Inflationen är på rekordnivå och drivmedelsprisernas drivande effekt är en dominerande faktor tillsammans med elpriserna. Lagkravet på biobränsleinblandning är högst i EU, reduktionsplikten, och är en självförvållad och betydande del av priset vid pump.
Reduktionsplikten har vi suverän makt över. Regering och Riksdag har orsakat eländet och det kan de åtgärda om de vill. Det bekräftas av Infrastrukturdepartementet. 30,5 procent inblandning är lagkrav 2022 och att ändra lag tar tid. Men det bör kunna gå fort då Riksdagen troligen är med på noterna. Så varför görs det inte då? Departementet säger att det ju går att sänka kravet på inblandning 2022, men då blir det ju lägre även 2023! Alltså – glöm en tillnyktring vid kontrollstationen senare i år. Tanken att anpassa reduktionsplikten till EU:s ’normalnivå’ måste drivas fram av någon annan än nuvarande regering.
Det är uppenbart varför oljekoncernen PREEM 2020 drog tillbaka sin ansökan om att bygga ut raffinaderiet i Lysekil trots att alla miljöprövningar var klara. Miljöpartiet styrde över inblandade departement. PREEM förmåddes ange pandemin och marknaden som förklaring till lappkastet och istället satsa på biobränslet HVO.
Belöningen blev 20 miljoner i biosubventioner efter nedläggningen av utbyggnadsprojektet samt gratis utsläppsrätter värda en kvarts miljard kronor. Världens strängaste upptrappning av reduktionsplikten garanterade efterfrågan på PREEM’s biodiesel. Redan chockpriserna 2022 på 30,5 procent är kraftigt skadliga för samhällets ekonomiska utveckling. Om regeringen inte kommer till insikt skall det successivt öka till 66 procent år 2030.
Nu den 220425 kom en ny faktor in i spelet. Nu får PREEM den första gröna klimatgarantin på tre miljarder kronor. Garantierna på maximalt 15 år ska täcka 80 procent av lån till investeringar med kapitalbelopp på minst 500 miljoner, och innebär att staten bär risken för delar av lånet. Så är reglerna. Frågan är om detta ingick när PREEM gjorde lappkastet eller om man bäddar för att minska reduktionsplikten till sansad nivå vid kontrollstationen senare i år. Kompensation för att man då lurat PREEM. Som en slump, vi hatar slumpen, så annonserade finansministern samma dag 2 miljarder till bönder och fiskare så de kan överleva klimatåtgärderna.
Nyttan blir enligt vår vanliga ekvation. 1,5 Mt koldioxidminskning är 3 procent av Sveriges utsläpp. Mycket skrik (3 miljarder) för lite ull (0,000115 OC år 2100). Null! Förlåt noll!
Världsmarknadspriset på olja är lika i Danmark. De har omräknat till svensk valuta sju kronor lägre dieselpris. 2021 såldes 6,2 miljarder liter dieselbränsle i Sverige. 2,1 miljarder liter går till personbilarna, 2,6 miljarder liter förbrukas av arbetsfordon och varutransporter. Det är lastbilar, bussar, traktorer, grävmaskiner, schaktmaskiner, vägskrapor, asfaltbeläggare, andra vägmaskiner, dumprar vid gruvor etc., etc.
Fordon som inte är enkelt att elektrifiera och som är vitala för att hålla produktion samt flödet av varor och tjänster igång. Resten, 1,5 miljarder liter är fartygsdiesel med låg reduktionsplikt. Extra kostnader som drabbar medborgarna genom inflation i alla led. Jämfört med priset i Danmark betalar vi 30 miljarder kronor för mycket. Per år!
Arbetsmaskiner och fordon för varutransporter förbrukar alltså mer diesel än personbilarna. Att unikt höga drivmedelspriser driver inflation borde vara uppenbart för alla. Att vår konkurrenskraft gröps ur med dieselpris som är högre än andra länder är också en självklarhet.
Riksbankens uppgift är att bemästra inflationen, så styrräntan och därmed bolånen blir också dyrare.
Massmedia har helt missat vilken priseffekt reduktionsplikten ger. Vidhåller regering och Riksdag den ökningstakt till 66 procent 2030 kommer effekterna på samhället bli förödande. Två miljoner dieselbilar straffas ut, för att inte tala om arbetsfordonen. Mjölken finns inte av sig själv i butikens kylhylla. Vis av nyligen upplevd erfarenhet av transporternas betydelse när tomma platser på hyllorna berodde på att en enda lastbil drabbats av motorhaveri.
I mars 2022 utgör laddbara bilar 6 procent av personbilsflottan. Rena batteribilar utgör 2,2 procent. Av personbilarna har alltså 98 procent förbränningsmotor. Av övriga fordon i yrkestrafik är det nästan alla.
Dessa uppoffringar, som görs för klimatet, ger ingen mätbar nytta för insatsen.
Klimatpanelen IPCC har ett högt värde, 3 grader för en fördubblad koldioxidhalt i atmosfären. Scenario TCR 3.0. Vi hoppar beräkningen. Ni får tro på den. Sveriges andel av globala utsläppen är 1,4 promille. En tredjedel av det är från trafiken. Reduktionsplikten på nuvarande nivå ger världen 0,0003 grader mindre temperaturökning om 80 år. Det går inte ens att mäta.
Reduktionsplikten kan lika gärna helt tas bort. Påverkan på den globala temperaturen är helt försumbar, men kostnaderna är enorma och svenska folket knäar under denna börda.
Vi måste ha rätt att begära att konsekvenser utreds innan slussen till miljarderna öppnas. Avstämningen senare i år måste innebära en omprövning av reduktionsplikten även om skadan redan är skedd.
I det här fallet har Miljöpartiet stolt deklarerat, att det är deras förtjänst att detta genomförts på ett sätt som skiljer ut oss mot resten av världen. Andra har medgivit att de inte förstod vad röstade igenom.
Och varför plågar vi oss så?
Det svenska målet för utsläppen från trafiken är att de ska sänkas med 70 procent till 2030. Tanken är naturligtvis att detta i huvudsak skall åstadkommas med ökande andel elbilar. I vårbudgeten ökades med 3,9 miljarder så det ska räcka till fler elbilar. Men EU-regler är på gång, att inte längre klassa laddhybriderna som hållbar teknik.
Ett scenario med elektrifiering och biobränsleinblandning med målet 70 procent utsläppsminskning saknar förankring i verkligheten. Enligt alla tillgängliga prognoser kommer fortfarande 75 procent av bilparken att vara fordon med förbränningsmotor. En mycket optimistisk prognos anger 1,7 miljoner batteribilar 2030.
Det här följer det numera vanliga mönstrat. När det gäller klimatet och koldioxidjakten saknas helt konsekvensanalys om nyttan för insatsen. Det finns framförallt ingen tanke på de negativa konsekvenser som är uppenbara. Det är här biobränsleinblandning på extremnivå kommer in i bilden. Minskningen av CO2 kan man gott hävda är imaginär. HVO släpper naturligtvis ut koldioxid, men politiken har enats om att den egentligen inte finns. Biobränsleråvaran importeras till 80 procent, men tas också från skogen och till viss del från avfall.
Samtidigt kan vi konstatera att Sveriges utsläpp 2020 är nära netto noll tack vare den svenska skogens effekt som kolsänka.
Varför är vi så ivriga att upprepat skjuta oss i foten? Den som springer först ramlar också först över stupet. Vi är så uppenbart på fel väg. En bra början vore att inse vår plats i världen. De flesta av de vi ska visa vägen genom vårt goda exempel vet knappt att vi finns eller var vi finns.
Evert Andersson / Mats Kälvemark
TACK!
Ett litet tillägg.
Se ”Putin ´colluded´ with green movements”, Benny Peiser på rundresa i Australien.
https://www.youtube.com/watch?v=-RPhWTve618
”Reduktionsplikten” har i mitt sinne kommit att vara en SVORDOM fullt i klass med uttryck som h-vete
j-vlar.
Anledningen är den att;
Jag tycker om att ”hålla liv” i lite mer ”moget” material såsom exempelvis en hederlig BM volvo byggd på 60-70 talet.
Jag använder de som bruksföremål, men då relativt ”lite och sällan”, om man jämför med en modern maskinpark på ett konventionellt jordbruk.
Motor och bränslesystem är byggt och fungerar oftast klanderfritt med en normal nivå av tillsyn och skötsel. Byte av bränslefilter ett par gånger på året är oftast mer än tillräckligt.
Men, nu,,, med den där f-bannade soppan de kallar diesel är saken en helt annan.
Alger växer och bildar belag på vitala delar i spridarpumpen.
Att demontera en sådan för rengöring och test går i lösa svängar på 10 000:-.
Den räkningen skulle jag helst köra ned i halsen på väl vald miljöpartist, så denne får smaka på konsekvenserna av den förda politiken.
Ursäkta språket!
Jag brukar inte bli så förbannad.
Reduktionsplikten är ett hot mot vår livsmedelsförsörjning.
Ber vi någon i norra Europa ange något viktigt område för användning av fossila bränslen svarar de flesta ”för att värma min bostad” (Tyskland, naturgas) eller ”för bilåkning och transporter” (Sverige, bensin/diesel). Frågar man globalt svarar de flesta säkert som svenskarna – transporter.
Fråga våra stackars bönder vad de tror! Världens viktigaste användningsområde för fossilt bränsle är nämligen vid produktionen av vår livsviktiga mat! Direkt användning av fossilt bränsle är nödvändigt för att driva alla lantbruksmaskiner: traktorer, skördetröskor och andra typer av skördare, transportera skördar från åkrar till lagrings- och bearbetningsplatser och för att driva bevattningspumpar och torkanläggningar. Indirekt användning av fossilt bränsle och el sker vid tillverkning och produktion av jordbruksmaskiner, gödningsmedel och övriga jordbrukskemikalier (herbicider, insekticider, fungicider). Även exempelvis all produktion av glas- och akryl för växthus och GPS-system (används inom modernt precisionsjordbruk) kräver energi. Vi skulle inte kunna skörda nuvarande överflöd under oförutsägbara naturvillkor utan ökad tillförsel av fossila bränslen och elektricitet. Utan detta mänskliga tillskott av energi inom jordbruket hade vi inte kunnat förse 90 procent av mänskligheten med tillräcklig näring och inte ha minskat den globala undernäringen till den nivå vi har idag.
Är inte det något gott? Reduktionsplikten, miljöskatter och avgifter på fossila bränslen är ett hot mot Sveriges och världens livsmedelsförsörjning.
Är inte reduktionsplikten ytterligare ett exempel på vad som händer i ett samhälle när man inte får ifrågasätta/diskutera.
Enligt våra politiker och SVT så måste vi genomföra ”klimatomställningen”.
Man får inte diskutera varför. Inte heller hur. Alla ”klimatåtgärder” är per definition bra, oavsett hur korkade de är.
Man får inte ens diskutera om de har någon effekt på koldioxidutsläppen. Sakliga redovisningar om att t.ex. vindkraften orsakar mer koldioxidutsläpp än kärnkraft negligeras av media. Istället får vi se diverse lallande ”experter” påstå att vi måste ha mer vindkraft.
Reduktionsplikten är väl i samma kategori – oerhört tveksamt om den minskar några koldioxidutsläpp. Det enda som är säkert är att den orsakar Sverige stora merkostnader.
Tidigare var väl Sverige känt för att gå någon slags medelväg.
Idag driver vi en extremistpolitik dikterad av ett gäng okunniga fanatiker, och inget av våra etablerad partier har kurage att ställa en enda kritisk fråga.
Diverse politiker har med emfas hävdat rätten att elda upp koraner. Ingen politiker (?) har sagt att det behövs en offentlig debatt om ”klimathotet” och ”klimatomställningen”.
HC Andersen´s ”Vad far gör är alltid rätt” är en utmärkt beskrivning av Svensk ”klimatpolitik”.
# 3 bra! Och inte heller någonstans i ledande media finner vi en offentlig debatt om ”klimathotet” och ”klimatomställningen”, vilket borde ingå i deras uppgift som tredje statsmakten.
Tack för en bra genomgång Mats och Evert.
Inblandningen är dyr. Såg att dieselersättning HVO kostade 25 SEK per liter vid pump.
Bönder med denna diesel protesterade när deras kollegor , med vanlig diesel, får skattereduktion. (de betalar ingen skatt för HVO)
Put-in priser 😉
Jag märker, devis ovan, fler och fler som direkt eller indirekt medger att CO2 har viss påverkan på temperaturen. Värst är här L Bengtsson och E Widding.
Och jag letar fortfarande indikationer och helst bevis på att CO2 har påverkan i KLIMATSYSTEMET. Vad som gäller i labmiljö är ointressant.
Jag har tappat förtroendet för EW som tycks förbereda sig på riksdagen genom att erkänna viss CO2-påverkan.
Den kanske finns, kanske inte.
Jag vill i första hand veta. Korrelationen mellan CO2-halten (obs halten) och temperaturen saknas ju helt.
Hur halten påverkas av förbränning är väl heller inte helt klarlagd? Vad kommer först; temp eller CO2?
# Johan Tisell
Delar din bild att det inte är bevisat att den atmosfäriska CO2 ökningen leder till en temperaturökning.
Å andra sidan är inte motsatsen bevisad heller.
Min åsikt är att den bästa teoretiska analysen av CO2´s påverkan är Happer och Wijngaardens arbete. Det säger att CO2 har en viss påverkan (typ någon grad vid en fördubbling jämfört med nu).
Deras arbete bygger på samband som är experimentellt verifierade.
Jag har exakt samma åsikt som du när det gäller mätdata som visar att CO2 ökar jordens temperatur – de finns inte.
Det går inte att experimentellt ”bevisa” effekten av CO2 i atmosfären – systemet är för komplext och CO2 är en alldeles för liten faktor.
Om man ska tro något, så tycker jag det är rimligt att tro att Happer och Wijngaarden har rätt. Det är åtminstone den bästa uppskattningen som finns.
Det blev höjning av räntan med 0,25%
Put- in höjning 😉
Politikerna har fixat denna inflation genom att skapa högre elpriser och drivmedelspriser.
El via strypta kärnkraftverk och sammankoppling till kontinentens höga elpriser.
Drivmedel via inblandning av förnybart.
Billig energi är något vi får berätta för barnbarnen om!
# 7 När det gäller Happer&Wijngaard så bör man påpeka att en fördubbling från dagens CO2-halt innebär mer än 800 ppm, dessutom diskuterar de inte kända och okända negativa återkopplingar. Happer säger att han själv skulle satsa på en verklig klimatkänslighet på kanske en halv grad
Johan Tisell #6
problemet med CO2 som ”klimatfaktor” är att verkan är så långsam. Effekterna drunknar i bruset. En el Niño har nog ”kortvarigt” en effekt som motsvarar en ökning av CO2 med ”gissningsvis” 30 %.
De kvalificerade forskare som talar om CO2 är atmosfärsfysiker; som de flesta av oss övervärderar de sin egen betydelse i förhållande till annat som påverkar klimatet.
Om man helt förnekar CO2s inverkan får man hela vetenskapssamhället emot sig — inte bara alarmister. Det enda man kan göra är att tona ner betydelsen. Döm inte ut EW!
#6 Johan
Att förneka påverkan av CO2 är det sämsta vi kan göra om vi vill sprida klimatrealism bland valmanskåren. Däremot ska vi göra allt för att falsifiera IPCC:s överdrifter av påverkan , som alltid kräver stor feed-back från vattenånga. Spencer, Christy och Happer har ju som bekant effektivt svarat för denna falsifiering . När Evert och jag i våra inlägg beräknar temperatureffekten av minskningar i utsläppen har vi dock valt att utgå från IPCC:s sifferbas för dubblerad halt (vs förindustriell nivå), som IPCC själva betraktar som osannolik. Detta för att i debatt med klimatfanatiker inte hamna snett i debatten för att vi ”har ett för lågt värde” på TCR.
Trots detta blir ju temperatureffekterna fram till sekelskiftet löjligt låga, i spannet några tiotusendels grader till några tusendels grader. Inte mätbart. En bra approximation är ju noll grader. Så här blir det ju för att Sveriges andel av de globala utsläppen är ca en tusendel, men politikerna saknar ju helt sinne för proportioner och är dessutom likgiltiga för kostnader. En livsfarlig kombo av mentala defekter.
Så hjälp oss att utbilda politikerna i kalkylerandet och lära dem att ställa det mot kostnaderna för omställningsåtgärderna, som ju oftast räknas i miljarder kronor. Därutöver destruktiv påverkan på hela landets framtida energiförsörjning.
#60 Stefan Eriksson
Ditt problem är känt från båtvärlden. Det handlar om att viss typ av diesel innehåller mer än bara kolväten.
Rena kolväten ”attraherar” inte vatten. Vatten behövs för att normala mikroorganismer ska föröka sig. Temperaturväxlingar kan kondensera ut vatten ur luften på insidan av tanken – särskilt om sällan används märks detta. Alla marindieslar har alltid haft vattenavskiljare.
Men nu har vissa tillsatser kvar syreatomer i själva molekylen. Som gör att bakterierna får något att livnära sig på, förutom att syreatomerna kan ”lösa in vattnet” i sin närhet. Så du får tillväxt!
Tillsatser som har namn som FAME, fatty acid methyl ester, varav RME, rapsoljan är ett exempel måste undvikas. Alla tillsatser är inte lika.
De olika oljebolagen har olika teknik att få bort problemet. Från början erkände man det inte ens. Preem baserar sig på tallolja men har en långt gången hydrering och krackningprocess som driver ut syreatomerna ur bränslet i form av vatten som kokas bort. Bättre kvalitet än de andra vid vanlig pump.
Båtägare efterfrågar numera ”sjödiesel”. Vid särskilda sjömackar kan man få sådan. Det finns även bakteriedödande tillsatser, men slaskigt.
Har du ett behov på mer än en m3 per år och bor inte för långt från Göteborg (tror jag det är) kan du överväga syntetisk diesel. Googla ISOPAR. Garanterat fri från lagringsproblem. Du kan ha en 1 m3 container på gården, de kommer förbi med tankbil och fyller den. Kan stå över vintern! Ring och prata med dom. Det måste vara billigare lösning än ditt meckande!
Mitt inlägg #13 syftar på #2 Stefan Eriksson
Beklagar felskrivningen
Det som kommer att spränga den gröna bubblan är priset på mat. Alla nya och höjda skatter drabbar senare matpriset. Och mat måste alla ha.
#13 Hans H,
Utmärkt inlägg. Jag kan påpeka att en del båtägare kör förutom på ren fossildiesel eller Isopar numera på ren HVO 100. Det är FAME tex RME som ska undvikas, då den kan ge beväxtning speciellt vid långtidslagring. FAME har blandats in i den valiga dieseln i många år, inte bara i Sverige.
https://pakryss.se/gor-hvo-diesel-tillgangligt-och-billigare/
Både vindkraftverk och biobränsle är två exempel på skövling av naturen. Fossila bränslen har hög energitäthet och gör mindre påverkan på naturen än något annat energislag(förutom kärnkraft). När vi har använt fossila bränslen har vi ökat matproduktionen kraftigt samtidigt som arealen för matproduktion har minskat. Det blir tvärt om när vi går över till vkv och biobränsle.
Man får ju verkligen perspektiv på problemet med omvandling av vår fordonsflotta, när man läser tabellen över fordon i trafik och detta gäller bara vårt land. Det är helt enkelt svindlande att addera till världens övriga fordon. Att ersätta alla fordon med eldrift är inte möjligt. När skall detta gå upp för våra politiker och andra beslutsfattare. Enkla överslagsberäkningar på materialtillgång, tekniska problem, kostnader och tidsperspektiv, visar på omöjligheten. Världen är ingen grön oas, utan en ostoppbar tsunami av människor vars liv och beroenden måste tillgodoses. Denna värld frodar av idéer och tekniska lösningar som kommer att övertrumfa dagens ofullkomliga och ogenomförbara eldrift av världens alla former av fordon på land, till sjöss och i luften. Inte kommer det att vara eldrift, utan någon form av kärntekniska lösningar.
#12
”Att förneka påverkan av CO2 är det sämsta vi kan göra om vi vill sprida klimatrealism bland valmanskåren.”
Håller inte med. Kortsiktiga vinster kanske kan ses, men den vetenskapliga verkligheten är en annan, och sannolikheten är stor att vi inom kort har ett fallande klimat likt 1960-talet, och då är en förnekan det vetenskapligt riktiga. Liksom tidigare. Hypotesen är bevisat felaktig.
And the winner is…….PREEM!
Märkligt att just Sverige tecknade sig för 30%.
Finns bara en förklaring och det ordet heter korruption.
JXvla skit de säljer, en slatt var kav i en dunk, efter 3 månader hade det stelnat, såg och luktade som stelnad linolja.
Alvar N #19,
”Hypotesen är bevisat felaktig.”
Har du några bevis för att strålningsfysiken är falsifierad?
#17 LasseLu,
Det är synd att dra alla biobränslen över en kam. Biobränslen i Sverige står för 145 TWh per år, att jämföra med vattenkraftens 65 TWh per år eller fossilbränslens 102 TWh per år.
Att inte använda rester från skogen eller skogsindustrin skulle bli svårt och dyrt i dagen läge.
Vad gäller biobränslet HVO är råvaran till 80 % slaktavfall och för biogasen kommer den främst från rötning av avloppsslam, gödsel och hushållsavfall. Du får i så fall hitta en alternativ användning av dessa produkter. Speciellt i år gör vår användning att Putin får mindre pengar att kriga för.
Det som sker är så dumt så det är inte sant, och de flesta verkar inte bry sig eller inte förstå vad som är konsekvenserna.
Energi är nyckeln till ett framstående samhälle, som det vi har / hade i Sverige. Från världens bästa energisystem till ett lappverk. Ett av problemen som vi inte kan styra är att det sker liknande beslut i andra länder som påverkar oss, framförallt Tysklands obegripliga beslut om Energiwende.
Det vi kan hoppas på är att folk inser att den väg som är inslagen kommer att ge dem så lite pengar kvar att det tydligt märks. Detta är på väg, för varför skulle annars bidrag betalas ut för att kunna betala alla skatter. Men om prisökningarna fortsätter riskerar en betydande andel av befolkning att välja ”heat or meat”.
Det har redan nu gjorts beräkningar om att en vanlig barnfamilj får 40 000 kronor mindre per år att röra sig med under 2022, de mest pessimistiska tror att det kan fördubblas till 80 000 kronor mindre per år redan nästa år.
Nu höjs räntan, för att inflationen är ”för hög”, men vilken verkan har det. Prisökningarna beror ju till väldigt hög grad på ökade energi- och drivmedelskostnader som i sin tur ”smittar av sig” på andra varor.
Det är fler än man tror som redan innan har dåligt med pengar, som inte kan plocka fram 25 000 kronor om det skulle vara kris. Varifrån får de 40 000 kronor i ökade levnadsomkostnader. De måste verkligen förstå varför kostnaderna ökar, och det är INTE Putins fel, det är regeringens fel.
Det finns tre enkla saker som nästa regering kan göra för att förbättra situationen både på kort och lång sikt:
1. Minimera reduktionsplikten ner till lägsta acceptabla gräns, stoppa uppräkningen av skatten och om möjligt gå tillbaka till en lägre nivå.
2. Sätt en max-kostnad för elenergi. Den elenergi som produceras i Sverige har låga faktiska kostnader och olika parter gör övervinster just nu. Det ska vara frivilligt att ta max-kostnaden, men då är det den kostnaden som gäller hela året (se det som ett statligt garanterat fastprisavtal).
3. Ändra miljöbalken för att alla kraftslag ska få samma möjligheter och inga fördelar, d.v.s. tillåta allt som har med kärnkraft att göra (lokalisering, antal, brytning av uran etc.) inklusive förenklad ansökan för SMR, stoppa vindkraftens prioritering i systemet och låt havsbaserad vindkraft själva betala för sina anslutningskostnader till land.
Vilka politiker vågar stå bakom detta. Jag tror att om någon skulle gå ut och säga det skulle många röster vara vunna.
Jag är helt säker på att detta kommer att göra Sverige till ett föregångsland (vilket Sverige alltid strävar efter att vara), där det går att ha avancerad industri, låga koldioxidutsläpp och bra ekonomi för befolkningen.
Ja, låga koldioxidutsläpp. Kom ihåg att ett bilbatteri på 450 kilo kräver att cirka 250 ton berg bryts. Kom ihåg att ETT vindkraftverk väger 2 000 ton av cement, järn, stål, koppar etc och den mängd berg som behöver brytas för det är avsevärt större än vikten på vindkraftverket. Havsbaserade är ännu tyngre.
Batterier och vindkraftverk har en stor koldioxidskuld som tar många år att ”betala tillbaka”, det är det ingen som tänker på, eller så sägs det att den skulden är betald för att tyskarna inte kör ett kolkraftverk. Det är osant, för den elenergi som vindkraftverken producerar är för Sverige och ersätter antingen kärnkraft (som inte har högre utsläpp) eller täcker upp ökningen av konsumtionen.
En SMR kräver oerhört mycket mindre material och kommer aldrig att komma upp i de koldioxidutsläpp som vindkraftverk / solpaneler gör.
Ett bra inlägg av Evert och Mats, men tyvärr kommer så oerhört få att läsa det.
Tack Evert och Mats för ett mycket intressant inlägg. Det värmer, passande nu när det är så kallt. Rockström, Holmberg, Bolund och Stenevi är väl glada idag. Dom vill ju ha kyla. Reduktionsplikten är ett extremt tråkigt ord. Och en extremt dåligt politik. Bara klimatextremister kan komma på en sån korkad idé.
#22 Lars-Eric
Jag uppfattar inte att någon argumenterar mot biobränslen. Det har alltid varit en viktig energikälla i Sveriges energisystem.
Det jag ifrågasätter är hur smart det är att tillverka t.ex. HVO av slaktavfall och sen bränna det i en bilmotor.
Det går väl alldeles utmärkt att använda slaktavfallet direkt som bränsle i ett kraftvärmeverk. Jag gissar att det fanns någon avsättning för slaktavfall innan våra politiker kom på att vi skulle ha det i dieseltanken.
Sen undrar jag över ditt påstående att 80% kommer från slaktavfall.
Så här skriver Wikipedia:
”2017 var den vanligaste råvaran PFAD (palm fatty acid distillate, en restprodukt från tillverkning av palmolja), följt av slakteriavfall och tallolja.[2]”
Har mängden slaktavfall ökat kraftigt sen 2017?
Vad gör veganer om de skall tanka?
Med deras livsstil blir det inget slaktavfall.
#22
”Biobränslen i Sverige står för 145 TWh per år”
Vedeldning är en livsstil och saknar egentlig ekonomi bakom. Timpengen är låg och utrustningen relativt dyr.
Men det är ett bra sätt för motion och att få bort sly.
#19 Alvar
CO2 är en växthusgas, förnekar du det så får du ”stämpeln” i pannan och förlorar i debatten.
Att klimateffekten är försumbar = approximativt noll är väl det viktiga för oss att visa för alarmisterna??
#25 Jonas W.
Faktum är att 80% av råvaran fortfarande är importerad och att en avsevärd del fortfarande kommer från palmolja som odlas i plantager för vilka man berett plats bl.a. genom att skövla regnskog på Borneo och Sumatra. Detta bidrar till att orangutangen är utrotningshotad. Men vad betyder väl det mot tre tiotusendels grader lägre temperatur till år 2100? Så resonerar regeringen även om det väl är MP som står för detta klimatreligiösa tänk? Eller avsaknad av tänk?
Ändamålet helgar ju alla medel för dem. De bryr sig inte om att modellerna som används som bas för klimathoten är falsifierade.
#21
Ja, i praktiskt mätbara sammanhang i naturen är CO2-hypotesen falsifierad. Man kan inte ha en negativ utveckling i klimatet med kraftigt stigande CO2 halter och påstå att si eller så mycket påverkas av ditt eller datt. I laboratorier kan det kanske fungera?
#27
Stämpeln får jag ändå alldeles gratis, men vi är nog inte helt oeniga ser jag med ditt förtrydligande.
Jag generaliserade lite för mycket om biobränsle. Men om vi skall ersätta all fossil diesel räcker vår egen produktion inte långt, då blir det palmolja och liknande som behövs. Därav min synpunkt om skövling.
#2 Stefan Eriksson, #16 Lars-Eric Bjerke
Googlade lite, var ju dåligt uppdaterad.
Det helsyntetiska dieselbränsle jag tror skulle passa utmärkt för Stefan Eriksson heter numera EcoPar och tillverkas/ marknadsförs av ett företag i Angered med tre tankställen på västkusten, ett i inlandet och ett i Stockholmstrakten. Samt kan fylla 1m3 behållare direkt på en gård från tankbil till rimlig kostnad.
EcoPar klassas ej som miljöfarligt gods så enkelt lagra. Ger några procent mer effekt ur motorn och avsevärt mindre ohälsosamma avgaser runt jordbruksmaskiner. Inga sotande avgaser. Den kvalitet jag syftar på görs ur naturgas (fossil metan) eller ur biogas (metan från rötning) genom att ”slå samman” de små metanmolekylerna till större, huvudsakligen så kallade isoparaffiner.
Vad gäller hydrering till HVO100 så kan man säga att det kan vara mer eller mindre fullständig hydrering. Samt bättre/sämre söndercrackning av de ursprungliga mer långkedjiga fettsyra molekylerna. Kvaliteten i raffinaderiernas processer skiljer sig och jag vet inte dagsläget. Men tycker helt klart att Stefan Eriksson ska satsa på EcoPar som det garanterat bästa. Prismässigt tvingas de vara konkurrenskraftiga gissar jag.
Svar 7,
Har sagt det tidigare, men det går visst inte fram. EW har haft samma syn hela tiden. Det finns ingen anpassning alls inför riksdagen. Då har du lyssnat mycket dåligt.
Sedan kanske hon har fel, vad vet jag, men budskapet har varit stringent, hon har aldrig ifrågasatt påverkan, snarare om åtgärderna står i proportion till problemet. Och det vet vi att det inte gör på något sätt.
UWB #23,
Håller med. Bra förslag. Det tråkiga är att regering och SVTs ekonomiexpert skyller allt på Putin och pandemin. Inte ett ord om klimat- och energipolitiken. Man kan säga att pandemin och Ukrainakriget som en skänk från ovan för att politikerna skall rädda sig undan sin dåraktiga politik.
Var finns de media som gör en kritisk granskning av allt detta? Eller en politisk opposition?
Alvar N #28,
”Man kan inte ha en negativ utveckling i klimatet med kraftigt stigande CO2 halter”
Om du med ”negativ utveckling” menar utplanade eller sjunkande globala temperaturer så, visst kan man ha det. TROTS att CO2 värmer lite grand. Vi haft en ”hiatus” (dvs paus) på 16-17 år fram till 2016. Efter den senaste El Ninon så har vi haft en ny paus på sex år eller så. Men det motsäger inte att CO2 värmer lite grand, bara att det skulle vara styrande såsom IPCC påstår.
EW, liksom de flesta klimatalarmistskeptiker accepterar grundläggande strålningsfysik men menar att klimatsystemet i stort sett påverkas väldigt lite av CO2-halten i atmosfären. Visst är det bra att CO2 mildrar avkylningen, men i det stora hela så har vi inte en chans mot naturens egna krafter och deras påverkan på klimatet.
# 31 Hans H
Tack för ert tydliga och trevliga svar på mina (ej så nyanserade) utlägg om ”reduktionsplikten”.
Det som ”stör” mig mest i sammanhanget är:
Hur kan en vara som omsätter x miljarder kr, enbart på den Svenska marknaden, saluföras, säljas, överlåtas, till konsument med en sådan total brist på information om certifiering, innehållsdeklaration, användningsområde likt de drivmedel som står konsumenterna tillhanda?
En banan har en mer fullödig innehållsdeklaration än den ”diesel” vi kan köpa.
Det är inte bara fel, det är skandal.
En bekant till mig arbetar (som entreprenör) i ”förnybart-branschen”.
Han ”tuggar” flis, från morgon till nästa morgon (för att få det att gå ihop).
Han (ensam) tankar i snitt 300 l. diesel om dagen för att hålla igång tuggen.
Och nu sedan reduktionsplikten slår igenom fullt ut i konsumentleden så räcker sällan 350 l. för att utföra samma arbete.
Vem betalar denna skillnad?
Jo, jag har börjat använda en ”tillsats” för att hålla rent i bränslepump och spridare.
Man får väl se hur det funkar eller inte.
Jag tycker jag skonar vår miljö om jag handskas varsamt med inventarierna, och därmed kan få dem att hålla måttet en längre tid.
Mvh. Stefan.
@35, Stefan.
En annan intressant effekt av ECOPAR verkar vara att du vid nästa oljebyte har en olja som knappt smutsats ner alls, dvs. nästan samma färg som när du hällde i den nya oljan. Ganska ovanligt hos dieslar men läste om det på en annan site för ett tag sedan, där en maskinägare konstaterat detta.
För övrigt tycker jag att ordet KONSEKVENSANALYS verkar så svårstavat och svåruttalat hos MSM och i synnerhet SVT och SR att man blir bekymrad över deras mentala hälsotillstånd, men det är ju min åsikt, men jag tror att fler får upp ögonen på den totala förjugenheten /förnekelsen i deras bristande logiska tänkande.
# 32 Ulf
Jag följde och läste EW ganska noga när hon dök upp och även hennes tilltro till GP.
Det är min bestämda uppfattning att hon hade en avsevärt mindre bestämd uppfattning om CO2 i början.
På hennes hemsida sammanfattas första boken med bla detta citat
”Klimatmodellerna ger oss inget svar och korrelationen mellan fossil koldioxid, temperatur och havsnivåhöjning är svag.”
Så trots ditt oförskämda sätt att uttrycka dig, har jag ingen anledning att ändra mig. Och du får tycka och skriva vad du vill, syftet med en debatt är inte ”att det skall gå fram”, utan att man bryter olika åsikter med en trevlig ton. Men du tycks inte vara trevlig! Utan mycket otrevlig. VV kommentera inte mina inlägg i fortsättningen.
En annan #36
Handlar det om nån ny ekologisk-klimatsmart motorolja? Det är faktiskt viktigt att oljan man tappar ur motorn vid oljebyte är svart, om den inte är det lär motorn rätt snart sota igen, moderna motoroljor har tillsatser just för att lösa upp sot i motorn, det är faktiskt ovanligt att man idag behöver sota en motor.. Men kanske ECOPAR har nån fördel där, man bör nog byta olja regelbundet ändå, det finns föroreningar som inte är så uppenbara som sot.
# 38 Håkan Bergman
Bra fråga där! Är det nått nytt ”klimatsmart” hum-bug
de vill sälja till en allt naivare konsument?
Jag har lärt mig att motoroljan i en förbränningsmotor har tre syften:
1 smörja 2 kyla 3 hålla rent i motorn.
Vet ej, men tror detta ingår i grundkursen för innehav
av en motor som skall hålla längre än garanti-tiden.
Allmänt är detta eviga jidder om klimat-bovar och andra normala syndare (som råkar ha och behöva en traktor för att få hem veden) inte annat än just skadligt för vår gemensamma livsmiljö.
35 Stefan Eriksson, #36 En annan
Visst är det ett skandalöst beteende!
Vi båtägare fick ta första smällen. Särskilt segelbåtsägare som sällan använder motorn. Men vi är ju inte en grupp som räknas….ringar som vi anses vara. Att en krånglande motor kan vara en säkerhetsrisk struntar man i.
Jag tycker att både du och din kollega med flistuggen ska ringa EcoPar. Att stå vid avgaser som är hälsofarliga så länge som han gör är uppenbart skadligt.
#27 Mats Kälvemark m.fl.
”…och att en avsevärd del fortfarande kommer från palmolja som odlas i plantager för vilka man berett plats bl.a. genom att skövla regnskog på Borneo och Sumatra. ”
Preens svanenmärkta diesel innehåller ej palmolja. Vad gäller allt fordonsbränsle i Sverige måste man numera ange ursprungsland och råvara. Om palmolja användes måste den vara miljöcertifierad, vlket kräver t.ex att regnskog ej skövlats.
#38 Håkan Bergman
.
Du har ”läst vad jag skrev men ej förstått” för att travestera en gammal lärare jag hade.
En syntetisk diesel gjord på gas brinner utan en massa sot. Båtägare noterar nöjt hur rent det är kring avgasrörets mynning där de brukade få putsa ständigt….
Jämför gasbrännare, de brinner också sotfritt.
Så inget mirakel med oljan. Men skifta ska man ju ändå, och gärna sila genom ”magnetnät” för att avslöja ev. slitage. Och så utsätts ju oljan för hög temp så kan nog åldras! Inget man micklar med utan oljeleverantörens råd.
#27 Mats Kälvemark m.fl.
Preem baseras på tallolja. Mängden sådan är begränsad till kring 300.000 ton i Norden – har inte kollat aktuell siffra, men storleksordningen är denna. En biprodukt från sulfatmassa industrier där Sverige och Finland är jättar i Europa. (Ryssland faller bort här).
Men Preem bedriver ihop med några skogsindustrier ett stort projekt ta till vara andra vi eller avfallsprodukter från skogsindustrin och då talar vi om betydligt mycket större volymer. Har inte koll på dagens status här. Men är seriöst.
Biogas ur halm satsas på kring Falkenbergsbönder. Logistiken som alltid viktigt.
frågan alla måste ställa sig är följande: varför ska min verksamhet blöda (klimatskatter) för att en miljonär ska få 80.000 kr av staten för att köpa en elbil som sannolikt är utdaterad inom 5-10 år?
Fråga nummer två borde vara varför ska Sverige ha ca 200 opinions bildande skattefinansierade myndigheter… många av dessa jobbar emot svenska folket??
#34
Nej, klimatutvecklingar är i vetenskapligt hänseende negativa eller positiva baserade på rörelser över minst 30 år och kan endast indikeras av glidande medelvärden, där glidande medelvärde inte varit negativt tidigare under UAH mätperiod. Som jag tidigare visat och kommer att visa igen.
#27 Mats Kälvemark,
”…en avsevärd del fortfarande kommer från palmolja som odlas i plantager för vilka man berett plats bl.a. genom att skövla regnskog på Borneo och Sumatra. ”
Av innehållet i svensk HVO utgör 5 % palmolja eller palmoljerester, vilka är certifierade.
http://www.energimyndigheten.se/globalassets/fornybart/hallbara-branslen/presentationer/rapportering-181026.pdf
Ursäkta OT, igen, men så här ser f.ö. klimatutvecklingen i Sverige (enligt SMHI årsdata) i 30 årigt avseende, dvs glidande medelvärde. Mörkblå linje.
https://drive.google.com/open?id=1Slqd5o2XvocbWpJR2_mi2-3eA2UHs8hy&authuser=alvar.nyren%40gmail.com&usp=drive_fs
Lars-Eric Bjerke #41, Mats Kälvemark m.fl.
Indonesien, som står för sextio procent av globala produktionen ville förbjuda export av palmolja men backade lite till slut och tillåter tillsvidare export av crude palm Oil.
Grannen Malaysia vill att importörer ska avstå från att tillverka biobränsle av oljan. Det är ett viktigt perspektiv att oljan främst används till mat inte bränsle.
https://www.maritime-executive.com/article/indonesia-bans-exports-of-refined-palm-oil
Tom 2025 pratar man om att produktionen av hvo kommer att fyrdubblas.
Vad kommer vara råvara till denna ökning?
#44 AndyA. Bra analys där. I min ganska jordnära värld är det självklart att vi inte ska acceptera detta lurendrejeri. En rimlig förklaring till varför detta ändå sker i allt högre takt, skulle kunna vara följande:
För att några få maktlystna, religiöst eller politiskt förblindade människor, med obegripliga modellers hjälp, lurat miljonfalt många fler räddhågsna människor (företrädesvis politiker) att tro att CO2 är ett fruktansvärt gift som inom kort kommer orsaka en klimatkatastrof och världens undergång. Med andra ord, för att människor sorgligt nog, nu som på medeltiden, faktiskt lyssnar på sin tidsålders domedagsprofeter.
Låt oss därför här på KU och i vardagliga möten med våra medmänniskor oförtrutet och tålmodigt avslöja dessa lurendrejare!
Vi kan ju peka på hur världsbilden skulle se ut om vi höll oss till empiriska klimatoligiska data istället för till allsköns dystopiska tolkningar av obegripliga utfall från hokuspokus-modeller i svindyra monsterdatorer. Det blir inte mer trovärdigt för att domedagsprofeterna själva programmerat modellerna att tugga på med veckolånga itereringar. Skit in, skit ut.
Hans H. #42
Då är jag med.
#43
Lite märkligt för många att ryssen inte är med för tallolja. Jag minns att när jag jobbade på Wifstavarfs bruk på 70-talet så gick det mesta, om inte allt, av talloljan till just Ryssland, lite märkligt kan man tycka. Men nåt geni kom på att det gick att utnyttja, alla insåg att på dom där ryssbåtarna fanns det så klart vodka, men problemet var att ryska sjömän var inte intresserade av västvaluta, dom var hårt kontrollerade och hade inte en chans att göra sig en hacka på sån handel. Tricket var att erbjuda ryssarna några porrtidningar, såna fanns inte i östblocket, och då kom vodkan fram. Nån frågade senare nån ryss som pratade hygglig engelska hur det kunde fungera och svaret var att dom ryska tullarna som kontrollerade dem tog inte av dem alla porrtidningar dom hittade, då skulle ju flödet upphöra. Det där kändes bekant när jag senare läste Carl Gunnar Janssons, professor i sociologi, beskrivning av hur gulagfångar på anmodan av vakter släppte en del av den ved dom smugglade med sig efter avslutat arbete, alltså inte all ved utan bara lagomt mycket för att vakterna, som också hade för liten vedtilldelnig, skulle acceptera och gilla systemet.
# 46 Lars-Eric B Energimyndigheten som källa är inte mycket att hänga i julgran. Dom fick med både hållbara och förnybara bränslen. Modeord för dagen. Men har inte mycket med vetenskap att göra. Som det mesta i dagens energipolitik. Just nu flera minusgrader i Luleå. Här kan man använda ordet hållbart. Kylan HÅLLer i sig.
Ooops, sorry! Sverige 30 år MV finns nu här istället:
https://drive.google.com/open?id=1SvhtuW5c4pdZ285Qq6C0-NlJ_KfFVLWw&authuser=alvar.nyren%40gmail.com&usp=drive_fs
#50 Håkan Bergman
Jag har på 80-talet indirekt varit djupt involverad i talloljans flöde såsom köpare av tallharts, den ena huvudprodukten ur tallolja. Tallfettsyra är den andra, en produkt som liknar andra växtbaserade fettsyror som palm, raps och soyafettsyra.
Håkan, på din tid fanns betydligt många fler destillationsverk för tallolja. Minns jag rätt hade vi sju i Norden och sju i Ryssland! Sen dess har mycket hänt. Viktigast är att teknologin förändrades genom att man för ett drygt decennium sedan började metanolförestra tallolja före destillationen – som därmed kunde genomföras vid väsentligt lägre temperatur och med avsevärt bättre separation av hartsyra och fettsyrafraktionerna. Hartsrester är inget man gillar i raffinaderier – som nu plötsligt blev intresserade! Och att man fick in fettsyra som metylester var snarast en fördel.
Ett nytt stort destillationsverk byggdes i norra Sverige och exakt hur långt man hunnit konkurrera ut de övriga vet jag inte. Men en väsentlig ”strukturomvandling” har ägt rum.
Andy A #44
Ja, precis så, mycket bra frågor att ställa sig.
Angående myndigheter här är en väldigt bra ny artikel från Fokus om byråkrater, de nya aktivisterna.
Mycket läsvärt om några av våra 490 statliga mydigheter med konstiga namn. Besudlade med aktivister av olika slag.
https://www.fokus.se/veckans-fokus/byrakrater-de-nya-aktivisterna/
Sverige har mycket stora möjlighetet att producera biodrivmedel med egna råvaror men då från skogsråvaror.
Kastets sågverk ägs av sågverkskoncernen Setra har tillsammans med Preem byggt upp en anläggning där sågspån omvandlas till pyrolysolja . Processen kallas Pyrocell och 25000 ton ska produceras i försöksanläggningen som Preem tar fran till drivmedel i Lysekil Anläggningen är redan i drift
Skogskoncernen Södra tillsammans med norska Statkraft håller på med en liknande anläggnind vid det gamla massabruket Tofte utanför Oslo
Växjö Energi ska tillsammans med flygbolaget KLM bygga en anläggning vid kraftvärmeverket Sandvik där flygbränsle framställs från GROT
Glöm allt vad palmoljor frityroljor och slakteravfall är. Ska det bli volymer är det från skogen det ska komma
#25 JonasW
För år 2020 gällde följande enligt Energimyndigheten:
Slakteriavfall 72 %
Tallolja 12 %
Palmolja och PFAD 10 %
Raps 6 %
Ja, mängden slakteriavfall är nästan fördubblad mellan 2017 och 2020.
Cementa i Slite använder bl a slakteriavfall när man bränner kalksten till cement.
Jan Larsson #55
Jo så är det nog så här hemma. Men om den globala produktionen ska fyrdubblas inom några år så räcker det inte med sågspån.
Problem som avskogning, ”food security”, användning av gödning, bränsleanvändning vid produktion, monokulturer etc lär göra sig än mer påminda.
Men är det bättre att krångla till det och göra bränsle av biomassan än att elda upp det i kraftverk?
# 57 Fredrik S
”Bränsleanvändning vid produktion”:
Här ligger kärnan i problematiken med ”förnybara” energikällor, vare sig det handlar om vindkraft eller tallolja.
Hur är det nu begreppet (eroi) energy return on investments (rätta mig här) lyder?
Det förefaller för en ”filosof på vedbacken” vara många krångliga ”omvägar” som marknadsförs som en lösning på ett i alla avseenden fiktivt problem kopplat till en mycket liten andel av CO2. i atmosfären.
Varför gå över ån efter vatten?
Det leder bara till en större andel insatsvara för ”AB
vattenhämtarbolaget” Sverige, alltså inflation mätt i enkla mått, där våra konkurrerande vänner skrattar hela vägen till banken.
Eller… som det heter här ovan; att vi skjuter oss själva i foten.
#56 Karl Erik R
Tack för svaret.
Jag får ändå inte ihop det. Så här skriver tex Neste:
https://energifabriken.se/hvo/ravaror/
”För tillverkning av HVO100 används slaktavfall som råvara. Slaktavfall som råvara ställer stora krav på anläggningen som förädlar det vidare. Tillgången på slaktavfall i världen är begränsad. Hela världens slaktavfall skulle kunna ersätta halva Sveriges dieselbehov”
Jag får intrycket att slaktavfall är en marginell råvara. Jag vet inte hur mycket HVO som tillverkades 2020, men om Neste har rätt så verkar inte slaktavfall kunna ersätta några större mängder diesel.
Sen har man kvar grundproblematiken. HVO är dyrt, och ökar bränsleförbrukningen (man kommer inte lika långt på en liter HVO-diesel som på en liter ”riktig” diesel).
Någonstans måste man väl ändå göra en avvägning mellan kostnad och nytta ? I mina ögon är HVO en dyr symbolhandling.
Gissar att den skattebelastning som införts på avfall får fram lite innovativa redovisningar och användningar.
Här är skatteverkets sågning av skatten!
https://www.skatteverket.se/download/18.96cca41179bad4b1aa991d/1633068526576/Utv%C3%A4rdering%20av%20avfallsf%C3%B6rbr%C3%A4nningsskatten.pdf
För den som vill se mer bevis på denna skatts inverkan så går det att då och då se det i rökskrift över olika ”mellanlager”
Gör om gör rätt!
JonasW #59
Och hur det där ska fungera om vi alla blir vegetarianer säger man inget om. Själv kan jag bidra genom att i fortsättningen bara äta oxfilé. Skämt åsido som slaktarn sa, det här är ju bara symbolpolitik, sluta bränna kol, gas och olja för att producera el och värme och låt sen transportsektorn fortsätta använda olja. Vi kan också fortsätta att använda kol för stålframställning. Och glöm nettonolltramset, man gör så gott man kan.
# 56 Karl Erik R
Cementa i Skövde använder uteslutande begagnade däck för ”bränning” av kalkstenen.
Högt energiinnehåll per kilo.
#62 Stefan Eriksson
För 20 år sedan vet jag att de använde slakteriavfall, men det är möjligt att det numera går till tillverkning av HVO. Cementa sa då ungefär: ”vi kan använda allt som går att bränna och som ger så låg kostnad per kWh som möjligt.”
#59 JonasW
Mängden HVO har legat på 12-13 TWh per år under 2017-2020, av totalt ca 90 TWh drivmedel.
Det är lätt att inse att mängden råvara för att tillverka HVO är mycket begränsad i världen, som det ser ut idag. Sverige har som mål att komma upp till 60 % inblandning i diesel. Att hela EU skulle komma dit är en utopi. Det skulle kräva så stor odling av oljeväxter att livsmedelsproduktionen hämmas med svält som följd. Redan nu ”dammsugs” marknaden för att få ihop till dagens 30 % inblandning i diesel. Återigen har våra politiker missat att göra en konsekvensanalys av sina beslut.
Jag tycker att sparsamhet med naturgas och olja är klokt. De har bägge många nyttiga användningsområden där fasta bränslen inte passar. Transporter t ex.
Vi bör ägna oss åt vettiga projekt. Spara el finns nästan bara till realistisk kostnad i vattenkraftdammar. Batterier är sagor, vätgas likaså
Värme kan sparas om lagret görs så stort att förlusterna blir procentuellt sett låga. Minns jag rätt är det Västerås som nu spränger ut ett mycket stort bergrumslager för hetvatten. Visserligen lär ett kraftvärmeverk kunna ställa om driften en smula till mer el när mindre värme behövs, men ändå finns ”bästa verkningsgrad” att ta hänsyn till. Och få saker ger motsvarande mängd användbar energi som ett kraftvärmeverk. Så tanken är ladda lagret med hetvatten under sommarhalvåret.
Passar naturligtvis bara på stora orter med många fjärrvärmekunder.
EcoPar, att göra syntetisk diesel (med högre effekt) av metan, som jag berättat om tidigare på tråden kom fram som projekt i samband med att naturgasledningen längs västkusten byggdes ut. Men politikerna hade svårt bestämma hur det skulle beskattas redan på pilotstadiet. Jämför det med hur man kastar ut pengastöd numera!
#65 I Västerås finns redan ett stort bergrum som tidigare användes för lagring av olja. Det håller på att rengöras för att kunna verka som ”termos” för överskott av varmvatten.
Då det är kallt ute klarar inte kraftvärmeverket att producera både el och varmvatten för fjärrvärmen. Genom att använda bergrummet som en värmeväxlare kan el produceras även vid lägre temperatur på vintern. De har fått bidrag från den ”gröna” omställningen (klimatklivet) för detta (cirka 100 miljoner).
#65, #66
Redan på åttiotalet byggdes en försöksanläggning i Storvreta, utanför Uppsala, där solenergi i kombination med ett bergrum för lagring av varmvatten producerat på sommaren skulle användas för värmning av området Lyckebo. Projektet drevs av Uppsala Energi. Bodde i området då, och jobbade på UE, men inte med projektet utan på kraftvärmeverket.
Projektet var inte i full skala utan omkring tio procent av värmen kom från de solfångare som fanns i området, om jag kommer ihåg rätt. Har nog fortfarande en broschyr från projektet någonstans i mina gömmor.
Jag hittade lite mer intressant info om HVO.
https://svensktkott.se/aktuellt/animaliskt-fett-fran-slaktavfall-viktig-resurs-for-fornybar-diesel/
”Hela 72 procent av den HVO som levererades till Sverige under 2020 bestod av animaliskt fett från slakteriavfall….
… Endast sju procent av HVO:n är idag framställd med svenska råvaror. ”
Vi importerar alltså huvuddelen av slakteriavfallet – processar det i ett raffinaderi – blandar in det i dieseln- och får ett dyrt bränsle och en motor som drar mer (ca 10%).
Klimatsmart ? Absolut inte! Det är inte smart i något avseende.
Däremot är det karakteristiskt för svensk ”klimatpolitik”.
#65 Hans H
Jag var själv med i ett försök med EcoPar i en gruva. Vi köpte en tank med 13 m3. Tankades i lastmaskiner som drog 400 liter per dag så det förbrukades ganska fort. EcoPar är ett mycket bra drivmedel men 13 m3 räckte inte till mer än att kolla körbarhet och subjektiva bedömningar. Ingen skillnad i körbarhet.
Tyvärr (om jag minns rätt) var det så att densiteten på EcoPar var så att den föll utanför definitionen på Mk1 diesel och skulle då beskattas som Mk3. Vet inte om det är justerat nu. EcoPar är inte heller ”fossilfritt” då det är gjort av naturgas. Full CO2-skatt alltså.
Företaget hade också en idé om att använda masugnsgas i Oxelösund för att tillverka EcoPar. Krävde dock en investering på minst 250 Mkr. Nu ska dessutom masugnen stängas.
Metan som biogas uppfyller ju ”spara fossil”. Men gas är lite farligt vid t ex bussbränder. Att göra en tekniskt högvärdig diesel på gasen är inte så svårt eller kostsamt. Distribution enkelt. Och distributionsnätet finns om man väljer ut landning, annars rätt enkelt bygga.
# https://www.dn.se/ekonomi/priset-pa-palmolja-rusar/
”Som ett brev på posten” som det brukar heta.
Hoppas det går att läsa dn-artikeln.
#69 Karl Erik R
Som jag minns det var det en stor stelbenthet kring just beskattningsfrågan som bromsade.
Råvaran för EcoPar kan likaväl vara biogas som naturgas – eller båda i blandning. Metan som metan (finns en mkt liten andel lite högre kolväten i bilden som bortses från)
Jag förstår att vi kan tanka biogas på några ställen nära storstäderna. Men Sverige är stort och mycket diesel brukas långt ute på vischan. Traktorer, skogsmaskiner o.s.v. Där ute är ju gastankning inget alternativ.
Anaerob jäsning (förmultning) kan ha många sorters biologiskt ursprung. Sverige är stort, vi ska inte konkurrera med aktiv åkermark. Men vi har odlat på mycket större yta förr!
#57 Fredrik S
”Men är det bättre att krångla till det och göra bränsle av biomassan än att elda upp det i kraftverk?”
Eller ännu hellre kraftvärmeverk. Bra fråga! Svaret måste vara att så länge en del av elektriciteten kommer från kol eller olja är det MYCKET bättre att låta biomassan bli el och låta fordonen i stället för kraftverken (Tysklan, Polen) använda fossilt. Våra elnät är ju hopkopplade.
Det skulle vara väldigt intressant att se en trovärdig analys av detta. Jag tror att spridning av en sådan före valet skulle vara en bomb i frågan om reduktionsplikt. MEN än så länge är det bara tro från min sida. Jag skulle gärna vilja veta. Sedan tillkommer ekonomiska aspekter, omöjligheten att införa hög reduktionsplikt globalt mm.
Stefan Eriksson #62
Ja, och de kan nog elda det mesta, det är ju en fullständig förbränning i hög temperatur. Samtidigt går askan från avfallet in som ett råmaterial i cementen.
Jag visade på inlägg 55 tre projekt där biomassa omvandlas till flytande drivmedel.
Ett av projekten Kastets sågverk utanför Gävle redan är igång. Det råder många felaktiga uppfattningar om effektiviteten och råvarubehovet att framställa pyrolysoljan i dessa projekt.
I ett fjärrvärmeverk framställs endast värme. Ett kraftvärmeverk tar du även ut el, med moderna turbiner upp till 45-50%. Att även producera pyrolysolja i ett kraftvärmeverk är sätt att ytterlgare höja verkningsgraden. Med rester från skogsavverkningar och sågverk kan askan från pannorna återföras till skogen och kretloppet sluts.
Detta är en del av att ersätta fossila drivmedel med svensk biomassa. Att som nu importera 80 % av råvaran till reduktionsplikten kan aldrig räknas som hållbart.
# 75 Jan Larsson
En fråga; är ”pyrolysolja” den samma som benämnes ”tallolja” i andra sammanhang?
Som sagt, många med mig har inte den blekaste aning vad de erhåller vid mackens pump.
Leif Åsbrink #73
Ja, precis, det bästa är ju kraftvärmeverk.
Och precis som du skriver borde ju detta analyseras och diskuteras ordentligt och slippa pseudo-experterna som dominerar media i klimatfrågan. Både lokalt och globalt.
Tyvärr så har ju våra beslutsfattare i EU lyssnat mest på dessa ”experter” och aktivister som predikar domedag för medborgarna istället för att lyssna på den riktiga expertis inom energiområdet de själva förfogar över.
På hemmaplan hänger ländernas politiker på och tror, eller låtsas tro, att mer ickeplanerbar energi är lösningen. Och fasar ut den planerbara.
I Sverige som dessutom länge haft en extremt låg andel fossila bränsle i elproduktionen jämfört de flesta andra länder hade vi inte behövt göra något. Men som självutnämnda gröna världsmästare så fasar våra politiker ut fossilfri kärnkraft.
Appropå ämnet…. ”Diesel for dinner”
https://doomberg.substack.com/p/diesel-for-dinner?s=r
Efter idag bakom betalvägg. Många träffsäkra artiklar från Doomberg.
Lite kul att lyssna på Ygeman när han förklarar varför HVO kunder inte får ”kompensation”.
Det finns ingen skatt på HVO, alltså kan vi inte betala tillbaka något.
Tydligen är ”bränsle” baserat på slakteriavfall skattebefriat.
Samtidigt ska vi inte äta kött – eftersom det accelerera den s.k. ”klimatkrisen”.
Det hänger liksom inte ihop längre. Om man ska vara ödmjuk, så verkar det som våra politiker inte vet vad de pratar om.
Jonas #78
Doomberg, välfunnet namn. Det är sannerligen hög tid att syna dagens gåsleverproletariat. Hur ska man snacka bort den svältkatastrof som står för dörren?
Jonas, Håkan Bergman #78, 80
Nu har de snart fått till en värld där vi har brist alla de råvaror som de behöver för sitt omställningsprojekt.
Just nu har de kommit så långt att de använder fossila bränslen för att producera matolja som de sedan konverterar till diesel och kallar det bio.
De fattigaste får bidra till projektet med mer svält.
Protesterna här hemma uteblir nog tills den del av råvarorna som går till brännvinstillverkning tvingas i bränsletanken?
#76 Stefan Eriksson
Nej, tallolja och pyrolysolja är inte samma sak.
Talloljan uppstår under sulfatmassatillverkningen. Flisen behandlas med koklut vid hög temperatur. Då löses det ut komponenter, ca halva vedvikten, och kvar får man frilagda cellulosa fibrer – pappersmassa.
Kokluten innehåller huvudsakligen trädens fiberbindemedel, lignin. Men även en del annat som t ex kådan – vilket är tallhartset löst i ”terpentin” – som utgör tallens sårvätska. Därtill en del oljor. Genom surgörning av luten skiljer den så kallade råtalloljan av sig. Det är denna som destilleras och sedan processas vidare till ”Gunde Svans diesel” av Preem.
Pyrolysolja uppstår när flis eller sågspån värms ett antal hundra grader utan lufttillträde som gasfas vilken kondenseras ut som en tjärolja. Resten går vidare till kraftvärmeverket som bränsle. Lite som kolmileteknik alltså om liknelsen godtas. Pyrolysolja tas sedan till Preems anläggningar där den behandlas till diesel.
De bägge processerna har naturligtvis vissa likheter med varandra, men också med hur råolja från fossila källor behandlas för att göra dieselbränsle. Man slår sönder och sätter ihop kolvätekedjor (crackar) samt tar bort syreatomer genom att blåsa in vätgas och koka bort bildat vatten.
Oljebolagen har haft mer än ett århundrade på sig att förfina processen för vanlig diesel som har hög renhet och bra förbränningsegenskaper. Talloljebaserad diesel kan nog ”svaja” lite mer i kvaliteten men man har ju mer än ett decennium i erfarenhet. Pyrolysolja som råvara till fordonsdiesel är ju väldigt nytt, jag vet inget om kvaliteten.
Men alla tre ovan diskuterade ursprung – fossil råolja, tallolja och pyrolysolja – går ju från att ett ursprungligt biomaterial med större molekyler ”slås sönder” och destilleras vid hög temperatur. Föroreningar i råvaran som t ex svavel har en tendens komma med och kräver särskilda reningsprocessen för att bli av med.
Här representerar den ”syntetiska dieseln”, EcoPar, som jag tidigare berört på tråden ett helt annat koncept. Man utgår ju från metangas, kokpunkt minus 161 grader ungefär, som är fri från högkokande beståndsdelar, och bygger upp dieseln enbart genom hopslagning av dessa molekyler tills de blivit tillräckligt stora och högkokande för att vara diesel. Ultrarent diesel alltså
Slut på kemilektionen
En randanmärkning till ovanstående: raffinaderier har alltid förbrukat en del vätgas. Men nu när Preem tar in tallfettsyrabaserad råvara och Neste tar in bl.a. talgfettsyrabaserad dito (Obs stavningen, inte detsamma) så har behovet av vätgas skjutit i höjden. Det är de kvarstående syrehaltiga fettsyragruppernas fel. Preem har därför en mindre tankbåtsterminal för flytande naturgas, LNG från Nordsjön, i Lysekil. Från naturgasen gör man så vätgas. Skalan på importen är ungefär en knapp femtedel av den sorts LNG-terminaler som nu ropas efter flera av i NL, GER och POL för att kompensera för Nordstream.
Och som kanlossa stora LNG-tankbåtar.
H i HVO100 står för hydrogenated, vätgasbehandlad vegetable oil alltså. Även om just talg inte kan benämnas vegetable..
# 82 Hans H
Mången tack för den lektionen. Kunskap väger inte tungt.
Men, hur många av konsumenterna har en aning om dessa grundfakta när vi bestämmer oss för att ”späda” mineraloljan med 30%, med argumentet att ”rädda klimatet” för kommande generationer.
I fallet med anpassningar av fordonsbränsle endera sorten, väger OKUNSKAPEN mycket tungt, då detta skall betalas med produkten ur arbete.
Om konsumenterna visste mer skulle de värsta avarterna av produkter hamna på historiens skräphög, för att där ”komposteras” till en förhoppningsvis inte allt för toxisk soppa.
Tack igen Hans H för lektionen.
#84 Stefan Eriksson
Tack för uppskattningen. En poäng med denna blogg är just att prestigelöst dela kunskaper från väldigt många vetenskapsfält! Frågan ska vara fri!
Här lite mer om förhållanden som (politiskt) leder till ”reduktionsprodukter”.
Vidare en beskrivning av okunskapen i ämnet;
https://klimatsans.com/2022/04/30/inblandning-ar-ett-misstag-bensin-diesel-ar-fornybara/
#78
Tack för bra länk till Doomberg och oerhört pedagogisk framställning av situationen.
Intressant diskussion om alternativa drivmedel
När det gäller personbilar och mindre lastbilar typ hantverkare och distribution kommer det att bli mer och mer eldrift på dessa.
Däremot är det i princip omöjligt att ersätta dieseln till tunga lastbilar i fjärrtransport entrepenadmaskiner, traktorer skördemaskiner.skogsmaskiner och liknande.
Försök gjordes för ca 15 år sedan att ersätta dieslen för lastbilar som transporterar in massaved till massabruken med DME (dimetyletylester) en gas framställd av svartlut från massabrukens sodapannor. Tanken var att lösa logistiken med tankning av lastbilarna vid massabruken.
SÖDRA gjorde beräkningar 2005 på pontetialen för framställning av DME från alla sveriges sulfitmassabruk
Det skulle då motsvara ca 25-30% av den totala dieselförbrukningen inom landet.
Satsningen föll sedan i glömska eftersom inga garantier kunde ges på långsikig skattereduktion från finansministrar och EU.
Detta är oftast det största problemet för storskaliga satsningar. Bioenergi kan aldrig konkurrera med olja uppumpad i Saudis öken utan behöver långsiktighet från skattehungriga finansministerium
#88 Jan Larsson
Först en liten rättelse. DME står för DiMetylEter. En gas vid rumstemperatur, kokpunkt -24 grader. Jämför med DiEtylEter, kokpunkt 35 grader och använt vid t ex bedövning.
Att det handlar om metyl och inte etyl har viss betydelse. Vi kan jämföra med Björn Gillbergs kamp att få bort etanolspåret till fördel för metanol. Som förlorades eftersom bondemaffian var för stark – varigenom stickspåret med etanol som bilbränsle inleddes.
Jag har tidigare nämnt anaerob jäsning/förmultning vilken ger metan, biogas. Att vid hög temperatur ur alla möjliga bioråvaror ta fram ”syngas”, en blandning av koloxid och vätgas är välkänd teknik. Kärnkraft vid hög temperatur är en möjlighet där.
Det intressanta med svartluten är att ur den få syngas. Och notera då: en kolatom enbart. Liksom i biogas, metan
Sen kan man titta närmare på vad man kan göra för bränslen ur ”en-kolatom” trädet.
DME är en enkel och billig produkt att ta fram. Men kräver sin hantering vid ”mackarna”. Ungefär jämförbart med gasol.
Metanol är en annan produkt man kan göra. Här har oxidationen gått ”rätt långt på väg” mot slutstadiet koldioxid (och vatten). Lågt energiinnehåll och voluminöst! Inte nån höjdare heller distribuera ut på vischan.
Vätgas är ett ”jävla skit” i sammanhanget när helheten granskas. Vi ska ju ha ut bränslet till traktorer, skogsmaskiner med mera. Låter så bra med ”gratisel”, men hela kedjan måste granskas.
Notera hur exempelvis fartygsbranschen när de ser sig om efter nästa generation bränsle efter dagens heta LNG pekar ut ammoniak. Det finns möjligheter här, men vätgasens pris är viktig faktor. Idag ur naturgas (metan) och tilltro finns till billig el och elektrolys. Bättre med SMR vid hög temp tycker jag. Kan kombinera elektrolys med vätgas ur syngas. Råvara för den senare alltid en fråga. Men stabil el i botten och viss andel vindel kan accepteras
Jag håller en peng på att den syntetiska dieseln jag pratat om ovan i tråden kan ha en framtid.
# Hans H
Tack för dina kunniga inlägg. Ett bränsle som börjar öka igen är metanol, som kan framställas av både fossil- och bioråvara men också som elektrobränsle. Stena har en färja som går på metanol sen en tid tillbaka och nu planerar Maersk att börja använda det också.
#88 Jan Larsson
Först en liten rättelse. DME står för DiMetylEter. En gas vid rumstemperatur, kokpunkt -24 grader. Jämför med DiMetylEter, kokpunkt 35 grader och använt vid t ex bedövning.
Att det handlar om metyl och inte etyl har viss betydelse. Vi kan jämföra med Björn Gillbergs kamp att få bort etanolspåret till fördel för metanol. Som förlorades eftersom bondenaffian var för stark – varigenom stickspåret med etanol som bilbränsle inleddes.
Jag har tidigare nämnt anaerob jäsning/förmultning vilken ger metan, biogas. Att vid hög temperatur ur alla möjliga bioråvaror ta fram ”syngas”, en blandning av koloxid och vätgas är välkänd teknik. Kärnkraft vid hög temperatur är en möjlighet där.
Det intressanta med svartluten är att ur den få syngas. Och notera då: en kolatom enbart. Liksom i biogas, metan
Sen kan man titta närmare på vad man kan göra för bränslen ur ”en-kolatom” trädet.
DME är en enkel och billig produkt att ta fram. Men kräver sin hantering vid ”mackarna”. Ungefär jämförbart med gasol.
Metanol är en annan produkt man kan göra. Här har oxidationen gått ”rätt långt på väg” mot slutstadiet koldioxid (och vatten). Lågt energiinnehåll och voluminösa! Inte nån höjdare heller distribuera ut på vischan.
Vätgas är ett ”jävla skit” i sammanhanget när helheten granskas. Vi ska ju ha ut bränslet till traktorer, skogsmaskiner med mera. Låter så bra med ”gratisel”, men hela kedjan måste granskas.
Notera hur exempelvis fartygsbranschen när de ser sig om efter nästa generation bränsle efter dagens heta LNG pekar ut ammoniak. Det finns möjligheter här, men vätgasens pris är viktig faktor. Idag ur naturgas (metan) och tilltro finns till billig el och elektrolys. Bättre med SMR vid hög temp tycker jag. Kan kombinera elektrolys med vätgas ur syngas. Råvara för den senare alltid en fråga. Men stabil el i botten och viss andel vindel kan accepteras
Jag håller en peng på att den syntetiska dieseln jag pratat om ovan i tråden kan ha en framtid.
#90 Lars-Eric Bjerke
Metanol kan fungera för färjor i kortdistanstrafik. Att det har lågt energiinnehåll relativt volymen spelar då ingen roll. Färjor transporterar till stor del människor.
För den långväga fartygstrafiken som är navet i vår globala ekonomi är metanol inget alternativ.
#72 Hans H
Maersk och Stena håller inte med dig vad gäller metanol.
https://www.maersk.com/news/articles/2022/03/10/maersk-engages-in-strategic-partnerships-to-scale-green-methanol-production
Stena är inte så förtjusta i ammoniak. Det är tveksamma till att ”chieferna” vill jobba i ett maskinrum med ammoniakledningar. Ett läckage kan medföra dödsfara.
#93 Lars-Eric Bjerke
Mycket ”tyckande” som inte nödvändigtvis baseras på klokt genomförda HAZOP i mina ögon. Har du funderat kring högtrycksångpannor i fartyg t ex?
Men nu är det förstås inte alltid som rationella argument vinner. Etanol som bilbränsle var ett typexempel på hur publik debatt kan bli. Kärnkraft är ett annat exempel.
Syntetisk diesel slipper den sortens debatt…
#93 Lars-Eric Bjerke
Två forskningsframsteg kan man drömma om:
1.) Att fotosyntesens gåta löses och en industriell process tas fram… Svårt tror jag!
Men tänk dig alla processer som genererar koldioxid. Som cement. Förbränning förstås inte att förglömma
2.) Att mer än hundraåriga Haber-Bosch får en lågtrycksefterträdare!
Fotoelektrisk katalys (PEC) att omvandla kväve plus vatten direkt till ammoniak är drömmen. Med t ex solel som energikälla i lämpliga länder. Då och då kommer blänkare om små framsteg längs denna bana.
Tack Hans H
Det är inte lätt för en amatör som jag att veta om alla kemiska formler och dess betydelser
Jag har varit med i ett projekt i södra sverige som underentrepenör där ett femtontal lantbrukare investerat i egen produktion av biogas. De har drvit projektet i egen regi och lyckats engagera Eon och en lokal investerare som byggt upp tankställen i grannstäderna
Råvaran är gödsel från nöt och grisstallar plus slaktavfall från ett större slakteri. De har lyckats mycket bra med projektet både tekniskt och ekonomiskt. Bolaget går lysande med rejäla vinster. Restprodukten blir en nästan luktfritt flytgödsel där all växtnäring finns kvar plus att kvävet blir mer tillgängligt för växter.
Planer finns att utöka produktionen och eventuellt installera gasturbin och sälja el när prisena är höga
Jag vet om flera kommunala biogasprojekt som slutat i ekonomisk katastrof men med bondförnuft och stram budget som bönder är vana med kan man komma långt
#96 Jan Larsson
Först en korrigering: jag försökte berätta om ”vanlig eter” – DiEtylEter (DEE) – till skillnad från DME, DiMetylEter.
Men autocorrect var framme och ändrade! Men kanske framgick det ändå
Dagens teknik att göra el lokalt fordrar att bränslet förbränns i någon slags motor varpå rörelsen i nästa steg via generator ger el. Det pågår försök göra maskiner som både förbränner och ger el i samma maskin. Vore rätt bra faktiskt om tekniken fungerar. Det man tänker på är ”hjälpelaggregat” som inte går jämt. Men som med minsta möjliga problem ska kunna gå igång ibland.
Mobiltelefonmaster har drastiskt ökat denna marknad. I ert fall med gasen (Falkenberg?) så vore det ju fint gå igång när elpriset skenar extra mycket. Om ni inte har alltför stort gasöverskott
hans Erik Hällström #97
Är du möjligen politiker?
#98 Håkan Bergman
Nä, absolut inte!
Är en snart 78-årig pensionerad kemist från industrin. Med intresse för omvärldsbevakning – där ju t ex petrovärlden och dess utveckling spelar stor roll för råvarutillgång och priser inom kemiindustrin. Följde tidigt fracking t ex och ifrågasatte starkt Vattenfalls köp av Nuon
Med en allt sämre syn klarar jag dock inte läsa ens en bråkdel mot förr så jag blir alltmer outdated