To provide the best experiences, we use technologies like cookies to store and/or access device information. Consenting to these technologies will allow us to process data such as browsing behavior or unique IDs on this site. Not consenting or withdrawing consent, may adversely affect certain features and functions.
The technical storage or access is strictly necessary for the legitimate purpose of enabling the use of a specific service explicitly requested by the subscriber or user, or for the sole purpose of carrying out the transmission of a communication over an electronic communications network.
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
The technical storage or access that is used exclusively for statistical purposes.
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
The technical storage or access is required to create user profiles to send advertising, or to track the user on a website or across several websites for similar marketing purposes.
Vi hör hela tiden exempel som ”klockan 14 hade Stockholm 5,7 grader”. Vad man menade var att på ett visst områdei Stockholm, begränsad till högst en kvadrameter, där var temperaturen på sekunden klockan 14 just 5,7 grader. Alla som gått ute med en digital termomerer i handen kan lätt konstatera att tiondelsgraderna ofta ändras inom bara någon meter eller på exakt samma plats, inom loppet av någon sekund.
Inom klimatstolledebatten finns det till och med debattörer som försöker göra en stor sak av att genomsnittstemperaturen under exempelvis ett år gått upp någon tusendels grad. Ändå vet vi, att om termometrarna bara flyttats en enda meter i någon riktning, skulle resultatet mycket väl kunnat visa en temperaturnergång, om det handlar om tusendelsgrader. Samma sak gäller tiden för observationerna. Skulle dessa ha ändrats med en enda sekund kan tusendelsgraderna ”vippa över” från en värmeökning till en temperaturnedgång, där man använder sig av så små marginaler som tusendelsgrader.
Det kan vara till stor nytta att tänka på de fakta jag här har nämnt, nästa gång vi läser braskande debattinlägg om väldigt små temperaturskillnader.
Lite kul ,,, Vintrarna har alltid toppar om vädret, sedan lugnar det över våren. ny uppgång under semestertider, och sedan ned igen fram till de första snöovädren. Det tycks också finnas en stark korrelation på somrarna mellan högt intresse för vädret och lågt intresse för klimatet.
Detta är en helt korrekt information. Vädret är verkligt, det berör oss och är viktigt att prognosera. Man bör notera att de senaste årens extrema väderfenomen har genomgående prognoserats väl, ofta flera dagar i förväg. Det är inte ovanligt att lekmän blandar ihop väder och klimat varvid det stora flertalet inte ens vet vad de menar med klimat – det har blivit en klyscha som alla använder ungefär som diverse politiska slagord och paroller. Det finns naturligtvis ingen möjlighet för en vanlig individ att överhuvudtaget märka att klimatet håller på att ändras då den obetydliga uppvärmningstrenden som löper över många decennier till ett århundrade fullständigt drunknar i de naturlig interna variationerna som vi upplever hela tiden. Det är som i Axel Klinckowströms roman, Guldsaxen, som alla borde läsa där någon tvivelaktig figur avrundar öresbeloppet i räntan systematiskt nedåt och stoppar mellanskillnaden i fickan. Iden har kopierats i senare underhållningsromaner utan att hänvisa till Klinkan. Medelsvensson märker inte detta om hen! ( vad är den korrekta termen i ackusativ?) nu har något annat än bara lån på banken men en statistiker med tillgång till ett stort material kan lätt finna ut att ett sofistikerat skurkstreck föreligger. Det är så man kan se klimatändringen.
LennartB
Jag struntar också högaktningsfullt i detta påhittade ord.
Man ju inte böja hen i bestämd form? Henne? Såg en feminist som skrev hen men sedan när det skulle böjas blev det denne!
Man är både en maskulin människa, men också en människa allmänt, t.ex. riksdagsman. Det behövs inga talespersoner.
Men i ett historielöst och PC-hysteriskt samhälle mister man alla proportioner.
Även om ämnet inte gällde klimatet, fick jag en opassande känsla av igenkänning inför en ny händelse,
déjà vu.
Ökad samverkan mellan forskning och det omgivande samhälle är en återkommande devis i debatten om svenska universitet. Att hitta nya och förstärka befintliga former för utbyten mellan universitet och (framförallt) näringslivet präglar den politiska styrningen och har kommit att bli centralt för hur universitet och högskolor organiserar och bedriver sina verksamheter.
Kortsiktig nyttoorientering av den högre utbildningen och forskningen riskerar dock att bli kvalitetsförsämrande när samverkan sker på bekostnad av oberoende, kritiskt och reflekterande akademiskt arbete. När akademins oberoende utmanas av forskares långtgående engagemang i kommersiella och/eller kontroversiella uppdrag äventyras inte bara förtroendet för dem själva som forskare. Även universiteten som autonom institution ställs inför ifrågasättanden. Att vara kritiskt till vad, när och på vilka villkor forskare deltar i det som kallas universitetens och högskolornas ’tredje uppgift’ är därför avgörande i debatten om universitetens och forskningens roll i samhället.
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/rop-pa-samverkan-kan-leda-till-korruption_8869532.svd
Objektsformen på ”hen” kan rimligtvis varken vara ”henom” (då det skulle associera till det så förhatliga maskulina honom) eller ”henne” (eftersom det redan är taget, och tillika inte könsneutralt).
Jag föreslår därför ”hig”, som är ungefär samma som ”mig” eller ”dig”.
Hursomhelst så går med fördel att använda pronomen som tex ”denne”, ”vederbörande” eller ”personen ” istället för ”hen”. Varför skapa ett nytt ord då det redan finns etablerade dito?
Sirapsodlaren #6 – på Engelska har man redan löst problemet, genom att använda ”one”
OT – Häggström har fått totalspel nu på sin blogg. En ytterligare förutsägbar obeveklig trend.
Slår alla försök till Måndagsroligt …
# 6 Sirapsodlaren
Eller varför inte som Rolle Stoltz säga hoooonom!
http://www.fotosidan.se/blogs/tobbes/tog-rolle-stoltz-med-sig-honom.htm
Peter S #8,
Jag ser att Olle Häggström i vanlig ordning ägnar sig år personangrepp (jo. det är där hans debattnivå ligger, liksom den gode ”piprökarens” och vad-det-nu-var-han-hette i Lund). Och han gör lite patetiska försök att försvara den formen av ”argumentation”.
Självklart är han en amatör i den branschen jämfört med Lenin, Stalin och Göbbels. Han är fortfarande en alltför väluppfostrad svensk professor.
6, 7 och 9
Varför inte det gamla pronomenet hin med betydelsen den där eller den andre?
Användbart som tusan, vad sägs om Gustav Hin Adolf eller Oskar Hin?
Eller hin Häggström, Axelsson, Rockström och Wijkman; så nära hin håle man kan komma…. 🙂
6, 7 och 9
Varför inte det gamla pronomenet hin med betydelsen den där eller den andre?
Användbart som tusan, vad sägs om Gustav Hin Adolf eller Oskar Hin?
Eller hin Häggström, Axelsson, Rockström och Wijkman; så nära hin håle man kan komma…. 🙂
Konstiga saker inträffar ibland vid postning.
Peter 8
Tack för en stunds underhållning. Dock, efter att ha läst några stycken blev det bara tjatigt. Lite snudd på maniskt ältande.
Häggströms rabiata advokatyr utan ände och poäng kommer mig att tänka på en historia om en som också var mån om att få sista ordet.
Beckomberga någon gång före nittonhundrafemtio..
Överläkaren går rond med ett gäng kandidater och besöker en intagen i hans rum.
Patienten hälsar genom att ta överläkaren i handen när han hälsar, sträcker fram vänster hand och hälsar på en av kandidaterna med den men han fortsätter, sträcker fram vänster och höger fot till ytterligare två kandidater för att hälsa varpå överläkaren viskar diskret till dessa:
– Här har vi en typisk maniker.
Varpå patienten blixtsnabbt svarar:
– Jag är inte bara manisk, jag är fullifanisk.
Han hade i alla fall lite sinne för humor.
Lite OT, men ändå inte om ämnet är väder och klimat.
För idag varnas det rejält om köldvågen i östra USA, inte utan anledning.
Det är förstås kallt väder, men hur kan klimatalarmister låta bli att försöka slå mynt av extremväder? Det kan de förstås inte, så nu vet ni – kölden i USA är i själva verket global klimatuppvärmning!
http://www.weather.com/news/science/environment/arctic-blast-linked-global-warming-20140106
Blev av med min oskuld(sfullhet) då jag googlade rätt på OHs blog. Kom då ihåg att jag sett att det fanns en statistiker på mitt alma mater som var klimathetsare. Jag är litet kvällstrött, men kan ändå säga att en professor i matstat borde inte låna sig till sådan retorik. Jag läste delen om de 0,3° och menar att med elementär logik och även sannolikhetslära inser man att hans utsagor inte är slutsatser av det tidigare. Får mig att tänka på IQ-frågor av typen om alla alfar är rödhåriga och alla gnoker bor i skogen … så är alla …?
Givetvis kan man inte dra +0,1° till -0,1° från de 0,6 och få 0,5 till 0,7! Varje delpost har ju sin egen sannolikhet och inget säger att det endast finns dessa två alternativ.
Minns när jag kom hem från USA och skulle lämna in min x-jobbsrapport och handledaren, Kjell ac (sedermera höjdare på GM), slängde till mig en bok med gem i och sa att jag skulle läsa och ta med det. Det handlade om hur man adderar osäkerheter i en mätkjedja (och det gör man f.ö. geometriskt). Här adderar OH glatt linjärt…
Jag skäms över min gamla skola att det finns en sådan person där.
Det går ju att säga/skriva ”Den som söker den finner”. Eller bara ”Den som söker finner”. Så går det att undvika styggelsen hen. Vi har redan könsneutrala pronomen i svenskan och det finns ingen anledning att låna in ett från finskan (och ändra stavningen från hän). I finskan är det könsneutralt för att det språket har bara ett grammatisk genus, men finnar vet antagligen om det är män, kvinnor eller saker de talar om.