Så här börjar boken ”Chill-out” av Lars Bern och undertecknad.
***
Den här boken borde egentligen inte behövas. Om den svenska journalistiken hade fungerat såsom den lärs ut på Journalisthögskolan hade vi inte haft någon orsak att skriva den. Tyvärr fungerar inte längre våra gamla etablerade media på ett tillfredsställande sätt. Rapporteringen är ofta alltför effektsökande ensidig och tyvärr leder det till spridning av förvrängd information – ibland ren desinformation.
Den här boken handlar om klimathotet: ett ämne som länge varit en av medias favoriter. Det är en global fråga som berör alla därför att den handlar inte bara om din och min framtid, utan även våra barns och barnbarns. Klimathotet sägs vara ett problem där alla bär en del av skulden och som alla måste hjälpas åt att lösa. Planeten är sjuk, läser vi i tidningarna, och människan är viruset. På bästa sändningstid kräver politikerna att vi förändrar vårt levnadssätt för att rädda mänskligheten och övrigt liv på jorden. Och skolbarnen får veta att världen riskerar att gå under om inte mamma och pappa slutar köra bensindrivna bilar och
ta med familjen på solsemestrar till Thailand.
För att möta klimathotet måste vi snarast införa restriktioner för användning av fossila bränslen. Det innebär att vi måste ompröva vårt sätt att leva, konstaterar media och politiker. Något som dock allt för sällan diskuteras är vad dessa restriktioner innebär för världen utanför den redan industrialiserade. Utvecklingsländer nekas billig energi i form av kol, olja och gas och de berövas möjligheten till inkomster från sina egna fossila råvarutillgångar. Resurser som de behöver för att kunna lyfta sig ur fattigdomen och beroendeförhållandet till industriländerna.
Det finns dock en hel del människor som är skeptiska till skrämselpropagandan. Och de är varken få och fanatiska eller okunniga och oseriösa. Ändå kommer de sällan till tals. Det hävdas nämligen, från makthavare och deras byråkrater, att det råder konsensus inom vetenskapen kring klimathotet. Och media, vars uppgift är att kritiskt granska makten, håller med. De säger att det är färdigdiskuterat, att en uppfattning fastställd av ett hundratal politiska byråkrater i FN:s klimatpanel i fyra rapporter kan duga som hela världens rättesnöre.
Ett favoritargument för att motivera de regleringar som makten vill tvinga på oss är försiktighetsprincipen. Vad som glöms bort är att ett samhälle som, likt Sverige, är besatt av att försöka identifiera allt som kan gå snett och som alltid skall minimera alla risker, förr eller senare kommer att begå misstaget att fokusera på fel saker.
***
Boken släpps den 13 maj. Du kan förbeställa den genom att skicka in ditt namn och adress via Kontakta mig-sidan. Ange hur många ex av boken du önskar, så kommer den/de på posten tillsammans med en faktura. Boken kostar 250 kr inkl porto och packning.
Jag och Lars Bern hoppas att få se så många av er som möjligt på releasepartyt den 13 maj. 🙂
Lovande intro, vi ses
Trevlig inledning. Ni lyckades också plocka favoritfloskeln ”barn och barnbarn” rätt ur munnen på klimatideologerna.
Tyvärr bor jag för långt bort för att komma releasepartyt, annars hade jag tyckt det hade varit jättekul.
Jag tar mig nu friheten att citera valda bitar ur förordet i min hittills absoluta favorit i skeptikergenren – Taken By Storm” av Essex & Mckitrick 2002… står sig lika bra idag, anknyter till den reaktion som även Maggie & Lars kommer att möta… ursäkta det det långa inklippet, men det är läsvärt för den som orkar:
”We believe there has been no conspiracy to dupe the public and the people in question have nothing but the best of intentions. It appears instead that a lot of well-meaning people got locked unwittingly into a game that requires them to speak as if they are absolutely certain about matters upon which certainty is inherently impossible. Many prominent players have staked their reputations on positions that cannot be supported by science or sound policy analysis. Consequently a debate in a free and open marketplace of ideas can’t happen. Instead, what we get looks more like a fortress, heavily defended by an arsenal of authoritarian pronouncements designed to intimidate outsiders into staying away. Rhetorical weapons like the statement of the 100 Nobel laureates, and others we have seen like it in the past year, would never be used in a real scientific debate. That big players in this issue feel a need for this sort of cannonade just shows how far we have departed from sensible intellectual practice on what remains, even today, an open scientific question.
…
Global warming ceased to be a subject of scientific debate years ago. Watch how critics jump straight to an examination of motives or credentials rather than the substance of an author’s argument whenever books like this one are published. The argument, it seems, is that what you say, whether it is true or not, matters less than the way you say it or who you are. Scrutinizing the messenger rather than the message may be an effective political ploy; but what we are engaged in is not, at its heart, a political question. Our society has already done substantial harm to itself by not grasping this crucial point.
For those of you who will find this book threatening, and instinctively grasp for this sort of defense, you’re in luck. While we have neither sought nor received any industry funding for writing this book, the fact is our ”green” credentials are pretty pathetic. We like civilization and all its artificial material comforts. Trees and lakes are nice to have around, but so are paved roads and warm buildings. We find recycling and the whole blue box thing a bit of a sacred cow. We generally prefer driving to walking, especially when transporting kids, except for very short distances. We don’t care if people drive subcompacts or SUV’s – that’s their business. Live and let drive. We eat meat, use pesticides on our lawns and avoid using public transit if possible. We think people who pay extra to buy ”organic” vegetables are basically suckers. One of us even smoked cigarettes (for a while anyway). We have no idea when Earth Day is, nor do we care, as long as the mall stays open.
So there. If you are worried that this book may unravel some of your cherished beliefs about global warming, just gently close the cover and put it back on the shelf. Tell yourself these two horrible people are so out of touch with nature they couldn’t possible be trusted.”
Det är välkänt att skeptiker har mer humor än klimatpessimister. På Taken By Storms hemsida har författarna själva skrivit en rescension under påhittat namn. Omedvetet har de på pricken fångat retoriken hos vissa AGW-ivrare som kommenterar här på bloggen ibland. Jag tänker speciellt på en argsint professor i Lund…. 🙂
Skojigt nog skriver just idag Karin Bojs om svininfluensan där man märker att hon är irriterad på att folk tycker att DN överdriver. Men hon försvarar sin virusalarmism tappert. Som brukligt är numera kan man ju recensera sitt eget framträdande och Karin ger Karin full poäng.
Mellan raderna kan man eventuellt skönja en liten tvehågsamhet. För visst är det så att KB och andra alarmister har bränt rätt mycket krut på att skrämmas de senaste åren. Och inget händer. Jag har pratat med en hel del människor av olika nationalitet och politiskt hemvist senaste tiden och förbluffande många säger samma sak: ”Jag orkar inte läsa tidningen längre, det är så förbannat negativt hela tiden att man borde leverera Prozac tillsammans med blaskorna.”
Kanske är detta den ultimata konspirationen: Läkemedelsindustrin betalar medier för att skrämmas så att man får sälja mer lugnande läkemedel?!! 🙂
Maggie:
Om inte jorden gått under pga tipping points 😉 före onsdag så kommer jag. Ska bli trevligt att träffa dig.
Maggie, boken låter spännande. Den blir säkert bränd på bål.
Varför inte förbereda en recension av överprofessor Klimatkatastrof där han bannlyser er bok? Då har ju Karin Bojs en Auktoritet att hänvisa till när hon sablar ned den … (Tack Christopher E för det underhållande tipset!)
Det skulle vara ännu trevligare om Thomas kom, men det är väl att hoppas för mycket. Men man vet aldrig. Jag älskar överraskningar. Thomas: Det skulle vara trevligt om du också kom till releaseminglet.
Christopher E, den argsinta professorn är bortom all räddning, men mikrovågsdoktorn kanske fattar vinken om han läser dina citat hundra gånger.. 😉
Torsten: Herr Palm är hjärtligt välkommen på onsdag. 🙂
Christoffer E: #2
Lysande! Mina grannar tror nog att jag drabbats av ett epileptiskt anfall. Det är ganska lyhört i kåken och mina frustanden har säkert bekymrat dom.
Tyvärr blir dom nog ännu mer bekymrade i framtiden för den där boken måste jag köpa.
Maggie:
”Torsten: Herr Palm är hjärtligt välkommen på onsdag”
Är inte jag det då? 😉
Torsten W: Jag tror att du vet svaret på den frågan. Det ska bli kul att träffas! Du har väl anmält dig? 🙂
Maggie>:
Jajjamen, men jag har inte fått någon bekräftelse ännu. Kalla kulor jobbar tydligen inte under helgen.
Torsten W: Vad säger du? Sitter de och slöar hela helgen? 😉
Maggie: Ja, vilket förlag har du valt? 😉
Torsten: I wash my hands clean. Det var Lars. *pekar finger* 🙂
Maggie. Jag tycker att du är j-vl-gt bra. Men det har du nog redan förstått. Med din intelligens.
Nej, nu ska jag inte smöra mer. Jag hoppas att vi ses på onsdag och jag hoppas verkligen att Thomas kommer. Jo, det gör jag faktiskt. Snälla Thomas, kom på onsdag!
Maggie:
Nu fick jag portkoderna från Kalla kulor. Vi ses på onsdag. Inget kan hindra mej, men försök att få Palmen att komma dit också. Jag vill gärna träffa homom IRL (In Real Life).
Christopher E, ”Taken by Storm” är boken där författarna ”motbevisar” existensen av medeltemperatur. Enligt dem går det lika bra att beräkna medeltemperatur med RMS som med aritmetiskt medelvärde, och om någon temperatur saknas kan man ersätta den med värdet 0 C och få ett vettigt svar. Jag vet inte om man skall skratta eller gråta åt sådan misshandel av vetenskap:
http://scienceblogs.com/deltoid/2004/05/mckitrick3.php
Om det är din ”absoluta favorit i skeptikergenren” innebär det att de andra böckerna är ännu värre?
Där ser du Thomas, du har samma språkbruk som professor Mortimer Long-Bore… 🙂
Var väl det jag visste! Gissningsvis har inte heller du läst boken… 🙂
Håna på du. McKitrick är för övrigt en i den ”dynamiska duon” som fick den mäktiga hockeyklubban på fall i strid med hela den mäktiga ”konsensusen”. Skratten fastnade i halsen när ”misshandeln av vetenskap” i form av klubbor den gången avslöjades.
Han har senare (tillsammans med Pat Michaels) också visat att de ”justerade” stationsvärden som används för ”global temperatur” forfarande är kontaminerade av socioekonomiska faktorer.
Vad har du åstadkommit?
Christopher E, jag tycker snarare det är du som i ditt inlägg liknar professor Bore. Jag påpekar en vetenskaplig felaktighet hos Essex och McKitrick, du ägnar dig åt en blandning av personangrepp och appeal to authority.
Thomas, snarare pekar du på en eventuell felaktighet som Tim Lampert skriver om och använder det som ett argument för att döma ut en hel bok du inte läst… du har ingen aning om hur stor del av boken som talar om medelvärdesberäkningar, du har ingen aning om vad resten av boken handlar om… så kliv du ned från dina höga hästar.
Det gjorde du dessutom med en synnerligen hånfull stil, där din irritation med bokens författare inte är missta sig på. Det måste irritera när Essex & McKitrick med så hänsynslös elegans träffande parodierar de som vill göra ned boken. Du är där i gott i sällskap.
Varför är det förresten inte ”appeal to authority” när du lägger in länkar till långa listar med politiskt korrekt stöd för AGW-hypotesen?
”[A]ppeal to authority” skriver Thomas Palm lite magsurt, efter att i åratal ha hänvisat till hur många ’Vetenskapsakademier’ ställer sig bakom AGW-pratet.
Tja, vad säger man?
För att klargöra vad som menas med ”appeal to authority” kan ”The Nizkor Project”:s sida om detta vara bra.
ErikS;
Skummade lite en stund på din länk, tycks vara en bra beskrivning att återkomma till.
Vill klargöra att jag inte menade att McKitrick har rätt i allt därför att han gjort flera värdefulla bidrag inom klimatforskningen, endast att han förtjänar lite mer respekt än ”skratta eller gråta” från en som inte lämnat några bidrag alls.
Och som dessutom förväntar sig att man ska tro på AGW därför att veterinärer, skogvaktare och en lång lista med organisationer som saknar kompetens inom grundfrågan låtit sig övertygas.
Att dessutom döma ut en oläst bok precis efter att jag länkat till en parodi där en påhittad ”AGW-forskare” gör precis samma sak är rätt festligt.