Den sårbara och instabila elproduktionen

vindkraft

Vindkraften skulle ju vara räddningen för planeten. Den skulle inte bara vara billig och planetekonomiskt hållbar utan också en pålitlig leverantör av el. Istället ser vi hur den får katastrofala följder i land efter land där mängden vindkraft börjat bli en mer än bara en marginell företeelse.

Svenolof Karlsson skriver om en ny studie av den tyska Energiewende:

”Den tyska energiomställningen, Energiewende, ”är och förblir utom kontroll”, enligt den första helhetsstudien av kostnaderna. Räddningen kunde vara ett kvotsystem enligt svensk modell, säger företrädarna för studien.”

”… i måndags presenterade Düsseldorfer Institut für Wettbewerbsökonomik (DICE, institutet för konkurrensekonomi) den första helhetsstudien över kostnaderna för Energiewende: redan 2025 kommer de att vara uppe på 520 miljarder euro.” (C:a 5 056 miljarder kronor. Hela den svenska statsbudgeten för 2016 är på futtiga 892 miljarder kronor.)

”Till och med 2015 hade Energiwende kostat 150 miljarder euro, men det är ändå lite jämfört med de 370 miljarder som är att vänta de kommande tio åren.”

”Slutsatsen i DICE:s studie är att Energiewende inte kan förverkligas med den subventioneringsmodell som använts hittills. Det är även så, säger forskarna, att omställningen inte har medfört någon nytta för miljön. Koldioxidutsläppen har inte minskat sedan 2009, Energiwende ”har sparat noll ton koldioxid – för väldigt mycket pengar”, med DICE-chefen Justus Haucaps ord.”

”Redan i fjol levde över tio procent av tyskarna i det som kallas energifattigdom (hushållet lägger mer än tio procent av sina inkomster på energi), och närmare 400 000 hushåll fick elen bortkopplad på grund av obetalda elräkningar.”

Kostnaderna för den tyska energiomställningen är alltså astronomiska – betydligt mer än vad Die Grüne trosvisst hävdade 2003, nämligen att månadskostnaden inte skulle kosta mer än ”vad en kula glass kostade”. Angela Merkel gick tydligen på denna skönmålning med hull och hår.

black out

För några veckor sedan (den 28 september) så råkade hela South Australia – en delstat i Australien – ut för en black out som varade från tidig eftermiddag och över natten. Det berodde delvis på det stormiga vädret, men grundorsaken är att vindkraften gör själva nätet instabilt och mycket sårbart. Den ständigt skiftande inputen från vindkraftsverken, tillsammans med ett finmaskigt nät av kablar till varje vindsnurra, gör att distributionssystemet får svårt att koppla på och av på ett sådant sätt att strömmarna harmonierar med varandra. Tom Quirk har en ingående analys av problemen som uppstår när vindkraften upptar en alltför stor del av elproduktionen.

– Man bävar ju inför att regeringen med öppna ögon faktiskt ämnar bygga in Sverige i en sådan här sårbar situation. Tänk er ett dygn där halva landet ligger helt utan el en vinternatt i 20-gradig kyla.

Den mest klimathysteriska staten i USA är Kalifornien, och även där har man satsat stort på vindkraft. Kalifornien har liksom South Australia byggt in sig i en stor osäkerhet beträffande elleveranserna – till stora kostnader för statens skattebetalare. Andre Follett skriver på Dayly Caller/Stopthesethings:

“Med konventionella kraftverk, som kärn- eller naturgas, är det inte svårt att matcha efterfrågan med utbudet eftersom det senare enkelt justeras långt i förväg baserat på prognoser på efterfrågan på el. Sol- och vindkraft, kan dock inte enkelt justeras på grund av oförutsägbarheten av molniga eller vindstilla dagar. Strömnätoperatörerna måste därför hålla ett överskott av konventionella kraftreserver i beredskap ifall vind och sol fluktuerar.”

Men inte bara det. Genom lagar och förordningar tvingas elbolagen att upprätthålla dessa konventionella och pålitliga kraftreserver. Man får alltså, precis som i Tyskland, ha dubbla energisystem för att vindkraften skall kunna användas. Detta kostar pengar som till syvende och sist hamnar på elkonsumenternas energiräkningar.

Under tiden håller vi i Sverige på med att i rask takt avveckla en central och pålitlig energikälla, nämligen kärnkraften. De gröna rörelserna (inklusive regeringen) ogillar kärnkraften även om den är fossilfri.

John Linberg för fram ett argument i Ny Teknik för kärnkraft som jag själv tycker är mycket starkare än en eventuell minskning av koldioxidutsläppen, nämligen att modern kärnkraft kan använda sig av s.k. ”uttjänt” kärnbränsle. I dagens kärnraftsverk så används bara c:a 2 % av den energi som går att utvinna ur kärnbränslet. Även om kärnkraften helt avvecklas så har vi fortfarande ett problem med att lagra utbränt kärnbränsle i över 60 000 år. Han skriver:

”Reaktorerna skulle även kunna använda avfall från konventionella reaktorer och därigenom minska den totala mängden uttjänt bränsle som väntar på slutförvar. Att begrava det uttjänta bränslet när det finns en teknisk lösning är inget annat än ett förräderi av framtida generationer.”

Jag misstänker dock att våra energipolitiker inte är mogna, eller framsynta nog, för att satsa på modern teknik och en utveckling av kärnkraften.

Ingemar Nordin

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Peter Stilbs

    Man får verkligen hoppas våra politiker kommer till sans snart. Men jag tror det behövs något värre än elblackouten i Sydaustralien för att de ska vakna ur sina drömmar.

    Tyvärr finns det ju vetenskapare av typ Lennart Söder, som leder landet vidare mot avgrunden https://www.kth.se/ees/nyheterochpress/nyheter/arets-vindkraftpris-till-professor-lennart-soder-1.566743

  2. Peter Stilbs

    I övrigt aviserades ju i media bara för ett par dagar sedan en ytterligare elnätskostnadshöjning som skulle debiteras konsumenterna, ovanpå flera tidigare, ex: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article21577539.ab.

    Man talar om att elnätet ”måste moderniseras” – och få tycks fatta att det avser att mildra problemen med de intermittenta elkällorna vindkraft och solpaneler.

    Konsumenterna betalar, och de gröna drömmer vidare

  3. Guy

    Pris för ihärdigt arbete att bevisa potentialen för förnybart. Jo, javisst. Låter som beställningsjobb. Det behövs inte ihärdigt arbete för att bevisa självjklarheter men nog för att bevisa sådant som inte går att bevisa. 😀

  4. Lasse

    Sverige är gynnat med stor andel reglerkraft i form av vattenkraften.
    Jag brukar som morgonrutin titta på denna sida: http://www.svk.se/drift-av-stamnatet/kontrollrummet/
    Där kan man följa priset på el och andelen vindkraft. Min uppfattning är att priset när det blåser sänks pga vindkraften.
    Men det som oroar är att det finns planer på att koppla samman hela Europas nät. Det blir dyrt för oss!

  5. Sigge

    Det var några kraftledningar och några ställverk som blåste sönder som orsakade blackouten i Australien. Det var inte bara till vindkraften utan även till minst 2 gaskraftverk.
    När jag själv i min ungdom jobbade på Sydkraft så fick vi koppla ifrån Barsebäcks halva effekt vid en storm för att det hade blåst in skräp vid ett ställverk och orsakat haveri. En stor del av Skåne var då utan ström. Vid det tillfället så var det kärnkraftsmotståndare som ifrågasatte kärnkraften på samma sätt som det nu är vindkraftsmotståndare som nu ifrågasätter vindkraften efter ett strömavbrott.

    När det gäller kärnkraft som kan använda dagens kärnkraftsavfall som bränsle så dröjer det till ungefär 2030 innan det är kommersiellt gångbart, så det kan ju vara ett alternativ för de reaktorer som skall ersättas runt 2040. Den kärnkraft som byggs idag ger relativt 5-40% mindre avfall än den kärnkraft vi har Sverige.

    Normalt sett så är det stora produktionsanläggningar, stora kraftledningar och stora ställverk som skapar osäkerhet i ett kraftnät. Om en stor produktionsanläggning eller en kraftledning med hög kapacitet plötsligt slås ut ut så skapar det svängningar i elsystemet som riskerar att så ut stora delar av elsystemet. Det har inträffat några gånger att södra delarna av Sverige inkl Själland blivit strömlöst p g a någon stor driftstörning. Oftast har det varit problem i något ställverk. I Norrland och i Norge där elproduktionen sker i kraftverk som inte har så stor effekt som kärnkraften har blir elnätet stabilare.

  6. GoranA

    På min enkla blogg kan man också läsa om anledningen till de höjda nätavgifterna. Posten har sitt ursprung i en insändare i NSk.
    begand.blogspot.se/2016/10/vindkraften-hojer-priset-pa-el.html

  7. Ingvar i Las almas

    Ingemar
    Utmärkt beskrivning av läget.
    Men!
    >Jag misstänker dock att våra energipolitiker inte är mogna, eller framsynta nog, för att satsa på modern teknik och en utveckling av kärnkraften.

    Det är alldeles för snällt sagt!
    De fattar inte att de blivit vilseledda av mörka krafter!

  8. Ingemar Nordin

    GöranA #6,,
    Tack för din länk. Som du säger så vet nog inte de flesta svenskar om varför nätavgiften måste höjas. För många är det just de monopolistiskt satta nätavgifterna som utgör huvudparten av folks elkostnader. Och med alltmer vindkraft så kommer dessa avgifter att höjas än mer. Det hjälper inte att byta elbolag utan konsumenterna sitter fast i ett skruvstäd.

    Vi kan som sagt tacka främst C och MP för detta, men även de andra partiernas feghet och passivitet inför de grönas drömmar.

  9. Thomas P

    Peter #2 Det är snarare så att Vattenfall måste kompensera sig för jätteförlusterna i fossilkraft nere på kontinenten. Du får skaffa solceller, vindkraftverk och batterier och koppla bort dig från nätet så slipper du betala 🙂

  10. tty

    #5

    ” Det var några kraftledningar och några ställverk som blåste sönder som orsakade blackouten i Australien. Det var inte bara till vindkraften utan även till minst 2 gaskraftverk.”

    Nu blåljuger du min käre Sigge. Det är riktigt att tre högspänningsstolpar blåste ned, men de störningarna tog svängmassan i nätet upp utan problem. Frekvensen sjönk några tiondels sekunder för att sedan återgå till normal, alltså sådant som får ljusen att ”blinka till” ett ögonblick, ett inte alldeles ovanligt fenomen här i Sverige heller. Det som knäckte systemet var att den hyperkänsligt inställda skyddselektroniken i vindkraftverken på grund av de här störningarna sedan kopplade ned fyra stora vindkraftparker på en gång. Ett så stort bortfall klarade inte de p g a vindkraftproduktionen nedstrypta värmekraftverken utan inflödet av kraft via länken till Victoria rusade, varpå även den kopplade ned för att undvika haveri.

    Då blev det svart.

    Det kan tilläggas att ingen tycks kunna förklara varför vindkraftverken var inställda för att vara så störkänsliga. Det mesta tyder på att operatörerna inte ens visste om det. Känns betryggande.

    Gasturbinkraftverken (inte gaskraftverk alltså) du talar om hade också problem, men inte när det ”slocknade” utan vid återstarten. Det är nog inte allmänt känt att det bara är ett mindre antal kraftverk som klarar av att ”kallstarta”, alltså starta utan krafttillförsel utifrån. I Sydaustraliens fall alltså två gasturbinverk. Båda hade problem, vilket visar på att man bör regelbundet öva/testa kallstartförfarande.

  11. elias

    Till alla som klagar på vindkraft, etc kan man ju fråga: Varför röstar du som du gör? Liberalerna och SD är de enda partier som gynnar kärnkraften.

  12. Ingvar i Las Palmas

    #11 elias
    >Liberalerna och SD är de enda partier som gynnar kärnkraften.
    Finns det dokumenterat??

  13. Lennart Bengtsson

    Vi kan bara hoppas att Sverige håller kvar vid en förnuftig energimix som måste inkludera kärnkraft, såvida inte man vill försäkra sig om utländsk reservkraft som exempelvis från Ryssland. Vill man hålla koldioxidutsläppen nere så finns inte några andra alternativ med den kunskap som vi har idag.
    Huruvida förnuftigt tal fungerar idag är förvisso osäkert men hoppet är ändå något större än för ett år sedan.

  14. Peter Stilbs

    #9 Thomas P – tala då om sanningen för SVT’s nyhetsredaktion.

    Vad de sade var i linje med vad jag skrev …”Man talar om att elnätet ”måste moderniseras”

    (– och få tycks fatta att det avser att mildra problemen med de intermittenta elkällorna vindkraft och solpaneler”) – sade dom inte

    Och visst har Vattenfall andra problem också – men man behöver väl då inte ljuga för/i media?

    Jo – vi har ju numera vant oss vid DDR/Nordkorea/Pravda-media – sanningar har inte längre någon betydelse, tycks det

  15. Sigge

    #10 tty

    Det finns uppenbarligen lite olika versioner vad som hände när det blev strömavbrott vid stormen i Australien. Att det blir strömavbrott vid storm är inget ovanligt. Det kan vara som Du säger att alla vindkraftverk togs ur drift trots att kanske bara hälften av överföringskapaciteten försvann. Så det hade räckt med hälften av vindkraftverken hade stängts av. Ett vindkraftverk som snabbstoppats borde inte ta så lång tid att ta i drift igen.

    Här i Sverige har det hänt ett antal gånger att flera kraftverk slagits ifrån när större strömavbrott har inträffat. Det är egentligen bara kärnkraften som kan ta tid att få igång igen. Vattenkraft, vindkraft och annan värmekraft går att fasa in igen efter några minuter. I praktiken brukar det ta någon halvtimme att spänningsätta en stad som Malmö efter ett strömavbrott.

    När det gäller gaskraftverken så vet jag inte vilken typ det var men de var i back-up-läge, så jag tänkte att de var gaskombiverk eftersom de byggt några sådana i Australien under de senaste åren och att ångpannan var uppvärmd. Som jag fattade det så var det inte kraftverken det var fel på utan att elnätet som de skulle leverera ström till inte fungerade.

  16. Håkan Bergman

    Ingemar N. #8
    Incitamentet för att spara på elen lär ju inte öka när elräkningen mest består av fasta avgifter. Men att våra styrande har svårt för logik visste vi väl redan.

  17. Björn

    Det är inte bara så ”…att våra energipolitiker inte är mogna, eller framsynta nog…”, utan de är helt enkelt inte bildade för att förstå vad det handlar om. Om våra politiker inte har tillräcklig bildning, hur skall de då förstå akademikers och ingenjörers bild av verkligheten? De gömmer sig bakom sitt ideologiska skal och använder maktspråk för att dölja sin okunskap. Skall vi acceptera detta? Våra samhällen bygger på tillgång till energi för vår överlevnad. Skall vi backa i utvecklingen på grund av politisk dumhet?

  18. Olav Gjelten

    Tyvärr tror jag inte på ett sakta uppvaknande på det viset att folk sakta omsänd kommer att förstå att grön ideologi är oförenlig med välstånd, säker och billig eltillförsel som gör oss konkurrenskraftiga på världsmarknaden.
    Nej, jag tror ”uppvaknandet” blir brutalt. Kanske i samband med en lång och kall vinter där elpriserna når sådana höjder att vanligt folk inte längre klarar betala sina elräkningar och att företag av samma orsak läggs ner och att arbetslösheten skenar.
    Så länge Makten har någorlunda kontroll över situationen sker inget ”uppvaknande”.

  19. Ingemar Nordin

    Sigge #15,

    ” Vattenkraft, vindkraft och annan värmekraft går att fasa in igen efter några minuter.”

    Du har tydligen inte läst Tom Quirks noggranna genomgång av vad som hände pga den stora andelen vindkraft i SA. Det handlar inte bara om av och på utan också om att energikällorna måste vara synkroniserade med varandra, vilket inte är så lätt när du har med de varierande leveranserna från 1000-tals enskilda vindkraftverk. Problem som snabbt sprider sig i hela systemet.

    ”Where wind farms, and other non-synchronous forms of generation are used, it needs to be very clearly understood that these forms of generation do not share this protective safety feature. A significant part of any line or load transient occurring near a given non-synchronous generator must be borne by that generator as if it is acting alone. The result is that such generation may well be far more prone to shutdown in the event of nearby transients than is a synchronous generator. Thus, reliance on such as wind generation to provide a large share of the total generation during any severe weather event, or similar situation where the transmission system is subject to disturbance, or potential disturbance, is not a wise strategy”

  20. pekke

    Problemet i SydAustralien var väl att man hade mycket vindkraft igång samtidigt som baskraften ( kol/gas ) var på minimum, när vindproduktionen gick ner så började man starta upp reserven, men samtidigt kom vindkraften tillbaka för att sedan försvinna igen vilket ställde till det för uppstarten av reserven, svajet i nätet samt förlust av ledningar gjorde att säkerhetsbrytare mot andra delstater började koppla bort SA frän övriga landet.
    Sedan slocknade SA !

    Det är vad jag förstått av artiklar.

    Ett problem med reservkraft är väl vad jag förstått själva infasningen mot stamnätet, svajar frekvensen i nätet så kan det nog bli struligt att fasa in reserven.

  21. Ingvar i Las Palmas

    Nu börjar jag undra.
    Vad är det för typ av generatorer i vindkraftverken? 3-fas växel eller likspänning?
    Om det är AC så måste de ju snurra med ett exakt varvtal oavsett hur mycket det blåser för att kunna synkronisera.
    Eller om de är DC transporterar man likspänning och omvandlar på annat ställe? I sö fall var?

    För att ta upp en gammal fråga från Blandaren

    – Blir sveptiden för likspänning kortare om man jordar direkt?
    🙂

  22. Bengt Abelsson

    Sigge # 15

    Du har hels rätt när du skriver:
    ”Ett vindkraftverk som snabbstoppats borde inte ta så lång tid att ta i drift igen. ”

    Tyvärr är det inte så. Som framgår av rapporterna från SA måste vindkraften startas mot ett fungerande nät, annars går de inte att synkronisera fasläget. (att förstå varför kräver en del starkströmsinsikt)

  23. sibbe

    Om man tittar på de stora tyska elbolagens siffror, ser man att vinsten från kolalstrat el visserligen gick ner, betydligt ner, på grund av låga elpriser, men man har anpassat sig. Fortfarande alstrar man vinst.
    Men utbetalningen av dividender har stoppats.
    Både EON och RWE är i gång med att spjälka upp sina olika verksamheter, i gammaldags elproduktion (kol, gas = nytt bolag nya aktier-) och vindkraft i gamla bolaget, som får alla skulder samt i avvecklingsbolag för kärnkraften. I den senare har man de reserver som bildades för att avveckla dessa KKV, nån gång om 20-40 år. Eftersom pengarna förstås inte räcker till när de nu tas ur bruk om 5 år, måste staten lappa upp mellanskillnaden (det gäller även Vattenfalls atommailer. Jag har svårt att tro att Vattenfall går på minus med sina kolgruvor och -kraftverk i Tyskland).
    De nya aktier som kom på marknaden för kol/gasbolaget gick åt som smör. En förhöjning av aktiekapital för de” förnybara”, tvingas fram av de kommuner som äger bolaget. Vilket de förstås inte tycker om.
    Vad man har hört så har de stora elbolagen redan diskuterat med staten om situationen efter atomstoppet 2022. Det är frågan om vem som skall stå för de subventioner av ”reservkraften” (antagligen nästan alla kolkraftverk), efter som man inte kan höja kW/priset hur mycket som helst. Från och med 1.januari får tyska elkonsumenter betala mera än 7 cent/kW/h. Och priset i Tyskland är en aning under 30 cent/kW/h. För elkunderna i Tyskland kostar ”Energiewende” i år ca 25 miljarder € .
    Galna politiker.

  24. pekke

    En generator som skall fasas in på elnätet måste synkroniseras mot elnätets frekvens innan den kan öka sin effekt, går det inte att synkronisera med elnätet p.g.a. varierande frekvens kopplas den inte in eftersom det riskerar skada generatorn.

    Frågesida från NYT där svararna beskriver ur man startar upp en generator mot elnätet.
    http://www.nyteknik.se/teknikrevyn/sa-fasar-man-in-en-generator-pa-natet-6370477

    Här finns en beskrivning av hur olika vindkraftverk fungerar både elektriskt och mekaniskt, lättläst faktiskt med beskrivande bilder men 116 sidor.
    http://www.skolresurs.fi/files/Vindkraftverkens_teknologi.pdf

    Det som hände i Australien var nog att vindkraften började producera max effekt p.g.a. stormen sedan så stoppade de p.g.a. hög vindhastighet, när de började starta upp reservkraften så mojnade vinden något och vindkraften började producera max igen vilket orsakade problem för reservkraften.

    Vad jag förstår så är det vindkraftverket själv som automatiskt startar och stoppar produktionen beroende på vindhastigheten, när ett stort antal gör det samtidigt så är katastrofen ett faktum när det finns för lite stabil baskraft i nätet.

  25. Ingemar Nordin

    Olav G #18,

    ”Nej, jag tror ”uppvaknandet” blir brutalt. Kanske i samband med en lång och kall vinter”

    Blir det den här vintern som ”uppvaknandet” kommer?

    http://www.expressen.se/vadernytt/prognos-blir-kallaste-vintern–pa-sex-ar/

  26. Thomas P

    tty #10 ”Det kan tilläggas att ingen tycks kunna förklara varför vindkraftverken var inställda för att vara så störkänsliga. Det mesta tyder på att operatörerna inte ens visste om det. Känns betryggande.”

    Om de som driver elnätet inte har mer koll än som du beskriver skall vi nog vara tacksamma för att det är vindkraftverk och inte kärnkraftverk de inte förstår sig på. Konsekvenserna av misstag blir aningen mindre för vindkraftverk.

  27. Thomas P

    Peter #14 Din artikel refererade till varför Vattenfall sa att priset måste höjas. Du tror väl inte Vattenfalls lednings skulle gå ut och säga att ”Sorry, vi spelade bort alla pengar på vidlyftiga affärer på kontinenten så för att ha råd med underhåll måste vi ta betalt en gång till.” Nej de höjer avgiften med någon väl vald förklaring för att täcka hålet i kassan, och sen kan antagligen cheferna kvittera ut bonus också för att de går med vinst.

  28. Peter Stilbs

    När jag läste ”kemi” på LTH 1965-69 hade vi en labb i Elektroteknik, där vi drev en trefas växelströmsgenerator via en elmotor och sände ut trefas ut på nätet… Jag minns man skulle justera rotationen på anläggningen och observera via tre lampor att man låg i fas med stadsnätet innan man tryckte på ”koppla in” – varvid generatorn ”låste sig” mot stadsnätets frekvens.

    Ja – mycket man gjorde på den tiden – vad jag minns finns sedan decennier ingen elektroteknik i undervisningen av kemistudenter på tekniska högskolor (och inte skulle man vara behörig heller att göra sådant i verkligheten).

    Men jag minns nu i detta sammanhang en alldeles utmärkt Video med SD’s Josef Fransson som handlar just om dessa instabiliteter i elnät med intermittenta bidrag. Han blev ju nyligen beskylld av en Expressen-reporter (eller snarare Expo-reporter) om att vara styrd av Stockholmsinitiativet och tankar här på KU 😉

    Men detta har han skapat själv 2013. Lennart Söder får sig en känga också

    https://www.youtube.com/watch?v=NQw4ieunILw

  29. Peter Stilbs

    #27 – visst – men därför behöver inte SVT ljuga varken om att a) Vattenfall behöver pengar – eller mörka b) Elnätet måste skyddas bättre mot intermittenta bidrag – och det kostar pengar och c) mycket annat i sammanhanget.

    Istället vinklar man det hela så det ska framstå som nuvarande fungerande elförsörjning är ”omodern” – därför att ”de gröna” nu har en genial (idiotisk) lösning.

  30. Björn

    Här är sagan om ett politiskt skrytprojekt Solyndra i Obamas gröna energiomställning. Förlorarna var skattebetalarna lokalt och de anställda som förlorade sina jobb, när solpanelsfabriken Solyndra gick i kk.

    “What’s so troubling is that politics seems to be the dominant factor,” said Ryan Alexander, president of Taxpayers for Common Sense, a nonpartisan watchdog group. “They’re not talking about what the taxpayers are losing; they’re not talking about the failure of the technology, whether we bet on the wrong horse. What they are talking about is ‘How are we going to manage this politically?’ ” (från den sista länken)

    http://www.washingtontimes.com/news/2015/aug/26/solyndra-misled-government-get-535-million-solar-p/

    https://www.washingtonpost.com/solyndra-politics-infused-obama-energy-programs/2011/12/14/gIQA4HllHP_story.html

  31. Lasse

    #27 Thomas-du får nog ta den notan själv:
    http://news.cision.com/se/vattenfall/r/lars-josefsson-fick-chalmers-medalj,c274634

    Han stod tillsammans med fru Merkel och berömde sig för att medverka till ”Energiwände”
    Det gick väldigt bra tills Maud kom på hur Vattenfall styrde produktionen så det saknades en gnutta effekt i vårt nät och vi fick in marginalpriserna på elen där kolavgifterna stod för större delen.
    På så sätt kammade Vattenfall hem många miljarder och räknade med att kunna fortsätts så med Nuon.

    Men det blev inte fullt så bra för producenterna-men vi konsumenter har fått lägre priser!

  32. Sigge

    #19 Ingemar Nordin

    Jag har läst en del om vad som hände i Australien. Det är lite olika versioner som hände. Ingen av de som skriver verkar riktigt veta händelseförloppet annat än att huvudorsaken till strömavbrottet var att kraftledningar blåste sönder i stormen.
    Att kraftverk slås ifrån automatiskt när det blir en spänningstopp är normalt. Så har vi det i Sverige också. Det händer då och då. Oftast inga problem då kärnkraften normalt går över i husturbindrift och de andra kraftverkstyperna kan startas på några minuter. När det blivit ett stort strömavbrott så tar det tid att spänningssätta hela systemet. Sedan det stora strömavbrottet 1981 så har vi i Sverige förstärkt elnätet så att risken för ett liknande skall bli mindre.

    Ska man starta upp ett kraftverk i ett elnät så måste ledningen man ansluter emot vara spänningsförande. Det gäller inte bara vindkraft utan alla kraftverk. Det kan vara det som gjorde att back-up inte kunde starta.

    Nu vet jag inte om vindkraftverken i Australien hade asynkrongeneratorer eller var direktdrivna med statiska omriktare. En statisk omriktare skulle ju kunna konstrueras så de verkligen utnyttjade vindkraftverkets svängmassa. En stor spänningsstopp slår ifrån alla typer av kraftverk, inte bara vindkraft.

  33. Håkan Bergman

    Vi lär nog få vänja oss vid höjda nätavgifter i framtiden.
    http://www.svk.se/siteassets/om-oss/rapporter/natutvecklingsplan-2016-2025.pdf
    Volymerna kommer från sid. 85 och framåt.
    Drivande för det här är bl.a. utbyggnaden av s.k. förnybart och att vi ska inlemmas i EUs energiunion.

  34. Lasse

    Vattenfalls fall: http://www.fokus.se/2011/11/vattenfalls-fall/
    Hoppas att politiker i alla läger lär sig något.
    -Spel med våra gemensamma resurser bör ske på hemmaplan.
    -Lita inte på att politiskt styrda system som CO2 avgifterna skall höja befintliga kostnader-de kan ju ha avsedd effekt-dvs minska utsläppen.
    -Är det en tveksam affär så avstå även om det är lockande att växa!

  35. Ingemar Nordin

    Sigge #32,

    Det är möjligt att det finns tekniska lösningar på vindkraftens instabilitet vid stormar. Men tydligen så hade man inga sådana i SA. Och, som alltid, så spär det på vindkraftens redan höga kostnader. – Helt i onödan för oss eftersom vi har kärnkraft. Och helt i onödan för Australiensarna eftersom de har kol och gas.

  36. Sigge

    #35 Ingemar Nordin

    Allt med eldistribution är instabilt när det stormar. Det är inte bara vindkraftverk som blir nedkopplade. Alla kraftverkstyper kopplas ifrån nätet när det blir spänningstoppar. Värst är det när kärnkraftverk snabbstoppar för att då tar det så lång tid att starta upp dessa igen.

  37. Peter F

    Det värsta med vindkraften är ju att vi behöver den inte. Den senaste statistiken jag såg (-15?) var att den stod för 10 procent av vår el, medan vi exporterade 20 procent av vår totala elproduktion.

  38. tty

    Sigge #32

    Här har du detaljer om förloppet:

    https://www.aemo.com.au/Media-Centre/Media-Statement-South-Australia-Interim-Report

    och update med mera detaljer:

    https://www.aemo.com.au/Media-Centre/Update-to-report-into-SA-state-wide-power-outage

    Jag har försökt att få reda på varför vindkraftverken var inställda att koppla ned vid upprepade korta icke-kritiska frekvensstörningar, men det enda jag fått fram är att det tydligen är en default-inställning från tillverkaren, att det är oklart om kraftverksägarna visste om det, och att nätoperatören uppenbarligen var ovetande. Man har nu maximerat hur mycket vindkraft som får gå ut på nätet tills dess man hunnit gå igenom inställningarna på vindkraftverken.

    ”Nu vet jag inte om vindkraftverken i Australien hade asynkrongeneratorer eller var direktdrivna med statiska omriktare. En statisk omriktare skulle ju kunna konstrueras så de verkligen utnyttjade vindkraftverkets svängmassa. En stor spänningsstopp slår ifrån alla typer av kraftverk, inte bara vindkraft.”

    Asynkrongeneratorer. I USA har man faktiskt observerat riskerna när den instabila vindkraften växer till sig och FERC (den federala elmyndigheten) har föreslagit att vindkraftens dispens från att behöva leverera reaktiv kraft skall upphävas:

    https://www.ferc.gov/whats-new/comm-meet/2015/111915/E-3.pdf

    Återstår att se om det genomförs. Det kommer att innebära en inte obetydlig merkostnad för framtida vindkraftverk.

  39. Bengt Abelsson

    Kontentan är att i Sverige är vindkraft helt onödig – och kan bara leda till ökade kostnader för skattebetalare / elkonsumenter. Någon minskad koldioxidpåverkan verkar inte kunna visas.
    Den stora risken är att ”riktig” elproduktion trängs åt sidan och vi får effektbrist en kall och stilla vinternatt.

    Exemplen från Tyskland och South Australia avskräcker.

  40. Håkan Bergman

    Det blir också skillnad på elnätets totala längd om man bygger ett stort antal mindre produktionsenheter jämfört med ett system med större enheter, i synnerhet om man i det senare fallet också lägger produktionen där förbrukningen finns. Och den totala längden på elnätet spelar roll för sårbarheten och underhållskostnaderna. Tänk bara så många fler träd man får hugga ner runt ledningarna.

  41. BoE

    Jomenvisst-sörru….
    ”Värst är det när kärnkraftverk snabbstoppar för att då tar det så lång tid att starta upp dessa igen.”
    Säger Sigge ovan om en kraftgenerering som har en faktisk, helgjuten tillgänglighet på ca 95% !!!!
    (i varje fall i Finland, där man har förstånd om att planera sina underhållsarbeten på kraftverken enlgt plan och i god tid innan driftstörningar uppstår pga normat ”slitage”)

  42. Ingemar Nordin

    Sigge #36,

    ”Allt med eldistribution är instabilt när det stormar.”

    Ja, och … Så vad är poängen med att installera ännu mer instabila system i nätet?

  43. Sigge

    #42 Inemar Nordin

    ”Ja, och … Så vad är poängen med att installera ännu mer instabila system i nätet?”

    Då ska vi undvika stora kraftproduktionsanläggningar som kärnkraft. Vi har haft några större strömavbrott i Sverige som inte direkt berott på kärnkraften men de har snabbstoppats p g a av fel i elnätet.

    Jag tycker inte man skall stopp kärnkraften av den anledningen men du är inte konsekvent.

  44. Bengt Abelsson

    # 43

    Hur mycket vindkraft (procentuellt av märkeffekt) finns tillgängligt i en effektbalanskalkyl?

    Alltså, när det behövs som mest, en kall vinternatt.

    Tips: Svenska Kraftnät antar 6%. Det betyder att om 4000 MW kärnkraft ska ersättas med vindkraft behövs det 53000 MW vind.

  45. Peter F

    Lite aktuella siffror om sol och vind kontra kol.

    http://dailycaller.com/2016/10/27/despite-green-hype-coal-still-makes-55-times-more-power-than-solar/

  46. Johan M

    #5 Sigge

    ”När det gäller kärnkraft som kan använda dagens kärnkraftsavfall som bränsle så dröjer det till ungefär 2030 innan det är kommersiellt gångbart, ..”

    Tja, under tiden så spenderar vi tydligen miljarder på att lalla omkring och leka.

    http://www.nyteknik.se/energi/31-miljarder-branda-fore-start-6422851

    Vore kanske mer kostnadseffektivt att köpa en PRISM ( http://gehitachiprism.com ), kan nog inte kosta mera än vad vi nu spenderar på ingenting.

  47. Sigge

    #44 Bengt Abelsson

    Svenska Kraftnät kommer att ändra 6% till något annat om några år. Mycket beror på att vindkraftverk som byggs idag har mycket större sveparea i förhållande till effekt jämfört med de som byggdes för 10-20 år sedan. Sedan 2009 har aldrig vindkraftsproduktionen varit under 11% under de 150 timmar/år som det varit högst elförbrukning.

  48. Sigge

    #46 Johan M

    Även om man utnyttjar mer av energin i uranet i Gen IV-reaktorer eller genom upparbetning så kommer radioaktivt avfall behöva slutförvaras. Mellanlagring som CLAB behövs inte innan slutförvaring som idag.
    31 mdr är inte så mycket med tanke på hur mycket som kärnkraftverken har producerat.

  49. Johan M

    ”..kommer radioaktivt avfall behöva slutförvaras.”

    Det är skillnad på att förvara något i 10.000 år och att förvara något hundra år. Och om det är något jag skulle vilja ”slutförvara” så är väl radioaktivt material det absolut enklaste … det försvinner de facto av sig själv.

    ”31 mdr är inte så mycket….” ?? Så om det inte är så mycket så kan vi spela bort dem på en massa onödigt dravel?

  50. Sigge

    #49 Johan M

    Än så länge finns inte någon billig teknik att kunna använda kärnavfallet. Den upparbetningsteknik som finns idag ger avfall som behöver förvaras lika länge som det nuvarande avfallet, dessutom är så det väldigt dyrt. Fram tills teknik finns som på ett relativt billigt sätt kan använda avfallet behövs i alla fall CLAB. Även om det ser lovande ut med utvecklingen av Gen IV-reaktorer så är det inte helt säkert att de blir kommersiellt gångbara. Då behöver det finnas ett alternativ för att ta hand om avfallet.

  51. Johan M

    #50 Sigge

    Mellanlagring liksom all infrastruktur för att hantera kärnbränsle kommer vi alltid att behöva, frågan är om vi behöver eller om det ens är önskvärt med slutförvaring, I artikeln från NyTeknik hävdar de att endast 10 miljarder av de 30 har gått till CLAB. Cirka 10 miljarder har spenderats på forskning och planering för slutförvaring och att den beräknade kostnaden för slutförvaring skulle ligga på 123 miljarder (artikeln är fem år gammal).

    Hade vi lagt 10 miljarder på att utveckla en breeder-reaktor så skulle vi idag haft någonting att exportera. Lite svårt att exportera bergrum.

  52. Sigge

    #51 Johan M

    Du saknar sinne för proportioner. 10 mdr skulle på sin höjd räcka till att utveckla och bygga en första prototyp på i storleksordningen 10 MWe. Om det lyckas så är det långt kvar innan det går att saluföra reaktorerna kommersiellt.

  53. Johan M

    #52 Sigge
    ”10 mdr skulle på sin höjd räcka till ….”
    Så då kan vi lika bra bränna dem på någonting som är totalt meningslöst? Eller tror du det föreslagna bergförvaret kommer att gå att saluföra kommersiellt?

  54. Håkan Bergman

    Och här satt jag och tänkte skriva nåt om att 10 miljarder visst kan vara betydande om man samarbetar med andra länder och aktörer. Häng inte upp er på det där med klimatsmart nu, det är så verkligheten ser ut, gör dom andra till nyttiga idioter.
    http://www.svd.se/svensk-teknik-kan-ge-klimatsmart-ny-karnkraft/i/senaste

  55. Ingemar Nordin

    Håkan B #54,

    … alltmedan den rödgröna regeringen tillsammans med våra miljörörelser bekämpar kärnkraften med näbbar och klor. Vind- och solkraftslobbyisterna riskerar ju sina inkomster!

  56. Håkan Bergman

    Ingemar N. #55
    Det är sorgligt, på 70-80-talet var vi dom enda förutom kärnvapenländerna som kunde leverera nyckelfärdig kärnkraft. Idag finns det inte en chans att vi kommer tillbaka dit, men vi skulle kunna samarbeta med progressiva länder som t.ex. Indien och Sydkorea om det inte vore för dessa f*rbannade miljö- center- och vänster-partister. När ska övriga partier inse att det inte går att göra sig beroende av sånt folk om man ska kunna nå ut och samarbeta med vettiga aktörer utanför Sverige?
    Från det ena till det andra, ni på KU är lyckliga som lever kvar i sommartiden, jag missade det faktiskt själv i söndags, men spelar roll för en pensionär där allt utom en gammal klockradio ställer om automatiskt, ja några gamla klockor som jag inte använder klarar det inte heller.