Eftersom det senaste tiden varit märkliga turer och påståenden runt temat ”vetenskapsfientlighet”, ”alternativa sanningar”, ”falska nyheter” och annat tänkte jag lägga ut denna fritt läsbara artikel som diskussionstema, eftersom det verkar vara en lucka på KU i dag.
Det handlar alltså om att ”rädda” data från den stygge vetenskapsfientlige Trump, som annars kommer att beslagta alla hårddiskar och lagringsmedia på NASA, NOAA och EPA, och ersätta dem med ”alternativa sanningar”
Ja, vad ska man säga? Overkligt är väl bara förnamnet – speciellt med tanke på alla trendsättande homogeniseringar och datamanipulationer som avslöjats under åren – speciellt med marktermometerdata över föregående sekel.
Vad gör man inte för att skapa uppåtgående trender? Och vem var det nu som gjorde det? (Ett exempel från GISS).
Vid tiden för Climategate I år 2009 var det ju frågetecken om vart originaldata blivit av hos huvudpersonen PD Jones, och hans svar var vad jag minns att de är i ”disarray” och inte fick plats på deras datorsystem.
Det är också illustrativt att läsa filen ”Harry_Read_Me.txt”, som fanns med i Climategatematerialet – en stackars programmerares slit med att söka knyta ihop vilt spretande rådata – se exempelvis här : https://wattsupwiththat.com/2009/11/25/climategate-hide-the-decline-codified/
Professor emeritus i Fysikalisk Kemi vid KTH. Klimatdebattör sedan 2003.
Den intressanta frågan är inte varför de gör det, den intressanta frågan är varför de vill berätta för allt och alla att de gör det.
Det hade naturligtvis gått alldeles utmärkt att göra det utan att berätta för media.
Kanske egentligen handlar mer om radering än kopiering. De finns ju många som varit notoriskt emot att offentliggöra data.
E-postkorrespondensen i länken på slutet är avslöjande.
Är det hela Climategate ?
Hm. .måste ge eget beröm, hade e-post diskussion med Margita Boström som är reporter på Studio Ett.
Frågade med vilka fakta hon i första delen kunde säga ” dammbyggena och klimatförändringar påverkar mekongdeltat” sa att IPCCs Special Report SREX från 2012 kap 3 ”observed climate change ” inte säger något om sydostasien, där sägs bara att antalet riktigt varma dagar blivit något fler och antalet kalla något färre och att sydeuropa och västafrika troligen ”medium confidence” fått längre torrperioder.De säger dock att västra Australien och centrala Nordamerika fått färre torrperioder.Inte heller om man rotar i statistik för Vietnam och Kambodja går det att hitta något särskilt.NOAA NASA-GISS Hadcrut mfl samma där.Hon trodde att havet steg och orsakade saltvatteninträngning i bla risåkrar.Jag menade att en snabbt ökande befolkning med ökat grundvattenuttag var huvudorsaken.Hon sa att hon skulle minska betydelsen av klimatförändringar och bara ta upp dammbyggena.
”Climate gate”!!?? Makabert.
#4 Jan-Åke
Min egen uppfattning om orsakerna till Mekong-flodens extremt låga nivå i torrtider och extremt höga nivå i regnperioder beror inte på klimatet, men på ett populations och konsumtions-problem, som leder till kalhuggning av skogarna i området. Marken kan då inte längre behålla fukten och jorden spolas ut i floden. Det förvärrar saken ytterligare naturligtvis och gör att balansen kan bli svår att återställa.
Kina har förstått populationsproblemet men har ännu inte förstått problemet med överkonsumtion, men det finns hopp för det är min uppfattning att buddhisterna som söker upplysthet runt Mekong-floden generellt sett är ganska intelligenta.
Agenda i SVT kör klimat ikväll , såg som hastigast att Naturskyddsföreningen är på plats.Blir det vanliga .. ”gå före” ”det är bråttom’ ”ställa om” ”klimatförändringarna är redan här” ”fossilfri fordonsflotta” ”havsnivåerna” Arktis smälter bort” ”isbjörnar som inte kan fånga säl från isflak” ”orkaner” ”torkor” ”den hållbara ditten och datten” ”97% av forskarna” ”klimatförnekare” ”faktaresistens” ”20 grader i Arktis!” Enbart klimathotstroende får uttala sig, naturvetenskaplig kunskap i ämnet är inte nödvändigt…Det här är riktigt illa i ett Sverige som annars är ett mycket fint och beundransvärt land.
Jones’ historia om att data är borta för det var för dyrt att lagra dem online är naturligtvis nonsens. Jag jobbade omkring 1980 med ett stordatorsystem där vi hade just sådana problem.
Vad vi gjorde? Körde ut den äldsta datan på band naturligtvis. Kostade några tusenlappar. Vi behöll t o m pekarposterna som indikerade att datan existerade online. Om någon ställde en fråga som krävde tillgång till offlinedata fick han upplysning att han kunde få ut fullständiga data först följande dag, ”Vill du fortfarande ställa frågan J/N?”
Som vanligt på den tiden kördes tung bearbetning i batchmiljö nattetid, och varje kväll fick skiftoperatören automatiskt ut en lista på vilka bandkasetter han skulle montera den natten. Funkade utmärkt.
Några år senare då hårddiskarna blivit bättre och billigare körde vi in hela rasket igen.
Metereologiska rådata är väl dessutom bara siffror. 20 år med tre temperaturavläsningar per dygn i SMHIs .csv filer tar upp 572 kB, kör man tar på det blir det bara 85.6 kB att lagra undan.
Jag minns min första ”hårddisk”. Det var inte en disk, utan en trumma. Det måste ha varit runt 1970 – den hörde till en Univac 1108 och var då revolutionerande, då man slapp läsa in data via magnetband. Drygt 1 meter lång och kanske 3 dm i diameter på trumman, vad jag diffust minns … kapacitet 90 MB
http://www.fourmilab.ch/documents/univac/fastrand.html
Själva huvuddatorn hade begränsat minne – så vissa program måste segmenteras så att bara vissa delar av det var aktiva i minnet samtidigt.
Det var på universitetsdatacentralen i Lund. Jag hade också den numera ganska ovanliga erfarenheten att räkna på den ”hembyggda” rörbestyckade datorn SMIL (sekvensmaskinen i Lund). Den hade en skojig ”feature”- en liten högtalare, kopplad till CPU-aktiviteten – så man kunde höra om programmet fortskred, eller hade fastnat i en loop…
#9
Jo, jag minns också de första hårddiskaggregaten (också till UNIVAC men 1100/60 om jag inte minns fel). Det var rejäla skivpackar och dito läshuvuden allt inneslutet i ett hölje storlek medelstort fristående kylskåp. Vid ett tillfälle råkade det slumpa sig så att varannan access låg på de yttersta spåren på skivan och varannan på de innersta. Det slutade med att man fick lov att tjudra aggregatet för det började vandra omkring i datahallen!
Relädatorn BARK. 5000 telerelän!. Vilket ljuvligt smatter det måste varit. Någon som var där?