Det var ett tag sedan vi hade något från bloggen Klimatvett och Christer Käld https://www.klimatvett.fi/post/beh%C3%B6ver-vi-vara-oroliga-f%C3%B6r-kommande-havsniv%C3%A5h%C3%B6jningar . Här är ett utmärkt inlägg om havsnivåhöjningar och vad som vetenskapligt går att säga om dem
Vi läser om hoten för kommande havsnivåhöjningar i media och folk blir oroliga. FN varnar för att haven kan stiga med upptill 3 meter medan andra säger att det är överdrifter. Hur kommer det egentligen att bli och hur fort? Data från tidvattenmätare visar dock att havsnivåtrenden INTE har förändrats på över 100 år och visar inga tecken på drastisk acceleration. Vi skall återkomma till det men vi börjar med att se tillbaka i historien.
Arbetare kör sina motorcyklar genom översvämningarna i Semarang i Indonesien förra året. Bild: Antara Foto/ReutersKlimatkrisen
500 miljoner år tillbaka i tiden
Som en del av det naturliga kretsloppet har havsnivåerna ökat eller minskat under vår planets historia. Vatten som frusit i istäcken smälte under de varmare perioderna, vilket bidrog till havsnivåhöjningen. Detta var vanligtvis en gradvis process som spreds över tusentals år. Under geologisk tid har havsnivån fluktuerat med mer än 300 meter, möjligen mer än 400 meter. De främsta orsakerna till havsnivåfluktuationer under de senaste 15 miljoner åren är Antarktis istäcke och landhöjning under varma perioder.
200 000 år tillbaka
Den nuvarande havsnivån är cirka 130 meter högre än det historiska minimumet under denna period. Havsnivån har alltså stigit i jämn takt sedan den senaste inlandsisen smalt bort. Historiskt låga nivåer nåddes under det senaste istidsmaximumet (LGM), för cirka 20 000 år sedan. Senast havsnivån var högre än idag var under Eem, för 130 000 år sedan då den var ca 8 m över dagens nivå.
Källa : Sea Level in the Past 200,000 Years | Coastal Processes, Hazards, and Society (psu.edu)
Under Holocen
Under avsmältningen sedan den senaste istidens maximum , för mellan cirka 20 000 och
7 000 år sedan, steg havsnivån med totalt cirka 100 m , ibland med extremt höga hastigheter, på grund av den snabba avsmältningen av Brittisk-Irländska sjön, Fennoskandien, Laurentide, Barents hav, Petagonien och delar av Antarktis istäcken. I början av avsmältningen för cirka 19 000 år sedan kan en kort, högst 500 år lång, händelse ha bidragit med så mycket som 10 m till havsnivån med en genomsnittlig hastighet på cirka 33 mm/år. Under resten av tidig Holocen varierade havsnivåhöjningen från en högsta nivå på cirka 20,0–8,6 mm/år till så låg som 0–9 mm/år under korta perioder av accelererad havsnivåhöjning.
Solida geologiska bevis, till stor del baserade på analyser av djupa kärnor av korallrev, finns bara för tre större perioder av accelererad havsnivåhöjning, så kallade smältvattenpulser, under den senaste avsmältningen. Den första, Meltwater pulse 1A, varade mellan ca 14 600 och 14 300 år sen och hade en stigning på 13,5 m under cirka 44 år.
De senaste 140 åren och framtiden
Figuren nedan visar ett diagram över hur havsytan stigit de senaste 140 åren, ca 20 cm sedan 1900. Den bruna linjen visar en prognos som Andy May gjort. Prognosen förutspår att havsnivån kommer att stiga mellan 148 och 258 mm till år 2100.
” Många forskare kallar detta alarmerande , men människor har framgångsrikt anpassat sig till mycket högre havsnivåhöjningar i det förflutna och de gjorde det utan den teknik vi har idag. När vi betänker att det genomsnittliga dagliga tidvattenintervallet på öppet hav är
1 000 mm , verkar drygt 20 cm havsnivåhöjning under 100 år inte så mycket. Under 1900-talet steg havsnivån 15 cm , var det någon som märkte eller brydde sig, bortsett från några forskare? ” – säger May.
IPCC:s modell
IPCC har försökt sig på att modellera olika scenarier för hur höga havsnivåer kommer att stiga fram till år 2100, baserat på hur väl mänskligheten lyckas mildra klimatkrisen som de uttrycker sig. Varje scenario är resultatet av komplexa beräkningar som tar hänsyn till sannolika utsläpp, men som också tar hänsyn till potentiella socioekonomiska förändringar som befolkning, stadstäthet, utbildning, markanvändning och välstånd – som också påverkar användningen av fossila bränslen.
-
Mest optimistiska: 1,5 C uppvärmning = 28-55 cm havsnivåhöjning IPCC kallar detta för sitt ” hållbarhetsscenario ” : SSP1-1,9
-
Mitt på vägen: 1,8 C = 32-62 cm Förutsatt att socioekonomiska och tekniska trender inte förändras markant kvarstår ojämlikheten, men vi kan nå ett ”lågt” utsläppsmål : scenario SSP1-2,6
-
Regional rivalitet: 2,7C = 44-76 cm Ett mellanliggande scenario för utsläpp av växthusgaser där nettonoll inte uppnås till år 2100 : scenario SSP2-4,5
-
Ojämlikhet: 3,6C = 55-90cm Ett scenario med mycket höga utsläpp där CO2 fördubblas från nuvarande nivåer fram till 2100 på grund av mycket ojämlika investeringar i humankapital, ökande ojämlikhet mellan och inom länder och ökade investeringar i kol : SSP3-7
-
Fossil duellutveckling: 4,4C = 63-101cm+ Social och ekonomisk utveckling är kopplad till exploatering av fossila bränsleresurser för att driva energiintensiva livsstilar runt om i världen. IPCC varnar också för ett scenario med ”låg sannolikhet och hög påverkan” där instabilitet i inlandsisen driver havsnivåer över 2 meter bara i slutet av detta århundrade: SSP5-8,5
I IPCC:s senaste stora rapport AR6 har de reviderat sin tidigare prognos från SSP5-8,5 ner till SSP5-4,5. De har kanske insett att de tagit i alldeles för mycket. Men de vidhåller att havsnivån är accelererat stigande.
Andy Mays analys
Fysiker och paleoklimatexpert Andy May är kritisk till IPCC:s prognoser.
” Medan AR6 plockade russinen ur kakan för att stödja sin slutsats att havsnivåerna accelererar, kom vi i vår analys fram till motsatt slutsats genom att använda alla data på ett statistiskt giltigt sätt ” säger Andy May.
” Det betyder inte att vår prognos stämmer, men det betyder att AR6-spekulationen om att havsnivån kan stiga med flera meter till 2150 är extremt osannolik och bäst kan karakteriseras som oansvarig spekulation. Vår analys fann inga statistiska bevis för acceleration och gav en linjär extrapolering ”.
Även om uppvärmningen av haven och jordens yta helt klart är orsaken till att landbaserade glaciärer smälter, vilket bidrar till stigande havsnivå, ger AR6 inga bevis för att uppvärmningen orsakas av mänskliga aktiviteter. De använder modeller för att dra slutsatser om att människor orsakade det, men tyvärr är deras modeller inte heller statistiskt giltiga, vilket visas av McKitrick och Christy (McKitrick & Christy, 2018).
Vi kan alla vara överens om att människan förmodligen har en viss inverkan på den atmosfäriska uppvärmningen, men vi vet inte hur mycket som orsakas av människan och hur mycket som är naturligt, eftersom vi är på väg ut ur den ovanligt kalla Lilla Istiden. Vidare avslöjade May:s analys att den 30-åriga havsnivåhöjningen vi nu sett är en distinkt naturlig svängning.
-glaciäris
-smältande istäcken
-varmare hav ( vattenexpansion )
är sannolikt ansvariga för det mesta av havsnivåhöjningen, som AR6 konstaterar, men den mänskliga delen av den uppvärmningen kan vara ganska liten.
Ur en rent statistisk synvinkel är AR6-påståendena således klart överdrivna. En ordentlig analys av data leder till en prognos på ungefär 20 cm havsnivåhöjning fram till 2100 om inte andra naturliga händelser kommer att påverka nivån. År 2100 kommer våra efterkommande att veta vem som hade rätt.
Jag undrar hur ett deltaområde påverkas av havsnivåhöjningen. Delta uppstår när slam från en flod sjunker när floden når en mynning. Den processen avstannar ju inte när havsnivån höjs. Därför är det inte troligt att ett delta dränks och försvinner pga havsnivåhöjningen, eller har jag fel?
Vid Bangladesh orsakar tyngden av slammet att marken sjunker och ger en skenbar havsnivåhöjning.
Havsnivån är en av alla hot som alarmen målar upp.
Deltaområden är intressanta att studera eftersom de ofta är väldigt lämpliga för bosättning.
Kanske inte helt opåverkade av detta när deltaslammet begränsas och underliggande grundvatten pumpas upp.
Detta finns det otaliga bevis för här:https://tidesandcurrents.noaa.gov/sltrends/sltrends.html
Se röda pilarna!
Vill man kolla accelerationen så är långa tidsserier nödvändiga. Speciellt kan 50 årstrenden visa på periodiciteten i siffrorna.
Min favorit är denna:https://tidesandcurrents.noaa.gov/sltrends/sltrends_station.shtml?plot=50yr&id=140-012
Cuxhafen visar på Nordsjöns trend.
Tydligt eller hur-mer acceleration förr 😉
I princip kan man säga att all städer behöver byggas om igen och igen över tid. Med det sagt, att man kan bygga en ny stad som ersätter en annan stad på högre mark. Så, vad är problemet?
Det finns något som heter anpassning vilket mänskligheten under sin korta tid i tidsrymden alltid har gjort för sin överlevnad. Men otåliga forskare och dåligt bildade politiker, vill vända på det hela och få oss att tro, att naturen kan och skall anpassa sig till mänskligheten. Det är dags att IPCC och andra liknande organ läggs ner, för inför naturkrafternas oundvikliga dynamik, måste alla ansträngningar och kunskapsutveckling läggas på anpassning.
#3 Lasse
Det var samma sak som hände i Nederländerna när man på medeltiden började dika ut träskområdena för att få åkermark och tvingades bygga vallar för att landet sjönk under havsnivån.
Vad jag vill säga med det är att det som holländarna klarade av med spadar, oxkärror och väderkvarnar som pumpade bort vatten borde kunnas göras i Bangladesh med bulldozers och pumpstationer idag.
En post hos WUWT redovisade en arealmätning av 220 öar i Indiska oceanen / Stilla havet med sattelitfoton från år 2000 till 2023.
Resultatet var att arealen totalt ökat från 2006 till 2013 hektar, samt att Maldiverna och Spratleyöarna ökat mer på grund av mänsklig aktivitet – typ muddring och landuppbyggnad.
Så de små önationerna får hitta på någon annan scam för att få pengar.
Reservation för minnesfel för någon siffra. Storleksordning rätt, dock
Vid minusgrader torde smältningen ske underifrån pga t ex vulkaner under isen.
När kontinentalplattorna rör sig kan överraskning ske.
Hur var det med Doggers bank som försvann?
Det plötsliga i Alaska när en naturlig damm brast?
Vad kan vi förvänta oss av klotets rörelser?
Apropå Doggers Bank.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Storeggaskredet
Dom flesta banker går åt helvete på grund av människan, men Doggers var inte vårat fel.
Jag jämför ett diagram över strandnivån i Stockholmstrakten/Södertörn med iskärnedata från Grönlandsisen. Strandnivåkurvan uppvisar både landhöjningar och landsänkningar. D.v.s. den absoluta landhöjningen (eustatiska) är positiv hela tiden, men då haven höjs genom fortsatt isavsmältning, går ibland havshöjningen fortare än den eustatiska höjningen och det blir en isostatisk landsänkning.
För ca 8000 år sedan ligger havsnivån nästan still, d.v.s. havsnivåhöjningen och eustatisk höjning är lika stora.
Ibland gör kurvan en brant svängning neråt och det kan tyda på att havsytan sjunker (glaciärtillväxt?). Grönlandsisen visar en kraftig avkylning då.
Som för 4000 – 5000 år sedan (Neolitikum).
Men sedan stiger havsytan med isostaisk landsänkning (glaciärerna smälter) under Bronsåldern samtidigt som grönlandsisen visar en kraftig värmetopp.
Östersjösänkan upptogs av Litorinahavet som utbildade strandvillar när havet höjdes, dessa är numrerade LI, LII, LIII, LIV osv. från äldsta till yngsta.
Den isostatiska höjningen under Bronsåldern i Stockholmstarkten enligt avläsning i diagrammet uppgår till flera meter.
Man bör ha klart för sig att marknivån i princip överallt antingen sjunker eller stiger, ofta mer än havsnivån förändras.
https://www.sonel.org/-Vertical-land-movements-.html?lang=en
Anledningarna är flera. Det kan bero på efterverkningar av den senaste istiden. Det kan bero på att tillförda sediment tynger ned ytan. Som nämnts tidigare gör detta att deltan blir kvar nära havsytan – i regel väger sänkningen och tillförseln av material upp varandra (men stoppas tillförseln t ex genom att dammar byggs uppströms så sjunker deltat, eftersom sänkningen fortsätter i årtusenden innan en ny jämvikt nås). Det kan också vara rent tektoniska effekter av kontinentalförskjutning och vulkanism.
Och så påverkar människan. Bygger man en stad på mjukt underlag kompakteras det och staden sjunker. Samma sak om man pumpar upp grundvatten, eller naturgas eller olja utan att kompensera genom att pumpa ned vatten. Och dikar man ut våtmarker oxideras det organiska materialet som kommer upp ovanför den nya grundvattennivån och avgår som koldioxid varpå marken sjunker. Och förorenar man vattnet eller överfiskar korallfiskar så dör korallerna, det blir ingen ny korallsand och atollen sköljs bort av havet.
Som synes leder nästan all mänsklig påverkan (utom direkt fysisk utfyllnad) till att marken sjunker, vilket i stort sett undantagslöst istället tolkas som att vattennivån stiger.
Det gör den i och för sig också, men inte alls så mycket som det skriks om.
#11 tty
Till detta kan man lägga uppbyggnaden av kulturlager, till arkeologernas fromma, vilken höjer marknivån.
Jag tycker att man skall titta på vad de som forskar inom området kommer fram till. Under det här århundrandet kommer havsnivån att öka med som mest 60-70 cm enligt forskarna. För att havsnivån skall stiga med mer än en centimeter per år behöver globala temperaturen vara minst 2,5 grader varmare än det var vid förindustriell tid och det kommer tidigast att inträffa mot slutet av detta århundrande.
Under åren 2000-2020 så ökade havsnivån med ungefär 65 mm. Det var större ökning under 2010-2020 än det var 2000-2020. De hade utgått från femårsmedeltalen för åren 1998-2002, 2008-2012 och 2018-2022. För åren 2008-2012 fick de justera siffrorna något för att där var det några år med stora översvämningar som påverkade havsnivån med flera millimeter. Före justering var det 26-27 mm för 00-talet och 38-39 mm för 10-talet. Efter justering var det ganska exakt 30 mm för 00-talet och 35 mm för 10-talet.
Att forskare talat om att havsnivån kan öka med ett par meter på ett århundrande så är det inte det här århundrandet de menar utan nästa århundrande och de därefter.
Sigge #13
Kom igen, Sigge, länkar!
Och ”forskare” säger olika. Ett tips är att lyssna på Anna Wåhlin en äkta forskare som tonar ner larmen om havshöjning.
Vad är det för för översvämningar som påverkar havsnivån med flera mm?
Håkan, #9,
det var intressant att jämföra den engelskspråkiga artikeln med den svenska för Storeggaskredet. Den svenska var helt klimatalarmistinfekterad, medan den engelsspråkiga gav ett mer vederhäftigt intryck – förutom att den var mer detaljerad.f
foliehatt #15
Jo dom engelska artiklarna är i allmänhet mera detaljerade och mindre vinklade, det förra är rätt naturligt i.o.f.s. Idiotpassusen om metanet i den svenska artikeln får man leva med tyvärr.
Det var nog Anna Wåhlin jag lyssnat på. Det var en kvinnlig forskare som pratade svenska. Hon sa att just nu (2023) så är havsnivåökningen 3,5-4,0 mm/år. Det var även en manlig forskare som var intervjuad. De pratade om olika saker men de hade båda uppfattningen att havsnivåökningen går snabbare nu än den gjorde för 20 år sedan och att den kommer att gå snabbare i framtiden.
#17
”Hon sa att just nu (2023) så är havsnivåökningen 3,5-4,0 mm/år.”
Hon sa inte om det var inklusive eller exklusive den fiktiva ”GIA-korrektionen”?
Sigge, tty #17, 18
Nasas satellitmätningar visar ingen acceleration de senaste 30 åren.
Det var nog utan GIA-korrektion med de siffrorna.
Intressant är ju att satellitmätning skiljer sig från mätning med peglar.
Anna Wåhlin tonar ner riskerna med havshöjning vi bombarderas med i media och är även pragmatisk vad gäller förändringar i avsmältning i Antarktis. Naturliga förändringar sker eftersom Antarktis befinner sig i en övergång från istid. Klimatförändringar kan ev påverka men det finns inga vetenskapliga bevis för detta.
Tyvärr är det ju det endast senare som gäller som sanning i media och bland ”forskare”.
Länk om havsnivå:
https://naringslivets-medieinstitut.se/inga-bevis-for-att-havsnivahojningen-accelererar/
#19
”Det var nog utan GIA-korrektion med de siffrorna.”
Jag skrev fel, menade med GIA-korrektion:
tty #18
Jag kommer inte ihåg alla detaljer som sades i en intervju som gjordes för 6-8 månader sedan. Jag kommer ihåg vissa saker. T ex så kommer jag ihåg de avrundade siffrorna men inte de exakta som var med decimaler. Men de avrundade siffrorna har jag ju läst och hört från andra håll också och då blir det lättare att komma ihåg.
Fredrik S #19
Svenolof Karlsson har gjort sig känd för redovisa felaktiga uppgifter. Om du jämför diagrammet som Svenolf Karlsson visar i artikeln och den han länkar till så ser du att det är ganska stor skillnad. Det är inte första gången han gör så. Sedan påstår Svenolf Karlsson att satellitmätningarna avviker från plegelmätningarna. Det är också fel och det framgår av länken som han hänvisar till.
Här är länken som Svenolof Karlsson hänvisade till:
https://climate.nasa.gov/vital-signs/sea-level/
Som ni kan se så skiljer det en hel del på vad Svenolf Karlsson påstår och vad han länkar till.
Sigge #21
SvenOlof Karlssons artikel är daterad november 2022, lite svårt att förutse 2023 då.
SMHI Falun mätstation.
Nederländerna vindkraft.
Vem har svårt med fakta?
Sigge #21
Men det är ju samma diagram han visar minus ett år. I jämförelsen du pratar om så lägger man till satelittmätningarna i slutet på den långa pegelserien. Problemet är att det säger inte så mycket eftersom satellitmätningarna täcker hela ytan medans peglarna är koncentrerade vid kuster och grunt vatten. Lite äpplen och päron.
Skillnader syns när man jämför samma yta vid tex kuststräckor vad jag förstått. Det är det han menar antar jag.
Om Svenolof Karlsson gjort sig känd för att redovisa felaktiga uppgifter vet jag inte men han tonar ner larmen och det är säkerhet inte populärt.
Fredrik S #23 Håkan Bergman #22
Det borde vara samma diagram, men om du följer kurvan noggrant så är det inte det.
Plegelmätningarna världen över stämmer överens satelllitmätningarna i stora drag. Plegelmätningarna har lite större variationer men för lite längre period är blir det ingen skillnad.
Jag vet heller inte vad Svenolof Karlsson syftar på när han påstår att satellitmätningar och plegelmätningar ger olika resultat. Påståendet är i alla fall felaktigt.
Sigge
https://www.synsam.se/
Sigge #21, 24
Nej Svenolof Karlsson är alltid mycket noga med fakta och han redovisar dem som de såg ut 2022. Från NASAs lite längre serie så ser man att liknande accelerationer har varit kortvariga och har förekommit tidigare. T.ex. från 30-talet till 50-talet. Långsiktigt så är ökningen linjär, inte accelererande.
Sedan undrar jag om inte det sista årets mätningar är en out-lier. De behöver verifieras.
Sigge #24
Ser ingen skillnad men om det är det får du ringa NASA.
Mätningarna skiljer sig åt i vilken takt ökningen sker, det är väl det han menar. Sedan att bägge metoderna visar att havsytan stiger med x antal mm/ år är en sak.
Vad menar du med längre period? Det går ju bara att jämföra med de senaste 30 åren, dvs en kort period.
Pegelmätningarna visar om jag minns rätt i snitt 1,7 mm per år i höjning sedan 1900.
Fredrik S #27
Notabelt är att i SOKs artikel är bilden på 47 kB, Nasas originalbild är på 225 kB, kanske där Sigges problem ligger, men min rekommendation om en synundersökning kvarstår ändå. Alla har minsann inte Nasas budget för internettrafik, kanske är det dags för ett mera jämlikt internet när det gäller grafisk presentation? Nettonoll för grafik på internet skulle va nåt, skit samma om nån enstaka analfabet klagar, dom kan ju i alla fall inte komma med skriftliga besvär, när det handlar om att rädda planeten.
Håkan Bergman #28
Ingen dum ide, det är ju bråttom nu till nettonoll och att inkludera jämlikhet är ju som ett sakrament för nettonollorna.
Fast jag har för mig att miljöpartister var de som var bäst på att surf och sociala medier vid förra valet. De lär nog sura lite och vi kanske ska låta dem hållas. De har ju surfat sig mot spärren.
Fredrik S #27
Jag ser skillnad på kurvorna i diagrammen. Titta noggrant.
Med längre period så menar jag de senaste 30 åren, då ger både plegelmätningar och satellitmätningar en havsnivåökning på i medeltal 3,3 mm/år.
https://www.synsam.se/
Att lämna en enda siffra för ”havsnivåhöjning” är överhuvud taget helt meningslöst eftersom effekten av de olika faktorer som påverkar havsnivån varierar mycket starkt geografiskt.
Som jag nämnt fler gånger tidigare påverkar sålunda grönlandsisens eventuella smältning nästan inte alls havsnivån i Sverige,
För den som är intresserad:
https://academic.oup.com/gji/article/187/2/729/571441
https://sci-hub.hkvisa.net/10.1007/s10712-016-9379-x
#30
”Med längre period så menar jag de senaste 30 åren, då ger både plegelmätningar och satellitmätningar en havsnivåökning på i medeltal 3,3 mm/år.”
Då är det definitivt något skumt eftersom satellitmätningarna är GIA-korrigerade. De borde alltså vara typ en halv mm högre än pegelmätningarna.
Sigge #31
Menar du att grafen är manipulerad? Du luras nog av grafik och skala.
Här är den som är infogad i artikeln från NASA som var aktuell när artikeln skrevs:
https://sealevel.nasa.gov/faq/8/is-the-rate-of-sea-level-rise-increasing/
Ser exakt ut som SOK’s kurva.
Har du en länk där pegelmätningar de senaste 30 åren globalt ger en ökning på 3,3 mm/år.
Håkan Bergman #31
Säkerhetstestade bågar är att rekommendera.
https://www.pinterest.se/pin/310959549246680855/
tty #33
Går det egentligen att jämföra mätningar med pegel och satellit? De mäter ju olika på olika platser. Den ena kustnära och satelliter på stora ytor begränsat av satellit inklination.
I Falsterbo-Skanör har man börjat ”provbygga” en bit av den skyddsvall som ska omgärda dessa två orter. Intressant är då att det finns en mätstation i Klagshamn, alldeles söder om Malmö, där man mätt havsnivån de senaste 100 åren och den uppmätta förändringen under denna tid är – noll! Noll mm!
När man sedan byggt den här vallen runt de båda samhällena, och om vattnet stiger, hur ska man förhindra att vattnet tränger igenom UNDER vallen? Det var det som hände i New Orleans i stormen Katrina. Skyddsvallarna fungerade ”upptill” men vattnet trängde igenom under vallarna. (Sedan var det ytterligare några faktorer i det fallet, bl a att Mississippi fyllde på från andra hållet.)
Det finns tämligen nybyggda hus längs ”Kärleksstigen” där man byggt med källare och pumparna måste gå dygnet runt för att huset inte ska mer eller mindre flyta iväg.
Och när man sedan har skyddat Falsterbo-Skanör, hur ska man stoppa vattnet i Höllviken? Vallar där också? Stora delar av Höllvikens samhälle ligger 1-3 m över havsnivån.
https://sv-se.topographic-map.com/map-dfcrkl/Skan%C3%B6r-med-Falsterbo/?center=55.39866%2C12.92188&popup=55.42045%2C12.95226
#37
Skönt att man inte betalar skatt i Vellinge kommun!
Hans, #38,
kan man bara klassa det som åtgärder framtvingade på grund av ”klimatförändringarna” så kan notas lämnas vidare till hela Sveriges skattebetalarkollektiv.
Patrick Lindahl # 37.
Tackar allra bästa för den intressanta, interaktiva, topografiska kartan. Mycket intressant.
#37 P Lindahl
Den planerade vallen är bara tänkt att skydda mot översvämning vid högvatten, inte mot någon havsnivåhöjning. Men den kan nog ifrågasättas ändå. Dels för att den inte är helt omgärdande, det finns flera avsnitt där det inte planeras någon vall och dels för att en vall skulle avsevärt fördröja bortrinningen efter en översvämning och alltså göra skadorna på byggnader och lösöre värre.
#30 Sigge
Tony Heller har gjort en video till dig:
https://realclimatescience.com/2024/02/rapidly-rising-sea-level-2/#comment-818638&gsc.tab=0
NASA har börjat fixa gamla mätningar så de skall kunna ge nya insikter 😉
FAKE-som väntat.
#41 SatSapiente
Nej den är huvudsakligen till för ” klimatskydda ” näset. Baserad på RPC 8,5
Milda makter…..
#43 H Backman
Jag tittade på vallen i somras.
Enligt informationstavlor vid ”utställningsvallen” så är vallen till för att skydda mot översvämning vid högvatten. ”Naturbaserade skyddsvallar mot översvämning”. Man nämner speciellt Backafloden 1872 och översvämningen i jan 2017.
Vellinge kommun skriver:
”Klimatförändring kommer att leda till en långsam men permanent stigning av havets medelvattennivå. Denna permanenta stigning är inte tillräckligt stor för att bebyggelse ska hotas av översvämning, och redan i dagens klimat har vi under de flesta år högvatten som når betydligt högre än vad den framtida medelvattennivån förväntas göra. Däremot gör en högre medelvattennivå att framtidens högvatten kommer att nå högre än dagens. Detta är anledningen till att sannolikheten för översvämning ökar i framtiden.”
Mot ”klimatrelaterad” (långsam) havsnivåhöjning kommer vallen inte att fungera eftersom den inte är helt omslutande, det finns avsnitt där det inte planeras att anläggas någon vall och där vattnet därför kommer att rinna in (om man då inte akut kan bygga igen dessa ställen med sandsäckar t.ex.) Men det är flera 100-tals meter som ”saknas” i det planerade vallbygget.
https://www.vellinge.se/planer-och-projekt-i-Vellinge-kommun/aktuella-byggprojekt/trafik-och-infrastruktur/skydd-mot-hoga-havsnivaer/
SatSiemte # 44,
Att bygga murar för att ”skydda” mot den kommande havsnivåhöjningen är ett propagandatrick som SMHI sprider land och rike kring. De ljuger helt enkelt för ovetande kommunalgubbar.
Landhöjningen i Vellinge är densamma som i Skälderviken i Ängelholm, dvs. en netto-havshöjning på +-0. På medeltiden så var hela näset en ö, inte en udde.
Visst, man kan skrämmas med Backafloden 1872. Men å andra sidan kan man fråga sig om det inte kostar mer att bygga en mur än att återbygga en eller annan villa i Vellinge vart 100:ade år?
#SatSimente
Jag har följt debatten om vallen de senaste åren och ursprunget är att klimatskydda delar av näset, skydd mot översvämningar har tillkommit senare, kanske för att mildra kritiken.