När man sysslar med bekräftelseforskning koncentrerar man sig på att hitta data som stämmer med sin hypotes. Man ignorerar all data som talar emot hypotesen. Detta strider helt mot den vetenskapliga metoden där man ska försöka motbevisa sin hypotes. När inga motbevis återstår är hypotesen så bevisad som den kan vara. Men det går aldrig att helt bevisa en hypotes, det går bara att motbevisa den.
Antag att du har en hypotes om att jorden skulle värmas upp kraftigt på grund av mänskliga utsläpp av koldioxid. Du gör en massa teoretiska beräkningar och simuleringar som visar att jorden faktiskt kommer att värmas upp. Under många år av mänskliga utsläpp stiger också temperaturen på jorden. Har du då bekräftat din hypotes? Ja fast bara om du sysslar med bekräftelseforskning, inte om du sysslar med riktig vetenskap.
Om du istället sysslar med riktig vetenskap skulle du då försöka motbevisa din teori. En vettig frågeställning skulle då vara om den uppvärmning man faktiskt har sett överstiger den uppvärmning som kan ske inom normala naturliga variationer.
En proxy (ombud) till temperaturen är havsnivån. Ju varmare det blir ju mer stiger haven, dels på grund av smältande landisar och dels på grund av termisk expansion. Havsnivån har mätts med så kallade tidvattenmätare under lång tid (data från Church and White):
Havsnivån har alltså stigit mer eller mindre konstant ända sedan 1800-talet. Möjligen att man kan ana att havsnivån har stigit något mer på sistone. Men man plottar havsnivåförändringen per år mot koldioxidutsläpp får man följande figur (havsnivån från Church and White och utsläpp från CDIAC):
Det finns alltså ingen korrelation mellan havsnivån och koldioxidutsläppen. Om koldioxidutsläppen påverkade klimatet och därigenom havsnivån är denna påverkan iallafall mindre än de naturliga variationerna. Det här är alltså ett mycket viktigt motbevis till hypotesen.
Tyvärr så saknas det riktiga temperaturmätningar under någon längre tid för större delen av jorden. Men för vissa delar av norra halvklotet finns mätningar, tex för Grönland (källa DMI):
Den stora uppvärmningen skedde kring 1930 och efter det har temperaturen i princip inte stigit. Liknande kurvor kan man hitta på andra ställen där mätningar skett under lång tid, bla Uppsala. Därför motbevisar sådant data att hypotesen skulle gälla för norra halvklotet.
Man kan också titta på historiskt data där data från isborrkärnor (Vostok):
Temperaturförändringen kommer alltid före ändringen av koldioxidhalten. Det motbevisar också hypotesen att koldioxidutsläpp skulle ha någon avgörande betydelse på temperaturen.
Men kurvan från isborrkärnor visar också något annat och det är att när temperaturen ökar så ökar koldioxidhalten. Det beror till största delen på utgasning av koldioxid från världshaven när temperaturen stiger. Om koldioxidhalten skulle ha en avgörande betydelse på temperaturen skulle en temperaturökning orsaka utgasning som skulle ge mer temperaturökning som skulle orsaka mer utgasning osv. Om det skulle vara fallet skulle jordens klimat ha spårat ur för länge sen. Inte nog med att data inte styrker hypotesen, den är helt orimlig också.
Om FNs klimatpanel hade sysslat med seriös vetenskap hade deras rapporter varit helt fokuserade på allt som inte stämmer med hypotesen. Jag har letat i deras rapporter och jag har hittills inte hittat något kapitel som tar upp den här frågan. Istället är dessa rapporter helt fokuserade på klimatmodeller och ifall de råkar stämma med nåt uppmätt data. Alltså sysslar man med bekräftelseforskning, dvs ren och skär pseudo-vetenskap.
Jag är en elektroingenjör som jobbar till största delen med mjukvaruutveckling. Men jag har alltid intresserat mig för klimatfrågan och alla dess motsägelsefulla påståenden. Sedan 2013 har jag skrivit på denna blogg och jag har även hunnit med att publicera en vetenskaplig artikel i en ansedd tidskrift.
OT
Det skrivs mycket om uppvärmning med 1,2 grader och 1,5 graders målet. Men när man tittar på UAH mätningarna ser man att medeltemperaturen kan variera uppåt en grad på 1-2 år. Hur kan då en uppvärmning om 1,2 grader på 150 år anses vara mycket?
Håller med. De ägnar sig helt åt bekräftelseforskning.
Det är några andra saker som slagit mig när man läser ”klimatvetenskapliga” artiklar.
Det verkar saknas ett dokument (bok) som går igenom klimatteorin på ett strukturerat och sammanhållet sätt. Man är alltid tvungen att leta i en uppsjö av dokument om man vill ha reda på varifrån något kommer.
T.ex. det s.k. logaritmiska sambandet, modellering av moln, beskrivningen av atmosfärens absorption och även beskrivningen av hur utstrålningen styrs av modeller av övre delen av troposfären.
Det naturliga är att det funnits en bok som hette typ ”The Climate Model”.
Klimatartiklar kryllar av referenser, konstiga förkortningar och mängder av olika siffror.
Känns ibland som att de är skrivna så att de ska vara urtråkiga att läsa och dessutom allmänt tunga.
En ”vetenskap” som inte vill bli förstådd är ingen riktig vetenskap.
Bekräftelseforskning-Utmärkt text Magnus C
Denna typ av forskning kan vara motiverad om man vill ha en teori accepterad av dem som förnekar den och påstår motsatsen. Men den duger inte som bevis för att förändra tvivlares syn. Då måste de anstränga sig mer.
Tex:
Periodicitet i havsnivån ser du här:
https://tidesandcurrents.noaa.gov/sltrends/sltrends_station.shtml?plot=50yr&id=140-012
Utmärkt stycke text. En annan gammal sanning är ju: som man frågar får man svar 🤗.
#3 Lasse
Tror inte de ens försöker förändra tvivlarens syn. Taktiken är ju att marginalisera tvivlare genom att vägra prata med dem.
”Forskningen” är till för att bekräfta att alarmisternas katastrofteori är rätt.
Bilreklam syftar visst främst till att få den som redan köpt bilen att känna sig nöjd.
”Klimatforskning” syftar främst till att få de som redan tror på katastrofen att känna sig trygga i sin tro.
Tack Magnus, intressant!
Men jag blev lite tveksam till den första grafen som visar vattenståndsökning, den ser ganska alarmistisk ut! Jag har ett minne att jag för något år sen såg en analys som ”avslöjade” att man kan åstadkomma en liten ”böj uppåt” genom att kombinera vattenståndsmätning med sattelitmätningar, vilka lär ha inletts 1993. De senare är ju kända för att visa en annan och högre havsstigning. Att kombinera olika datakällor på detta sätt kan väl nästan ses som att fuska.
Jag letade därför efter Church and White på WUWT och fann detta:
https://wattsupwiththat.com/2018/12/17/inside-the-acceleration-factory/
… för den som har tid att borra vidare.
#6 Rolf Mellberg
Intressant länk. Jag var inte medveten om att de hade blandat in satellitmätningar på slutet. Det gör ju motbeviset ännu starkare isåfall.
#6 Rolf M
Jo enligt Willis E har Church and White blandat bort korten genom att ta med senare sattelitmätningar.
Det enda raka är att studera förändringen av förändringen för att få fram acceleration. Då ser det ut som i #3.
De 50 årens utjämning kan självklart varieras,
Vad har alla andra forskare sysslat med kan man undra?
Förmodligen som inlägget (tack för det) beskriver – bekräftelseforskning!
”Mindre än 10 procent av det vi trott varit mikroplastfibrer i haven är verkligen mikroplaster. Resten är processad cellulosa och textilfibrer. Forskarna ifrågasätter nu resultaten från hundratals forskningsstudier.”
Denna ”forskning” om mikroplast har resulterat i ett befängt förbud och skatt för plastpåsar. Nyheten att mikroplast är en myt har förbigåtts med tystnad i media och bland politiker.
Artikel 18 mars 2021: https://www.aktuellhallbarhet.se/miljo/kemikalier/upptackten-80-procent-av-mikroplast-i-haven-ar-inte-mikroplast/
Originalrapporten från 2020: https://advances.sciencemag.org/content/6/23/eaay8493
#6,7
Michael’s ”Nature trick”! Återanvändning är bra.
Jag har det senaste året under pandemin med vetenskap i realtid noterat hur media utlåtit sina plattformar , DN-Debatt mfl åt andra forskares uppfattningar jfr FHM . Varför inte samla 25 klimatforskare och skriva en liknande artikel ? Klimatet är ju realtidsforskning om något ?
Bekräftelseforskning, är inte det vad IPCC sysslar med?
Varför nedlåter sig skribenter här att använda grafer som inte använder proportionerliga x-y-axlar. Sådana grafer är ”propaganda” och bör inte höra hemma i detta forum!
Med proportionerlighet skulle ju faktiskt havsytans höjning vara närmast ett ”streck”, vilket är precis vad ockulära undersökningar världen över visar. Avvikelser kan förekomma, men kan med säkerhet då härledas till landhöjningar, landsänkningar resp delta-uppbyggnader.
Gör om och gör korrekt!
Kommentar borttagen
Eftersom IPCC inte kan beskriva de naturliga variationerna så vet ingen hur stort det antropogena bidraget är. Eftersom det finns över 100 klimatmodeller vet klimatforskarna inte hur klimatmodellen ska se ut. För klimatforskarna gäller det enbart att bekräfta AGW-hypotesen.
Hockeyklubban är ett lysande exempel på hur data skarvas ihop för att bekräfta AGW-hypotesen.
Tack, Magnus för en utmärkt beskrivning av bekräftelseforskning. Det finns även bekräftelsejournalistik som används flitigt av dagens MSM.
Erika Bjerström som är klimatkorrespondent på SVT åker jorden runt för att hitta bekräftelse för sitt alarmistiska synsätt (ex. gårdagens inlägg om RCP 8,5). Alla som bedriver agendajournalistik söker som oftast bekräftelse utan hänvisning till kritiska källor.
Det är ingen tillfällighet att SMHI använder begreppet ”högre än normalt” men nästan aldrig ”lägre än normalt”
Tack Magnus för ett mycket intressant inlägg!
Den pågående havsnivåhöjningen började inte förrän slutet av ”Lilla Istiden”, dvs ca 1860. (S. Jevrejeva, J.C. Moore, A. Grinsted och P.L. Woodworth) . Detta sammanföll med att de flesta glaciärer börja dra sig tillbaka. All detta sker bevisligen utan möjlig påverkan av fossil koldioxid. Utlösande faktor är i stället början på den av naturliga orsaker drivna uppvärmningen som fortfarande pågår.
Sedan 1774 mäts vattenståndet i Stockholm.
1889 byttes plats och metod.
Ändringen sedan 1774 är cirka minus 1 meter, eller 4 mm/år.
Om havsnivån skulle påverkas av moderna utsläpp av koldioxid borde detta synas som en krökning eller knick i kurvan efter säg 1950.
Visserligen skriver SMHI pliktskyldigast att så sker men avstår klokt nog att specificera när och hur mycket.
Sök på vattenstånd, Stockholm, SMHI och grafen hittas lätt.
Bedöm själv, finns någon ändring i lutningen?
Min uppfattning är: Nej.
#18 BengtA.
Kurvan från Stockholm stämmer inte så bra med nora.nerc.ac.uk som har ett distinkt knä vid år 1860
https://wattsupwiththat.files.wordpress.com/2014/05/slr_trends_1807-2013.jpg
Förklaring på det?
Hur vore det med lite sunt förnuft? Under 500 hundra år rådde vad vi kallar Lilla Istiden (LIA), från cq 1300 till slutet på 1800-talet, varav perioden 1645-1715 var den allra kallaste. CO2-halten var så låg, ca 200 ppm, att all växtlighet överlevde på sparlåga och mycket inte klarade denna CO2-svält. Från ca 1715 började temperaturen stiga och fortsattee göra så – med vissa rekyler av kallare väder och sämre växtlighet. LÄs Utvandrarna så får man en litterär illustration till varför 1,2 miljoner svenskar utvandrade. KLimatet har alltid varierat och kommer fortsätta göra så. Människans bidrag är försumbar på global nivå. Däremot på mikronivå så ändras klimatet när vi bygger städer, flygfält, stora vägar etc. då det lokalt blir varmare. Men det skadar inte att läsa på om hur CO2-balansen mellan atmosfär och hav utvecklas, exempelvis. Klimatet är ett oerhört komplext fenomen – ettn resultat av flera kaosprocesser hos de faktorer som är styrande. Att CO2 skulle vara ”the control knob” är bara patetiskt löjligt och har inte stöd i vetenskapen – i varje fall inte i avgörande grad.
En av de bästa artiklarna hitintills. Kort och effektiv som även borde förstås av de mest troende.
Det sista grafen med CO2 och temperatur räcker egentligen. Det finns förklaring som håller kemiskt och fysiskt: Temp stiger sedan gasar havet, som innehåller 60 ggr mer CO2 än atmosfären. Temp sjunker, havet suger åt sig.
Resultatet av artikeln leder till att all annan diskussion blir totalt menlös.
Som jag upprepat i 30 år, det finns inget samband historiskt, idag och då ej heller i framtiden att koldioxid driver temperatur eller ens har något signifikant att göra med vårt klimat.
Pseudovetenskap från början.
Magnus Cederlöv,
”Temperaturförändringen kommer alltid före ändringen av koldioxidhalten. Det motbevisar också hypotesen att koldioxidutsläpp skulle ha någon avgörande betydelse på temperaturen.”
Det finns få som ifågasätter att temperaturförändringar till stor del styrde koldioxidhalten i atmosfären före 1950-talet. Därefter, då vi genom fossileldning har ökat partialtrycket av CO2 i atmosfären med 30 % och temperaturhöjningen bara bara påverkat lösnigheten av koldioxiden med ett par procent är situationen en helt annan.
Ditt diagram motbevisar därför inte koldioxidhypotesen.
Hej Lars-Eric Bjerke,
du har rätt i att eftersom vi eventuellt har en ny situation, så vet vi inte om koldioxiden ”denna gång” kan öka klimatsystemets värmeinnehåll. det enda vi kan säga är att historiskt har koldioxiden alltid följt efter.
Sedan finns det ju dem som tror och hävdar att först kommer en temperaturförändring i gång av okänd anledning och den leder till en förändring av koldioxidnivån i atmosfären, men när den väl skett så är det koldioxiden som driver — f-n tro’t sa Rellingen.
Hej Magnus!
Du skriver att ‘bekräftelseforskningen inte följer’ “den vetenskapliga metoden där man ska försöka motbevisa sin hypotes”. Det finns dock inget som kan kallas ‘den vetenskapliga metoden’. Varje vetenskap får utveckla sina egna metoder (en egen metodologi), och metoder inom t ex geologi, kemi, historia och lingvistik kan vara mycket olika. Och inte heller kan alla vetenskaper sägas använda hypoteser i teknisk mening. Det vetenskapliga arbetet handlar heller inte om att försöka motbevisa sina hypoteser. Vad Karl Popper menade var att man aldrig kan verifiera antaganden på så sätt att man kan säga att man har bevisat den slutgiltiga sanningen om någonting. (Jag brukade säga till mina studenter att ‘bevis’ finns inom juridiken och matematiken (logik &) men att de skulle låta bli att använda ordet). Alla resultat är tills-vidare konklusioner. Men forskarna får inte utesluta problematiska data, fakta og resultat – om de vill vara vetenskapliga. Och det bör alltid finnas falsifieringskriterier. Om inte de finns, explicita, kan man inte veta om man har rätt eller fel i slutändan. Den så kallade ‘klimatforskningens’ största problem är att den har inga, och kan inte ha några, explicita falsifieringskriterier. Den är därför ingen vetenskap.
Vänliga hälsningar
Hans Götzsche
Emerito Professore Universitario
Via S. Apollinare 19,2
36063 Marostica (VI)
ITALIA
Vad vet vi om hur kontinentalplattornas rörelser och förändringar påverkar havets strandlinje?
Om vattennivån stiger behöver det betyda mera vatten? Kan det inte även bero på förändrad havsbotten?
#22 Lars-Eric Bjerke
Jag har aldrig hävdat att koldioxidhalten inte påverkas av människan. Men jag kan inte se att koldioxidhalten historiskt har påverkat temperaturen. Förhållandet är det omvända
#24 Hans Götzsche:
Tack för klargörandet. Jag har nog lite slarvigt använt begreppet ”den vetenskapliga metoden”. Anledningen är att man i många sammanhang, däribland inom klimatdiskussionerna, hänvisar till just den vetenskapliga metoden för att försvara bekräftelseforskning trots att den vetenskapliga metoden borde innebära någonting helt annat.
# 22 Lars-Eric
Hmmm..
Varför ser du då ingen nedgång i atmosfärshalten under 2020. Utsläppen var 7-10% lägre och årstidsväxlingarna (ökande växtlighet – falnande växtlighet) ger ju liksom alla år tidigare direkt i tiden de typiska växlingarna i atmosfärshalt. Och trots kontinuerligt ökande atmosfärshalt har vi idag samma globala temperatur (UAH) som för 20 år sedan. CO2-hypotesen är därmed falsifierad. Du hittar inte någonting i verkligheten som stöder ett vi har en klimatkris, i varje fall ingen förorsakad av CO2 och det är ju det hela frågan ytterst handlar om. Historien visar att vi ligger helt inom det spridningsintervall av klimatförändringar som har inträffat tidigare, långt före fossil CO2. Väg detta mot den drakoniskt negativa effekten av alla förödande kostsamma åtgärder för omställning inför denna icke existerande klimatkris.
Dags att citera Kary Mullis igen. ”Jordens temperatur beror på formen och storleken hos den bana som den följer runt solen, på vinkeln som dess axel lutar i mot banan, dagens längd, det radioaktiva sönderfallet och den residuala gravitationsvärmen djupt nere under skorpan och grundämnena som fanns här från början och gud vet vad därutöver, men inte på oss”. En klok man som tyvärr inte lever längre, men hans uppfinning PCR har snart funnits i 40 år, och kommer att leva länge till.
#26 Magnus Cederlof
Jag skulle gärna se att du läste min korta kommentar #22 och Sten Kaijsers kommentar #26 igen.
#30 Lars-Eric Bjerke
Jag tror inte att jag förstår vad du menar med ”koldioxidhypotesen”. Vad är det?
22
För att inse omöjligheten att CO2 styr temperaturen, räcker det att observera total brist på korrelation CO2/temperatur under neoglacialer. Alltid!
Gör det.
http://hotpot.se/politik/koldioxidens-inverkan-pa-klimatet-sista-spiken-i-kistan/
#2
”Klimatartiklar kryllar av referenser, konstiga förkortningar och mängder av olika siffror.
Känns ibland som att de är skrivna så att de ska vara urtråkiga att läsa och dessutom allmänt tunga.”
Inte bara det. Inom andra discipliner är de flesta artiklar fritt tillgängliga, antingen från början eller genom att de laddas upp på siter som researchgate.com eller academia.edu. Inom klimatvetenskapen sker detta sällan.
Och jag håller med om att en del artiklar verkligen gör intryck av att vara skrivna så att det skall vara svårt att följa resonemangen. Och om grunddata publiceras (vilket många tidskrifter numera kräver) är de inte sällan i udda och obskyra filformat.
Oavsett partialtrycket eller koldioxidhypotesen så är det kallt just nu. Varmaste majdag i Norrland uppmättes i Svartbyn Överkalix annandag pingst 31/5 1971. Snart femtioårsjubileum. Den dagen minns jag mycket väl. Jag och min fru var i en by utanför Piteå, var ut på en cykeltur hela dagen, badade i en bäck, och vi hann bränna oss, hade inte solat innan. Det rekordet har stått sig i ca 150 år. Får se hur länge till det står sig. Trevligt att ha fått uppleva ett temperatur rekord, speciellt ett värmerekord. Med tanke på alla domedagsscenarier om en brinnande jord så borde rekordet redan varit slaget.
#6-8
Man kan ju ta och titta på havnivåutvecklingen i Sverige, ett tektoniskt extremt stabilt område med bra data sedan 1886:
https://www.smhi.se/polopoly_fs/1.170663.1617266596!/image/hav_2021.png_gen/derivatives/Original_1256px/image/hav_2021.png
Strunta dock i den svarta linjen som visar ”utjämnat förlopp”. Det finns nämligen ingen matematiskt hållbar metod att räkna ut medelvärden som går ”ända ut i kanten” i båda ändar på en tidsserie, så den är fejkad på något sätt.
#19
”Förklaring på det?”
”Knät” blir mindre tydligt när det innebär en minskning av landhöjningen i stället för en övergång från sjunkande till stigande vattennivå. Men det syns faktiskt:
http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.8963!/Swedish_Sea_Level_Series_-_A_Climate_Indicator.pdf
Sedan finns det en något mera spekulativ förklaring. En relativt stor del av havsnivåhöjningen beror på smältande glaciärer på Grönland och andra håll runt Nordatlanten. På grund av egengravitationseffekten har detta starkt minskad eller t o m motsatt effekt på havsnivån i Sverige. Troligen var det på samma sätt med havsnivåsänkningen före 1860-talet, så ”knät” blir utslätat från båda håll.
#25
”Om vattennivån stiger behöver det betyda mera vatten? Kan det inte även bero på förändrad havsbotten?”
Det gör det säkert i viss mån. I synnerhet landhöjningen efter den senaste istiden (som motsvaras av en volymmässigt lika stor sänkning någon annan stans) påverkar havsäckenens volym. Problemet är att Nordeuropa är det enda område där det finns bra data (på land) och man därför kan uppskatta effekten på havsbottnen. I Sibirien, Nordamerika och Antarktis är det nästan rena gissningarna. ”Partilinjen” är att havsbäckenens volym ökar motsvande 0,5 mm havsnivå per år, och denna siffra läggs därför till den faktiskt uppmätta höjningen, men numera måste man gräva djupt för att upptäcka detta.
Dessutom är en havsnivåhöjning i någon mån ”självförstärkande” den ökande vattenmängden trycker ned kontinentalsocklarna och kusterna medan det inre av kontinenterna stiger.
Plattektoniken påverkar också havsnivån, ja, men de effekterna märks bara över mycket långa tidsintervall, typ tiotals miljoner år.
För den som är intresserad av havsnivåserien i Stockholm sedan 1774, den längsta i Världen:
https://www.psmsl.org/products/author_archive/ekman_2003.pdf
Ytterligare ett ”bevis” för att ”klimathotsforskningen” egentligen inte är naturvetenskap är att den behöver blanda in politiker för att kunna ”sammanfatta” sitt budskap.
Kan någon här nämna något annat forskningsfält, vars enskilda forskare är så klentrogna och osäkra på sig själv och sin forskning att de nedlåter sig till att medverka i en ”mellanstatlig” organisation som man tillåter att ge sista ordet? Låter inte det svenska ordet ”mellanstatlig” dessutom lite mer sovjetiskt än det engelska ”intergovernmental”?
Tack Magnus C för en bra artikel!
#31 Magnus Cederlof
”Jag tror inte att jag förstår vad du menar med “koldioxidhypotesen”. Vad är det?”
Jag menar precis detsamma som du gör i den del av ditt inlägg jag citerade i #22 nämligen ”Det motbevisar också hypotesen att koldioxidutsläpp skulle ha någon avgörande betydelse på temperaturen.”
#32 jensen
”För att inse omöjligheten att CO2 styr temperaturen, räcker det att observera total brist på korrelation CO2/temperatur under neoglacialer. Alltid!
Gör det.”
Det vore fint om även du läste min kommentar #22 och kanske även Sten Kaijsers i #23 igen. Där skrev jag- ”Det finns få som ifågasätter att temperaturförändringar till stor del styrde koldioxidhalten i atmosfären före 1950-talet. ”
#41
så helt plötsligt 1950 så ändrade sig de fysiska lagarna och nu följer helt plötsligt temperaturen CO2?
Det verkar intressant. Hur kommer det sig att CO2 på mauna loa stiger oavsett om temperaturen håller sig mer eller mindre konstant i 20+ år? en gas som finns i ppm i luften och som bevisligen inte kan påverka värmestrålningen mer än någon % trots en fördubbling från dagens nivå. Det är fysik som bevisades för länge sedan.
Det är inte första gången jag försvarat Lars-Eric Bjerke, vilket beror på att Lars-Eric är en sann skeptiker. LE påstår inte att koldioxidhypotesen är sann — det enda han skriver är att (möjligen) har vi en ny situation i och med att tillförseln av koldioxid till atmosfären kanske är snabbare än vad hav och växtlighet förmår att ta upp.
Vi kanske har en ”bättre koldioxidberikning av atmosfären” än vad klimatsystemet på egen hand skulle ha lyckats med.
Hur mycket detta kan påverka temperaturen är en öppen fråga. Det enda LEB påpekar är att det är en fråga där klimathistoriken ger ett starkt argument för att påverkan är svag, men den är inte motbevisad.
Detta hindrar inte att det är ”klimatalarmisterna som har bevisbördan”. Det är de som ska ge ”starka argument” för att koldioxidberikningen kommer att leda till en katastrofal uppvärmning (som MC så klokt påpekat — bevisa den kan de inte).
Jag har aldrig sett att LEB visat stöd för uppfattningen att koldioxiden kommer att leda till en katastrofal uppvärmning.
En fundering kring havsnivåhöjnigarna (och landhöjningarna.
Är det ett resultat av en expanderande klot, och i så fall, hur mycket expanderar jorden?
Nu har temperaturen för Luleå i april redovisats. Det är familjen Bohnsack som läst av den sen 1921. Luleås medeltemperatur för april sen 1921 är plus 0,8 grader. Årets blev plus 2,3 grader. Den varmaste april var för 100 år sen, 1921 med plus 4,4 grader. Näst varmaste var 2011 med plus 4,3. Kallaste var 1955 med minus 4,4. (den minns jag) Näst kallaste var 1929 med minus 2,9. April var således varmare 1921 än 2021. Fortfarande ingen klimatkris i Luleå. Om det sen beror på ökade koldioxidutsläpp eller minskade koldioxidutsläpp vet nog bara vädergudarna.
Lars-Eric
Tack för svar. Då är vi ju överens om en större del av frågan.
Resten får vi bedöma som öppen. Får se om framtiden kan ge svar.
#42 Peter
”så helt plötsligt 1950 så ändrade sig de fysiska lagarna och nu följer helt plötsligt temperaturen CO2?”
De fysikaliska lagarna är förstås desamma, I detta fall huvudsakligen Henrys lag, som beskriver inlösning av och avgasning av haven. Drivkraften är skillnaden mellan partialtrycket av CO2 i atmosfären och löslighetstrykcet i havet. Sedan 50-talat då haven/växtligheten inte längre förmådde ta upp all koldioxid som vi släppte ut har partialtrycket av koldioxid ökat med 30 % medan den lilla temperaturökning vi haft endast minskat lösligheten med någon enstaka procent.
Därför d.v.s. på grund av fossileldningen har vi haft en stadig ökning av koldioxidhalten i atmosfären.
#44
”Är det ett resultat av en expanderande klot, och i så fall, hur mycket expanderar jorden?”
Nej. Detta är en teori som poppat upp då och då, t ex som en förklaring till kontinentalförskjutning. Men även en extremt liten expansion av klotet skulle omedelbart märkas som en förändring av dygnslängden, som kontinuerligt mäts på millisekundnivå. Dessutom har vi tack vare grekiska och babyloniska astronomer data på när sol- och månförmörkelser inträffade mer än 2500 år bakåt, vilket gör att dygnslängdens förändringar kan kalkyleras lika långt tillbaka.
# 47 Lars-Eric B. Kan du förklara varför Luleå hade sin varmaste april 1921 av dom senaste 100 åren. Har det med ökade koldioxidutsläpp att göra, eller minskade koldioxidutsläpp. Koldioxiden förföljer oss vartän vi går. Men ikväll får vi ju svaret på våra frågor. Det kommer tre program om klimatprofeten Greta. Hon säger lyssna inte på mig, lyssna på vetenskapen. Frågan är då om jag ska lyssna på Greta när hon säger det. Greta borde ha gått med i en religiös sekt istället.
#49 Daniel Wiklund
” Kan du förklara varför Luleå hade sin varmaste april 1921 av dom senaste 100 åren?”
Ja, det berodde på slumpen.
Hur får man in slumpen i klimatmodeller. Kan slumpen göra att koldioxidutsläppen förändras. Slumpen sår slumpen skördar heter det ju. Kanske inte så vetenskapligt, men det är kanske så det är. Närmare sanningen kommer vi inte.
”Hur får man in slumpen i klimatmodeller.”
Jag kan tala om att det faktiskt inte är helt lätt att modellera/simulera slumpprocesser på ett realistiskt sätt. Man kan använda sig av slumptalsgeneratorer, men då får man s k ”vitt brus”, medan det i verkliga livet oftare rör sig om s. k. ”rött brus”, där utfallet visserligen är slumpmässigt, men utgår från närmast föregående utfall, d v s processen har ett visst ”minne”.
Det finns också ännu mera komplicerade processer, som består av ett flertal olika parallellt pågående slumpprocesser med olika parametrar. Sådana processer ser ofta ut att inte vara slumpmässiga, fast de faktiskt är det.
# 47 Lars-Eric
Havet följer inte Henrys lag, det sker en omvandling till vätekarbonat och tvärt om. Ren CO2 i havet är låg men som karbonater 2,3 mol CO2/m3 hav. 1 mol ger 23 liter CO2. (Vilket också finns i ett snappsglas, en 4a, med kalksten, vilket leder till att Jordens CO2 halt i genesis var över 100 bar). Jerring borde sagt: karbonater, karbonater, hoppande karbonater…
Låt se: på 50 år har det släpps ut i runda slängar 1250 miljoner ton CO2. Atmosfärens massa är 5x10exp18 kg. Det ger 250 ppm i addition till de 330 ppm som var 1970. Vi skulle haft utan koldioxidsvampen havet 580 ppm. 180 ppm är puts väck. Av det vi släpper ut hamnar 1/3 i luften och 2/3 i havet. Ren lågstadiematte.
Det här är vad bombkurvan också säger.
Växterna har förvisso kalas men det mesta har TYVÄRR hamnat i haven. Havet innehåller 60 ggr mer CO2 är luften.
Nu uppstår frågan, kan haven försuras? Nej! Kan havet suga upp mer? Ja, det finns gott om basiska katjoner.
Vad händer om vi stoppar all fossil idag? Om några årtionden är vi tillbaka till 1800-talets nivå och får nöja oss med det lilla som vulkanerna återför från den evigt förlorade växtmaten. Be en bön att jorden kan föda oss drygt 7 miljarder på 300 ppm.
#44 tty
Havsnivåhöjnigarna resulterar i ett större klot, så det borde väl märkas i så fall.
Alltså kan vi utesluta att havsnivån höjs
# 52 tty Tack för svaret om slumpen. Du har svar på allt.
#53 Johannes
Om, jag säger om, man skulle lyckas stoppa ALLA fossila utsläpp skulle vi alltså inte kunna föda 7 miljarder människor på jorden. Jag har sett siffran max 1 miljard människor.
Det är nog det hotet vi ska frukta istället för ett ”värmeharmageddon” på +2 graders temperaturhöjning.
Eftersom c:a 80% av all energi vi använder har fossilt ursprung, så inses lätt att målet att stoppa alla fossila utsläpp är helt utopiskt. Men om man skulle lyckas med ett nästan lika utopiskt mål, att minska denna användning av fossila bränslen till 40% av all energi, var skulle man landa med CO2-halten enligt ditt resonemang?
Eller, vilken nivå av ”fossilbränning” och CO2-halt (map ”växtmat”) borde man sikta mot?
Naturligtvis är det inte bara dessa 2 parametrar som kommer att påverka utfallet. Tar vi bort all eller hälften av all fossil energi kommer det att leda till massvält, död och krig som får tidigare världskrig att förblekna.
#54
Inte större rent volymmässigt eftersom vatten har större täthet än is men däremot med mera massa nära ekvatorn. Detta sätter en övre gräns för den möjliga isavsmältningen som mycket riktigt visat sig svår att lirka ihop med satellitmätningarna. Detta är känt som ”Munk´s Enigma”.
Detta är en senkommen kommentar.
Vad Magnus tar upp är en svaghet hos all vetenskap och något som man måste hålla ett kritiskt öga. Detta görs också när det gäller klimatforskning men inte tillräckligt av den etablerade klimatforskningen utan mer hos bekymrade medborgare som inte alltid har en tillräcklig formell kompetens och är därför lätta att kritisera. Det visar dock på en högst ohälsosam utveckling och är ytterst en följd av klimatforskningens tilltagande politisering. De flesta seriösa forskare granskar normalt alla nya forskningsrön ytterst kritiskt och många forskningsgrupper kontaktar kollegor i andra länder och ber om hjälp om att reproducera ett oväntat resultat. Detta verkar nu mer mindre vanligt förekommande.
Dagens enorma intresse för klimatforskning har tyvärr fått till följd att attrahera personer som är mer intresserade av inflytande och kändisskap än ett genuint vetenskapligt intresse. Andra är uppfyllda av att rädda världen för en kommande katastrof och är besatta att just finna tecken på att detta precis är fallet. Sådana personer är knappast de mest lämnade för vetenskapligt arbete.
Myndigheter som beviljar anslag och medel saknar därtill i allt högre grad tillräcklig kunskap på området.
Detta har tyvärr lett till kunskapsutvecklingen inte har kunnat hålla jämna steg med den alltmer stigande tillgången på ekonomiska resurser.
En högst beklaglig utveckling som kräver en längre kommentar än vad jag kan göra här. Magnus inlägg skall ses mot denna bakgrund.