Faktoid (av faktum och -oid, ”något som liknar”) är föreställningar som hålls för sanna, men som i själva verket är felaktiga.(Wikipedia)
I dessa tider vimlar det naturligtvis av faktoider om klimatet och det går inte att bemöta alla men några av dem tänkte jag ta upp.
Först ut är Fredrik Rundkvist som lördagen den 3 juni hade en artikel i Aftonbladet. Under artikeln var det en faktaruta men det är oklart vem som skrivit den, han själv eller någon annan. Jag valde ut två av hans ”fakta” som då alltså inte är det utan faktoider. Problemet med dem är att de upprepas och upprepas tills människor är helt övertygade om att det är sant.
- ”Det här (att den globala temperaturen stiger min anm) märks särskilt tydligt vid polerna. Där går temperaturökningen dubbel så snabbt som för jorden för övrigt.”
Det är inte korrekt vad gäller Sydpolen men däremot för Nordpolen vilket framgår i denna temperaturserie mätt med satellit.
http://images.remss.com/msu/msu_time_series.html
- ”Under den senaste vintern var det under långa perioder 20 grader varmare än normalt i stora delar av Arktis”
Det är inte korrekt. Det var absolut en mild höst och vinter 2016/2017 i Arktis men det var inte 20 grader varmare under långa perioder. Det handlade om högst tillfälliga värmetoppar varav egentligen bara en var så mycket som 20 grader varmare än normalt. Alltså en dag, vilket väl inte kan hänföras som en lång period.
http://ocean.dmi.dk/arctic/meant80n.uk.php
Just det här med att de bägge polerna skulle bete sig likadant och av samma skäl, dvs en av människan orsakad uppvärmning tycks numera anses som en allmän sanning. Många tycks också tro att det är 20 grader varmare än normalt i Arktis som någon slags standard.
Fredrik har givetvis får chansen att komma med en kommentar men har valt att inte besvara mailet.
Jag har en fundering, men jag är ju inte professor eller doktor så döm mig inte för hårt.
Det heter ju toppen av ett isberg, alltså största delen av ett isberg är under vattnet. Alla som lagt en flaska vatten i frysen vet att den tenderar att spricka. Alltså vatten blir mer när det fryser, mindre när det flyter. Borde då inte havsnivån bli lägre när isen smälter?
Svara på det den som kan?
Bosse, du har en poäng där.
Om man blandar sött och salt vatten blir blandningen inte riktigt lika med genomsnittet för de två vätskorna var för sig (tror jag, gäller nog för många blandade vätskor).
Frågan om havsnivå och smältande is var väl ett skämt, massan ändras ju inte.
#1 Bosse.
Bernuilles ekvation där vikten av isberget tränger undan samma mängd vatten som vikten av isberget.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Bernoullis_ekvation
Eftersom isberget smälter och består av vatten så blir summan konstant.
Lena vår allvetare tty hade en referens till en infrusen båt som mätte temperaturen under en period på 1800 talet. Där framgick det att vi hade samma temperaturtoppar då och då även då.
Typiskt är det när avkylningen inte har fri sikt upp mot den kalla skyn.
DMI har ett diagram på temperaturen norr om 80 breddgraden. Intressant men hur relevant är den?
http://ocean.dmi.dk/arctic/meant80n.php
Jag kanske minns fel men har för mig att tty sade att temperaturavvikelsen på tjugo grader var modellberäknad, inte uppmätt.
#1 Bosse
Det stämmer att vattnet ”sväller” när de fryser. Men om du tänker på Arkimedes princip, att flytkraften motsvarar den undanträngda vattenemassan, så inser du kanske att isbergets totala massa motsvarar just det ”hålrum” som isberget skapar i vattnet. När isberget smälter så minskar det i volym så att det fyller upp just samma hålrum som det tidigare skapade. Det är just isens ”överskott” i volym som syns ovanför havsytan. Så att isberget smälter påverkar inte havsnivån åt något håll.
Det är kanske inte helt 100% sant, för vattnet har ju olika volym vid olika temperaturer, densitet är som högst vid 4 °C, vilket var anledningen till att man i gamla tider hade just 1 kubikdecimeter vatten, dvs. en liter, vid temperaturen 4 °C som definition för 1 kg. Det är så att säga vid den temperaturen som vattnet är ”tyngst”. Så havsvolymen lär ju skifta lite med temperaturen, jag vet inte hur mycket havsnivån skulle öka om genomsnittstemperaturen för havet gick mot 4 °C.
Följaktligen spelar det i princip ingen roll för havsnivån om isen i Arktis smälter eller inte, eftersom den flyter i vattnet. Däremot skulle Grönlandsisen öka havsnivån med 7 m om den smälte eftersom den vilar på land, inte i havet, och dess avsmältning skulle ge ett tillskott av nytt vatten till havet.
#4 Eftersom det var väder som gav denna höjning och den var tillfällig så är det svårt att tro att det ger en så stor höjning i hela området samtidigt. Så modeller som räknar på ett fåtal punktmätningar kanske inte speglar hela områdets temperatur.
Det är svårt med vetenskap!
I ishavet utanför Kanada så tvingas man ställa in forskning på grund av isläget:
https://www.sciencedaily.com/releases/2017/06/170613150651.htm
Räddar ansiktet med att skylla på att isen rör sig oväntat mycket som en följd av smältande isar!
(var tydligen flera som han med att svara Bosse kortare medan jag skrev, ber om ursäkt för mitt onödiga svammel)
Först en kommentar om smältvatten. Saltvatten har inte något volymminimum vid 4 grade. Det fortsätter att krynpa i volym ända ned till fryspunkten.
Och så en kommentar till DMI:s temperaturuppgifter. Observera att det är modellerade temperaturer. Det finns bara ett par tre väderstationer i hela området norr om 80:e breddgraden (det finns inget land norr om 84:e breddgraden). Uppgifterna bygger på samma vädermodell (ECMWF) som nästan alla europeiska vädertjänster använder. Den är som bekant inte ofelbar, i synnerhet inte i ett område där det inte finns satellitdata (vilket det inte gör norr om ca 85:e breddgraden), och bara enstaka kringdrivande automatstatione på isflak. Värdena kan därför mycket väl slå fel på flera grader. Man bör också vara försiktig att jämföra äldre och nyare värden eftersom man bytte vädermodell för drygt tio år sedan.
Och så till ett område där det nu faktiskt finns meningsfyllda data och inte bara modeller, något som inte tycks vara allmänt känt. Det har som bekant varit så gott som omöjligt att mäta havsisens tjocklek, men med Cryosat-2 har det för första gången blivit åtminstone delvis möjligt. Problemet med satellitmätningar har varit att veta var havsytans nivå ligger. Att mäta den relativa skillnaden mellan havsytan och den närliggande isens nivå går att göra med mycket hög precision med radar (man behöver ju inte bekymra sig om de absoluta avstånden mellan satelliten, havsytan och jordens medelpunkt som är det i stort sett olösliga problemet med satellitmätningar av havsnivåförändringar). Nu är det ju dock så att det nästan alltid finns vakar och sprickor i isen där havsytan är synlig. Cryosat-2 använder apertursyntesradar med mycket hög upplösning och kan därför (oftast) urskilja den lokala havsytan.
Det finns dock några begränsningar: det fungerar bara vintertid. Sommartid gör närvaron av smältvattenpölar ovanpå isen mätningar omöjliga. Dessutom har den höga upplösningen ett pris, bara ett smalt stråk rakt under satelliten kan mätas, vilket innebär att det tar upp till en månad att täcka in hela ishavet. Och för det tredje är sammanhängande fastisområden längs kusterna inte mätbara, eftersom det inte finns något öppet vatten. Och slutligen kan resultatet i viss mån påverkas av hur mycket snö det finns på isen (mycket snö trycker ned isen och leder till underskattning, medan islager (skare) i snön kan ge motsatt effekt). Med dessa reservationer så finns resultatet av den sista mätkampanjen för våren (22.4-19.5) här:
http://www.cpom.ucl.ac.uk/csopr/seaice.html
De grå områden i Parryarkipelagen och längs Sibiriens kust är alltså icke-mätbar fast is.
#5
En liten ytterligare kommentar. En fullständig kollaps av Västantaktisisen skulle bara trots dess storlek bara höja havsnivån med ca 3 meter, detta därför att isen till större delen befinner sig under havsytan. Glaciäris har en täthet på 0,91-0,92 medan havsvatten med de temperaturer och salthalter som gäller i Södra Ishavet ligger på 1,027-1,029. Om alltså en inlandsis med ”botten” 1000 m under havsytan smälter går all is upp till havsnivån plus ytterligare 115-130 meters istjocklek åt för att fylla ut utrymmet där isen tidigare låg.
Om isen däremot ligger i en ”skål” skild från havet kommer givetvis en insjö att bildar (Ancylussjön i Östersjöbäckenet efter istidens slut är ett exempel på detta). Troligen skulle det hända på Grönland, men man har inte tillräckligt bra data för att säkert säga hur det skulle bli. Det finns gamla floddalar och kanjoner under isen som inte är kända i detalj, så tröskelhöjderna är osäkra.
Fanns ingenting som mätte temperaturen på den fysiska Nordpolen.
Mätbojar som finns i Arktis, klicka på ” summary ” för enskild driftkarta.
http://psc.apl.washington.edu/northpole/
Driftkarta för ovanstående bojar.
http://psc.apl.washington.edu/northpole/DriftTrackMap.html
Mer bojar.
http://iabp.apl.washington.edu/maps_daily_table.html
Senaste mätning av havsis i Arktis.
http://www.arctic-roos.org/
Veckans Ryska iskarta för Arktis.
http://www.aari.ru/odata/_d0015.php?lang=1&mod=0
De trögtänkta miljö fascisterna har nog inte kapacitet att förstå vad som händer när varm luft från lägre breddgrader byter plats med kall polar luft… Först så blir det mer nederbörd i polar trakterna.
Sen fungerar polartrakterna som en väldigt effektiv kylare.
Resultatet blir en kraftig avkylning av globen… Kolla vad som hände med värmen från lilla jesusbarnet… el ninò…. Borde ha gett betydligt större effekt…
#9 tty
Tack. Lite ytterligare komplexitet som jag inte reflekterat över.
Att det möjligtvis bildas en skål med en insjö om Grönlandsisen skulle smälta var jag medveten om, men worst case scenario vore väl att utan skål skulle isen i sin helhet ge en 7 m höjning. (När jag såg den siffran första gången trodde jag den var helt orimlig och räknade baklänges fram till att det skulle innebära att Grönlandsisen skulle vara flera km tjock, och så tjock is finns ju inte, trodde jag. Tji fick jag.)
Du som har bra kläm på det här, har du någon uppfattning om det skulle ge någon signifikant skillnad i nivå på havsytan om Arktis skulle smälta bort helt? Eller handlar det bara om typ 1 cm hit eller dit?
Väldigt mycket fokus på Isläget i Arktis.
Det kan vara intressant som ett bevis på klimatförändringar.
Men frågan är om ett mer öppet hav där uppe bidrar till uppvärmningen av globen eller om det är en del av temperaturregleringen genom att kyla globen?
Det vore intressant att kunna avskriva myten om värmeinstrålning och uppvärmning av havet när isen inte ligger däruppe.
#13
Effekten på havsnivån av en bortsmältning av havsisen är helt försumbar, och troligen inte ens mätbar.
Den påstådda effekten på klimatet genom uppvärmning av havet under den isfria perioden är jag också skeptisk till. Bl a därför att havsisen i Antarktis smälter nästan helt varje år utan att somrarna direkt kan påstås vara särskilt varma där. Och då ligger isen där ändå på betydligt lägre breddgrader (=större solvinkel).
Jag skulle dock tro att nederbörden i Arktis under höstarna skulle öka om Ishavet vore isfritt. Det finns t o m en gammal teori att istider börjar med att Ishavet blir isfritt. Det är dock klent med faktiska data som stöder den.
#15 tty
Om nederbörden(snön) ökar på höstarna (som den gångna säsongen) så ger det väl avkylning ?
Men det kan påverka luftens temperatur eftersom molnen hindrar utstrålningen.
#11
Det ser tufft ut för turistbåtarna vid Svalbard i år. Fuglesangen är ungefär så långt man kan komma utan isbrytare och det tycks dröja innan t ex Moffen och Hinlopenstraedet blir åtkomligt för att inte tala om ”Spetsbergen Runt”.
Lite OT, men ändå: Ett problem jag brukar ställa mina elever lyder sålunda: Vi har en damm med vatten. I vattnet ligger ett isflak och flyter. På isflaket ligger en sten. Isen smälter, stenen sjunker. Stiger eller sjunker vattennivån i dammen?
Är Lövin en klimatförnekare?
Apropå istider. Hörde Lövin i dagens partiledarendebatt. Hon klarar ju inte av att uttala en mening utan ordet klimatförändringar. Hon tror ju uppenbarligen att det inte finns några andra faktor av vikt utöver CO2 som driver klimatet. Det måste rimligtvis betyda att hon inte tror att det funnits 3 km is över Stockholm och inga istider. En förnekare av naturliga kraftiga klimatvariationer.
#15 tty
Var väl ungefär det jag anade. Tänkte bara att det var lika bra att fråga ifall det fanns signifikanta faktorer som jag är omedveten om (typ ändringar i salthalter) skulle spela in.
#18 Greger
När jag vickade som NO-lärare körde jag problemet med isbitar i groggen. Fast det är ju lite slamkrypare över den, eftersom nivån i groggen brukar sjunka av andra anledningar.
Men nice touch med stenen!
Jag är inte det minsta imponerad över att det under korta perioder kan vara 20 grader över normal temperatur. På Röros i Norge är den genomsnittliga januaritemperaturen ca -8 grader, men där har det har också varit 49 minusgrader. Ja, till och med -53 på en gård utanför samhället.
Ingen är väl egentligen inte speciellt förvånad över att Aftonbladet ljuger om detta. De brukar ju faktiskt ljuga om allt annat också… Lögner och överdrifter säljer tyvärr, om man kombinerar detta med en låg moral så blir det som det blir!
Greger #18. Kul problem.
Om vi börjar med slutstadiet så måste vattenytan öka motsvarande stenens volym.
Mellanstadiet är litet klurigare. När man lägger stenen på isen sjunker isen ned motsvarande stenens tyngd dvs lika med vattnets deplacement.
Om vattnets specifika vikt är ett minskar vattenytan med stenens vikt – stenens volym.
Rätt så?
Jag vill minnas att när den höga temperaturen från Arktis rapporterades i media så kollade jag på någon sajt, kanske var det The Cryosphere Today (http://arctic.atmos.uiuc.edu/cryosphere), och det visade sig då att det samtidigt var extremt kallt i norra Sibirien och på några andra ställen.
Faktoider?
”SMHI arrangerar klimathalvdag i Almedalen 2017
Välkommen till SMHIs klimathalvdag i Almedalen den 3 juli. Vi fokuserar på planering för stigande havsnivåer och på vattenbrist i ett framtida klimat.”
#24
Stenen tränger undan sin vikt när den ligger på isen. Sten har densitet av ca 3 ggr volymen vatten
Stenen tränger undan sin volym vatten när den ligger på botten.
2 ggr stenens volym vatten återgår under isen när man flyttar den till botten. Vy sänks
Den var klurig!
Ps : När man byggde pylonerna under Öresundsbron ville man ha stabilitet genom att lägga sten i betongkasuner. För att optimera så valde man sten med så stor densitet som möjligt, dvs malmsten med ca 7 i deplacement jfrt med tex kalksten som fanns i överflöd med ca 2,2 i deplacement. Därigenom minskade erforderlig volym med (7-1)/(2,2-1) eller 5 ggr.
OT
Johan Kuylenstierna, sommarpratare. Suck
@#24 27
Det blir enklare om man går lite absurdum. Föreställ dig en sten med superhög densitet. Isflaket förbryllar genom att smälta. Tänk en liten båt istället där man hivar stenen överbord. Tänk nu en liten damm.
Visst, är båten tungt lastad ligger vy högt, och när stenen hivas överbord flyter båten högre och vy sjunker.
Vad händer med en ’sten’ av kork?
#27 Är du säker att densiteten för ballasten var ca 7 kg/L? En vanlig tungballast är väl magnetit som har en densitet på ca 5.2 kg/L.
#29
Ca 7 😉
http://www.lkabminerals.com/en/Products/MagnaDense/
Hrm, mja. Där står det:
MagnaDense properties
All specifications for our iron oxide products vary due to customising for different applications.
Fe (%) 62.0 – 71.7
Fe3O4 (%) 86 – 99
Specific gravity (t/m3) 4.6 – 5.1
Bulk density (t/m3) 2 – 4
#31 Bra namn: http://www.thefreedictionary.com/Argus
Hade det varit på en konstruktionssida så hade jag rodnat!
Förr i världen lärde man sig faktiskt Arkimedes lag* redan i folkskolan. Finns det inte längre kvar? När man läser om de gamla grekerna och vad de åstadkom i tänkande så inser man att människan inte har blivit intelligentare utan bara att intelligensgenerna blivit mer utspridda. I vissa fall( som jag överlämnar åt läsarnas fantasi) väldigt mycket utspridda.
* En kropp/ett föremål som nedsänkas i en vätska förlorar lika mycket i vikt som den undanträngda vätskan väger.
Lennart B. #33
Jag tror att förflackningen är en följd av hans majonäs Tjabos bannlysning av badkar häromåret.
#24,27 och 29
Hur tänker ni?
Lennart Bengtsson har visserligen redan svarat er men det krävs kanske ytterligare förtydligande.
LC du var på rätt spår när du sa att stenens volym skulle öka vattenmängden med motsvarande volym, dvs höja vattnet. Sedan börjar ni blanda in densitet, som verkar förvirra mer än klargöra vilket gör Lasses kommentar obegiplig.
När sen Argus vill gå lite absurdum och fortfarande talar om densitet och en båt istället för isflak gör inte saken bättre.
Vad skulle göra skillnad om man låter stenen hamna i vattnet från isen eller båten?
Ingen naturligtvis, då vikten från stenen tränger undan samma mängd vatten oavsett om den ligger på ett isflak, i båten eller i vattnet, eller hur?
Vilket resulterar i oförändrad vattennivå, det enda som förändras är att båten flyter högre.
Isflaket förändrar inte heller vattennivån
Eller har jag missförstått Archimedes princip totalt?
Här finns en till som vill bli faktagranskad:
https://www.svd.se/omraden-i-sverige-kommer-att-bli-obeboeliga/om/klimathotet
#35 Ledsen om jag förvirrade dig!
Men ta två olika båtar belastade med 1m 3 vatten resp tung sten med volymen 0,3 men med samma vikt som vattnet (högre densitet).
Lätta dem med samma vikt bör väl ge samma resultat avseende vattenlinje.
Utanför båten finns då 1 m3 vatten och 0,3 m3 sten.
#36 Lasse
Jo jag är bekant med densitet, volym och vikt.
Men ni blandade ihop begeppen när ni skulle svara på Gregers fråga. Frågan var vad som hände med vattennivån, en eventuell båts vattenlinje hade inte med saken att göra 🙂
#19 Svempa
Är Lövin en klimatförnekare? Mitt förslag är att hon är klimathotsminister.
Angående frågan i #18: Visst är det en bra problemställning. I klassrummet uppstod häftiga diskussioner och när man till slut enades om ett rätt svar hade alla fått en djupare förståelse av Arkimedes princip: När stenen ligger på isflaket tränger den undan en vattenmängd som motsvarar tyngden av stenen. När stenen ligger på botten så undantränger den bara så mycket vatten som motsvarar stenens egen volym. Ergo: Vattennivån i dammen sänks.
#30
Tätheten är faktiskt 4,6-5,1 enligt din länk, vilket är en hög siffra. När det gäller oljeborrning fyller man ju hålet med ”drilling mud” för att balansera trycket och undvika blow-outs. Där använder man tungspat (baryt) med en täthet av 4,3-4,5 och som dessutom är betydligt dyrare. Järnoxid kan dock inte användas där eftersom det är magnetiskt och omöjliggör loggning och mätningar i borrhålet.
#33 Lennart Bengtsson
När jag gick i skolan så kallades det för Arkimedes princip. De flesta mellan- och högstadiebarn förstår den även om de inte vet vad den kallas. Hade det varit en annan blogg så hade nog kunskapen om Arkimedes lag varit större.
tty #40
Citat:
”Fyller man ju hålet med drilling mud”
Fyller låter lugn och stillsamt, ungefär som att hälla upp en kop te. Men verkligheten är råare för det gäller att hålla hög omsättning på ”muden” i hålet för att hindra att det blir för mycket gasbubblor som sänker medeldensiteten.
När vi diskuterar tunga vätskor ska vi inte glömma kvicksilver som anknyter till inläggets tema om temperaturer och dess mätningar. Kvicksilver har också använts för att återta utrustning som blivit kvar i borrhål. Även borrkronor med stift av hårdmetall, ”tungsten carbide” flyter upp.
Sigge #41
Den var låg, mycket låg.
Jag tycker att du bör skämmas efter att ha kommit med en så rov förolämpning, inte bara mot personer utan även mot alla utbildningssystem och former som finns i bloggens kollektiv.
Att du dessutom insinuerar att du och Lennart Bengtsson befinner er på en högre nivå än vi som utgör bloggens patrask gör att du helt och hållet har raserat varje uns av respekt från min sida.
#41 Sigge
”Hade det varit en annan blogg så hade nog kunskapen om Arkimedes lag varit större.” – Jaså?
Jag tycker dagligen och stundligen hör klimathotsalarmistervarna varna för stigande havsnivåer för att isen vid Nordpolen smälter. (Vilket den inte gör – det är naturliga variationer).
Svempa #19
I riksdan idag hotade hon med att planetens öde avgörs de kommande åren. Vad blir straffet, utvisning från solsystemet?
https://www.youtube.com/watch?v=7W33HRc1A6c&feature=youtu.be&t=90
#41 Sigge
”Hade det varit en annan blogg så hade nog kunskapen om Arkimedes lag varit större.”
Är du verkligen så desperat att klanka ner på läsarna här (varav du är en för övrigt).
Jag ser flera korrekta svar ovan. Vattennivån sjunker när stenen hamnar i vattnet därför att densiteten är hög jämfört med vattnet (vi förutsätter ”gråsten” och inte pimpsten… 😉 ).
Arkimedes ensam räcker inte för fullständigt svar. Du svarar inte på frågan i posten, Lennart svarar inte på frågan på posten. Endast #35 går lite vilse och det får en att misstänka att du gjort det också med ditt samlade omdöme om svaren.
Sett det här??
https://wattsupwiththat.com/2017/06/12/trump-supporter-and-climate-skeptic-nigel-farage-to-have-a-major-new-role-in-the-new-uk-government/
Jag ser att min tidigare kommentar gav reaktioner 😉
#35 Torbjörn
En kropp som flyter – tränger undan vatten som motsvara dess vikt. En kropp som ligger på botten – tränger undan vatten som motsvara dess volym.
Om en sten antas ha tre gånger högre densitet än vatten så tränger den undan tre gånger så mycket vatten när den flyter (på ett isflak båt eller vad det nu är) som när den ligger på botten.
Sigge #41
Du borde pröva fler bloggar än den här.
#48 Sigge
Och…?
Jag har hängt här på bloggen ett bra tag får jag erkänna. Och jag får tacka för din dikeskörning, det är sådana små stunder som livar upp. Du är inte den förste som stöddar dig över bloggens förmodade brist på kunskap och samtidigt har tokfel, kombinationen är onekligen stor komik.
Den roligaste hittills vars nivå du inte når upp till (men bra försök) var i en diskussion många år sedan när en alarmist som kallade sig BjörnT menade att det förklarade en hel om bloggen när jag och fler var så korkade att vi faktiskt trodde att ”borehole temperatures” var något man fick fram genom att sänka ner en termometer i ett borrhål…
Öhhh, ja… det är ju precis vad man faktiskt gör… 😀 😀
Det var han själv som dragit upp boreholes på Antarktis i tron att det var detsamma som isotopanalys i iskärnor. Jag hade några poster tidigare förklarat skillnaden och till med länkat till en förklaring, men i sin iver att håna bloggens deltagare såg han inte varningen och körde rätt in i bergväggen. Till hans försvar erkände han missen och vågade fortsätta kommentera, dock med något större ödmjukhet. 🙂
ChE #51.
Det där om borrhål är intressant. Jag skulle gärna vilja veta hur temperaturen förändras i ett borrhål på Grönland och ett på Antarktis. Var kan jag hitta det eftersom geovärmens påverkan på smältningen tidigare (det var länge sedan) diskuterats här?
Och vid vilken temperatur smälter isen vid borrhålets botten.
En artikel nyligen berättade att temperaturen sjönk så att glaciären fastnande i underlaget, det blev tvärstopp. Sådana intressanta tankar har jag inte haft tidigare. Det måste ha hänt även här vid senaste nedisningen.
Inte långt härifrån, i Dalhem, finns det en jättegryta högst uppe på ett berg. Det sätter igång många tankar. Kanske du har någon förklaring.
Det där om stenen i mitten som roterar och urholkar jättegrytan kan vara både myt och sanning. Men en jättegryta på en kubikmeter levererar ungefär tre ton slipmaterial för att urholka sig själv.
#18 & #39
När stenen placeras på isflaket så höjs vattennivån så att det motsvarar tyngden av stenen.
När sedan isflaket smälter och stenen hamnar på botten så sänks vattennivån till den nivå den hade innan stenen placerades på isflaket.
#52 Lars Cornell
Jag är ingen expert på ämnet, men borehole-tekniken går ut på värme från ytan (atmosfären) tränger ner i berget/isen i långsam hastighet. Genom att mäta en temperaturprofil i ett borrhål (större djup=äldre) kan man då rekonstruera hur värmen vid ytan varierat vid olika tidpunkter. Det är ju givetvis inte den mest högupplösta metoden, men ett komplement till andra metoder.
En kort förklaring här:
https://www.ncdc.noaa.gov/data-access/paleoclimatology-data/datasets/borehole
Här fann jag en studie från Antarktisisen där du ser sådanantemperaturprofiler och hur man tolkat dem:
http://www.pnas.org/content/113/50/14249.full
Boreholes har förekommit flitigt i debatten om medeltida klimatoptimum som vissa förnekar har funnits, men som lämnat just ett sådant temperaturavtryck i många borrhål världen över.
#52 igen
Det där om bottenfrusna (kalla) glaciärer och rörliga (varma) glaciärer gjorde tty en snygg sammanfattning av här nyligen.
Jättegrytor är inte myter vad jag vet, däremot är det väl knappast en sten det är fråga om, utan många som kommit och gått. Ibland ligger den sista större sten som fastnat i grytan rundslipad kvar. Grytor i lite mindre skala än under jökelälvarnas våldsamma flöden ser man ju ofta där bildningen är uppenbar, som på botten av ”döda” forsar nedanför kraftverksdammar i vår å här i hemkommunen.
En jättegryta högt upp på berg är inte så skumt. Inlandsisen var så mycket högre än dessa berg. Tydligen har en jökelälv passerat bergtoppen ifråga i sprickor i isen när omgivande lägre terräng varit blockerad av mer kompakt is.
Själv kommer jag dock ihåg om inte minnet sviker mig en exkursion till Balsberget i Skåne där vi fick se vad som först kallats för istida jättegrytor tills någon observerade kalksten från Kritaperioden i botten på några av dem. Det var tydligen fråga om erosion från Mesozoiskt fuktvarmt klimat.
#52
Beträffande borrhålstemperaturer på Grönland:
http://www.pages-igbp.org/download/docs/newsletter/2011-1/Vinther_2011-1(27).pdf
Både MWP och LIA syns.
När det gäller smältpunkten i botten på ett borrhål så sjunker den långsamt med stigande djup och tryck till ett minimum om -22 grader vid 210 MPa för att sedan åter stiga (vatten/is har ett extremt komplext fasdiagram). Minimipunkten nås dock aldrig under en inlandsis, den motsvarar drygt 20 km tjock is:
https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/08/Phase_diagram_of_water.svg/725px-Phase_diagram_of_water.svg.png
Jättegrytor uppe på berg har troligen uppstått i bottnen på en ”moulin”, alltså ett hål i inlandsisen där smältvattnet störtar ned för att sedan fortsätta i en subglacial älv.
#54
”Själv kommer jag dock ihåg om inte minnet sviker mig en exkursion till Balsberget i Skåne där vi fick se vad som först kallats för istida jättegrytor tills någon observerade kalksten från Kritaperioden i botten på några av dem. Det var tydligen fråga om erosion från Mesozoiskt fuktvarmt klimat.”
Det var alltså fråga om kritkalksten i fast klyft nere i en jättegryta i urberg? Inte ett paleoslukhål eller dito dolin, som ju annars är väl kända fenomen i nordöstra Skånes kritkalk.
Sådana ting är fullt möjliga. Jag har själv sett kritkalksten i fast klyft nere i Murchison Rivers kanjon i Västaustralien, som alltså grävts ut av en flod någon gång före krittiden, fyllts med marin kalksten under Krita, och sedan grävts ur en gång till.
En Roland Spånt som titulerar sig fil. dr. i nationalekonomi skriver i en insändare den globala uppvärmningen är en av ödesfrågorna. Ett varmare klimat är snarare en fördel, åtminstone den lilla uppvärmning som koldioxiden kan bidra med.
#53 Besserwisser
Glöm inte att stenens volym också tillkommer efter att isen smält.
#57 tty
Nej, precis, det var ju inte jättegrytor utan något mer troligen som du beskriver. Kalken var i fast klyft och det upptäcktes inte på exkursionen, utan vår lärare vill betona värdet av noggrann observation och risken med för snabba slutsatser.
SR-p1 om Abisko och trädgränsen som drar sig uppåt.
Nu skall en 100 år gammal undersökning göras om.
En man gick uppför berget under tre år för att dokumentera naturen. Nu skall denna undersökning göras om för att få fram vad förändrade klimatet ger för effekter.
Det finns spår av trädgränsen högre upp från den tid då temperaturen var 3-4 grader varmare än nu:
https://www.utsidan.se/cldoc/tradgransen-flyttar-allt-hogre-upp-i.htm