Grafen här ovan är hämtad från WMOs pressrelease om deras nya rapport som handlar om dödsfall och ekonomiska förluster för väderrelaterade katastrofer. Som bloggens läsare säkert vet så lyckades man få upp antalet rapporterade naturkatastrofer mot slutet av 1990-talet till den nivå vi har idag. Därför har jag valt att titta på de två decennierna 2000-2oo9 och 2010-2019 och även antalet rapporterade händelser i Katastrofdatabasen.
Som ni ser har antalet döda mellan dessa två decennier minskat ganska dramatiskt och extra anmärkningsvärt är det om antalet händelser har ökat men så är det inte. Här är bara antalet händelser och inte uppdelat på underliggande orsak:
Som ni ser har antalet minskat något och inte ökat det senaste decenniet som undersökts. Så här ser det ut om man tar varje år för sig och då också tar med de senaste tre åren.
Om man istället delar upp de senaste 23 åren i antal dödsfall ser det ut så här.
Det skiljer ca 144 000 döda mellan de två decennierna och när man får ner det de enskilda åren är det tre som sticker ut. Det första är 2003 med ca 67 000 döda i en värmebölja i Europa, den tredje är också en värmebölja men år 2010 i Russland och så den andra utstickaren, år 2008. Den handlade om den tropiska cyklonen Nargis som dödade ca 138 000 människor bara i Mayanmar. Enligt WMO har det varit en svår cyklonstorm senast i maj i år, nämligen stormen Mocha.
“Extremely severe cyclonic storm Mocha exemplifies this. It caused widespread devastation in Myanmar and Bangladesh, impacting the poorest of the poor. In the past, both Myanmar and Bangladesh suffered death tolls of tens and even hundreds of thousands of people. Thanks to early warnings and disaster management these catastrophic mortality rates are now thankfully history. Early warnings save lives.”
”Extremt svåra cyklonstormen Mocha exemplifierar detta. Det orsakade omfattande förödelse i Myanmar och Bangladesh och drabbade de fattigaste av de fattiga. Tidigare har både Myanmar och Bangladesh drabbats av dödssiffror på tiotals och till och med hundratusentals människor. Tack vare tidiga varningar och katastrofhantering är dessa katastrofala dödlighetssiffror nu tack och lov historia. Tidiga varningar räddar liv.”
Som vi har sett är det enskilda händelser som av olika skäl ger höga dödstal. Vi får se men jag tycker att de slår sig lite väl mycket på bröstet genom att mena att höga dödstal är historia nu men det är fantastiskt att tidiga varningar samt evakuering räddar många liv.
Tack Lena
Ett angeläget men svårt ämne.
Svårt eftersom siffror från nutid inte alltid kan jämföras med siffror från dåtid.
Liknande debatt har förts av Mats Nilsson en känd alarmist.
Han hänvisade till denna graf:
https://mathsnilsson.files.wordpress.com/2023/03/image-17.png
Därmed gör han det lätt för sig-visst har vi sett allt fler döda i extrema värmeböljor.
Men vänta lite 1911 års förödande värmebölja syns inte alls i siffrorna. Ljuger gamla tidningsklipp?
Tony Heller vet:https://realclimatescience.com/2022/05/1911-heatwave-in-germany/
Han har listat en hel del katastrofår på sin hemsida.
Det visar att our world in data ovan är ofullständig.
Men de har en figur som verkar mindre skrämmande:
https://ourworldindata.org/explorers/natural-disasters?facet=none&country=~OWID_WRL&Disaster+Type=All+disasters&Impact=Deaths&Timespan=Decadal+average&Per+capita=false
Rejält avtagande!
(men även där saknas 1911 års värmekatastrof)
Noterade att översvämningen i Italien nyligen inte kunde kopplas till klimatet.
Goggla Florens och översvämning 1966 så kanske det klarnar 😉
Italienarna hade det tufft 1966, då även Venedig översvämmades – men den ligger ju i havet.
1 Lasse
Inga kölddöda på 1940-talet….IDTS…. (Maths Nilsson)
Här finns några historiska naturkatastrofer noterade de senaste 2 000 åren.
http://www.breadandbutterscience.com/A_Chronological_Listing_of_Early_Weather_Events.pdf
Mestadels engelskspråkiga källor, hänvisningar till källor finns i slutet av listan
-7,0C i Tarfala i natt…6 stationer rapporterar snötäcke, sydligast Storlien 1 cm … den svenska sommaren har anlänt…
Jag har läst WMO:s ressrelease, och man blir ju rädd p.g.a. av deras okunskap. Jag, som gammal lärare, skulle inte godkänt en sådan rapport på grundskolan. De borde veta att man byggde upp rapporteringsystemet fram till 2000, Då först blev rapporteringen heltäckande. Att ta med icke heltäckande statistik tillsammans med heltäckande statistik är lurendrejeri. Efter år 2000 är det en minskning av naturkatastrofer, men jämför du något av åren före 2000 så blir det en kraftig ökning. Självklart eftersom inrapporteringeninte var fullständig före 2000. Sådant lurendrejeri håller man på med på ett FN-organ!!!
#6 Sven A
Ett lovvärt syfte dock!
Skapa en organisation för att kunna förhindra att extremväder per automatik leder till katastrofer genom att varna bättre i förtid!
Ger nog väldigt mycket bättre resultat än att överge fossil energianvändning. 🙂
Kan man hoppas att vi ser en bättre värld utan energibristen som fossilexodus skulle skapa!
#7 Lasse
Instämmer
OT
”Kommande vinter – inga problem. Men sedan hotar effektbrist och ett nedsläckt Sverige. –Vi ser en stor ökning av elförbrukningen, men ingen ny produktion. Ekvationen går inte ihop, säger Lowina Lundström på Svenska kraftnät.”
Klimatpolitiken skapar nya problem. Vi har anpassat oss till vädrets naturliga variationer bland annat genom att bygga upp varningssystem. Fast SMHIs dagliga varningar gör att svensken slutar lyssna på SMHI.
Nr 5 Staffan L.
Denna kalla junimorgon närmar sig faktiskt dom kallaste från 1900 – talet.
Om temperaturerna på Grönland har SMHI en utläggning om att det bara staplas värmerekord på hög däruppe under senare år – men faktum är att sedan 2018 är det nya köldrekord som dominerar däruppe.
Och vad jag vet så är Grönlands högsta temperatur från 1915 och något från slutet på 1800- talet.
Igår morse var faktiskt första morgonen denna vecka som det Inte var frost någonstans i västra götaland…denna vår har bjudit på extremt många frostnätter långt fram till slutet på maj – och det börjar synas i blomningen på frukt och bär.
Igår morse var det 11,4 grader kl 9.15 i havsvattnet i ljungkileviken, här på västkusten – det var ett par grader kallare än normalt för årstiden.
Makrillen har nu kommit inomskärs – men var rejält sen i år.
Tittar man på våran temperaturutveckling för våren här i norr, så syns ett trendbrott över dryga 10 år åt det kalla hållet – riktigt intressanta tider…
Kallare innebär dock inte att man slipper värmeböljor och för mycket och för lite nederbörd – sådant tror bara rockström och alarmisterna på.
#10 Lite friska havsvindar och överskott på el (när solen skiner och det är dag och det är sommar) löser problemet, eller…
…förvärrar situationen. Borde tänkt på det tidigare.
Svt överraskade ju ändå idag – med vädernils i morgonstudion..
Juni har blivit kallare 1991 – 2020 än perioden 1961 – 1990.
Att det nämns är ett genombrott – som vi kan hoppas smittar över till debatten om väderkatastroferna.
Vad jag minns var det väderobservatören i vänerborg, Herr Wänerlöv( eller hur han nu stavar. ) som påtalade detta för några år sedan – det påståendet föll inte i god jord då men sedan plockade Per Stenborg upp det några år senare och nu tycks det faktiskt ha fått luft under vingarna.
Juni är ju ändå en sommarmånad och vi här i norr har ju haft den största klimatförändringen på klotet – att vi faktiskt har fått två månader med sjunkande medeltemperatur jämfört med den kalla perioden 1961 – 1990 är något anmärkningsvärt – i skenet av narrativet att klotet brinner och att det aldrig gått så fort.
Kanske är det rent av så att 1900- talet hade samma klimatvariation som från tidigt 1700- tal till tidigt 1800- tal, en hel del tyder på det – och kanske det då blir en märkligt låg klimatpåverkan från det antropogena under 1900- talet?
Intrycket när man läser klimathistoria är ju att normalvariationen är cirka 1- 2 grader och det ibland bli större än så – på relativt kort tid.
Dessutom verkar kallare klimat ge större antal oväder, eftersom dynamiken mellan kalla poler och värmen i tropikerna ökar – skulle ju även i min hobbyfysik kännas mest rimligt.
Det vore ju dock olyckligt för alarmisterna och experterna om alla antropogena utsläpp inte lyckats lyfta oss ur normalvariationen eller ökat ovädren – det skulle ju påverka tilltron till både makten och expertisen och kanske på så vis riskera samhällsbygget…så vi får hoppas att dom till en del har rätt, åtminstone.
Tack för en mycket intressant artikel. Har varit ut på min dagliga cykeltur. Bland det kallaste första juni jag upplevt. Bara några plusgrader och en stark kall nordvästlig vind. Och hagelskurar. Annat var det 1971. Då var jag och min fru ut på en lång cykeltur på annandagpingst den 31/5. Den dagen var det 30 grader. Varmaste maj dagen någonsin i Norrland var just den 31/5 1971 med 30,6 grader. Uppmätt i Överkalix.
#13 Daniel W
Alltid kul att få en påminnelse om vårt avlånga land.
Vilken klimatupplevelse det är att få nyheter om snö och kyla.
Hoppas du inte cyklade på nån Same!
Det är nämligen så att vi har dubbla offer för klimatförändringar. Där både rasism och klimat drabbar urbefolkningen.
I alla fall om man får tro denna Lancet artikel:
https://www.thelancet.com/journals/lancet/article/PIIS0140-6736(23)00919-4/fulltext
Hörde Kristola på radion i morse. Hon hade läst en rapport som sa att klimatförändringar sannolikt inte leder till extrem-väder. Man hade titta på statistik och kört någon klimatmodell. Men eftersom det var ”sannolikt inte” så kunde nog klimatförändringar ändå leda till extrem-väder trodde hon.
Å andra sidan är klimat medelvädret under minst 30 år och har vädret blivit mer extremt så har väl klimatet i så fall ändrats. Klimatförändring betyder ju bara att klimatet har ändrats och det har det gjort många gånger genom historien.
Nu är väl Kristolas definition på klimatförändring samma sak som koldioxidutsläpp, skulle jag tro.
Sören G, #15,
ja det var riktigt roligt att lyssna på. Logikhoppen var betydande och faktiskt underhållande.
#15
På SVT1 jmf man junitemperaturen perioden 1990-2020 med föregående period. Det hade blivit kallare i större delen av landet och något varmare i en mindre del. Ordet ”klimatförändring” nämndes inte.
Sen jämfördes nederbörden för de båda perioderna som visade att det blivit regnigare. Men då plötsligt berodde det på klimatförändringarna.
Varför räcker det inte att bara säga att nu har det varit kallare/varmare respektive regnigare/mindre regnigt jämfört med tidigare period.
Nej man måste påminna om ”klimatförändringarna” för de beror ju på vårt syndiga leverne som vi måste sluta med. Och vi får inte få för oss att det kan finnas andra faktorer än utsläpp av koldioxid.
#17 Sören G
Mera nederbörd är väl bara positivt. Mera vatten i kraftverksmagasinen. Skog och odlade grödor växer bättre.
Ändringen torde ligga inom variationsintervallet 550-700 mm per år som vi haft under ett sekel. Kraftiga, lokala regnväder har förekommit i alla tider och de kan givetvis ställa till skada. Däremot är det inget som säger att vi får fler sådana kraftiga regnväder, om totalen över året ökar med 10 %.
Siffrorna måste justeras för BNP utvecklingen om man vill få jämförbara siffror för ekonomisk förlust. I alla fall om man vill förstå utvecklingen när det gäller extremväder. Det är dyrare att förlora hus än skjul.
En av världens främsta experter på extrem väder, Roger Pielke, publicerade nyligen på sin blogg denna översikt över det senaste vetenskapsläget beträffande just extrem väder och särskilt orkaner.
https://rogerpielkejr.substack.com/p/2023-update-what-the-media-wont-tell
Nu kombinerar fransk television väder och klimat i sina sändningar, allt enligt instruktionsboken i Covering Climate Now:
https://coveringclimatenow.org/climate-beat-story/a-path-breaking-innovation-in-climate-journalism/
Snart tar nog SVT efter.