yet to be known, the available data provide enough evidence to rank this eruption among the most remarkable climatic events in the modern observational era.”
Skrivet av forskare från Sorbonne-så det så 😉
Ja, den troliga kandidaten till den språngartade uppvärmningen som började någon gång i början av 2023 är Hunga Tonga. Själva förloppet liknar en El Nino, men kraftigare. En El Nino utlöser en våg av uppåtstigande vattenånga när den vandrar österut mot Sydamerika. Jag tycker att opponenter mot den här hypotesen om Hunga Tonga borde förklara hur CO2 skulle kunna vara inblandat i den språngartade händelsen, d.v.s hur alias ”climate change” skulle kunna ha med saken att göra. Det som hamnar i stratosfären vandrar mot polerna. Hur kan man tro att en så stor mängd vattenånga som trängde in i stratosfären skulle kunna gå obemärkt förbi utan konsekvenser?
Jag tycker att klimatupplysningen skiftar väldigt i åsikter gällande huruvida de senaste årens ovanligt snabba temperaturökning är sann eller inte. Det blir lite som en sketch av Tage Danielsson:
”Någon ovanlig temperaturhöjning finns inte, men om den finns beror den absolut inte på mänsklig påverkan, och om den beror på mänsklig påverkan så beror den i varje fall inte på utsläpp av koldioxid, och om den beror på utsläpp av koldioxid är den absolut inte negativ.
Björn D #20,
Som du kanske har noterat så är Klimatupplysningen ingen person utan ett forum för olika vetenskapliga teorier om klimatet och dess konsekvenser för människan. I motsats till MSM så håller vi oss huvudsakligen till vetenskap och fakta, vilket inte utesluter att det finns delade meningar.
Mycket intressant läsning både här och i kommentarsfälten på de länkade sidorna. Man blir som vanlig dödlig påmind om hur komplext detta är och förskräckt över alla olika åsikter och hur alla är så begsäkra på sitt argument. Man vet inte vad man ska tro tillslut..
Ingemar och övriga
Enligt uppgift började Hunga.Tonga utbrottet i december 2021 och kulminerade i en våldsam eruption den 15 januari 2022. Det är i stort sett för tre år sedan.
Stora mängder vattenånga transporterades till höga nivåer i stratosfären . Den mängd vattenånga som atmosfären kan hålla bestäms av temperaturen och Clausius- Clapeyrons relation. Om nu Hunga-Tonga hade en kraftig temperatureffekt borde man rimligtvis kunna notera i den närmast tiden därefter. något sådan kan inte urskiljas från tillgängliga temperaturobservationer
Jag har använt data som kan laddas ned från appen cfys.nu
Jag har studera området över hav begränsat av 20°S -20°N och ca 60°W-180°W
jag har tittat på trycknivåerna 850. 50 och 30 hPa och för månaderna jan, feb och mars
850 hPa: Temperaturen är likartad för åren 2022 och 2023 men stiger med 1.7 °C för 2024
50 hPa: Temperaturen är likartad för 2022 och 2023 men faller med 3.5 °C för 2024
30 hPa likartade med 50 hPa men med en avkylning på ca 0.5 °C under 2024
Det finns ingen rimlig förklaring varför effekten av vulkanutbrottet plötsligt skulle försenas med drygt ett år och sedan plötsligt bete sig som en El Nino signal
Om Ni har andra uppgifter gärna gör dom tillgängliga
Det finns heller inga indikationer att vattenångan har vandrat iväg mot polerna
Enligt Martin Jucker i Journal of Climate 37,4507-4521 , så kan Hunga Tongas utbrott och vattenångan i stratosfären ha en betydelse för senast årets uppvärmning.
Magnus Blomgren
Detta är precis vad jag sagt . Det finns ingen möjlighet att utesluta att en vinter kan bli lika kall som1987. Det finns inga särskilda fenomen att peka på. Mycket kalla vintrar har varit sällsynta de senaste 50 åren i Syd – och Mellansverige men kan inte uteslutas. Men för den delen behöver man inte hitta på kalla vintrar. Det är dock viktigt att man kan klara av dom Vad som hittills hänt är väl dokumenterat.
#25 Lennart
Vem har hittat på kalla vintrar? Hade svårt att förstå slutklämmen också
#23 Lennart B
Spännande att forskare är oense om Hunga Tongas betydelse.
Här en referens som kan ge ytterligare information:
https://www.nature.com/articles/s43247-022-00618-z
Effekten som väntades varierade tydligen med ett kort förlopp och ett fördröjt.
Gissar at vi får höra mer allt efter som effekten klingar av.
Nr25 Lennart Bengtsson
Nu vet jag inte om du skrev fel – om dom 50 senaste vintrarna – men sett till statistiken över riktigt kalla vintrar – så är väl dom senaste 50 åren ungefär samma som dom 50 åren dessförinnan ( 1920 – 1970 ) när det gäller riktigt kalla vintrar..Det är inte det som ändrats något särskilt dom senaste 100 åren.
Det som är intressant dom senaste 100 åren är väl snarare temperaturskiftena i vårat nordliga Atlanten, vid Island- som bestämmer mycket av vårat periodiska väder ” icelandic low” ihop med högtrycksområdet vid Azorerna tycks ju påverka ordentligt – och redan i höst är isläget från arktis närmare Island än referensperioden sedan satelliteran drog igång – vilket väl påverkar just lågtrycksbildandet vid Island..
Men det jag menade att lokala observationer som intressanta var ju ingenting om enstaka kalla vintrar – utan den väderutveckling Island haft sedan omkring 2011 – det har varit kallt, ofta – och glaciäravsmältningen där har ju halverats sedan 2011.
Om Islands väderutveckling och isläge fortgår ytterligare, i fler decennier – så blir ju antagligen även våran situation intressant – visst är 10 – 15 år inte en jättelång tid i sammanhanget men att det gäller just Island tycker jag gör dom lokala observationerna spännande..eftersom det borde påverka atmosfärscirkulationen här uppe i norr…men jag är ingen meterolog..bara en hängiven abborrfiskare.
Det som annars rent generellt gäller för klimathotet och därav våran omställning är ju medias och särskilt SVT:s oerhört vinklade värmefixering kring väderrapporteringen – därför, för allmänheten, är det viktigt att förstå att det ofta är kallt, lokalt på vissa när det är varmt på andra – därför blir det förtjänstfullt att också tala om kallt väder – som alltid finns någonstans, varje dag – på vårat klot.
Men jag kan även finna intresse i att dom senaste 50 årens ordentligt kalla vintrar är ungefär samma till antalet som dom 50 åren dessförinnan…Det visar hur små marginaler vädret uppvisar även vid en 2 gradig uppvärmning, som i Sverige- över 150 års perioden.
Smhi:s långa mätserie vid dom 35 stationerna är onekligen en fantastisk riktvisare för resten av världen vad – 2 grader uppvärmning innebär – dvs mycket litet…våra högsta temperaturer och torraste somrar hittade vi redan för omkring 100 år sedan.
#28 Magnus
Mycket bra!👍👍
OT: Tyskarna verkar vara på väg att nyktra till…
https://www.tn.se/hallbarhet/40245/vandningen-tyskland-oppnar-for-ny-karnkraft/
Jag är böjd att hålla med Lennart Benktsson i detta. Man kunde inte se några omedelbara effekter på klimatet efter Hunga Tonga’s utbrott, och det finns ingenting som kan förklara det dryga året med i princip inga temperaturökningar, som det tog innan de globala temperaturerna åter igen började öka. Orsaken till det senaste året av ”höga temperaturer” måste vi nog söka någon annanstans.
#31
Det kanske är ett märkligt sammanträffande att två extraordinära händelser händer så tätt inpå varande. Precis som att ökningen av temperatur sammanfaller med ökningen av co2. Men bara för att det finns en korrelation betyder det inte att det finns kausalitet. Eller som i det senare att det kan finnas kausalitet men inte av den sorten som vissa föredrar
# 23 # 31
Saker och ting sprider sig inte så där bara uppe i stratosfären. Först syntes allt det som Hunga Tonga slungade ut i ett allt bredare område i höjd med öriket Tonga, en stor del av 2022 spred det sig på endast den södra hemisfären.
Lennart Bengtsson [23]; Det har tydligen tagit ungefär ett år efter januari 2022 innan någon effekt märktes i temperaturen. Vi har tidsaspekten i förflyttningen av vattenångan mot polerna. Vi kanske måste erkänna att kunskaperna om detta fenomen tillsammans med UV-strålning uppifrån och andra partiklar som samtidigt slungades upp i stratosfären, inte är tillräckligt för att avfärda Hunga Tonga händelsen.
Klimatet är som vid de tidigare värmeperioderna, skillnaden nu är att temperaturökningen gått långsammare pga alla vulkanutbrott de senaste 10-12.000 åren.
Vulkanutbrott som påverkat klimatet betydligt mer än vad människan någonsin har gjort och kommer att göra.
Senaste utbrottet av en supervulkan är Tobas utbrott för ca 74.000 år sedan då den kastade ut 2.800 km3 aska och stoft långt upp i atmosfären och var det senaste som verkligheten hotade människans existens.
För mig är det uppenbart att det rör sig om en samvariation av flera faktorer i ett kaotiskt system. Det kan inte förklaras av co2 som enda faktor. Det måste till andra större orsaker att skapa en plötslig värmetopp.
#31 MatsL
’Orsaken till det senaste året av höga temperaturer måste vi nog söka någon annanstans’.
Min egen slutsats ang. Din tes, kunde/kan den intresserade läsa som min kommentar till ursprungsinlägget i klimatvett.fi . Allmänt sett, inkluderande IPCC och atmosfärorienterade experter, ofta också speglat i denna bloggs kommentarer, glöms havens och underliggande seismiska effekter bort i s.k. ’förklaringsmodeller’.
Betr. seismiska effekter noterade jag själv vid tiden för Hunga Tongas utbrott jan 2022 att det föregicks av en mycket stark CME 3-4 november 2021. Kan denna ha påverkat? Forskaren Kuen Vogel har skrivit en intressant vetenskaplig studie angående solvindens verkan på jordens magnetfält & geotermiska effekter. Jmf med Carringtoneventet i början av sept 1859. Samtidigt härmed ändrade jordens magnetiska nordpol sin rörelseriktning, vars migration fortsätter ’österut’ under försvagning av magnetfältet. Dr Theodor Landscheidt skrev många intressanta artiklar i närliggande ämnesområde vad gäller solens varierande elektromagnetiska uttryck i korrespondens med väderfenomen på jordklotet inklusive ENSO & NAO variationer, vilka även omfattar havens roll i de ytnära temperaturvariationerna i Troposfären.
Av ren nyfikenhet, är det någon mer på den här bloggen än Lennart som har yrkeserfarenhet inom klimatet?
Ni verkar alla väldigt kunniga och insatta men Lennart är den enda man känner till så sett.
Om man nu hävdar att utbrottet från Hunga-Tonga den15 januari 2022 måste man också förklara varför effekten fördröjdes med ca 1.5 år?? Detta är ganska lång tid i atmosfären där vattenångans kretslopp har en tidsskala som är betydligt kortare. Man kan ju inte ändra på strålning och vattenånga UTAN att temperaturen också ändras Samt att vid temperaturer på -70°C så blir det inte mycket vattenånga kvar enligt Clausius-Clapeyrons lag
Det var detta som jag ville klargöra. Om man refererar till artiklar borde man väl också bidra med en förklaring och inte bara att någon sagt så eller så. Det är väl de minsta man kan begära i en seriös klimatpodd.
Lennart Bengtson, #39,
frågan om 1,5 års (du), eller drygt ett års (Vinós) tidsseparation mellan utbrott och observerad värmning är adresserad in originalartikelns fig. 13, samt jämförelse i den löpande texten mot Mount Tamboras utbrott i april 1815 vilket hade en global effekt på klimatet, men det tog 15 månader för effekten att utvecklas,
Ur fig 13 kan man också utläsa att vattenhalten steg med en faktor 10 (45N, 30 – 3 hPa)