Egentligen är det lite underligt att just isbjörnen blivit en maskot för den globala uppvärmningen. Ur kramvänlighetens synpunkt hade jag personligen valt en liten luddig sälunge. Isbjörnen är idag det största rovdjur som lever på land, en vuxen hane väger mellan 300 och 600 kg (källa: Wikipedia). Isbjörnar är inte särskilt trevliga. Nyfikna och aggressiva är de klart farliga för oss människor.
Ändå har den vilsna isbjörnen drivande på ett isflak blivit en symbol för den miljökatastrof som väntar om vi inte stänger koldioxidkranen. På helt felaktiga grunder dessutom.
Det finns idag uppskattningsvis 22.000 isbjörnar i världen, fördelade på 20 populationer. Enligt Dr Mitchell Taylor, biolog som studerat isbjörnar i 20 år, är 11 av de 15 kanadensiska populationerna stabila eller till och med på uppgång. Kring Davis Strait, ett område på ca 140.000 km2 har antalet isbjörnar ökat från 850 i mitten av 1980-talet till 2.100 idag. Inuiterna bekräftar Dr Taylors uppgifter. De ser fler och fler björnar.
Utrotningsscenariot utgår ifrån två björnpopulationer (16,4 % av det totala antalet isbjörnar) som minskat under de senaste åren. Man nämner inte att två andra populationer ( 13,6 % av den totala mängden) samtidigt ökat i antal och att 10 populationer (45,4 % av den totala mängden) förblivit stabila. Övriga 6 populationer har man inga uppgifter om.
Man nämner inte heller att antalet isbjörnar ökat kraftigt. 1950 var de 5.000 och 1970 bara 10.000 (US Senate Report publicerad 30 januari 2008). Alla larmen baseras dock inte på observationer, utan spekulativa klimatmodeller som bygger på begränsade data. Dr Taylor betonar att man inte kan dra alla björnar över en kam. Varje population är unik och påverkas olika. Med andra ord går det inte att bedöma helhetssituationen utifrån status för två populationer.
Isbjörnen är inte hotad. Den används bara som ett medel att driva igenom nya (och onödiga) koldioxidregler. Skatter och utsläppsrätter som inte har någon effekt på världstemperaturerna. Det enda de påverkar är våra plånböcker och den personliga friheten.
Kommentarer
Kommentera längst ner på sidan.