I det här inslaget så uppträder bara Lotta Gröning (som intervjuare) och Jan Blomgren (som utfrågad). Kärnkraftsexperten Jan får tillfälle att verkligen fördjupa sig i den mycket snåriga frågan om elproduktion och distribution av el i vårt land. Lotta ställer just sådana frågor som vi elkonsumenter lite till mans går och funderar på när elräkningen kommer. T.ex :
- Varför har svenska kraftverk delat upp landet i fyra elområden?
- Varför betalar vi i söder 3-4 gånger mer än de som bor i Norr?
- Vilket är dyrast, att bygga produktionsenheter eller att bygga elnät?
- Varför är nätkostnaderna så höga?
- Var det ett misstag att avreglera elproduktionen?
- Varför kan vi inte ersätta allt med vind- och solkraft?
- Hur kommer utbyggnaden av AI att påverka elkonsumtionen?
- Varför billiga eltoppar, dyra nät och politiska beslut motverkar varandra.
- Hur löser vi de problem som politiska beslut har skapat?
Detta är en mycket informativ intervju som lär oss mycket om elsystemet, priser och möjliga lösningar. Helt klart borde regeringen ha reformerat statliga KVA och halvstatliga Vattenfall för länge sedan.
Ingemar Nordin
Professor emeritus i filosofi. Forskningsinriktning är vetenskapsteori, teknikfilosofi och politisk filosofi. Huvudredaktör för Klimatupplysningen.
Effekt-tariffen är en realitet hos mig sedan feb.-25, (Ellivio). Olika nätägare har kommit olika långt med att införa detta påbud.
Nu, har jag kunnat konstatera att utformningen av denna ”effekt-tariff” skiljer sig åt, mellan olika nätägare.
Ett exempel;
Borås lokala elnät har satt en undre gräns för när en effekt-tariff belastar räkningen. Där är bestämt att med en ”mätarsäkring” under 25A, utgår ingen effekt-tariff.
Så, elektrikerna i Borås har haft fullt upp med att ”säkra ned” till 20 A hos många abonnenter.
De flesta som har solceller installerat, kommer inte att kunna ”runda” effekt-avgiften då de oftast måste ha 25A huvud-säkring.
https://elmarknad.se/blogg/effekttariff-solceller/
Tack för denna lektion i elledning.
Vi exporterar el men talar om hur vi skall öka produktionen.
Det planeras större användning av vår rena billiga el.
Frågan är om behovet finns kvar om elen blir dyr?
OT: Christian Sandström skriver om ccs-projekt i Danmark…
”Av tio utvalda projekt till en stödfond med totalt 28,7 miljarder danska kronor har nio kastat in handduken.”
”Öronmärkta gratismiljarder är aldrig gratis. I praktiken leder dessa bidrag till storskalig kapitalförstöring. I Danmark har företagen insett det och drar sig undan politikernas prestigeprojekt.
Frågan är om CCS-satsningarna i Sverige nu kommer ta lärdom av fiaskot i Danmark.”
https://www.affarsvarlden.se/artikel/sandstrom-ccs-kraschar-i-danmark-hur-tanker-pensionsfonderna-nu
Tackar, bra genomgång!
Men nog reagerar man på ” Eftertanke och kunskap”!
Det har ju både Eu & Fn förbjudit, sedan 20 år tillbaka.
Eftertanke och kunskap heter ju numera ” Fake News & Klimatförnekande”.
Ot
Tycker ni det är en kall inledning på 2026..
Då är det värt att komma ihåg januari 2024 – då blev månadsmedelvärdet 1 grad under genomsnittet för hela sverige, sedan mätningarna startade 1860.
Vårat samhälle står återigen stilla pga kyla & snö 2026..precis som 2024.
Eu & Fn tycker nog dock att allt flyter på bra – helt enligt plan, klotet brinner!
Hej en fråga som är utanför ämnet.Ber om ursäkt för det
Men vill gärna veta om detta stämmer.
Jonathan Jeppsson påstår bla att domedagsgaciären skulle höja havsnivån med en halvmeter eller mer om fen skulle kollapsa.
Han påstår även att nya värmerekord kommer att slås pga en ny El nino.
Ställer frågan främsy till tty.Den outtömliga kunskapskällan.
Länk till #6 Christer Eriksson
https://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/a/7p015B/jonathan-jeppsson-klimataret-2026-det-har-vantar-oss
Dunkelflaute och Karlshamns verk går för fullt!
Oljeeldat!
(SR-P1 nyss)
https://www.uniper.energy/sv/sverige/en-elforsorjning-som-levererar
#7 Berra
Varför länk till mig.Jag har läst den?????
Nr 7 Berra
Jeppsson går på med sina hot, precis som vanligt – vilket fruktansvärt levebröd.
1,52 upp sedan Lilla Istiden säger han – fast några tiondelar eller hundradelar från Lilla Istden har varken han eller någon annan mätt.
1,52 sedan Lilla Istiden – ser ju dock mer vetenskapligt ut än att säga ungefär en grad upp….
Solinstrålningsökningen sedan Lilla Istiden är omfattande – enbart den borde kunna generera ungefär 1 grad upp…men havet är trögrörligt..
Skulle vi så ha fått några tiondelar högre temperatur från dom antropogena utsläppen…ja, då är det ingenting att hänga i granen eller som skydd mot nästa längre temperaturnedgång.
Varför skulle vi då få en längre temperaturnedgång?
Jo, sannolikheten är mycket hög om vi tittar i statistiken några 100 år tillbaka eller i 1000 års facit.
Dessutom – drar det mot en ny istid – vi är nu 1000 år närmare en ny istid, än vad vikingarna behövde oroa sig över.
Ta bort 10% ökad solinstrålning…och temperaturen störtdyker globalt – och det är ungefär den effekten vi sett i västvärlden, sedan vi renade bort 90% av svavelpartiklarna sedan 1980 – talet.
Solinstrålning är en snabb temperaturförändrare medans koldioxiduppvärmning förblir en långsammare process…så långsam att dom naturliga variationerna suddar ut den antropogena koldioxidens effekter.
Själv tycker jag att det är helt obegripligt hur vetenskapen tycker att 1 dryg grad upp på 150 är unik – allt pekar på att den variabiliteten är helt normal under dom senaste årtusendena…det brukar gå upp och ned i ett vågmönster, fullt utläsbart i naturens facit.
Lite billigare el i morgon
Berra, Magnus blomgren #7,10
Nja, vi får ta det som det är, hans arbetsgivares affärside är ju att kränga dynga.
Det är egentligen bara en sak som jag delar Jan Blomgrens uppfattning och det är effektavgifterna. Det är ingen bra funktion, för det motverkar att använda mycket el när den är billig.
Jan Blomgren har rätt i att det är svårt att få lönsamhet i anläggningar som bara kan användas 70% av tiden. Om vi bygger ut kärnkraften så att den är 50% större än idag så måste rektorerna ha långa sommaruppehåll vilket gör att utnyttjandegraden för kärnkraft blir 70-75%. Det beror på att vi har så stor skillnad mellan elförbrukning på sommaren och på vintern.
Svenska Kraftnät är på gång med att förstärka elnätet i södra Sverige. Nyligen så blev en ny kraftledning som ersatte en gammal klar vilket gör att c:a 300 MW kan överföras från elområde SE3 till elområde SE4. Sedan kommer kraftledningen från Oskarshamn kärnkraftverk till Hemsjö i Skåne att vara klar i sin helhet 2029. I det fallet tog det 11 år innan tillstånden var klara.
Jag tycker inte Svenska Kraftnät är inkompetenta som Jan Blomgren påstår. En gång i tiden så var SVK:s styrelse inte så bra, men 2007 byttes delar av styrelsen ut och SVK fick ny GD. Då började man med att arbeta ikapp gamla synder, men då tillstånden för att bygga nya kraftledningar ofta tar 8-10 år så är det inte gjort i en handvändning.
Sedan tycker jag inte vi har någon elkris i Sverige. Varje vinter så blir elnätet ansträngt kortare tider, men det har i modern tid inte varit i närheten av att behöva använda roterade nedstängningar. Senaste gången det var stor risk var 1971, men då klarade man det genom informationskampanjer att folk skulle spara el.
Det här inlägget är nog lite vid sidan av ämnet, men kommer sig av Ingemars inpass om vilka som äger Vattenfall.
Vattenfall är inte halvstatligt, det ägs till 100 % av svenska staten. Högsta ansvarig i Regeringen för Vattenfall är finansminister Elisabeth Svantesson (i egenskap av ansvarig för alla bolag med statligt ägande). Staten utövar sitt ägarinflytande via bolagsstämman, där Svantesson utser en tjänsteman på Finansdepartementet att rösta för statens räkning, efter instruktioner från Regeringen. Tjänstemannen har ju ingen egen uppfattning, utan gör som ägaren/finansministern/Regeringen säger.
Dessa enkla fakta visar ju hur absurd diskussionen om statligt stöd till ny kärnkraft är. Sådant statligt stöd regleras i en lag, som riksdagen beslutade i maj 2025. Ansökan om stöd skickas till regeringen, där den hanteras av Finansdepartementet, där finansmarknadsminister Niklas Wykman ansvarar. Hans chef är ju, som alla vet, finansminister Elisabeth Svantesson.
Alltså: när Vattenfall (högsta ansvarig Elisabeth Svantesson) ansöker om statligt stöd för att bygga en ny reaktor, lämnar hon i praktiken ansökan till sin underlydande Niklas Wykman. Ansökan bereds sedan i vanlig ordning inom Finansdepartementet (högsta ansvarig Elisabeth Svantesson) innan beslut fattas, antingen inom departementet eller Riksdagen. Oavsett vilket, är Svantesson inblandad både i ansökan om stöd och beviljande av detsamma. Var det någon som sade något om jäv?
Ot
Roy Spencer, Uah, december 2025, 0,30 grader, ner från 0,43 i november
# 14. Vad har ekonomerna Svantesson och Wykman för kvalifikationer för att. bedöma kärnkraft? Vilka tekniska experter finns? Jag skall undersöka. Svårfångat.
#13
Jag tycker nog att Jan Blomgren har rätt som anklagar SKV. Det var de som föreslog indelningen i fyra olika elområden. Det är de som står för elkablar till utlandet trots att vi varit farligt nära elkollaps i Skåne flera gånger. Det är dom som föreslagit ”gratis” inkoppling på nätet för sol- och vindkraft, där räkningen smetas ut på alla elkonsumenter.
Sedan har SKV haft rätt när de gått ut med varningar ibland men de har inte lyckats få politikerna i styrelsen att fatta. Det är väl en skyldighet för en myndighet att kunna kommunicera sitt expertkunnande till ledningen istället för att ägna sig åt att få följsamhet hos allmänheten?
#15
Svantesson och Wykman har sannolikt begränsade förutsättningar att göra några tekniska bedömningar av huruvida vi ska bygga ny kärnkraft eller ej. Men, som det nu är, så är ju detta i hög grad en politisk fråga, och då får väl Svantesson et consortes anses vara kvalificerade. Det finns dessutom några ledamöter i Vattenfalls styrelse med teknisk bakgrund, så viss expertis finns även där.
Sen tycker jag, rent generellt, att om Sverige ska bygga mer kärnkraft, så ska det göras i statlig regi, det är ingen fråga för marknaden. Detta handlar om infrastruktur, och för landet viktig sådan. Finns det ett behov av mer el, eller att ersätta gamla uttjänta reaktorer, så bygger vi, annars ej. Och då är frågan om statligt stöd eller ej, helt irrelevant.
Jag tycker Jan Blomgren för det mesta har fel när pratar om svensk elförsörjning.
Elpriset i medeltal i elområde SE4 har de senaste tre åren varit 66 öre/kWh. Det är inte tillräckligt högt för att få lönsamhet i kärnkraft. I elområde SE3 har medelpriset varit 51 öre/kWh.
Om vi tar biobränsleldad kraftvärme så behöver medelpriset under månaderrna oktober till april vara ungefär 75 öre/kWh i höjd Stockholm för att få det lönsamt. 2025 var medelpriset för de månaderna 63 öre/kWh.
#13
”2007 byttes delar av styrelsen ut och SVK fick ny GD”
Jag vill bara påminna om att SVK:s GD nyligen fick sparken efter att SVK inte ens ha klarat av upphandling av reservkapacitet för denna vinter.
#18
”Elpriset i medeltal i elområde SE4 har de senaste tre åren varit 66 öre/kWh.”
Elpriset i medeltal är rätt ointressant. Det motsvarar att hävda att en person med en hand i isvatten och en i kokande vatten har det komfortabelt.
Och just vitsen med Blomgrens resonemang är ju just att produktionen av ”slumpkraft” gör ALL ny elproduktion ekonomiskt omöjlig hur mycket den än behövs.
Det är rätt intressant att se hur Sigge, som jag fått uppfattningen är en intelligent person är så oförmögen att ta in data som strider mot ”värdegrunden”
”Sigge” nu har väl kärnkraften betydligt högre nyttjandegrad än de 70-75% du drar till med? Att de svenska verken är gamla och i behov av service som sänkt deras produktion betyder ju inte att ny kärnkraft skulle ha dessa problem inom överskådlig framtid? När de svenska verken vara nya så hade de betydligt högre nyttjandegrad än de har idag med ålderskrämpor men jämfört med vindsnurror så är kärnkraft betydligt bättre ur alla aspekter.
#6 m fl
”Jonathan Jeppsson påstår bla att domedagsglaciären skulle höja havsnivån med en halvmeter eller mer om fen skulle kollapsa.”
Jag antar att det är Thwaites-glaciären han syftar på. Det är världens största enskilda glaciär och en total avsmältning av den skulle höja havsnivån drygt en halv meter. Detta är dock en helt teoretisk siffra, eftersom det samtidigt förutsätter en total utkalvning av alla marinbaserade delar av Västantarktisisen (annars kan den inte försvinna). Detta skulle ge en havsnivåhöjning av drygt tre meter över en tid av kanske 10-15 000 år (https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC4655561/)
Kan då en glaciär ”kollapsa”. Det är lätt att svara ”nej”, men det är inte helt sant. En glaciär kan faktiskt kollapsa om den är belägen på en tillräckligt brant sluttning.
https://www.bing.com/videos/riverview/relatedvideo?q=glacier%20burst&mid=F90E0BBAC3CE05DE3A91F90E0BBAC3CE05DE3A91&ajaxhist=0
Jag har t o m själv sett det hända en gång (visserligen i mindre skala) i Denmark Cove på Sydgeorgien. Resultatet blir en lavin av is (plus en del sten).
Däremot kan givetvis inte en hel inlandsis kollapsa. Vad som teoretiskt kan hända är att kalvningen vid isfronten får glaciären att bli tunnare vilket får dess ”grounding-line” (den punkt där isen lyfter från havsbotten och glacären övergår till shelfis) att förflytta sig bakåt.
Om bottnen under glaciären sjunker tillräckligt snabbt inåt land (=bakåt från glaciärfronten) kan en sådan reträtt i princip bli självunderhållande och hela glaciären kalva ut (den ”försvinner” dock inte utan övergår till flytande och betydligt tunnare (<500 m) shelfis). I hela Världen finns dock egentligen bara två sådana glaciärer Thwaites och den intilliggande Pine Island glaciären, därav Aftonbladet och andras förkärlek för den. Det går dock inte fort, is är som bekant rätt trögflytande. Det rör sig om årtusenden
Nyckelorden är ”sjunker tillräckligt snabbt inåt land”. Detta är inte helt enkelt att avgöra eftersom man vet att grunden under en inlandsis höjer sig när isen blir tunnare, och en del av den höjningen (den elastiska delen) sker faktiskt exakt lika snabbt som istjockleken minskar. Man vet också från andra antarktiska glaciärer att även rätt små ”pinning points” kan stabilisera isen, som t ex att Roosevelt Island och Ross Island stabiliserar Rosshelfisen och innanförliggande glaciärer. Å andra sidan vet man att det finns en mängd vulkaner under västantarktisisen och att den geotermiska värmen troligen ökar isens flödeshastighet. Men å tredje sidan vet vi från Island att landhöjningen går många gånger snabbare i seismiskt aktiva områden än på urbergssköldar.
Hur fort kan då en sådan här ”snabb” isreträtt ske? Det sker definitivt inte på årtionden, nästan säkert inte ens på århundraden. Men hur många årtusenden?
Modellberäkningar som i den första länken ovan är ju alltid mycket osäkra. Själv tror jag vi har en trovärdig ”minimisiffra” i den skandinaviska inlandsisens sista reträtt efter Yngre Dryas. Det var en betydligt mindre inlandsis och skedde i ett klimat som faktiska var avsevärt varmare än det nutida (det växte träd på Åreskutans topp medan isen fortfarande låg kvar i dalen nedanför) och en stor del av den skedde genom kalvning i hav med ”bakåtsluttande” botten från Ålands hav – Södra Finland hela vägen tillbaka till ”Höga Kusten”. Det tog ca 2000 år. Det kommer inte att går fortare i den mycket större WAIS i ett klimat där temperaturen sällan går över noll grader.
#13 Sigge
”Om vi bygger ut kärnkraften så att den är 50% större än idag så måste rektorerna ha långa sommaruppehåll vilket gör att utnyttjandegraden för kärnkraft blir 70-75%. Det beror på att vi har så stor skillnad mellan elförbrukning på sommaren och på vintern.”
Hade vi dessa problem när de nu nerlagda kärnkraftverken var i drift? Jag upplevde aldrig några problem när de var ur drift för service. För jag vill minnas att de togs ur service roterande. Det vill säga året runt och inte enbart på sommaren. Det är fördelen när det finns så många reaktorer att de kan vara varandras backup. Situationen nu är att de är så få att de inte kan täcka upp för varandra under service annat än under sommaren när förbrukningen är låg.
Dags att bygga ut kärnkraften ordentligt så att varje län är försörjd till cirka 85% via kärnkraft. Resterande effekt kan övriga kraftslag hantera. Enda undantaget jag kan se behövs är där vattenkraften finns och vattendomar påverkar möjligheten att spara vatten i dammarna. Är bättre att nyttja vattnet för elproduktion än att släppa förbi.
Det är även dags att en aktör hanterar hela elnätet. Om det är SVK eller en ny organisation har jag ingen åsikt om.
tty #19
Förre GD’n finns numera i Elefantkyrkogården
#9 Christer Eriksson:
Menade såklart inte att länken var till dig utan var till den artikel du refererade till…
Ursäkta om jag var otydlig…
Sigge #13
”Det är egentligen bara en sak som jag delar Jan Blomgrens uppfattning och det är effektavgifterna. Det är ingen bra funktion, för det motverkar att använda mycket el när den är billig.”
Nu blev det en helt nödvändig funktion när man till slut insåg att dom lokala näten inte klarar ett sånt konsumtionsmönster, tänkte inte på det!
Finns ingen klimatkris #23
Det är riktigt att så länge 12 rektorer i drift så var utnyttjandegraden ungefär 70% i svenska kärnkraften.
Håkan Bergman #26
Effektavgifterna skulle kunna begränsas till att gälla mellan 7-21 på vardagar. Flera elbolag har effektavgifter även på natten.
#27
AI: 75 till 85 %
tty#22.
Tack för ett utförligt svar.
tty #19
Jag tycker det var ett felaktigt beslut att sparka Per Eckemark som GD för Svenska kraftnät. Det är en kompetent person.
Per Eckemark kompetent ”Sigge”? Det är du nog ganska ensam om att tycka och nu väntar Elefantkyrkogården för oduglingen som ska belönas för sin följsamhet och inkompetens i vanlig svensk byråkratisk anda.
Lasse #29
Under åren 1986-1990 så producerade svensk kärnkraft c:a 65 TWh/år. det är 74% utnyttjandegrad. Under 90-talet ökade utnyttjandegraden varefter utlandsförbindelser byggdes till Danmark, Tyskland och Polen. När sedan Barsbäcksverken lades ner blev utnyttjandegraden ännu högre.
Men ”Sigge” skillnaden är att man kan styra utnyttjandegraden med kärnkraft efter behov till skillnad från vindsnurror och solpaneler! En glimrande ”lösning” vore ju att placera enorma eldrivna/dieseldrivna fläktar som blåser på vindsnurrorna när det är stiltje…Låter som en fantastisk idé från en miljöpartist, antagligen samma kille som föreslog vindkraft på biltak för att ladda batterierna under drift.
Sigge #28
Men då har ju effektavgiften ingen effekt. Varför kan våra politiker aldrig lära sig att göra ordentliga konsekvensanalyser utan väntar tills verkligheten kommer rusande emot dom. Sen står dom där och säger att dom inte såg den komma som vanligt.
#21 Benny
Att det finns potential att höja nyttjandegraden för svenska kärnkraftverk visar sig vid en jämförelse med finska Olkiluoto. De har generellt kortare revisionsavställningar beroende på större lager av reservdelar och mer modulärt underhåll. Där man i svenska verk tar ut t.ex. en ventil med tillhörande ställdon och renoverar/servar den under avställningen, så byter man i Finland snabbt ut hela komponenten mot en färdigservad och kan i lugn och ro sedan renovera den utbytta så att den är redo för montage under nästa revisionsavställning.
A pro på uttrycket att vindkraft kannabaliserar lönsamheten för planerbar elproduktion,. Kannabalisera måste vara fel uttryck, en kannibal äter inte sig själv, men vindkraften förstör även sin egen (eventuella) lönsamhet.
Om elnätsproblemen förvärras av mer intermittent elproduktion, så kan inte lösningen vara att införa mer intermittent elproduktion.
Kan jag få ställa en ytterligare fråga till tty.
Har det förekommit en lika snabb höjning av temperaturen tidigare i historien..
Tacksam för svar.
(S) verkar numera vilja ha elförsörjning med vindkraft och batterier. Enligt Gemini kostar stora batterilager ca 1300 kr/kWh. Ett batterilager, som ersätter ett hyfsat stort kärnkraftverk på 1000 MW under 100 timmar, d.v.s har en lagringskapacitet av 100 GWh skulle då ha en investeringskostnad av ca 130 Gkr (miljarder). Det motsvarar ungefärligen investeringskostnaden för två AP 1200 från Westinghouse enligt Westinghouse offert till Polen förra året, som är offentlig.
Man kan undra varför högern aldrig frågar S, V och C vad batterialternativet till kärnkraft kostaŕ?
# Lars-Erik
”Man kan undra varför högern aldrig frågar S, V och C vad batterialternativet till kärnkraft kostaŕ?”
Dessutom är det ju så att du aldrig kan producera någon elkraft med batterierna, utan enbart lagra energi som producerats av annan källa … så du behöver även bygga något som producerar … kanske en rejäl dieseldriven generator … nä visst, den ger ju planeringsbar el … tänkte inte på det, i så fall behövs ju inte batterilagringen …
S kan inte komma till makten utan tre partier med kärnkraftsfobier – V, MP och C.
Makten är det viktigaste, så vad som vore bäst för Sverige kommer längre ned på prioriteringslistan. Det är ett mycket viktigt val som kommer i september. Det viktiga är inte att få Tidöpartierna att få regeringsmakten – det viktiga är snarare att hålla S borta ifrån den.
Benny, #35,
Peter Pedersen, som föreslog dynamoladdning av elbilar var röd kommunist (V) inte grön (MP). Men, å andra sidan verkar förståelse för naturvetenskapliga frågor vara på samma nivå i MP som i V.
https://www.youtube.com/watch?v=xa2Cag9OrHc
!
Tillvaratagande av energin som rinner till ingen nytta i älvarna motsvarar minst 2 reaktorer och inte 1 som Blomgren gör gällande.
Tillvaratar man energin får man ut 4 gånger så mycket effekt som 1 kärnkraftreaktor orkar med beroende på utbyggnads graden.
Sverige har tillräckligt med energi (kWh) men för lite effekt (kW) när det är kallt och vindstilla.
Kärnkraften löser inte problemet. Bygger man så effekten (kW) räcker kalla vindstilla dagar får man ett hiskeligt överskott all annan tid.
Vattenkraften är inte problemet.
Vattenkraften löser problemet.
Problemet är ……………………..
Foliehatt, ja skillnaden mellan stollarna i V och MP torde vara minimal så det är lätt att blanda ihop tomtarnas utspel? Man saknar nästa han Tovatt eller ”Tokfnatt” som han kallades när han härjade som värst.
Håkan Bergman #36
Elförbrukningen över dygnet har två effekttoppar vardagar, den ena vid 9-tiden på förmiddagen och den andra vid 5-6-tiden på eftermiddagen.
I bostadsområden med lägenheter är det en tydlig effekttopp vid 5-6-tiden på eftermiddagen.
I bostadsområden med villor är det även en tydlig effekttopp på morgonen. Det förbrukas mycket varmvatten på morgonen och många värmepumpar är konstruerade så att stödvärme från elpatroner slås på för att lite snabbare återställa temperaturen i varmvattenberedaren.
Kl 21-07 vardagar och helger så är elnätet inte hårt belastat. Att försöka styra planerbar förbrukning dit vore vettigt.
#39 L-E Bjerke
Kalkylen för batterilager är mycket värre än ditt räkneexempel. Under livslängden för ett kkv, säg 50 år (pessimistiskt) får man förnya batterilagret minst 3 ggr, troligen 5 ggr.
Jag har sett optimistiska siffror på antalet upp- och urladdningscykler på 6000 cykler för ”hemmabatterier”. För att komma i närheten av dessa siffror får man inte utnyttja den nominella kapaciteten mer än kanske till 70% och ”snälla” ur- och uppladdningskurvor.
De blyackumulatorer som används som reservkraft för att driva kritisk utrustning vid kkv i Sverige byts efter 18 år, men de har betydligt mildare drift, i stort sett enbart underhållsladdning och få tillfällen med kraftigare urladdning.
Sedan måste man även beakta att batterilager inte tillför någon energi till elsystemet, vilket kkv gör.
#45 Sigge
Verkar det vettigt att vi ska duscha och laga mat om nätterna? Detta för att rädda ett av pga politiska ingrepp havererat elsystem?
Ditt exempel med varmvattenberedare är inte särskilt relevant. Har man en hyfsat stor varmvattenberedare, säg 300 liter, så är den fylld med varmvatten på morgonen. 300 liter räcker till rätt många duschar. En elektrisk varmvattenberedare i den storleken har inte så hög effekt, det tar oftast runt 6 timmar att värma upp den om den tömts helt. Varför skulle man behöva extra effekt för att värma den snabbare?
Den stödvärme du talar om är väl snarare till för att öka temperaturen inne efter nattens sänkning av rumstemperatur. Vem vill vakna och äta frukost med 17 gr inne?
Elsystemet ska vara anpassat efter oss människor, inte tvärt om.
Lars-Erik Bjerke #39
Nu vet jag inte vad politikerna säger, men de är ofta väldigt insnöade på bara ett alternativ. De som är mer isatta i elförsörjningen anser att batterier inte är realistiskt för vindkraftens ojämnheter. Batterier kan användas som energilager vid solenergi, för att spara el från dagen till natten, som reservkraft och som stödtjänster.
Det största batteriet i Norden är vid Olkiluoto kärnkraftverk. Det används för stödtjänster och placeringen nära kärnkraftverket gör att risken för strömavbrott i södra Finland blir mindre om OL3 snabbstoppas och risken för att någon reaktor snabbstoppas p g a något haveri i elnätet minskar också.
Kombinationen kärnkraft och batterier, där batterierna har en lagringskapacitet på c:a 20% av rektorns dygnsproduktion kan vara rimligt i länder som har väldigt lite vattenkraft och dåliga förutsättningar för solenergi.
Ett batteri med 11 500 MWh lagringskapacitet skulle kosta c:a 15 mdr. Det tillsammans med 2 st AP1200 för 130 mdr skulle klara av normala dygnsvariationer.
Lars-Erik #39
Vad är det för mening med att fråga S, MP V och C om kostnader. Det har dom ingen aning om och skulle dom mot förmodan veta är drt inget dom går ut till väljarna med.
Jag läste om att Borås lokala elnät inte tar ut effektavgift under 25A anslutningssäkring. Dessutom har dom en nivå där avgiften tas ut. Allt under den är avgiftsfri.
Om detta stämmer så visar det ju på hur övriga nätägare avser att sko sig.
Denna modell går att tillämpa överallt och eftersom elförbrukningen natinellt inte ökat sedan 1986 är det inte ett problem.
Jag läste om att Borås lokala elnät inte tar ut effektavgift under 25A anslutningssäkring. Dessutom har dom en nivå där avgiften tas ut. Allt under den är avgiftsfri.
Batterilager är uteslutet för nationella ändamål – dess ekvation och dess miljöpåverkan är fullständigt ohemul.
Skall man envisas med väderberoende eneriproduktion, så måste det backas upp med olja och gas.
För eget bruk kan man köra batteri och väderberoende, helst med en rejäl kamin som back – up….man kan heller då inte driva ngn egen energiberoende verksamhet i större skala.
Att höra miljöpartister och vänsterpartister babbla om att – färdiga tekniker för lagring redan finns…är verkligen en plåga och extremt ovetenskapligt.
Det är onekligen dags för samhället att återvända till verkligheten i energifrågan – forska och utveckla vidare är vad som krävs…och det klarar vi garanterat, så länge vi accepterar fysikens lagar och naturvetenskapens dito.
Se bara på kärnkraften, där monterades utbildningarna ner. Planen från dom gröna var att omöjliggöra byggnation och drift pga avsaknad av kunskap.
Hade vi fortsatt satsningarna från 50 & 60 – talet så hade vi nu varit i en helt annan sits gällande energifrågan.
Men det gick för bra – med vatten & kärnkraft, vi blev bekväma, bortskämda…det är då råttorna dyker upp och börjar dansa.
SatSapiente #48
Nu skrev jag om värmepumpar som har den funktionen att en elpatron går stöttar upp när mycket varmvatten används så är det en förklaring till effekttoppen på morgonen i villaområden. I synnerhet frånluftsvärmpumpar har den funktionen.
Har man en elektrisk varmvattenberedare på 300 liter så går det åt ungefär 25 kWh att värma upp vattnet till 80 grader. Om en familj på 4 personer duschar på morgonen mellan 7-8, förbrukar 40% av varmvattnet och elpatronen är 3 kW så värmer den ungefär fram till 10:30.
#39 Lars-Eric Bjerke:
Det spelar väl ingen roll vad det kostar, det är ju bara att höja skatten om det blir dyrt…
#48 sigge:
Vill minnas att batterilagret vid Olkiluoto täcker upp för typ 45 minuter sedan är det urladdat…
Men då har de kanske hunnit få igång vindmöllorna och fått upp solen…
Stefan G #50.
Se min kommentar #1.
Vad som förvånar mig är att det uppenbarligen finns olika metoder för uppbörd av ”effekt-avgift”. I Borås fall, vill jag påstå att den övervägande delen abonnenter slipper bekymra sig över effekt-avgiften.
Alla med en mätarsäkring under 25A undantages.
Storleken på mätarsäkringen är ju i och för sig ett mått på vilka effekter som kan ”tas i anspråk” på den anläggningen.
#53 Sigge
Om problemet är hög effektförbrukning för stora varmvattenberedare så finns en enkel lösning. Dessa varmvattenberedare går nästan alltid att koppla om för 1-fasdrift. En 2-fas 3 kW beredare körd på 1-fas drar då 1 kW. Den tre gånger längre uppvärmningstiden är ingen olägenhet, normalt används inget varmvatten dagtid när bostaden är tom.
I ditt för värmepumpsexempel misstänker jag att stöttningen med elpatron krävs för att snabbt höja temperaturen inomhus (vattenburen värme med radiatorer) efter en nattsänkning.
Ska vi avstå från dräglig temperatur inomhus och ändå betala höga kostnader för elen?
#38
”Har det förekommit en lika snabb höjning av temperaturen tidigare i historien..
Tacksam för svar.”
Jadå, många gånger och även mycket snabbare. 1920-45 var den senaste. Den var väl av ungefär samma kaliber som de senaste årtiondena. Den föregående i början av 1700-talet var större, då steg temperaturen i England (det enda område med mätningar som går tillbaka före 1700) med ca 3 grader mellan 1695 och 1725. Uppsala började mäta 1722 och 1724 är fortfarande det varmaste året som någonsin uppmätts där (d v s officiellt var 2018 varmare, men det beror bara på att SMHI vägrar justera just Uppsalakurvan för UHI).
Men det bleknar mot äldre historiska omslag. I slutet av Yngre Dryas, alltså den sista istidens slut för 11600 år sedan steg temperaturen ca 5 grader på 50 år. Vilket motsvarar ungefär skillnaden mellan Stockholm och Lyon på en mansålder, och sådana ungefär lika stora och tvära uppvärmningar inträffade med några årtusendens mellanrum under hela den senaste istiden (s k Dansgaard_Oeschger events):
https://i0.wp.com/judithcurry.com/wp-content/uploads/2017/02/figure-18.png?ssl=1
D-O nummer ”0” är alltså istidens slut. Den gången sjönk dock inte temperaturen tillbaka efter några århundraden som vid tidigare D-O events. Varför? Ingen vet säkert.
Man har försökt att förklara bort dessa med att de bara gällde Nordatlanten, men det finns nu mängder av data som visar att de omfattade hela norra halvklotet, och, dock i mindre grad, de tempererade delarna av södra halvklotet.
Däremot inte Antarktis, där det snarare blev kallare (liksom de senaste årtiondena f ö).
I det här diagrammet kan du t ex se hur de kan identifieras i speleotem i ett antal grottor i Spanien, Turkiet och Kina:
https://tse2.mm.bing.net/th/id/OIP.5KR8UoxA-xXp8_NPIv09YAHaHa?rs=1&pid=ImgDetMain&o=7&rm=3
Stefan Eriksdon #50
Missade din kommentar, läste om det i en boråsblaska.
Hur som helst skulle givetvis effektavgiften tagits fram centralt. Det ska inte vara upp till enskilda nätägare att hitta på egna lösningar.
Den modell som Borås har borde vara norm. Säkringsstorleken anger viljen effekt som kan tas ut och det har inte varit ett problem innan man lade ner planerbar kraft. Idiotiföreställningen att elförbrukningen ska öka framöver samtidigt som den ska minska, vilket blir resultatet av effektavgiften. En paradox av mått, men våra politiker begriper inte detta. Nätavgifter är en allt för stor del av elräkningen, för min del 3 sek/,kwh. Inte fasen är jag intresserad av att öka min förbrukning för att göda nätbolaget, E.ON i mitt fall.
SatSapiente #57
En värmepump har mindre förråd i beredaren än 300 l och oftast endast värms upp till 55 grader. Vanliga effekter på elpatronen är 4,5, 6 och 9 kW. Tar man bara lite vatten så är det värmepumpen som värmer vattnet.
Jag tog fram förbrukning, total och uppmätt för 20251201.
Total förbrukning 20251201.
Uppmätt förbrukning 20251201.
Måndag till fredag ser i stort sett lika ut och så klart ser alla helgdagar i December annorlunda ut. Men vi ska alltså försöka kapa topparna under dan genom att få hushållen att förbruka mera el på natten. Rabatteribilar och vämepumpar är ny elförbrukning, dom kapar inga toppar på dan, vi får väl tvätta, diska,baka, laga mat, kolla sport på TV har ju funkat nu under JVM, men det mesta av dom alternativen är inte tillämpliga för oss som bor i lägenhet.
Produktionen av elen är inga problem och bor man i rätt landsända kanske det regionala elnätet klarar det här också, men sen blir det svårt, distributionsnäten i dom stora bostadsområdena runt våra större städer är inte dimensionerade för ett sånt här tänkt konsumtionsmönster. Klart som julkorvsspad att nätägarna börjar räkna på vad det här kommer att kosta i form av nätförstärkningar och, inte helt oväntat, så hittar dom en lösning, effektavgift, tänk att ingen hade kommit på att copyrighta det ordet!
Berra #55
Om det sker något haveri så batterierna behövs räcker det med att de kan stabilisera nätet i 15 minuter för att hinna vidta andra åtgärder.
#58 tty
Tack än en gång för ett utförligt svar.
Alltid användbart vid klimatdisskusioner med oliktänkande.
#59
”Säkringsstorleken anger viljen effekt som kan tas ut och det har inte varit ett problem innan man lade ner planerbar kraft.”
Det knepiga är att lågspänningsnätet inte är byggt så att alla kan ta ut max avsäkrad effekt samtidigt, och aldrig har varit det. Man har helt enkelt räknat med att alla inte kör max samtidigt. Men med laddning av elbilar och uppmaningar om att köra mycket när strömmen är billig riskerar att leda till just det. Därför den nya effekttariffen som är avsedd att hindra just det som man nyss uppmanade till.
Svensk energipolitik är en jävla soppa, milt sagt.
Jag är tacksam för min glömske el-entreprenör. I sommarstugan kunde vi har problem med nätet vid en större fest där vintertid. Kylskåp, mikrovågsugn, vattenkokare, brödrost och poff gick en propp.
Vi lade om det mesta av elsystemet i stugan, bla. för att säkra uttagen mot barn och barnbarn, Många fler uttag där vi behövde dem. I mitt övermod så bad jag entreprenören att ändra till 20 AMP. Men det glömde han. Så allt körs på 16 AMP som vanligt. I efterhand så insåg jag att nätavgiften delvis sätts av den ampere som nätbolaget kör sina räkningar efter.
PS #65,
Entreprenören berättade att han själv ökat sitt uttag till 25 ampere eftersom han hade en pool som han ville värma höst och vår. Jag borde ringa honom och fråga om hans investering var så klok, så här i efterhand …
PS 2,
Jag snackade med en bonde häromåret. Han klagade mycket på nätavgiften. Han har massor med solceller på alla sina tak och tror faktiskt på det gröna budskapet. Men nätavgiften var superhög. På hans bondgård var det inte bara elen som kostade utan nätet. Eftersom han då körde sina torkfläktar för ett torka höet så gick det åt mycket el. Han måste således ha en stor belastning under den tiden med påföljd att han måste ha en stor belastning på nätet till gården som helhet.
Och för nödvändigheten att köra fläktarna under några veckor sommartid så hade han en mycket hög ampere, varvid nätkostnaderna sköt i höjden. Året runt.
Det är inte lätt att vara bonde i dagens klimathysteriska läge.
Ingemar N. #67
Svårt att ställa om dygnsrytmen efter JVM, men det är åtminstone väderrelaterat laget har också fastnat i flygkaoset vi har i Europa.
Men jag kom att tänka på en gammal historia som ni säkert redan hört så jag tänkte lägga till en ny slutkläm i den.
Jo det var en radioreporter som intervjuade en bonde djupt inne mörkaste Småland. Mot slutet av intervjun började reportern undra om han verkligen kunde sända den, vad han än tog upp så var det bara jämmer och elände. Så kom han på en fråga som han hoppades skulle liva upp intervjun lite.
-Men ni fick mycket snö i vinter, eller hur?
-Ja dom som har många solpaneler ja.
Ingemar, #65-67,
jag kollade upp skillnaderna i kostnad för olika fastighetsuppsäkringar. Detta gäller för Vattenfall och år.
16 A – 5800 SEK
20 A – 8100 SEK
25 A – 10100 SEK
35 A – 13900 SEK
Skillnaden mellan 16, 20 respektive 25 A var ganska liten, tycker jag. När jag letade dessa data så hittade jag något annat – relevant. De som är anslutna till ett Vattenfall-nät kan betala överföringsavgiften som en rak kostnad, 44,5 öre/kWh, eller enligt en tidstariff – 76,5 öre/kWh mellan kl 06-22 nov-mars. All övrig tid 30,5 öre/kWh
Detta hade jag ingen aning om tidigare. Jag måste nu sätta mig och räkna på mitt hushålls förbrukning och se vad detta kan ge.
Mig själv, #69,
nu har jag räknat. Jag förbrukar runt 15000 kWh per år inklusive allt. Värmer med bergvärme. Vid en mildare/normal vinter så kan jag spara en tusenlapp per år med en differentierad tidstariff och om jag styr så mycket förbrukning det går till att ligga mellan Kl 22-06. En kallvinter så går jag back med mer än tusenlappen. Visserligen kan jag också teckna ett strikt spotavtal och betala mindre på natten för själva elen. Men, det handlar om så små summor i slutänden att det inte är värt allt meckande.
Foliehatt # 69.
Hos Ellivio är den fasta avgiften för abonnemanget den samma från 16-25 A huvud-säkring.
Denna modell är relativt ny, då förr om åren var debiteringen liknande de hos Vattenfall.
Hur ”effekt-avgiften” skiljer sig åt, är då en annan fråga för den nyfikne.
€ 66. Så här års kan ju poolen bli en bra skridskobana. Man måste tänka positivt!