De som följt mina skriverier här på KU kan ha noterat detta återkommande tema. Tidigare inlägg kan återfinnas via KU’s sökfunktion, exempelvis här.
I stort har funderingarna gällt hur det akademiska kallet gradvis drivits från förutsättningslöst sanningssökande till bekräftelseforskning – med drivkrafter i politikerskapade finansieringssystem och maktstrukturer. Skeendet har förstärkts via allmän feghet och rädsla och den nya ledstjärnan har blivit politisk korrekthet. Bloggens områden (klimat, energi och miljö) är speciellt drabbade.
Man hör också uttalanden av typ ”Bra forskning är sådan som drar in mycket pengar” – och av personer som verkligen borde veta bättre.
Den som anpassar sig till de nya förutsättningarna kan ganska garanterat få generöst stöd för sin verksamhet under överskådlig tid. Tyvärr kan detta ta en ända med förskräckelse för de inblandade – en stor forskargrupp kan ha byggts upp runt ett visst politikerskapat tema och relativt plötsligt upphör finansieringen. Gruppens medlemmar kan ställas på bar backe, vid en ålder som inte är helt optimal för andra uppgifter inom exempelvis industrin.
Jag bevittnade just detta i mindre grad i Uppsala, och några år senare i ganska stor skala strax innan jag kom till KTH (båda skeendena var energiforskningsrelaterade och runt 1980). Dessutom var de indirekta verkningarna på det dagliga arbetet med undervisning och annat ganska svårartade. De personer som var de för stunden gynnade ville inte delta i den dagliga verksamheten – och ämnesområdets bredd och allmänna lokala kompetens skadades högst tydligt. Övriga gick på knäna och med likaledes osäkra anställningsförhållanden.
När det hela var över försvann de tidigare ”gynnade” ur miljön, och de som överlevt de magra åren med basarbete och dåligt finansierad forskning sökte resa sig ur spillrorna. Givetvis hade processerna också varit färgade av svåra personkonflikter, som inte gjorde det hela bättre för någon.
Hursomhelst, jag tänkte häromdagen åter i dessa banor när ett forskningsreferat inom KU-området dök upp i Ny Teknik. Det hade tagit den vanliga vägen via en pressrelease från universitetet, som masserats av TT och sedan återgivits ordagrant av Ny Teknik, med tillägg av en vinklande illustration.
Jag laddade också ner originalartikeln i Nature Geoscience (tyvärr inte fritt läsbar, och ännu i elektronisk preprint-form i Aprilnumret), för att söka kolla vad författarna egentligen skrivit. Men de måste ju också ha medverkat till ovan nämnda pressrelease.
Det hela handlar om havsbaserade mätningar av halter av kalcium- och karbonatjoner. Om dessa multipliceras ska man enligt kemins lagar ligga i en situation där fast kalciumkarbonat (”kalksten”) kan bildas om man ligger över den s.k. löslighetsprodukten (som dock varierar med bland annat temperatur, tryck och andra salthalter) – i svenska Wikipedia kallas den ”löslighetskonstant”.
För kalcium kompliceras det hela av att två olika former av kalciumkarbonat förekommer – Kalcit och Aragonit. Dessa har också något olika löslighetskonstanter, och ”1” på y-axeln (Omega_Ar) ovan ska motsvara den lägre gräns där Aragonit överhuvudtaget kan falla ut i fast form. Men normalt är haven övermättade med avseende på kalcium (ex Omega_Ar > 1). Halten karbonatjoner är i tillägg pH-beroende (minskar i en surare miljö) – vilket givetvis är relevant för lösligheten. Och Aragonitvärdena är högst relevanta för skaldjur och koraller.
Ett högst likartat arbete i ett annat polarnära område kom i somras – i övrigt verkar det konstigt nog inte finnas någon egentlig kartläggning av polarområdena i de bilder man hittar hos exempelvis NOAA eller via Google över pH, alkalinitet eller Aragonitmättnad.
Ja, vad ska man säga? Man fixerar först referatet vid ”försurning” – för att leda läsaren (?) in i banor runt antropogen koldioxid och fossilbränsleförbränning. ”Avsmältning” och ”organiskt material” som transporteras ut via de stora floderna i området är ytterligare delresonemang och buzz-words i klimatalarmismens spår. Liksom det insmugna ”extra klimatkänsligt område”.
Visst – ”späder” man ut de basiska haven (pH är här normalt över 8) med stort tillflöde av flodvatten och begränsade havsströmmar i övrigt blir det ju lokalt ”surare” – men det är ju en annan sak och inte konstigt alls. Man får också lusläsa artikeln för att finna spår av direkta ”surhetsmätningar” (pH) – sådana har tydligen gjorts – men de används inte i texten eller i något diagram(?).
Aragonitmättnadsgrad är ju i och för sig också pH-relaterat – men då viktat med den lokala halten kalciumjoner i havsvattnet – så varför inte redovisa den parameter man explicit talar om = pH ( = ”surhet”)? Man undrar hur hög kalciumjonhalten är i i det tillrinnande flodvattnet och hur starka havsströmmar det finns i området?
Verkliga kemiska studier av globala havsvattenförhållanden över lång tid finns inte, men går man till NOAA kan man finna historiska och framtida ”scenarios”, bland annat i denna fantasifulla datoranimation för tiden 1800-2100… Och tydligen är det mer gångbart att skrämma med Aragonit/havsorganismer än pH?
Nog är den ovan refererade artikeln ett imponerande och gediget kartläggningsarbete i sig – och gjort av ett stort internationellt team – synd bara att man känner sig tvungna att vinkla det hela på samma sätt som i pressreleasen. Har detta överhuvudtaget något att göra med en antropogen påverkan via fossibränsleförbränning?
Ja, vad tycks i övrigt om följande vinkling? Jag vet inte om den varit uppe här på KU tidigare. Vad jag ser nämnde inte Per Welander den i sitt inlägg om saken i december 2015, men väl en tidigare version, från 2013.
Professor emeritus i Fysikalisk Kemi vid KTH. Klimatdebattör sedan 2003.
Tack Peter för denna genomgång,
Konsensusartikeln (som analyserats i flera andra bloggar) är av den typ som gör att man släpper allt tvivel om att denna debatt inte längre drivs av vetenskaplig heder, den är närmast löjeväckande.
Artikeln i Geoscience har jag inte läst mer än till abstraktet som finns på nedanstående länk
http://www.nature.com/ngeo/journal/vaop/ncurrent/full/ngeo2695.html
Den är ett bra exempel på vad du beskriver, hur i och för sig intressant forskning tvingas formulera slutsatser som inte direkt stöds av presenterad fakta, men som kan säljas in på en rådande politisk scen. Exemplevis, i den svenska sammanfattningen som du lagt in som en bild i början säger att
”haven försuras snabbare än vad man tidigare trott, på grund av att organiskt material frisatts av tinande permafrost”
Från abstraktet kan jag inte utläsa att det finns en tidsjämförelse, dvs att något går fortare än vad man trott. Jämförelsen ”fortare än” baseras på värden som aldrig uppmätts, utan som har antagits ha varit ett värde historiskt och sedan förväntas vara 2100. Dessutom vet man inte om värdena av organiskt material från de stora sibiriska floderna förändrats över tid, på grund av ”tinande permafrost”. Slutsatsen i TT artikeln är uppenbart vilseledande.
Shelfhaven utanför Laptevhavet är i det närmaste att betrakta som bräckt vatten på eftersommaren, vattnet är ju helt olikt ”haven” i vid bemärkelse.
Tack Lars – jo, det fanns en form av försök till tidsjämförelse – men något sådant är närmast ogörligt. Så man får väl ”hitta på”, som i den ”simulering” (läs dataanimation) som jag länkar till i inlägget.
Kom nu att associera till ett diagram som ofta användes för att illustrera den skenande avsmältningen i Arktis – jag minns bl.a. Erland Källén hade det i sina föredragningar. Först efter något år snappade jag att det inte var observationer utan datasimuleringar – från år 1900 och framåt – alltså rena påhitt.
( Det är det första diagrammet i detta inlägg https://www.klimatupplysningen.se/2013/03/05/vetenskap-onsketankande-graddfiler-bondfornuft-och-brasklappar/ )
Tack Peter
Just detta att saken är klar -CO2 är boven har fått vissa kritiker att föreslå krympande anslag till en avgjord forskning.
Men det finns undantag som den molnforskare som presenterade avgörande bevis för att molnen blivit färre och att detta främst värmt Arktis. Hon intervjuades i radion för en dryg vecka sedan, men då under rubriken forskarliv. För hade hennes rön kommit fler till del hade det blivit ett himla liv på alla forskare!
Aerosoler kylde förr nu finns de i mindre utsträckning-vilket givit uppvärmning.
Luleå har fått 35% fler soltimmar sen 1983-varför?
https://wattsupwiththat.com/2016/04/24/particulates-aerosols-and-climate-the-more-important-story/
Det är sådana här skrifter som gör att man kommer tillbaka och tillbaka till KU. Känns så himla skönt att kunna läsa något utan att ha alla varningssignaler igång. Tack för att ni orkar och finns.
Jag har i många år funderat hur universiteten år ut och år in motiverar dyr forskning på sådant som de i minst 20 år har sagt att ”veteskapen är avgjord”.
Lasse [3]; Artikeln i WUWT sammanfattar väl Peters inlägg. Dalton Minimum varade 25 år innan Mount Tambora fick utbrott 1815. Effekter av solens bortfall under denna period, kan vi i likhet även märka av idag. Detta med aerosoler är något som har funnits under jordens historia och varför skulle dessa påverka mer nu? Diskussionen om aerosolerna verkar mera vara en avledningsmanöver i brist på andra argument för att försvara AGW.
Vetenskapen är avgjord
Egentligen är det som att säga att fiskar kan cykla. Det är en motsägelse. Vetenskap är aldrig avgjord. Det är vetenskapens natur.
Men..
Det finns oumkullrunkliga sanningar. Ljusets hastighet. Jorden kretsar runt solen. Gravitation. Där är vetenskapen 100% avgjord. Vi vet dock inte vad gravitation är eller varför ljuset har just den hastigheten den har. Där är vetenskapen inte avgjord.
Kan något vara 97% avgjort? Ja, inom demokrati men inte inom vetenskap.
Lika med Gravitation så vet vi att växthuseffekten finns. Men precis som med Gravitation vet vi inte hur växthuseffekten är sammansatt eller vilka krafter som är i spel.
Växthuseffekten. Det vi vet är att utan vår atmosfär skull gjorden vara mycket kallare. En isplanet.
Jorden är en vattenplanet. Att tro att det är något annat än vatten som styr klimatet på Jorden är för mig märkligt.
Solen, Magnetfältet, Vattnet styr vårt klimat. Svängningarna i mikroformat beror på solens förändringar medans makroformatet beror på Jorden placering i rymden just den stunden.
PK
PK är egentligen den berömda åsiktkorridoren. De åsikter som finns i korridoren får inte ifrågasättas och de utanför får inte diskuteras.
PK är väldans farligt för ett samhälle. PK signalerar stagnation. Det som är en värre om PK-uppfattningarna basera på okunskap, bristande fakta eller rena fantasier.
När åsikter inte får ifrågasättas kommer de överleva tills vi/man hamnar en ohållbar situation.
Vi har sett någa förändingar på senare tid som exemplifierar det jag skriver. Positionsförflyttningen i migrationsfrågan och toleranskonflikten. Vilken värdering skall gälla när de ställs emot varandra.
Många har tagit chansen och utnyttjad det jag skulle vilja kalla förlamning i samhällsdebatten.
Utan debatt hamnar vi i svåra lägen.
Därför är PK farligt och samhällsdebatt så viktig.
Jag kan inte begripa vem tror sig vinna på detta. Är det bara naivitet som ligger bakom eller bara ren dumhet.
Mats # 7 och # 8.
Kännetecknande för diktaturstater är en trång åsiktskorridor i dessa länder och där människor som vågar uttrycka annat än det politiskt korrekta där kan råka illa ut.
Till och med Jan Myrdal sa sig ångra att han inte flyttade till USA i en intervju Sveriges Radio hade med honom. Detta just på grund av åsiktskorridoren.
OT Massor med trafikolyckor i snöovädret längs norrlandskusten. Lagen föreskriver ju att vinterdäcken ska av den 15 april. Det tidigarelagda datumet orsakar nu elände och skador. Polisen gick t o m ut med att de skulle vara stenhårda med de som inte hade bytt den 15e. Vad som ligger bakom lagändringen kan man ju undra över. SMHI kanske har förutspått en allt tidigare vår.
10
Peter F
”vinterdäck”
Den här är ganska enkelt att svara på. Pengar. Vinterdäck sliter på vägarna mer och kräver då mer underhåll som då ger mer kostnader. Sedan menar man att det skapar dålig miljö genom att det river upp mikropartiklar som vi sedan andas in. Miljöargumentet igen när det verkligen handlar om pengar.
Jag väntade in i det längsta i år och var tom några dagar försenat men bytte just för att lagen tvingade mig. I går morse snöade det där jag bor.
Det här visar väldigt tydligt var vi står eller vad vi är. Nationalstaten är viktigare än individen. Nationalstaten kan inte ersättas men det kan individen. Vad gör det om du kör ihjäl dig när staten kan spara pengar. Det blir lite jobbigt när man börjar tänka så här. Då börjar vi inse vilka verkligen är och vårt verkliga värde.
OT
Miljöpartiet öppet för förändringar. Eller för att ta det på utrikeska-change.
Climate change 😉
Nytt språkrör kanske följs av en kall period med Nina
https://wattsupwiththat.com/2016/04/25/for-those-watching-the-sea-surface-temperature-anomalies-of-the-equatorial-pacific-and-the-decay-of-the-el-nino/
Det går fort i politiken och i vädret.
OT
http://notrickszone.com/2016/04/25/current-solar-cycle-continues-to-be-the-weakest-in-almost-200-years-planet-at-the-mercy-of-the-sun/
Kallt? Jo.
Victoria Dyring hade naturligtvis med ”Ny forskning visar…” och ”värre än man trott…” om havet och den påstådda försurningen.
Sören G #14 – jo, jag såg det. Vad hade Du annars väntat?
Vetenskapens Värld är annars bra, när de har inköpta program, som kvällens om Plutoproben – fascinerande att det går.
Så mycket bra NASA har gjort, och kan göra – och så ska de behöva skämmas över Hansen och numera Schmidt – som inte ens använder satelliter – utan baserar sin forskning på manipulerade termometerdata