Ett framtida hopp för Afrika

OTEC

Läget är nu verkligt akut på Afrikas horn och även i östra Afrika där flyktinglägren fylls på. Människor är i desperat behov av omedelbar hjälp. På nyheterna igår berättade man att Sverige har skänkt 30 miljoner till omedelbart bistånd. Låt oss hoppas att hjälpen kommer snabbt den här gången.

The Telegraph uttrycker oro för den saken och pekar på misstagen i mitten av 80-talet då en allvarlig torka drabbade Etiopien.

De skriver också att fluktuationer i klimatet är utanför mänsklig kontroll och att effekterna av torkan förstärks av bristen på utveckling samt det våldsamheter som förekommer i området.

Men kanske finns det hopp, i alla fall på längre sikt? Ny Teknik skriver idag om en havsvattenteknik, OTEC (Ocean Thermal Energy Conversion)  som kan ge Afrikas länder både el, vatten och kyla.

Tekniken går ut på att pumpa kallt djuphavsvatten upp till ett kraftverk vid kuster med varmt ytvatten och fungerar bara om skillnaden i temperatur mellan ytvattnet och djuphavsvattnet är minst 20 grader C. Skillnaden i värmeenergi omvandlas sedan till elektricitet via turbiner.

– Förutom att producera elektricitet kan det kalla och näringsrika havsvattnet användas till fiskodling, att kyla lokaler och avsaltas till dricksvatten, säger Petter Terenius på OTEC Afrika till Ny Teknik.  

Det är till och med möjligt att fånga in koldioxid i det vatten som pumpas tillbaka till havet.

Visst låter det intressant?

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Sten Kaijser

    Jag ser detta som ett exempel på det som jag nämnde i ett av mina inlägg. Det går visserligen åt energi för att pumpa vattnet, men eftersom mekanisk energi har en så stor omvandlingsfaktor gentemot värmeenergi så går det förmodligen att utvinna energi på detta sätt.

  2. Henry Fågeljazz

    Det är precis den typen av teknik som behövs, visserligen tillsammans med mera jordnära teknik. Att låta vatten och sol skapa kyla och sötvatten går att göra på många sätt. Bättre att jobba med detta än att jag koldioxid.

    Hälsar

    Henry    

  3. bom

    OTEC är minst 40 år gammalt. DeltaT är väääldigt litet och fordrar enorma och abnormt effektiva värmeväxlarytor. Fast bättre än vindkraft är det ju ändå – men vad är inte bättre än vindkraft?

  4. pekke

    bom
    Om de ändå bygger nåt sånt, varför inte några vindsnurror och solceller på konstruktionen ?
    Där skulle väl det hjälpa desto mer för att hålla energiåtgången nere ?
    För det är väl inte nån evighetsmaskin som driver sig själv ?
     
    Jag är inte i mot VKV och solkraft på lokal nivå där det är svårt med annan energikälla.

  5. pekke

    Lite kritik mot hur svältkatastroferna i Afrika sköts.
     
    http://www.newsmill.se/artikel/2011/07/19/hj-lporganisationernas-gratismat-har-skapat-sv-lten-i-stafrika

  6. Thomas

    bom, inte bara är temperaturskillnaden väl liten, havsvatten är också korrosivt och man riskerar påväxt av alla möjliga organismer. Som du säger är det en gammal idé, men visst vore det kul om man kan få den att fungera. Jag tror fransmännen var först med att bygga prototyper för länge sedan.

  7. Staffan D.

    ”Den islamistiska gruppen al-Shabaab kastade för två år sedan ut alla utländska grupper, även hjälporganisationer som befann sig i södra och centrala Somalia.”  (SVT)   Nu är det svält där. 
    –  Och självklart:  ”Katastrofen stämmer bra överens med väderforskarnas farhågor” (DN).
    –  Shabaab strider fortfarande med andra klaner i centrala och söder Somalia.  Kenya bygger ytterligare ett flyktingläger, som ska rymma 80,000 människor.  Det stora problemet är säkerheten:  Shabaab med flera vill använda lägren som baser, och hotar eller dödar lägeransvariga som invänder mot det.  (Strategy Page)  (Jag upprepar mig.  Men du vill väl inte påstå att folk läser kommentarerna…? Mer än några enstaka…)

  8. Jan-Erik S.

    Sten Kaijser #1:
    Förmodar du känner till affinitetslagarna.
    Totala uppfordringshöjden är ju nära noll bortsett från friktionsförluster i rör samt att vattnet som pumpas har högre densitet pga temperaturen.
    Vattnets densitet är högst vid +4 C. vilket bla hindrar grunda sjöar att bottenfrysa.
    Det innebär att om ledningarna dimensioneras väl (grova dimensioner) så bör inte energin vara något problem.

    Detta under förutsättning att det pumpade bottenvattnet inte behöver pumpas över havsnivån.

    Men ärligt talat låter det mer som ett studentprojekt.
    Massor av problem med bl.a tillväxt, oceanografisk ”infrastruktur” mm.

    Kul ändå när ämnet för en gångs skull rör något jag behärskar till 100% som dimensionering/val av pumpsystem och processteknik.   

    Men som sagt…tror personligen inte på idén.

    Att Ny Teknik kanske vurmar för idén är förmodligen för att den tidskriften i första hand vänder sig till studenter, högskolor och universitet.      

     

  9. Lena Krantz

    pekke #4

    Intressant artikel men om man skall ge bistånd generellt är kanske en annan fråga än om man skall hjälpa människor som är mer eller mindre döende. Katastrofhjälp är ju alltid en annan sak anser i alla fall jag.

  10. Jan-Erik S.

    Beträffande de dispyter som uppstått beträffande moderering så tycker jag att den är sorglig och ser en vinnare i debatten och två förlorare.

    Vinnaren är klimatalarmisterna!
    Förlorarna är nya TCS och de skribenter som lämnat TCS! 

    En dum liknelse kanske men jag drar liknelsen till 2:a världskriget.
    Ungefär som om USA och England skulle träta sinsemellan och Tyskland skulle naturligtvis dragit fördel av detta!

    Sorgligt…vi är ju alla här inne på TCS och Optimism.nu på samma sida!!!
    Hur ska vi kunna vinna kriget om inte ens de allierade kan hålla sams??? 

    Fullständigt obegripligt för mig. 
     
    Många förslag av hur det ska lösas har getts, vissa bra, vissa sämre i mina ögon men oavsett vilket…sorgligt är det.  
      

  11. Jan-Erik S.

    LK #8:
    Bistånd ger jag inte mycket för.
    Blev för ett antal (ca 15) år sedan tillfrågad om att mot mycket bra ersättning hjälpa till i ett SIDA-projekt där det gällde att ordna pumpstationer för vattenförsörjning.
    Lockelsen var stor. Det ingick ny Toyotajeep, eget boende i skyddad bungalow med tennisbana, pool, västeuropeiska restauranger mm mm.
    Helt enkelt lyxliv.
    Detta var det väsentliga som framlades för mig. Hur många eventuella människor man kunde bistå var av underordnad betydelse.  
    Bästa sättet att bistå befolkningen i drabbade länder är att åka dit som turist.
    Skänk en slant till i princip vem som helst och du vet att 100% av ditt bistånd går fram istället för kanske 15%.     

  12. Thomas

    Jan Erik #7, sötvatten har densitetsmaximum vid 4 grader, för salt havsvatten ökar densiteten ända till fryspunkten. Du får nog sänka uppskattningen av hur väl du behärskar ämnet en aning från 100% 🙂

  13. tty

    ”Vattnets densitet är högst vid +4 C. vilket bla hindrar grunda sjöar att bottenfrysa.”

    Detta är i och för sig sant, men det gäller bara sötvatten. Saltvattens densitet ökar även under +4 C. 

  14. Staffan D.

    ”Misstagen i Etiopien” (Telegraph)?  Vems misstag?  —  1974 störtades Haile Selassie i en revolution.  1977 blev Mengistu ’obestridd ledare’.  1984 bildades Etiopiska arbetarpartiet, ett marxistisk-leninistiskt parti av sovjet-typ.  1987 blev man en marxistisk folkrepublik.  Kriget mot Eritrea började 1974;  ett fredsavtal kom december 2000.
    –  Och:  Hjälp utifrån kopm 1984, eftersom långvarig torka hotade folket.  1 miljon kan ha dött.  1988 ledde dock eritreanska segrar till att regeringen förbjöd utländsk hjälp i torr-områdena.  1994 började en ny allvarlig torkeperiod.   O.s.v.
    –  Ethiopian People’s Revolutionary Democratic Front tog makten 1991, och fördrev Mengistu.  (Han blev flykting i — Zimbabwe!)   2006 grep man in i Somalia.   EPRDF vann senast valen maj 2010.
    –  ”Etiopien, som har Afrikas näst största vattenkrafts-potential, är källa för 85% av Nilens vatten.  Man har rika jordar, men fick likafullt en serie svältår på 80-talet, försvårade av inbördeskrig.  Långsamt har emellertid landet börjat hämta sig, och idag har Etiopien Östafrikas största ekonomi, och dess ekonomi är också en av världens snabbast växande.  Landet är ett regionalt maktcentrum i området.”  (Wikipedia)
    –  Sveriges relationer med Etiopien tycks vara (i praktiken) okända idag.  De första missionärerna kom dit 1866.  Carl Gustaf von Rosen hjälpte Haile Selassie på 30-talet mot italienarena, och efter världskriget byggde han upp flygvapnet.  Den barfota maratonlöparen Abebe Bikila (OS-guld 1960, 1964) hade en svensk tränare, Onni Niskanen.  O.s.v.  Det finns mer, men jag hittar det inte just nu.

  15. Lena Krantz

    Jan-Erik S #10

    Jag tänker i liknande banor vad gäller bistånd, det kostar nog mer än det smakar.

    Om det bara fungerar säkerhetsmässigt så tror jag att det ligger mycket i det du skriver, turister kan hjälpa mycket på flera sätt.

  16. Jan-Erik S.

    Thomas och tty #11,12:
    Självklart har Ni rätt!
    Är så van att tänka i sötvattensbanor så min tankeverksamhet inte var inkopplad till 100 % 🙂

    Kan tillägga för säkerhets skull att om sjöarna är tillräckligt grunda så kan de bottenfrysa ändå.
    Det jag kan bra är som sagt pumpsystem och processteknik. Vattnets fysikaliska och kemiska egenskaper behärskar jag inte till 100% även om jag faktiskt…om jag hade besinnat och läst igenom mitt inlägg bättre…kommit på mitt tankefel.

    S.it happens…

    Tack för rättelsen oavsett 🙂    

          

  17. bom

    #5 Thomas
    Se där ja det är inget större fel på Din tekniska bildning. Korrosion är inget problem med titanytor (men dom växer på kunde jag ha skrivit). Visste Du att många av de påväxande havsdjuren kan klockan? Det duger inte med en vanlig timer för klorgaspuffen för dom djäklarna som kan stänga om sig gör då det i rätt tid. Det måste till en slumpfunktion för att ta dom oförberedda och fortfarande i öppet läge.

  18. Pär Green

    Lena Krantz
    Så länge jag minns, ca 55 år tillbaka i tiden så det alltid visats bilder på nödlidande människor med svullna magar och flugor från Afrika!
    Men tusan vet varför!
     
    Afrikas ekonomi omfattar en befolkning på ungefär 922 miljoner människor i 54 olika stater (2006). Afrika är världens fattigaste kontinent, och antalet procent av Afrikas befolkning som lever under 1 dollar om dagen har ökat sedan 1984.[1] Skillnaderna är dock stora mellan de rikare arabländerna i norr samt Sydafrika å ena sidan, och de fattigare, subsahariska länderna å andra sidan.
    Mineraler och olja är två av Afrikas största tillgångar, med de största oljetillgångarna i Västafrika, i synenrhet Nigeria, och stora guld- koppar-, diamant- och mineralfyndigheter i bland annat kopparbältet i södra Afrika. Gruv- och borrindustrierna omsätter mer än någon annan sektor i Afrika, men sysselsätter bara sammanlagt omkring två miljoner människor. Oftast kommer en mycket liten andel av vinsterna befolkningen till godo. Många av de mineralrikaste länderna i Afrika är bland världens fattigaste. Flera krig kan också härledas till kampen om naturresurserna, bland annat Kongokrisen, som ställde Belgien, Kuba, Katanga och Sydkasai mot Kongo-Léopoldville och FN.
    Varför görs inget från kanske världens mest förmögna länder i norra Afrika?
    Är det så att den enes bröd är den andres död?
     

  19. Lena Krantz

    Pär Green #18

    Jag är tyvärr inte tillräckligt insatt i frågan för att kunna ge egentligen mer än flera frågetecken.

    Min upplevelse är att flera av Afrikas länder lider på grund av dåligt styre och på grund av att en eventuell uppgång i ekonomin inte kommer hela landets invånare tillgodo.

    Många länder verkar med andra ord lida av en dålig samhällsstruktur på flera olika sätt (inte oräknat diverse konflikter) vilket gör att de råkar extra illa ut när extrema klimathändelser slår till.

  20. Pär Green

    Lena Krantz # 19
    Afrikas länder lider på grund av plundring från länder från Europa!
    Var kommer guld och diamanter ifrån?
    Vem rovfiskar utanför Afrikas kuster?

  21. Ivh

    Staffan D, Lena Krantz, Pär Green m fl
     
    Svältkatastrofen i Etiopien på 80-talet berodde inte bara på vädrets makter. I slutet på 70-talet genomfördes en jordreform där böndernas mark konfiskerades av staten och delades i många fall ut personer som inte var jordbrukskunniga. Trädplanteringar som gamla jordägarna hade planterat för att skydda åkrarna mot vind skövlades av de nya okunniga brukarna av jorden.
     
    I stort sett så har alla jordrefomer som gjorts världen över lett till svältkatastrofer några år senare. Det borde inte vara så svårt att förstå att livsmedelsproduktionen minskar om man konfiskerar duktiga bönders mark och delar ut den till personer som är okunniga när det gäller jordbruk.

  22. Christopher E

    Ivh #21;

    Håller med dig fullt där. Se bara på Zimbabwe…

  23. bom

    Nu skall ni väl inte glömma bort rule of law-äganderätt-demokrati etc heller. Despoter är fortfarande det riktigt stora problemet. Men vänstern skall ju alltid upprört peka på västerländsk kolonialism och den förhatliga kapitalismen som alla problems stora moder. Sovjetkommunismen sprack som ett troll i solljus! Tror ni att kinakolonialisterna blir mindre råa så är ni ju bara fåniga.

  24. Ivh

    bom #23
     
    Den största svältkatastrofen i Sovjetunionens historia inträffade på 30-talet efter att Stalin gjort utrensningar bland bönderna i Ukraina. Duktiga bönder skickades till arbetsläger i Sibirien. Det gav ett tydligt resultat i livsmedelsproduktionen.

  25. pekke

    Christopher E. #22
    Zimbabwe är ett praktexempel på vad som händer när man slänger ut de gamla jordägarna och delar ut jorden till politiska anhängare som inte kan nåt om jordbruk.
     
    Zimbabwe var södra Afrikas kornbod förr med stor export av jordbruksvaror, nu klarar man knappt av att föda sin egen befolkning.
    Efter några år insåg man vad man gjort och erbjöd gamla jordägare att återvända, vilket få gjorde pga osäkerhet om fortsatt politik.
     
    Att snabbt slå sönder gamla fungerande strukturer och ersätta dem med nya riskerar att sluta i kaos vilket Ivh:s exempel även visar.

  26. Staffan D.

    Zimbabwe hade 1994 en per-capita-BNP på $545.   Nu (2010) är siffran ”<$100”,  och ”BNP-tillväxten” minus 1.3% per år.   Självständiga (från UK) blev man 1980  (då man bytte namn från Sydrhodesia).  Robert Mugabe blev ’executive president’ 1987.  (Detta enligt World Almanac 1995 och 2011.)
    –  Det är tyst om detta — om ”utvecklingen”.  Trots att Sverige var mycket engagerat i ’Sydrhodesia’, genom mission osv.   Det borde alltså finnas svenskar som verkligen förstår vad som händer.   Men det är som vanligt:  Mugabe säger sig ha hjärtat till vänster, och ska därför inte angripas.

  27. Jan-Erik S.

    Staffan D. #26:
    Det finns inget land i Afrika som har fått det bättre efeter att de avkoloniserades.
    Detta gäller både vita, färgade och svarta.

    Afrikas kultur har av naturliga skäl en karaktär av fånga dagen.
    Dettta beroende av att det är svårt att planera långsiktigt då stamkrig (rasism) är mycket utbredd i Afrika.
    Kommer du från fel stam (klan eller ras) så ligger man risigt till.
    Afrika är också en kontinent där slaveri fortfarande används.

    Enligt bildade svarta/färgade så har Sydafrika, efter att fria val infördes, nu ramlat ner i ett moras.

    Exempel: Korruptionen inom bl.a polisen är utbredd där svarta poliser stoppar svarta bilister och kräver de på pengar för påstådd fortkörning.

    Detta tigs ihjäl av svenska medier.

    Afrikaner är helt enkelt inte mogna med demokrati!
    Se vad som händer i alla MENA-stater efter deras ”revolutioner” !
    Islamister blir de slutliga segrare vilket jag även nämnt tidigare.
    Afrika har gått en mörk framtid till mötes!
    Numera springer dom en än mörkare framtid till mötes.             

  28. Staffan D.

    Kolonialism är trots allt rätt motbjudande.  I något fall — Congo-Kinshasa? — vore den kanske trots allt bättre;  men knappast annars.  Ghana kan man väl bo i, och Senegal.  (Visste du att Equatorial Guinea har en per-capita-BNP på $37,500?  Ser det nu… Olja, sörru!) — Som katolik konstaterar jag att Francis Arinze (Nigeria) och Bernardin Gantin (Benin) blev kardinaler, prefekter och nära medarbetare till påve JP2.  Förutsatte nog att koloni-tiden var över.

  29. Jan-Erik S.

    Staffan D: #28:
    Varför är det motbjudande?
    Alternativet är definitivt inte bättre…leder ju till att rasismen svarta/färgade emellan urartar.
    I svensk PK-media kallas det ”etniska motsättningar” men det är rasism svarta emellan.
    Bara att konstatera…Afrikanska länder gynnas inte av demokrati.
    De måste ha en stark ledare som styr med järnhand.

    Take it or leave it!
    De värsta rasisterna finns i Afrika!
    Fel klan eller ras och du riskerar att bli dödad. 
    Detta är en sanning som man inte får nämna i Sverige! 
        
    Etniska motsättningar är en omskrivning av rasism!!!     

  30. Staffan D.

    Tanzania t.ex. skulle jag gärna bo i som pensionär, om jag hade anknytningar dit.  En kusin till mig gör just det;  stannar i Tanzania, alltså, efter pensionen.  Det är ju en fråga om anpassning också.  Det fanns/finns svenskar som menar att vi är världsbäst;  vi är förebilden;  det vi gör är alltid rätt.  Och allt annat är fel.  —  De bör nog hålla sig hemma i Sverige…

  31. Jan-Erik S.

    Staffan D #30:
    Visst är Tanzania bra…för oss vita. 

  32. Ivh

    Jan-Erik S och Staffan D.
     
    De länder som genomfört jordreformer som skapat svält har varit långt ifrån demokratiska. I vissa fall har det varit regimer som haft starkt stöd från svenskt vänsterhåll.

  33. Jan-Erik S.

    lvh #32:
    Helt rätt.