”Det var bättre förr.” Hur många gånger har vi inte hört den frasen? Fenomenet ”bättre förr” beror dock till stor del på människans selektiva minne. Med tiden glömmer vi fjolårens jämmer om allt från nedskräpning till snöfattiga vintrar och längtar tillbaka till den gamla goda tiden.
Men faktum är att vår värld har blivit mycket bättre och vår miljö fortsätter hela tiden att förbättras. Vi har aldrig haft det så bra som nu. Miljöpartiets jeremiader om att miljön degenererar är bara bluff och båg. Enligt Svenskt Näringslivs rapport från 2007 har Sverige under en mycket lång tid aktivt bedrivit ett framgångsrikt miljöarbete. Detta återspeglas dåligt i miljödebatten som också påverkar lagstiftningen.
För alla de enligt rapporten undersökta emissionerna till luft har utsläppen från näringslivet minskat påtagligt sen 1970-talet (utom för koldioxid, där emissionerna i stort sett varit konstanta sen 1990-talet). Detsamma gäller för vatten, där studierna avser näringsämnen och vissa metaller. I rapporten konstaterar man att näringslivet i stort verksamt bidragit till att minska användning och tillförsel av miljöförstörande ämnen.
Samma utveckling har skett i USA där Pacific Research Institute nyligen publicerade ett index över miljöindikatorer. Framstegen inom miljöområdet har varit dramatiska och drivkrafterna är ekonomisk tillväxt, bättre utnyttjande av resurser, teknologiska innovationer och en fördjupad allmän miljömedvetenhet. I FN:s framtidsrapport från 2007 noterar man dels att ”människor idag är friskare, rikare, mer välutbildade samt lever längre” och dels att denna positiva trend beräknas fortsätta.
Det är inte människan som är Jordens fiende. Det är snarare miljöaktivismen i sig som är människofientlig. Den försöker lära oss att världen skulle vara en idyll om vi inte fanns. Men det är fullständigt fel. Det var sämre förr. Och det enda vi bör vara rädda för i framtiden är rädslan i sig.
Hear! Hear! 🙂
Maggie, bra inlägg som kan kompletteras med följande.
Rovdjurens utbredning och antal har ökat i Sverige de senaste 15 åren. Att fler rovdjur överlever är en följd av att det ekologiska systemet som de är beroende av, har förbättrats.
T.ex. här kan ni läsa att många av våra vanligaste rovdjur har ökat. Googla>> ”Rovdjurens antal, utbredning och status”
Och här
http://www.lund.se/templates/Page____62683.aspx
kan ni läsa om att vildsvinen ökar i Skåne, och tros snart vara fler än älgarna! De skriver också att uttern har återvänt till Skåne. Glädjande nyheter och ytterligare bevis för att vår miljö har förbättrats! : )
Och tungmetallerna i fisken är också bara bluff. Likaså de ständigt fler kemikalier som finns i omlopp. Och så även den ständigt ökande förekomsten av cancer (min svägerska är cancerläkare) – även hos vuxna. Eller för den delen fetmaepidemin. Ja, man minns ju alla de där fanatikerna som misstänkliggjorde DDT, asbest och strålning. Bindgalna hela högen… Dessutom blir fisken bara rikligare och rikligare – egentligen…
Allt är bättre i dag. Och i morr´n kommer det att va än bättre. Tack vare kemikalieindustrin och Monsanto. Gud finns – och han heter Prometeus.
[…] bor man vara ytterligt försiktig med borgerlig motvilja mot miljöfrågor – den vilar i det närmaste alltid på (a) bekvämlighet och (b) en religiös inställning till […]
Bra insändare!
Visst har det hänt en del i miljöarbetet under senare tid, men det ser fortfarande mörkt ut inom många områden. Varför vända sig till Svenskt Näringsliv för att få en miljöbild när det är bättre att kolla hur forskningen ser ut på området?
ArtDatabanken har i dagarna kommit med 2007 års EU-rapport på hur art- och biotopsituationen ser ut i Sverige. Den ger en rätt dyster bild. Många naturtyper samt svamp-, växt- och djurarter är hotade. Istället för en variationsrik natur har vi skapat stora ensartade naturtyper. Övriga biotoper är små och fragmenterade och därmed känsliga för störning.
http://www.artdata.slu.se/filer/Arter_och_naturtyper_i_habitatdirektivet_lowres.pdf
Om man dessutom tittar på hur tempot i miljöarbetet sker idag så ser det inte roligare ut. Miljömålsrådet kom nyligen med sin fördjupade utvärdering av miljömålsarbetet i Sverige som de rapporterar om vart fjärde år. Så här skriver de i rapporten Miljömålen-nu är det bråttom!:s sammanfattning:
”Milömålsrådet bedömer att fler än hälften av miljökvalitetsmålen är mycket svåra eller inte möjliga att nå inom tidsramen. För flera mål brådskar det att vidta åtgärder, om den kvalitet i miljön som målet avser ska vara möjlig att nå inom överskådlig tid eller kanske över huvud taget.”
http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-1264-9.pdf
http://www.miljomal.nu/las_mer/rapporter/FU08/FU08.php
Vi exploaterar naturen alldeles för hårt. Förändringar i skogs- och jordbruk, fiske samt kemikalieanvändning har kraftigt påverkat den svenska naturen under de senaste 50-100 åren. Det samma händer i övriga världen. Vi gör monokulturer av det mesta. Det gör att några få naturliga arter trivs bra, medan en mängd arter inte har någonstans att överleva. Betänk till exempel att i en riktig skog har träd en omloppstid på minst 500-1000 år (Man har nu hittat flera fjällgranar som är runt 9000 år). Våra svenska skogsplantager står idag i 80 år och sedan faller allt på en gång. I majoriteten av skogarna har träden samma ålder och är av samma sort. Döda träd finns knappt. De flesta träd i moderna skogar har dessutom aldrig sett en brand, till skillnad från i naturliga skogar där de oftast har gått igenom ett flertal bränder.
Det är bra att vara positiv och ha framtidstro, men det är dumt att blunda för hur det ser ut. Man måste se problemen för att kunna göra något åt dem. Det krävs kraftiga insatser för att bevara en variationsrik natur i Sverige. För närvarande jobbar politikerna tyvärr alldeles för lamt med det här trots att det är bråttom.
Slutligen, visst har många människor i världen fått det bättre, men det innebär inte att naturen mår bra.
DJ, du har rätt och om man vinner en miljon tycker man att det var otur att man inte vann två. Men budskapet i Maggies berättelse är att det var inte bättre förr, som man ibland vill tro. Visst skapar skogsbränder utrymme för arter och biotoper, men det är trots allt bättre utan skogsbränder. Att vi lever längre har skapat en befolkningsexplosion som tär på jordens resurser, men jag är i alla fall tacksam för den tid jag får vara med.
Vi vet att det begåtts många felbedömningar och övertramp inom industri och miljö under årens lopp, men dom blir färre, inte fler och att stoppa världen är inget framgångsrecept.
I alla problem finns en möjlighet.
Många miljöfaktorer har blivit mycket bättre, i synnerhet i den rika västvärlden.
Ingen säger att det inte finns miljöproblem kvar att lösa – det gör det – många och allvarliga. Just därför är det så tragiskt se all tankekraft och resurser gå till begränsandet av en enda gas. En gas där man inte kan styrka några nackdelar i samband med utsläpp.
Monokulturer kritiseras ovan. En visst mängd monokulturer är nödvändiga för att föda mänskligheten. Andra monokulturer, en snabbt ökande andel, beror på biobränsleodling. Även det till stor del en följd av jakten på koldioxidspöket.
DDT, asbest och strålning är väl alla praktexempel på överdrivna hysterier som miljörörelsen fokuserar på istället för att verkligen rädda djur och växter.
Mänskligheten mår allt bättre – en trend som förhoppningsvis fortsätter trots att tillväxtmotståndarna nu tycks ha politisk medvind i klimathysterins tidevarv.
Fetmaepidemin… ett miljöproblem? Hellre fet än svältdöd i vilket fall som helst.
Mer cancer nu än förr? Enligt vilken statistik när ökande livslängd och självpåtagen cigarettrökning räknats bort i ekvationen?
Har ni sett skämtteckningen med två stenåldersgubbar (hittar inte länken nu)?:
Som jag minns det ungefär. Den ene säger: ”Något måste vara fel… grönsakerna vi äter är ekologiska och djuren frilevande. Luften är ren och vattnet giftfritt. Vi får mycket motion och frisk luft… och ändå lever ingen längre än till 30 år!!!?” 🙂
Till L:
Människor har fått det bättre de senaste 50 åren, men på bekostnad av naturen eftersom vi lever över våra tillgångar. Om vi fortsätter på samma spår leder det till att kommande människor kommer att få betydligt sämre livsvilkor eftersom vi förstör förutsättningarna för dem.
Till Maggie:
Jag hoppas att du ursäktar att inlägget som följer är långt men jag måste säga att jag förvånas över hur du kan hävda att det aldrig sett bättre ut för miljön i världen än nu. Tittar man på de sammanställningar som gjorts över hur det ser ut för miljön och naturen runt om i världen så baxnar man.
Människans levnadssätt har förändrat den här planeten mycket. Vi har kortsiktigt haft nytta av det och har ökat vårt individantal mycket kraftigt de senaste århundradena. Vi har även kunnat öka vår materiella standard ordentligt. Tyvärr har det fått stora konsekvenser för den övriga naturen och det kommer att slå tillbaka på kommande generationer om vi inte lyckas hejda utvecklingen. Vi i Europa har t ex omvandlat naturen enormt framförallt genom att hugga ner mycket skog, och nu står de tropiska områdena på tur. Vi utrotar arter i en takt som beräknas ligga 100-1000 ggr över den utan mänsklig påverkan. Som utvecklingen går nu antar man att det kan öka till 10 000 ggr inom 30 år.
Så här säger IUCN Red List of Threatened Species:
”Life on Earth is disappearing fast and will continue to do so unless urgent action is taken. There are now 41,415 species on the IUCN Red List and 16,306 of them are threatened with extinction, up from 16,118 last year. The total number of extinct species has reached 785 and a further 65 are only found in captivity or in cultivation.
One in four mammals, one in eight birds, one third of all amphibians and 70% of the world’s assessed plants on the 2007 IUCN Red List are in jeopardy.”
http://www.iucn.org/en/news/archive/2007/09/12_pr_redlist.htm
Eller som Millennium Ecosystem Assessment säger:
”Over the past 50 years, humans have changed ecosystems more rapidly and extensively than in any comparable period of time in human history, largely to meet rapidly growing demands for food, fresh water, timber, fiber and fuel. This has resulted in a substantial and largely irreversible loss in the diversity of life on Earth.
The changes that have been made to ecosystems have contributed to substantial net gains in human well-being and economic development, but these gains have been achieved at growing costs in the form of the degradation of many ecosystem services, increased risks of nonlinear changes, and the exacerbation of poverty for some groups of people. These problems, unless addressed, will substantially diminish the benefits that future generations obtain from ecosystems.
The bottom line of the MA findings is that human actions are depleting Earth’s natural capital, putting such strain on the environment that the ability of the planet’s ecosystems to sustain future generations can no longer be taken for granted. At the same time, the assessment shows that with appropriate actions it is possible to reverse the degradation of many ecosystem services over the next 50 years, but the changes in policy and practice required are substantial and not currently underway.”
http://www.maweb.org/en/About.aspx
Vi konsumerar helt enkelt över våra ekologiska tillgångar vilket ”Ecological Dept Day – October 6, 2007” åskådliggör:
http://www.footprintnetwork.org/gfn_sub.php?content=overshoot
Det finns studier som uppskattar att en stor del av jordens ekosystem är påverkade av människan, t ex att 83% av den landbaserade biosfären är påverkad av oss och att 36% av jordens bioproduktiva yta används framför allt av människan.
http://www.eoearth.org/article/Global_human_appropriation_of_net_primary_production_(HANPP)
Eller titta på WWF:s rapport ”Living Planet Report 2006” där de konstaterar att för de drygt 1300 arter av ryggradsdjur de undersökt så har livsbetingelserna minskat med 30% sedan år 1970!
http://assets.panda.org/downloads/living_planet_report.pdf
Så, Maggie, jag skulle vilja veta hur du får ihop allt det här till att miljön bara har förbättrats, att det var sämre förr och att det bara är bluff och båg om man påstår att det går utför med naturen? Och framför allt hur man är människofientlig om man vill förhindra att människan förstör sina egna livsförutsättningar?
DJ, det du beskriver är diverse observationer och profetior som är under ständig utvärdering och omvärdering och därmed har vi trots allt rätt bra koll på vad som händer. Kan vi prioritera resurserna till de områden där vi vet att de gör nytta ska vi och kommer vi givetvis göra det. Det betyder i allt väsentligt att det var inte bättre förr, underförstått i mänsklighetens moderna historia.
Vi har expanderat snabbt på senare tid, det har inte funnits mer än drygt 100 miljarder människor sen vår begynnelse och av dessa lever var 20:e i detta nu! Om 30 år har det planat ut och jag är säker på att vi då lärt oss hushålla med jordens resurser.
Några tankar:
Mänskligheten påverkar självklart biosfären. Konstigt vore det väl annars. Vi är en teknologisk art som förändrar vår omgivning i hög grad.
Jag har svårt att se detta som oroande. Idén att en jord utan människor på något vis skulle vara bättre är en tämligen extrem filosofi.
Resurser tar inte slut. En uppfinningsrik art finner nya innan de gamla tar slut.
Ingen har en aning om hur mycket artutdöendet avviker från någon ”norm”. Det omöjligt. Ingen vet ens hur många arter det funnits eller finns, och absolut inte hur stor omsättningen är. Knappt 800 arter låter inte oroväckande med tanke på hur människor dominerar många miljöer. Resursfulla arter anpassar sig, andra dör ut. Det finns många arter som gynnats av mänskligheten också. Vad övrig är är spekulationer.
Det enda som är säkert idag är att miljövården är bäst i rika länder. Det här rimmar illa med den gröna politikens motstånd mot välstånd och tillväxt. Allt tyder dessutom på att människornas antal kommer att nå en topp inom några decennier för att därefter minska. Den utvecklingen går fortare ju mer mer välståndet sprider sig.
Slutligen; det finns mycket god miljövård att göra, men uppskruvad domedagsretorik leder ingenstans.
DJ: I ca 3,8 miljarder år har det funnits liv på vår planet. Av de arter som levde för 3,8 miljarder år sedan finns inga kvar. Men naturen ser till att det kommer fram nya arter när gamla dör ut. Naturligtvis påverkar människan den biologiska mångfalden väldigt mycket. Men det är inte bara på senare tid som människan utrotat arter. Även för flera tusen år sedan utrotade vi många av jordens arter. Idag är vi faktiskt mycket bättre på att skydda utrotningshotade arter.
Enligt en uppskattning har 99,9 procent av alla arter som någonsin funnits redan dött ut. Antalet nulevande arter är minst tiotals miljoner, vilket innebär att antalet utdöda arter bör ha varit omkring hundratusen gånger större, alltså ungefär tusen miljarder. Av dem känner vetenskapen totalt under en miljon.
Jag ser det som helt naturligt att vissa arter försvinner, medan andra kommer fram. Och precis som Christopher E skriver är det i rika länder som miljövården kommit längst. I utvecklingsländer har man helt enkelt inte råd att satsa på miljövård. Det gäller ju trots att se till att människan har mat och vatten först. Miljön kommer i gammal god Maslowsk tradition sist.
När jag säger att miljörörelsen är människofientlig menar jag att den hellre satsar pengar på att rädda djur och växter istället för att se till att människan har de förutsättningar hon behöver för att överleva. Om jag ska välja mellan djur och människa så välejr jag människan främst.
DJ: Du talar som att det är en förlust att inte naturen ser ut som den alltid har gjort. Men om människan har omvandlat sin miljö så att vi bättre kan utnyttja den, då har miljön blivit bättre, inte sämre.
Första halvan av den här länken är bra: http://svanberg.wordpress.com/2007/05/05/intrinsikalism-och-moralisk-mysticism/
Resurser tar inte slut, så länge inte människor slutar skapa. Det är nämligen så resurser uppstår, de skapas. Ju fler människor som är fria att skapa, desto fler resurser kommer det att finnas.
”När jag säger att miljörörelsen är människofientlig menar jag att den hellre satsar pengar på att rädda djur och växter istället för att se till att människan har de förutsättningar hon behöver för att överleva. Om jag ska välja mellan djur och människa så välejr jag människan främst.”
Jag tror att den stora skillnaden är huruvida man ser människan som en del av ekosystemen eller som något som står utanför (eller över) samspelet i naturen. Enligt det första synsättet (som jag delar) bevarar och förbättrar man människans överlevnadsförutsättningar om man värnar naturen. Därmed blir frågan om ”djur eller människa främst” omöjlig.
Om inte annat kan det vara bra att hålla i minnet att männniskan lever av just djur och växter. Utan dessa blir det svårt även för människan att få föda.
Mer lästips:
http://svanberg.wordpress.com/2006/11/16/oandliga-resurser/
http://svanberg.wordpress.com/2008/03/29/mer-kapitalism-mer-resurser/
Anders, om människan inte sätter sig själv främst blir vi själva uppätna…
Carl S: Mycket bra artiklar! Tack!
L: Jag repeterar: Den stora skillnaden är huruvida man ser människan som en del av ekosystemen eller som något som står utanför (eller över) samspelet i naturen. Enligt det första synsättet (som jag delar) bevarar och förbättrar man människans överlevnadsförutsättningar om man värnar naturen. Därmed blir frågan om “djur eller människa främst” omöjlig.
Anders: En kort fråga. Du är ute på promenad när du plötsligt ser att ett barn och en hund fallit ner i en ström å och kämpar för sina liv. Vilken av dessa räddar du först – barnet eller hunden?
Maggie: Jösses … Nivån på argumenten här …
Anders: Maggie använde ett enkelt argument för att slå hål på ditt påstående, och högre nivå än så krävdes inte. Men det kanske är eftersom du tycker frågan är omöjlig som du inte har något svar på frågan?
”Om inte annat kan det vara bra att hålla i minnet att männniskan lever av just djur och växter. Utan dessa blir det svårt även för människan att få föda.”
Jag misstänker att kor och vete inte är bland de utrotningshotade arterna, och inte kommer vara det i framtiden heller…
Jag fick i morse följande tänkvärda rader via e-mail:
Till alla ni som var barn under 40-, 50-, 60- och 70-talet – och som överlevde detta!!!!!
Först så överlevde vi att födas av Mammor som rökte och drack under graviditeten.
Dom tog magnecyl och alla möjliga läkemedel, åt blue cheese dressing samt åt tonfisk direkt ur burken men blev aldrig testade för diabetes.
Efter detta trauma blev vi lagd på mage för att sova i en spjälsäng målad i en rosa eller babyblå färg med hög blyhalt.
Vi hade ingen barnsäkerhet på medicinburkar, Dörrar eller fönster och när vi cyklade hade vi ingen hjälm!! För att inte tala om vilken risk vi tog när vi liftade.
Som spädbarn och barn åkte man bil utan barnstol, bilkudde , säkerhetsbälte eller airbag.
Vi drack vatten direkt ur trädgårdsslangen och INTE ur glas eller flaska.
Vi delade läsk med flera kompisar och drack direkt ur flaskan och INGEN dog av detta.
Vi åt muffins, Mammas bullar, vitt bröd, riktigt smör och för mycket socker på cornflakes och i långfilen, Inte blev vi överviktiga för det!!
För att VI VAR ALLTID UTE OCH LEKTE!!!
Vi kunde gå hemifrån på morgonen leka hela dan och kom hem när gatlyktorna var tända.
Ingen kunde nå oss på hela dan OCH VI VAR OKEJ!!
I timmar kunde vi bygga lådbilar av skräp för att sedan åka ned för någon backe och då upptäcka att vi glömt bromsarna.
Efter att vi åkt in i träd och buskar ett par gånger lärde vi oss att lösa problemet.
Vi hade inga Playstation, nindendos, X-box, ingen video eller DVD, inga 150 kanaler
På TV,n inget surroundljud, CDspelare inga MOBILTELEFONER, DATORER inget Internet eller MSN
Vi hade VÄNNER och dom fann vi UTOMHUS !!
Vi föll från träd och tak, skar oss, Bröt armar och ben, slog ut tänder!!
Och inte blev någon stämd eller anmäld för det.
Vi åt maskar och kakor gjorda av sand eller jord
Och inte fortsatte maskarna att leva i magen!!
Vi fick luftgevär vid 10års ålder, vi hittade på spel och lekar med hjälp av en pinne och en tennisboll, och fast man sa att det kunde hända, så var det inte så många som fick sina ögon utpetade av pinnar.
Vi cyklade eller gick till kompisar, ringde eller knackade på och ibland steg vi bara in och pratade med dem.
Fotbollslaget hade uttagningar och alla blev inte uttagna, dom som inte blev det, fick lära sig att handskas med besvikelsen .
OTROLIGT ELLER HUR!!??
Tanken på att våra föräldrar skulle stå på vår sida om vi bröt mot lagen fanns inte
Dom var faktiskt lagens högra arm!!
Denna generation har faktisk fostrat dom största risktagarna, problemlösarna och investerarna någonsin.
Dom senaste 50 åren har varit en explosion av uppfinningar och nya ideèr
Vi hade frihet, misslyckanden, framgång och ansvar och vi lärde oss att ta allt detta!!
Om du är en av dem så
GRATTIS
Du kanske vill dela med dig av detta till andra som har haft turen att få växa upp som barn den tiden innan ADVOKATER och MYNDIGHETER reglerade ditt liv för
’DITT EGET BÄSTA’??
Och när du ända håller på!!
Berätta för dina barn hur modiga och( lyckliga) deras föräldrar var
TILL ER
Som tror att GUD vakar över er
Släng detta i papperskorgen!!
TILL ER ANDRA
Skicka detta vidare!!
Två olika artiklar i dag om samma ämne men med olika vinklar.
SVD: http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_1210483.svd
Aftonbladet: http://wwwc.aftonbladet.se/vss/telegram/0,1082,70840207_852__,00.html
De ger olika budskap fast bägge faktiskt kan ha rätt, men det börjar bli väl rörigt det här med klimat och miljö !
Peter Stilbs – Fantastisk kommentar!
DJ- På text TV i morse läser jag:
”Ett mindre trendbrott har skett i den svenska fågelfaunan under de
senaste tio åren. Många arter ökar nu åter efter att ha minskat sedan
1970-talet.
Det framgår av en forskarstudie som gjorts på uppdrag av Naturvårds-
verket. Många av Sveriges främsta fågelforskare har medverkat till
studien, som presenterades på måndagen.
Forskarna är själva förvånade över utvecklingen och vet inte riktigt
varför det har vänt. Bland fåglar som tidigare har minskat men som nu
åter plötsligt ökar märks gök, göktyta, enkelbeckasin och skogsduva”.
pekke: Jag antar att SvD måste ha rätt. Ingen litar väl på vad Aftonbladet skriver. 😉 Och text-TV var väl sånt som var inne på 80-talet. 🙂
Peter Stilbs: Tack för detta underbara inlägg! Genast blev dagen mycket roligare!
Föreställningen att människor ”förr” – förutsatt att de fick ordentligt med mat – levde korta liv är en myt. Det vet varje historiker – ett skrå som jag råkar tillhöra. En myt, som sagt.
Medellivslängden i industrialismens städer 1850 är inte ett mått på den genomsnittlige vuxnes liv ”förr”. Räknar man bort spädbarnamortaliteten och inte går och väljer ut just 1850 i Londons lägsta underklass, ja, då ser det inte särdeles mörkt ut. Vill man, kan man titta på t.ex. kända författares och musikers medellivslängd före 1950. Räknar man sedan dessutom bort TBC-faktorn, har vi inte längre något övertag utom det som intensivvården ger. Betydligt lägre frekvens av cancer, dock. Förr, vill säga. Åtminstone för de perioder för vilka vi har data.
Något tycks f.ö. ha gått Framstegets Frälsta förbi: de som idag är 84 föddes upp på ekologisk mat och bibringades sunda vanor. Ekogifterna var ännu få. – Vi får se hur dagens unga klarar sig om 70 år. Med åldersdiabetes hos 3-åringar och med ett liv i aspartam och mobilringande skall det bli intressant att se vad som kommer ur ekvationen.
(Peter Silbs lägger allt möjligt i samma osorterade påse. Att tro att det åts mer socker under 60-talet än idag är… ja, vad skall man säga? Smör, sunda och hårdare vanor samt frisk luft däremot… där har vi intressanta faktorer.)
Till Maggie:
Visst har de flesta arter som funnits på jorden dött ut, och det har skett flera stora massutdöenden under livets historia på grund av klimatförändringar och asteriodnedslag. Jag tycker bara att det är tråkigt att människan håller på att bli orsak till ånyo en och att det sker under en mycket kort tidsrymd. Vårt levnadssätt och konsumtion av ekologiska resurser orsaker detta, vilket skulle kunna förhindras om vi ändrar vårt levnadssätt till att bli mer resurssnålt och naturanpassat.
Det är naturligt att arter dör ut, men vanligtvis inte i den omfattning som beräknas ske nu och förmodligen helt i onödan. Som du säger så uppstår det nya arter genom evolutionen, men det naturliga urvalet jobbar bara på det material som finns. En mer variationsrik biosfär ger mer för urvalet att jobba på.
Jag har svårt att se din bild att miljörörelsen hellre satsar på djur och växter än på människor. Snarare tvärtom. Det går hand i hand. På många ställen i världen får människor lokalt problem därför att vissa hellre vill tjäna snabba pengar på att hugga ner skogen, dammsuga haven på fisk, föda upp kor istället för grödor, förbruka vatten till konstgjorda odlingar, hugga ner mangrove för räkor, ersätta regnskog med palmoljeträd, förstöra mark och vatten med gifter och gödningsämen, och dylikt. Det är så otroligt kortsiktigt tänkt.
”Och precis som Christopher E skriver är det i rika länder som miljövården kommit längst.”
Det är bra att västvärlden har blivit bättre på miljövård. Men än så länge är vi de som förbrukar mest av jordens resurser per capita. Vi har förskjutit en del av våra problem till fattigare länder som istället producerar våra varor. Skulle alla människor på jorden leva som vi svenskar gör skulle vi behöva ett par jordklot till, och vi kommer att tvingas att förändra vårt leverna vare sig vi vill det eller inte. Speciellt ifall vi vill att de som har det sämre ställt i världen ska få det bättre. Vi har dessutom idag ingen aning om vad som väntar mänskligheten i framtiden. Vi vet inte vad människor kan behöva och ha nytta av om tusentals år. Jag tycker att det är schysst att bevara och ge dem så många möjligheter som möjligt.
”Det gäller ju trots att se till att människan har mat och vatten först. Miljön kommer i gammal god Maslowsk tradition sist. ”
Jag undrar hur tror du att det hela hänger ihop egentligen. Vi är en del av naturen och miljön är avgörande för oss. Forskningen visar att artrika ekosystem är mer robusta för störningar och därmed på sikt kan klara att generera mer ekologiska tjänster. Dessutom är det mycket svårt att veta hur ett ekosystem påverkas om vissa arter försvinner. Det är alltså svårt att avgöra om en art är nyttig för människan eller inte.
Variation är nyckeln, inte enfald.
Förutom nyttosynpunten med att ha en variationsrik natur så är det en mycket roligare, intressantare och mer spännande värld att befinna sig i.
Till Tomas:
”Du talar som att det är en förlust att inte naturen ser ut som den alltid har gjort. Men om människan har omvandlat sin miljö så att vi bättre kan utnyttja den, då har miljön blivit bättre, inte sämre.”
Liksom Anders så är jag övertygad om att vi är en del av naturen och därmed beroende av den. Naturen förändras i princip alltid, även om det varierar i storlek för olika organismer och naturtyper. Alla organismer påverkar sin omgivning, och visst har vi nytta av att förändra naturen lokalt till vår fördel. Speciellt om vi förvaltar den väl. Men idag förbrukar vi istället de ekologiska resurserna i stort. Det är ingen smart idé på längre sikt. Det kommer åsamka oss större problem i framtiden eftersom vi får sämre och färre ekologiska resurser att nyttja. Man kan se dessa problem på många håll redan idag. Ta torsken och ålen som ett litet svenskt exempel.
Minskningen av biodiversiteten gäller inte bara ”naturliga” arter idag utan gäller lika mycket våra domesticerade djur och våra grödor. Alla kalvar har samma tjur som fader. Alla åkrar har samma vetesort. Genpoolen blir mycket torftig. Det gör dem sårbarare för sjukdomar och andra störningar. Det är inte för inte som man med bland annat Bill Gates hjälp har byggt en frösamling på Svalbard. Det moderna jordbruket har minskat mångfalden enormt. Som en av forskarna i projektet berättade: idag odlas kanske tjugofem äppelsorter professionellt i USA. På 1800-talet fanns det tusentals. Eller hur de hittade en sällsynt variant av ett sädesslag i ett turkiskt bergsmassiv med en speciell gen som kan göra sädesslagen tåligare. Vi vet inte vad vi kan få nytta av och därför är det onödigt att utrota det eller låta det försvinna. Enfald är dumt.
Sen finns det etiska aspekter på huruvida man har rätt att utrota arter om man kan undvika det.
”Resurser tar inte slut, så länge inte människor slutar skapa. Det är nämligen så resurser uppstår, de skapas. Ju fler människor som är fria att skapa, desto fler resurser kommer det att finnas.”
Resurser kan ta slut. Än så länge kan vi inte uppfinna nya arter och nya gener. Det mesta som vi använder kommer ifrån naturen. Det smarta är att förvalta de gener, arter och naturtyper som finns idag. De kommer aldrig åter när de väl har försvunnit. De arter som hotas av utrotning idag kan kanske bli morgondagens medicin, mat, material eller bränsle. Det naturliga urvalet har under miljontals år utvecklat smarta lösningar vi kan ha stor nytta av. Det är dumt att förstöra det.
Vi har även stor glädje av naturen som rekreation.
En extrem variant av tanken att människan ska dominera och utnyttja naturen har jag mött hos en del högerkristna jag stött på som anser att Gud har placerat allt här på jorden för oss människor att utnyttja maximalt och att det inte spelar någon roll ifall vi förstör naturen och förbrukar allt eftersom Gud eller Jesus ändå kommer ner och fixar allt i slutändan.
Till Tomas:
”Jag misstänker att kor och vete inte är bland de utrotningshotade arterna, och inte kommer vara det i framtiden heller…”
Du har så rätt. Enligt rapporten nedan så står boskap för ungefär 20 % av all djurbiomassa på land, och det ökar.
Ur ”Livestock’s long shadow – Environmental issues and options”:
”We are in an era of unprecedented threats to biodiversity. The loss of species is estimated to be running 50 to 500 times higher than background rates found in the fossil record. Fifteen out of 24 important ecosystem services are assessed to be in decline. Livestock now account for about 20 percent of the total terrestrial animal biomass, and the 30 percent of the earth’s land surface that they now pre-empt was once habitat for wildlife.”
http://www.virtualcentre.org/en/library/key_pub/longshad/A0701E00.htm
Till MPGE:
””Ett mindre trendbrott har skett i den svenska fågelfaunan under de senaste tio åren.””
Det är givetvis jättebra att vissa fåglar har vänt från den nedåtgående trenden, bland annat genom minskning av jakt och miljögifter, men likväl har många skogsfåglar och jordbruksfåglar problem. Ta den vanliga talltitan som exempel, som på 30 år minskat med 70% och där det moderna skogsbruket är den sannolika orsaken. Det är bra att skogsbruket de senaste 15 åren har blivit mer hänsynstagande, men tyvärr finns det stora brister fortfarande. Vi har mindre än 5 % naturskog kvar i Sverige och det är bara någonstans mellan 1-3 % av den produktiva skogen som är skyddad. Det är så att man skäms när man jämför med många andra länder.
DJ: Det är egentligen inte alls särskilt svårt att veta vad vi har nytta av och inte. Iallafall inte vad vi har nytta av. Vi har nytta av att vi kan odla stora mängder vete, att vi har massa kor, etc. Allt det vi har nytta av idag, som vi har producerat. Det är sant att det inte går att veta vad man möjligen skulle kunna ha gjort om omständigheterna var annorlunda. Men är det ens ett argument? Något som är dumt är att göra en massa åtgärder för att det kan leda till någon odefinierbar nytta, trots att man inte har några belägg för det.
Allting vi använder kommer från naturen, så visst är vi beroende av den. Vad vi utöver det är beroende av är att vi producerar något vi kan använda utav de råvaror som finns i naturen. Från att så ett frö till att framställa mikrochip.
Vi har faktiskt redan uppfunnit nya arter. Eller åtminstone skapat kraftigt förändrade versioner av redan existerande arter. Genom avel, och nu även genmodifiering.
Poängen är att det är stor skillnad på att förändra naturen så att vi kakn utnyttja den bättre (förbättra den) och att förändra den så att vi kan utnyttja den sämre (förstöra den). Här i Sverige kan vi kosta på oss ett rätt så långsiktigt perspektiv, skogsindustrin ser t.ex. till att de har något att avverka i framtiden också genom både nyplatnering och askåterföring och jag vet inte vad. En fattig bonde i tredje världen som behöver mat för dagen (och kanske inte ens kan få äganderätt till sin egen mark) har inte råd med de perspektiven, och vem har rätt att tvinga på honom dem?
Sen tycker jag att det är tråkigt att vi här i Sverige med subventioner understödjer jordbruk och öppna landskap, med motiveringen att det har sett ut så i några hundra år eller så. Det kunde kanske vara lummiga lövskogar som vi kunde vandra runt i och grilla eller whatnot, men nu är det åker.
Till sist: att kristna har en tendens till irrationalitet är ju en självklarhet, men vilken plats har det i den här diskussionen?
Aloysius: Du skriver …..(Peter Silbs lägger allt möjligt i samma osorterade påse. Att tro att det åts mer socker under 60-talet än idag är… ja, vad skall man säga? Smör, sunda och hårdare vanor samt frisk luft däremot… där har vi intressanta faktorer.)
a) det är inte jag som skrivit ”kåseriet” – och håller inte med om allt i det – men b) man ska läsa det med humor – och då blir det högst tänkvärt – och kanske i botten avslöjande och allvarligt – men många människor saknar humor – speciellt i dessa sammanhang
Peter Stilbs, du argumenterar alltså för att det var bättre förr?
ErikS – många saker ”var bättre förr” – men visst lever man mycket bättre i ”utvecklade länder” i dag.
Än så länge har varje generation oi modern tid fått det materiellt bättre än föregående. Hur det är med ”själen” kan vara annorlunda – och det kan ha många, många orsaker.
Vad jag dock speciellt vänder mig mot är saker av en typ som träffsäkert beskrevs av exempelvis Brignell http://www.numberwatch.co.uk/zealots.htm
och som tidigare diskuterats på bl.a. i detta forum.
Faran är att vi är på väg in i ett samhälle av en typ som tidigare förutspåtts av George Orwell i ”1984” – eller i filmen ”Brazil” av Terry Gilliam (1985).
Vissa krafter använder även ”klimatfrågan” som redskap för att styra i denna riktning. Det är en av anledningarna till varför jag själv engagerat mig i frågan.
Jag tycker det är en dålig idé att spara ”resurser” till framtiden. Det är bättre att utnyttja dem för att göra oss rikare och därmed mer kapabla att möta framtiden. Då kan vi fortsätta att skapa nya resurser. Om våra förfäder sparat på resurser istället istället för att använda dem skulle vi leva mycket fattigt och eländigt idag.
Det kan säkert stämma att utdöendet nu år något accelererat nu med tanke på hur människan dominerar och förändrar många miljöer. Men de fantasifulla talen på hur många 1000-tals gånger snabbare utdöendet är än den ”naturliga” nivån är likväl ren spekulation, även om många tar siffrorna som fastställda fakta. Det är oerhört svårt att beräkna antalet fossila arter. Det är extremt osannolikt att en art bevaras så att paleontologer kan hitta den, och även om man tänker sig det fossila materialet som ett ”stickprov” är det oerhört skevt fördelat. Vi har kanske en hygglig uppfattning om skalbärande foraminiferer i yngre Krita, men vet oerhört lite om ”mjuka” djur och livet på landbacken. Att tro att man beräkna utdöendetakt från detta är rätt mycket hubris.
Sedan det här med att biologin blir fattigare och därmed tråkigare som rekreation… jovisst, bortåt 800 arter har försvunnit genom människans försorg sedan medeltiden. Det hade kanske varit kul att se en garfågel eller en qvagga, men inte är mitt liv mer tomt utan dem än vad det är utan trilobiter och cystoidéer (om ni inte vad dessa är saknar ni dem sannolikt inte heller). Dessutom beskriver forskarna bortåt 10000-15000 nya arter varje år! Så ur ett rent upplevelseperspektiv berikas mitt liv storligen.
Jag tycker Aloysius gör det lätt för sig när avfärdar medellivslängd som ett mått på hälsa. ”Räkna bort spädbarnsdödlighet”. Varför det, är inte levande barn friskare än döda? Jag gissar att den bästa boten för dem som anser att livet var bra förr vore att i en tidsmaskin sända dem tillbaka till en tid utan antibiotika, bedövning och hygien. När minsta infektion kunde vara dödlig. Men det fanns ju alltid åderlåtning och fältskären… Åsikten att dagens unga skulle få kortare medellivslängd pga av aspartam osv är ren spekulation, men så avlägset att det är ofarligt att slänga ur sig i en diskussion.
Cancerincidensen ökar med stigande ålder. Förr var det inte så många som blev gamla nog att få cancer. Med undantag av några tydliga faktorer som rökning och asbest, är det väldigt svårt att visa att dagens cancerfall skulle bero på miljöfaktorer. Dessutom blir cancer, som i gamla tider var obotligt och skylldes på förbannelser och astrologi, allt mera behandlingsbart tack vare modern teknik.
Till dem som anser att det var bättre förr:
Livet har aldrig varit en dans på rosor. Under medeltiden levde vi i konstant rädsla för hungersnöd och pest. Undernärda, smutsiga och iförda vår enda uppsättning av kläder delade vi husrum med råttor och insekter. Och inte var det speciellt hälsovänligt att elda med torkad kodynga.
På 1700-talet var det inte mycket bättre. Vi bodde trångt och slängde våra sopor på gatan där de fick ligga och ruttna. Råttor spred sjukdomar. Tusentals dog i kolera och pest.
Mot slutet av 1800-talet blev jordbruket mer effektivt och vi fick bättre tillgång på mat. Men kosten var fortfarande ensidig och ohälsosam. Brist på bra lagringsmöjligheter ledde till att maten blev sur eller ruttnade.
1900-talet är rena drömmen i jämförelse. Men fortfarande var kosten ensidig, frukt hade vi bara på sommarhalvåret. Sjukdomar förekom ständigt. Barn dog eller blev invalider i polio och risken att drabbas av tbc eller difteri var stor. Vi hade ingen tillgång till nyheter och för att lyssna på musik fick man gå på konsert – förutsatt att man hade råd med det.
I den moderna världen har vi en gång för alla utrotat den ständiga hungersnöden och alla har omedelbar tillgång till en varierad kost från världens alla hörn tack vare mekaniserat jordbruk, konstgödsel, insekts- och ogräsgifter, kemiska tillsatser, bättre förvaringsmöjligheter och ett avancerat transportsystem.
Vi har avlopp och bilar som transporterar bort avfallet. Arbetsbesparande maskiner i hemmet gör att vi inte längre behöver ägna runt 15 timmar om dagen åt att städa, tvätta, handla och laga mat osv. Vår arbetsmiljö har blivit bättre och vår fritid mer varierad.
Materiell rikedom leder inte nödvändigtvis till lycka, men om man alls ska få en chans till lycka måste man i alla fall undgå för tidig död och plågsamma sjukdomar och kunna välja sitt liv. Alltså, det enda som är bra med de gamla goda tiderna är att de är borta.
såg i går på text tv att ”fågelarterna ökar utan att forskarna förstår varför” , hade det minksat så berode det på uppvärmning det kan jag lova.
Maggie: En bra text som jag uppenberligen instämmer i. Med ett undantag, som jag tror att du inte menade; vi har inte utrotat hungersnöden globalt ännu. Den finns naturligtvis kvar i den fattiga delen av världen. (Och Carlgren använder våra skattekronor till att förvärra den för närvarande…).
Överhuvudtaget vill jag påpeka att min optimism inte betyder att jag tror att alla problem är lösta. Långt ifrån. Men jag tycker vi går åt rätt håll. Lika mycket tycker jag att klimathysterin bara är ett hinder mot bra utveckling.
Peter Stilbs: Jag var nära att skriva själv om avvsaknad av humor om du inte gjort det. Det är mycket kännetecknande att domedagssidan tar allt så allvarligt (inte så lätt att kunna skämta när man predikar svavel och elände). Jag har stött på texten om livet före överbekyddarsamhället i lite olika varianter förr, och skrattat gott. Det finns mycket tänkvärt stoff trots den lättsamma tonen. Jag är glad att jag fick växa upp på det sätt som skildras i texten. Även om mycket är bra idag, tror jag att vi som var barn i Sverige i det här lite kortare perspektivet hade roligare än dagens barn!
(PS Maggie; såg att din blogg (engelska) rekommenderades på CCNet igår, i mycket fint sällskap! Gratulerar!)
Christopher E: Naturligtvis avsåg jag västvärlden, där ju hungersnöd är mycket sällsynt.
Till Tomas:
”Vi har faktiskt redan uppfunnit nya arter. Eller åtminstone skapat kraftigt förändrade versioner av redan existerande arter. Genom avel, och nu även genmodifiering.”
Avel ger inte så stora förändringar på gennivå, tex är alla våra hundraser mycket lika vargar genetiskt. Det är mycket större skillnad mellan den otroliga mängd arter som finns på jorden. Genmodifiering går oftast till så att man flyttar gener mellan organismer. Man skapar inte direkt nya gener. Varför tror du annars att framstående molekylärbiologer såsom Craig Venter åker jorden runt för att samla in organismer de kan studera gener på? Det är alltså en fördel att ha en så stor mångfald av arter som möjligt, och därmed en stor genpool.
”Sen tycker jag att det är tråkigt att vi här i Sverige med subventioner understödjer jordbruk och öppna landskap, med motiveringen att det har sett ut så i några hundra år eller så. Det kunde kanske vara lummiga lövskogar som vi kunde vandra runt i och grilla eller whatnot, men nu är det åker.”
Framför allt är det granåkrar som ökat på det öppna landskapets bekostnad. Vill du kunna sitta och grilla i lummiga lövskogar borde du kanske istället vurma för en ökning av naturbetshagar som har minskat kraftigt i det moderna jordbrukslandskapet. Denna miljö är dessutom mycket artrik.
Christopher E:
”Jag tycker det är en dålig idé att spara “resurser” till framtiden. Det är bättre att utnyttja dem för att göra oss rikare och därmed mer kapabla att möta framtiden. Då kan vi fortsätta att skapa nya resurser. Om våra förfäder sparat på resurser istället istället för att använda dem skulle vi leva mycket fattigt och eländigt idag.”
Jag vet inte om vi missförstår varann men det här tänkesättet framstår för mig som helt obegripligt. Det är fullständigt oekonomiskt. Hur kan vi skapa resurser genom att leva över våra tillgångar? Vi bör hela tiden endast ta ut den mängd resurser ur ett ekosystem som det kan återgenerera. Det vill säga vi bör leva på räntan och inte tulla på kapitalet. Tyvärr är det det senare mänskligheten håller på med nu. Det är därför som man ser att uttagsmöjliheterna inom många ekosystemtjänster minskar. Man tar ut mer än vad som kan återskapas. Hur detta skulle kunna göra mänskligheten mer kapabel att möta framtiden, som Christopher tycks anse, är för mig en gåta. Visst, vi blir kortsiktigt rikare, men för mänskligheten på sikt är den sortens beteende ett gissel.
Ta torskfisket utanför Newfoundland som exempel. Det var ett av de fiskrikaste områdena i världen men det industrialiserade fisket gjorde slut på torsken där under bara fyrtio år, och i början av 1990-talet var beståndet 1 procent av vad det var på 1960-talet. Trots varningar från forskare. Torskbeståndet kollapsade och ekosystemet totalförändrades. Torsken har aldrig kommit tillbaka sen dess. På vilket sätt har den kortsiktiga vinsten i att fiska upp all fisk och förstöra havsbotten genom bottentrålning på den tiden bidragit till att skapa resurser för oss idag eller kommande generationer? Mängder med jobb upphörde och en stor resurs försvann. För mig är det ohyggligt kortsiktigt tänkt. Man hade fiskat där under 500 år men förstörde fisket under några tiotal år. Som en Newfoundlandfiskare sa: ”As far as Newfoundland is concerned now, our fishery has gone – wiped out, and all because of greed and stupidity.”
Tyvärr har den erfarenheten inte förändrat handlingsmönstret i världen. En större del av världens olika fiskbestånd är stadigt minskande idag på grund av överuttag. 90 % av de större rovfiskarna i havet är borta. När en art har försvunnit börjar man istället utnyttja lägre arter i näringskedjan och driver även dessa mot kollaps.
Det vore mycket smartare, bättre ekonomiskt tänkt på sikt, och bättre för människor och natur att ha ett hållbart kretsloppstänkande vid utnyttjandet av resurser, och därmed spara resurser till framtida generationer.