Renovera för lägre energiförbrukning, brukar det heta, och visst gör bostadsbolagen det i allt högre utsträckning. Nu menar dock bostadsbolaget Poseidon i Göteborg att energieffektivisering kostar mer än den smakar.
”Kostnaderna för energiåtgärderna är höga och står inte i proportion till den minskade energianvändningen. Med dagens förutsättningar ser vi svårigheter i att fortsätta med lika omfattande energieffektiviseringsprojekt,” skriver bolaget och refererar till ett pilotprojekt i Göteborgsförorten Hisings Backa.
Frågan är om Poseidon är ensamma om den här insikten. Finns det fler bostadsbolag som genomför omfattande energieffektiviseringsprojekt som egentligen inte lönar sig rent ekonomiskt? Och kan man säga att något som sägs gynna jorden i stort inte ”lönar sig”? Ett av målen med energieffektivisering är väl att minska vår ”klimatpåverkan” och då spelar kanske inte priset någon roll?
Några kommentarer från miljöorganisationer saknas i artikeln.
Detta problem kan enkelt fixas med högre energiskatter.
Allt kan ordnas med höjda eller nya skatter. Det vet väl alla? !
Allvarligt talat, om det inte lönar sig så kanske det betyder att de energibesparande åtgärderna och materialen drar mer energi vid tillverkning och installation än de förmår minska husets energianvändning. Pengar är trots allt ett mått på något, eller hur?
Åtgärderna kanske bara lönar sig vid nyproduktion.
Eller så lönar det sig aldrig, som det ser ut nu. Då kan man, som Dan säger, höja skatterna men då är det långt mycket mer som inte lönar sig.
Då har vi s.a.s bitit oss själva i svansen, och det går ju inte, det vet ju alla.
Energieffektiviseringsprogrammen sjösattes ju för ett par år sen så det är väl dags att börja skörda utfallet nu. Det skulle vara än intressantare att se hur de huvudlösa projekt kommuner och landsting fallit ut men de siffrorna lär väl gömmas i Östhammars slutförvar eller liknande, om det nu ens görs någon utvärdering.
De enda som tjänar på energieffektiviseringar är konsulter och installatörer samt tillverkare av svindyr reglerutrustning.
Problemet är väl att man inte är särskilt bra på att urskilja var den faktiska effektiviseringspotentialen finns: Jämför att stänga av alla standby-apparater och spara några hundra kWh per år på hushållet mot att byta till snålare bil och låt bli några onödiga bilresor så kan man sammanlagt spara några tusen kWh.
Nja…
Det finns solklara exempel på effektiviseringar som verkligen ger valuta för pengarna i gamla kåkar. T ex utbye till nya frekvensstyrda el-motorer i alla halvgamla ventilationsanläggningar.
Men det är intressant att konstatera att jag som privatperson/villaägare förväntas investera storleksordingen 14 kr av skattade pengar för att kunna spara 1 (en) års-kilowatt-timme-per år. Dvs Investerar jag 140.000 sek så kanske jag kan sänka energiförbrukningen med 10.000kWh/år.
Om däremot vi gemensamt (staten) bygger nya kraftverk av bästa sort, typ LFTR, så borde vi klara detta med bara halva den totala insatsen (med gemnsamma ”oskattade” pengar).
Mitt antagande bygger på en gissning att ett nytt verk som har en verklig års- tillgänglighet på i snitt 900MW borde kunna byggas (med mycket god marginal) för 45 miljader kronor.
Om det nu förhåller sig ungefär så här – varför i hela friden skall vi då plåga oss med individuella små-skvätt-insatser?
När vi bygger nytt skall vi göra det på bästa sätt. Men när vi skall fortsätta bebo gamla hus skall vi putta in vettigt producerad extern energi så länge som husen kan underhållas för övrigt på ett försvarbart sätt. Att slå ner i övrigt vettiga hus pga hög energiförbrukning måste vara total-fel.
Förtydligande tillägg till ovan:
Jag tog där en bergvärmepumpsinstallation som exempel och som kostar mig ca 140,000kr
Länk till vilka insatser som är utförda kan man hitta här : Tilläggas bör väl att just i fastighetsbolaget Poseidon följer diverse kringkostnader såsom tegellass till bolagets VD och andra ”smörjningsåtgärder”.
Vad man kan se så har de lagt krut på tiläggsisolering, tätning av skalet tillsammans med frånlufts värmeväxlare och byte till energiglas i fönster.
Just fönsterbyte är mycket dyrt och ger väldigt liten besparing förhållandevis.
Tänk vad vi skulle spara bara vi tog hand om kylvattnet fråb våra kärnkraftverk. det skulle kunna värma Juholts hemmastad Oskarshamn t.ex.
Wolter #8:
Det kylvatten som lämnar ett KKV är inte så varmt att det kan värma bostäder. Den lägsta framledningstemperatur man bör använda för uppvärmning ligger på 50 grader och vattnet som lämnar KKV är bara 2-3 grader högre än det vatten man tar in från havet.
Det krävs ena rejäla värmepumpar för att ta reda på den spillvärmen.
Alternativet skulle vara att minska kylvattenflödet in till KKV så att temperaturen höjs mer innan vattnet släpps ut, men jag tror inte man skulle kunna få licens att köra igång med en sån lösning.
Det skulle vara lättare att låta temperaturen stiga i t.ex. mellanförvaringens bränslebassänger i CLAB (oskarshamn) isåfall, men då man inte vill ha för höga temperaturer i bassängerna på grund av arbestmiljökrav så blir även det svårt.
BoE #5,
Dina frågor besvaras i en artikel i DN 2008-03-22 Anders Isaksson, där han visar hur klimatismen tagit kommandot över sunda förnuftet. ”Exempelvis de luftvärmepumpar som nu pryder var och varannan villavägg – eftersom de kostar tio till tjugo gånger mer än vanliga elelement, drar service och har en begränsad livslängd kan besparingen i långa loppet bli försumbar”. Värdet på biobränslena är en tveksam affär – värdet på att förädla en kbm timmer i ett sågverk eller ett pappersbruk är åtta gånger större än när samma mängd eldas upp och ett ton CO2 skickas upp i skyn
OT
Det brinner på tekniska Högskolan i Sthlm.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article12973859.ab
Termiska verkningsgraden i kärnkraftverk är bara drygt 30%. Klart som korvspad att det går att ta vara på betydligt mera av den totala energien om man vill. Problemet är väl att man av politiska skäl inte kan ta i detta ens med tång.
Jag som bor i Göteborg brukar provocera kollegor och andra till Ringhals närboende med att undra över varför inte hela Halland kryllar av fjärrvärmda växthus. För det borde det göra tycker jag. Odling av tropiska fiskarter i havet är ok men inte mark-värmda grösaksodligar på land.
Skumt.
BoE # 12
Tror du inte att det kan hänga i hop med EU:s jordbrukspolitik? Bönderna får väl betalt för att inte odla?
BoE #12: Gör inte samma fel som solenergiförespråkarna och tro du kan använda all energi till uppvärmning. Allt över absoluta nollpunkten är tillförd värme men den kan enbart avges mot en kallare temperatur utan mekaniskt arbete.
Det går m.a.o inte att ta ett kylvatten som är 20 grader från kärnkraftverket och värma ett hus till 23 grader inomhus. Läs på termodynamikens andra huvudsats.
Det behövs värmepumpar för att ta reda på värmen ur kylvattnet… stora värmepumpar (eller många små).
Intressant, i synnerhet slutklämmen:
http://edition.cnn.com/2011/BUSINESS/05/04/rwanda.kivu.exploding.methane/index.html?hpt=C2
Labbibia #11 – Arkitektur KTH har sedan länge planerats fåett nytt hus på KTH – men det tar flera år. På annan plats, alltså. Justnu verkar det vara strömavbrott – jag kommer inte åt min mailserver på KTH (jag är inte i stan).
Jag byggde nyligen en villa och fick förslaget att istället för de ordinarie fönsterglasen använda energiglas, med en något mindre genomsläpplighet för värme.
Energiglasen var betydligt dyrare, och min magkänsla utan att räkna var att det omöjligt kan betala sig.
När huset var klart satt där friskluftsintag bredvid de flesta fönster för det mekaniska frånluftssystemet och jag myste gott vid tanken på hur mycket jag sparat på att inte köpa energiglas med sin försumbara energiskillnad.
Jag satte dock in jordvärme när vi byggde. Undrar hur lång tid det egentligen tar innan den betalar sig om man räknar på det?
Alla dessa kostnader i onödan därför att politiken sett till att el kostar flera gånger mer än den behöver göra!
Intressant inlägg av miljökämpe av den äkta sorten.
http://allpainnogain.cfact.org/
Ser fram emot att höra svenska motsvarigheter som i stället för att som bräkande får i skocken förklara för den obildade allmänheten ( dvs den grupp som inte de tillhör) att den av människan orsakade CO2 produktionen skulle på något sätt vara ett livsfarligt utsläpp och står upp mot vansinnet att göra bränsle av mat , förstöra livsbetingelserna för t.ex orangutangerna genom skövling av deras habitat för att odla palmolja, bl.a till användning av fordonsbränsle, tillåta att skogar skövlas så att Coalornas bestånd minskar, etc. etc.
Ser fram mot en nyvaknad miljörörelse som bekämpar riktiga problem och inte förvärrar miljöförstöring genom att slåss mot virtuella datorsimulerade hot. Det finns en värld utanför facebook och Twitter – en vacker värld som tyvärr på många håll fördärvas i miljöns namn.
Tänk bara på vad brytningen av neodym innebär för miljhöförstöring i Kina,
kontaminering av bl.a thorium som följd av att elbilar och vindkraftverk byggs
med permanentmagneter som ingående komponenter. Elbilarna och vindkraftverken är i många avseendenriktiga miljöbovar – däremot inte CO2.
Om man har elvärme så lönar sig energiinvesteringar bättre än om man har fjärrvärme. Även vid värmepumpar lönar sig energiinvesteringar bra för att ofta måste elpatroner kopplas in när elen är som dyrast.
Om man gör energiinvesteringar ihop med renoveringar man ändå måste göra så kan det löna sig.
Det är ju stor skillnad på energipriser. El på vintern kostar ju i medeltal runt 2 kr/KWh med alla skatter och avgifter. Fjärrvärmen kostar 75 öre/KWh.
”10” Förtjänsten av investeringen beror ju av elpriset.
Rätt stor skillnad mellan 2008 och 2011:s elpris.
”19” Himla tur för dig med fjärrvärme att den inte handlas på Nordpool. För i sådana fall hade väl energipriset varit lika. Som det är nu så verkar fjärrvärmen subventionerad. Dvs de lägst betalda och mest beskattade (tillsammans med de rikaste) i samhället får betala mellanskillnaden mellan elenergin och fjärrvärmen.
Saknar fortfarande uppvärmningsalternativet med naturgas i det tillgängliga utbudet i Sverige.
Michelangelo #21:
Fjärrvärme subventioneras på ett mer deilkat sätt om man producerar el i samband med att värma fjärrvärmenätet. Det gäller då alltså att använda vad som klassas som biobränslen i pannan
http://www.karnkraftsinformation.se/kostnader/hur-subventioneras-energislagen/
Nej det brinner inte på KTH. Det handlar om arkitektfängelset vid Karlavägen/Engelbrektsplan. Det är karakteristiskt nog ett av Stockholms fulaste hus med fasad av rå obehandlad betong. Må det brinna! Måste vara samma dementa socialrealistiska arkitekt som gjort Bergshamra Studentstad vid Ulriksdal. Usch inte ens miljonprogrammet ser värre ut.
Toprunner
Så klart du har rätt med lågtempererat spillvärme…
Men det går ju däremot att hålla t ex växthus frostfria även i din värld kan vi väl förmoda? Och varför inte värma E6-an genom Halland?
Hade kärnkraftverken fått byggas som mottryckskraftverk hade verkningsgraden i varje fall inte varit lägre än den nu är.
Är det här den globala ”modellen” som klimatvetenskapen jobbar med ?
Den globala yttempen blir då ca 37 c i snitt.
http://americandigest.org/Wlzlpia5M41b599xb5QF97Wi_400.jpg 🙂
#9 #24
Det vore fullt möjligt att köra KKV med sk. mottryck,dvs på s.s. som alla Kraft-Värmeverk körs. Aningen mindre el ut, men desto mera varmvatten.
Jag har svårt för att se problemet med kärnvärme i fjärrvärmesystemet.
Vi värmer redan idag våra hus med kärnenergi. Dvs EL.
El är farligt. Årligen dör och skadas människor (barn) i el olyckor!
Det finns tom folk med el-allergi!
Rinnande varmvatten i rör kan inte skada någon.
Risken för spridning av radioaktivitet är obefintlig genom att varje ev. läcka kan detekteras med extremt hög precision, och systemet kan omedelbart stängas vid källan.
Vem tar på sig det politiska ansvaret för denna gigantiska energislöseri som dagens situation utgör ?
Snacka om effektivisering. Dra ur mobilladdaren!
Jesus H. Christ!
#26 Istivan
De kärnkraftverk som finns idag skulle inte fungera så bra för fjärrvärmeproduktion. Det skulle bli en stor effektminskning för elen.
Temperaturen på ångan är mycket lägre i kärnkraftverk än i andra värmekraftverk. En kärnreaktor är mycket mer komplicerad än en vanlig ångpanna. Det finns mekanik i en kärnreaktor som måste fungera. Det går att arbeta med högre reaktortemperaturer, men då tär man på säkerhetsmarginalerna och livslängden på reaktorn skulle minska märkbart.
Ett annat alternativ vore att man byggde fjärrvärmenät som jabbar men lägre temperaturer. Tyvärr är det så att många äldre fastigheter har värmesystem som behöver leveranstemperaturer på 110 grader för att värmesystemen skall fungera när det är kallt ute. Vid nybyggda fastigheter ställer fjärrvärmeleverantören ofta kravet att det skall räcka med 70 graders leveranstemperatur. Ju lägre temperatur returvattnet har, desto större andel el går att få ut ur ett kraftvärmeverk.
När det har diskuterats fjärrvärme från kärnenergi, så har man uteslutit kraftvärme utan tänkt sig rena kärnvärmeverk. Inte av politiska skäl, utan tekniska.
Ivh
Tack. Jag förstår det kan bli komplikationer.
Trots det vi kan säga att totala verkningsgraden kunde ökas från ca 30% till det dubbla eller mer. Om det fanns avsättning för fjärrvärmen.
NB. Några eluppvärmda hus fanns inte i Sverige förrän vi fick kärnkraftsel.
Om nu huvudsyftet för byggande av kkv var att värma Svedala, så kunde det ske effektivare genom en kombination av el och fjärrvärme.
Att använda el till husuppvärmning är i princip en slöseri med en ädel energiform. Borde förekomma bara om man har billig el i överflöd.
Om någon missat den här sidan. Finns en del att läsa.
http://www.svenskkarnkraft.se/
Lars C
Tack. ”Fjärrvärme kan bli framtida biprodukt” heter en av artiklarna.
Ser man på!
Inte för att jag förstår varför det skall kallas biprodukt.
Eftersom en mycket stor del kärnkraftsel används till uppvärmning så värme är ju själva produkten man levererar.
Med fjärrvärme dubblar man verkningsgraden!
Värme som värme. Det kan tom vara trevligare med vattenburen värme jämfört med direkt el radiatorer.
Vi får starta upp det här verket och värma Farsta med det igen, inget är nytt:
http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%85gestaverket
Håkan Bergman #31:
Ja, vill man köra fjärrvärme med kärnkraft då får man bygga hela reaktorn för det. Men det blir ingen el. Planerna i Västerås lågt ju långt framme för en sån reaktor.
OT
Over at Bishop Hill.
http://bishophill.squarespace.com/blog/2011/5/4/uea-chancellors-emails.html#comments
Jobbansökan inskickad till University of East Anglia
OT.Smaka på detta. Vad gör man inte för miljöns skull??????
http://blogg.aftonbladet.se/politikerkollen/2011/05/carlgren-slutar-for-miljons-skull
Nivån på lönsamhet i energisparprojekt varierar beroende på förutsättningar – om våra arkitekter/ingenjörer som skapade miljonprogrammets drömfastigheter var utbildade i ett tänk som i nutid upplevs som mindre ”klokt” så blir kraftansamlingen större att rätta till ”slöseriet” med energi tex f-ventilation utan återvinning – för att ”rädda” upp dessa hus i energiprojekt så krävs omfattande investeringar som blir dyrbara på grund av ovanståenede förutsättningar – frågan är då om vi ska avstå från att försöka halvera energianvändningen för att LCC kalkylen inte går ihop med ett avkastningskrav på 5%? – ?
Bertel #34. Det är ett feltryck. Prickarna över bokstaven ”o” i sista rubrikordet skall inte vara där.
Bertel # 34
Tack för länken!
Kommentarerna säger en hel del om Calgrens gärning…….han verkar inte direkt ”poppis” för att uttrycka sig milt……
OT
Men det gäller energi.
Jag är inne på att byta elleverantör. Vilka är MINST miljömuppiga? Finns det något bolag som kan garantera att jag ”får kärnkraftsel”? 😉
Jag har Fortum nu, men gillar dem inte av flera skäl.
Mats #35:
LCC-kalkyler används för att stödja ett förslag. Vill man visa den krassa verkligheten använder man rak pay-off/back metod.
I LCC kalkylerna används en rad antaganden (gissningar) och storleken på dem avgör svaret i alltför stor grad.
Enligt regler för energiexperter får man inte föreslå förbättringar som inte är ekonomiskt försvarbara enligt pay-off med rimlig återbetalningstid… det blir inte så många åtgärder kvar då.
Labbibia #38:
Beror på hur stor fast förbrukning du har. Jag kör vattenfall på stora förbrukare och skelleftekraft på små. Sistnämnda är en av de få som inte har fast abonnemangskostnad samt ingen bindningstid. Akta dig för långa bindningstider om du inte avser knyta priset över lång tid.
Bolagen är ena rackare på att ändra villkor i tid och otid och då vill man snabbt kunna hoppa av.
Att bygga ny bostad som är energisnål är ju smart, men byggkostnaden får ju inte bli så hög att ingen har råd att hyra/köpa bostaden och vi vet ju hur dyrt det är redan nu att bygga nytt med traditionell byggteknik.
Ett land kan nog energispara till en viss nivå, men efter den nivån så kommer det antingen stagnera eller bli tvungen att satsa på mera energiproduktion för att utvecklas.
Ett lands utveckling är helt beroende av tillgången till billig energi oberoende av vilken form energin har.
Toprunner#40 LCC kalkyler är ett bra verktyg för att beräkna lönsamhet i tex vilket system som är mest lönsamt och är användbart vid energisparprojekt under förutsättning att rätt indata används.Om du ska jämföra tex två olika kärnkraftssystem med varandra där en har teknik för drift i 40 år och ett alternativ har bättre teknik för 60 års drift – hur ska du klara detta med pay-off metoden?, min erfarenhet är att många ”dyrare” system med lägre driftskostnad har i efterhand visat sig mer lönsamma än vid tidpunkten för investeringen – tex många frikylsystem
Mats #42:
LCC är ett verktyg som bjuder på många överraskningar. Trevligt för dig om du har bra erfarenheter och tråkigt för mig eftersom jag har alltförmånga dåliga.
Varför skulle man inte kunna använda Pay-Off i ditt exempel? I kärnkraftsbranschen är man van att räkna på det mest konservativa sättet och det blir i detta fallet Pay-Off.
Jag kan ta ett annat exempel. Ta en värmepump där man lätt kan räkna hem en LCC kalkyl på 10 år för att sen överraskas av ett kompressorhaveri efter 8 år. Hade man räknat hem Pay-Off på 5 år var man ju skadeslös i alla fall. Finns gott om dessa exempel. Extrakostnaden för investeringen ska vägas mot driftkostnadsminskning i dagens penningvärde når man inte Pay-Off inom teknisk livslängd skall investering avrådas.
Återigen så säger Boverkets regler för energiexperter att Pay-Off ska användas.
#21 Michelangelo
Jag har värmepump. Vid -8 börjar elpatronerna hjälpa till.
Att byta fönster från U-värde 2,0 till U-värde 1,2 skulle göra att värmpumpen skulle räcka ner till -14 ungefär.
Om jag dessutom byter FTX-venaggregatet till ett som har 80% verkningsgrad skulle göra att värmepumpen skulle räcka ner till -17-18 ungefär.
Eftersom jag förbrukar mycket el endast när det är kallt ute och har rörligt elpris, så kostar elen mig över 2 kr/KWh i medeltal. Men eftersom jag inte förbrukar mer än 10-13 tusen KWh/år så finns det inte så mycket att spara.
Toprunner#42 Rätt utförda LCC analyser har stora fördelar och ska innehålla rätt indata – tex att tekniska anordningar behöver uppgraderas – självklart finns det osäkerheter i allt tekniskt vad gäller risken för otrevliga haverier som kan inträffa tidigare än planerat – jag förstår fortfarande inte hur du med Pay-off metoden ska kunna avgöra tex vad som är mest fördelaktigt att välja för investeringar med lång livslängd – tex när det ska byggas en ny Ölandsbro – ska man välja betongkvalitet utefter vad som är billigast på 20 års sikt? – förklara hur du använder Pay-off metoden om du planerar att bygga en bro som du vill ska fungera i 100 år
#28 Istivan
Anledningen till att det började byggas så mycket kärnkraftverk på 60-talet var en felaktig prognos över hur mycket elförbrukningen skulle öka. 1967 gjordes bedömningen att elförbrukningen i Sverige skulle öka till 150 TWh/år 1980. Anledningen till den felaktiga prognosen var en tillbakablick då Sverige på dryga 20 år fyrdubblat sin elförbrukning.
Bedömningen var att det inte gick att bygga ut vattenkraften mer än till de 60 TWh/år som då var gjort och resterande 90 TWh/år skulle produceras med 60 TWh/år kärnkraft och 30 TWh/år annan värmekraft.
Vid Marviken 1969 var det första kärnkraftverket klart för drift. Det blev aldrig godkänt ur säkerhetssynpunkt. Det byggdes om till oljeeldning och var i drift under 70-talet. 1971 var Oskarshamn 1 klar som var det första svenska kärnkraftverket som driftsattes. Även då tog det ungefär 10 år att bygga ett kärnkraftverk, så i slutet på 70-talet blev många kärnkraftverk färdiga.
När alla kärnkraftverk efter förseningar var färdigbyggda 1985 fanns det en produktionskapacitet på 130 TWh/år men elförbrukningen hade inte ens nått upp i 100 TWh/år. Då var det mycket kampanjer för att byta ut oljan mot el vid uppvärmning.
Tänk vad mycket byggkostnader vi skulle spara om elen kostade närmare produktionskostnaden. Om elen kostade 20 öre/kwh så skulle ingen installera värmepumpar och andra krångliga värmesystem. Direktverkande el, bekvämt och billigt.
Mats #45:
Det finns mig veterligen inte en infrastruktursatsning som gått enligt ekonomisk prognos oavsett metod så jag avstår att yttra mig i vad som passar på så lång sikt. Jag rekommenderar att du frågar Rockström och killarna t.ex. De har bättre koll på 100 års prognoser.
Vad gäller just Ölandsbron så gick den prognosen åt helvitte sist på grund av att man använde saltvatten att blanda betongen med så att armeringen började rosta och man fick bygga om.
Vad gäller LCC på kort sikt så kan du väl vara snäll att nämna någon LCC du tror håller som gjordes bara för 3 år sen? Det finns alltid nåt aber som ruckar gissningarna… jag behöver nog inte säga vad som hänt plötsligt sista 3 åren.
#47 Hayek
Det är den direktverkande eluppvärmningen som gör att elpriset blir så högt på vintern. På vintern när det går åt mycket energi måste el importeras vissa tider på dygnet. Den elen kostar mer än 1 kr/KWh.
Jan E M #49:
Den nye Vattenfalls VD:n var i nyheterna igår. Där gjorde han klart att en nedläggning av tyska KKV kommer att medföra betydligt högre elpriser i Sverige. Orsak är att kablarna från Norden till mellaneuropa kommer att leverera till den som betalar högst och det lär bli Tyskarna med all säkerhet.
Man ser klart varför elproducenterna är så angeläegna att vi konsumenter ska bekosta ett ”smart grid” så att de kan sälja elen till högsta möjliga pris. Argumentet att det skulle vara klimatsmart är en ren lögn men fungerar fint på politiker.
#45, Mats,
Mats, lite research på nätet ger svar på dina frågor. Investeringskalkylering med lämplig kalkylränta och periodisering finns mallar för att beräkna kapitalkostnader för lämplig livslängd. Där kan du även lägga in driftkostnad, underhållskostnad och restvärde. Sålunda blir elproduktionskostnaden beräkningsbar. Då blir skillnaden beroende på livslängd 15, 40 eller 60 år mycket uppenbar. Ex. visar kalkylen vindelen kostar ca 100 öre/kWh över 15 år, medan kärnkraften kostar 31 öre med 40 års livslängd.