Sveriges Radio berättar i en notis om en nyutkommen avhandling av Sofia Andersson från Institutionen för Naturgeografi och Kvartärgeologi vid Stockholms universitet. Sofia har studerat hur naturliga förändringar i fuktighet har förändrats under de senaste 4 400 åren och vad det i sin tur beror på. Hennes slutsats är att man kan urskilja tusenåriga trender då klimatet i Sverige varit varmt och torrt och därefter kallt och fuktigt. Men de senaste hundra åren utmärker sig med en snabb temperaturökning.
Enligt Sofia Andersson leder den till att vi får ett mer varierat klimat, som på vissa områden blir torrare och varmare och på andra platser fuktigare och kallare. Både bälte och hängslen, alltså.
Varifrån har hon fått den snabba temperaturökningen i Sverige de senaste 100 åren? Från IPCC:s manipulerade temperaturkurvor? Data från väderstationer i till exempel Falun, Östersund och Karlstad visar att det blev varmare de första fyra decennierna av 1900-talet. Sedan har det gått lite ned och lite upp, men knappast så att det har varit varmare än i slutet av 30-talet. Wibjörn Karlén har ju hävdat att data från nordiska väderstationer inte alls ser ut som de kurvor IPCC använder för norra Europa. Efter att ha tittat på data från flera svenska väderstationer, kan jag inte göra annat än hålla med.
Klimatvetenskapen kanske inte håller med om att: ”You are entitled to your own opinion, but you are not entitled to your own facts” .
Jodå, och på Skeptical Science så har de nu kunnat berätta att ökat snöfall och längre söderut (för oss som bor på norra halvklotet) är förväntat resultat av global uppvärmning:
http://www.skepticalscience.com/news.php?n=153
Och sedan påpekade de att det fanns peer reviewade artiklar som visade att Antarktis is ökar vid global uppvärmning:
http://www.skepticalscience.com/news.php?n=157
Det är bra roligt med klimatforskning, ingenting är som man kan förvänta sig 🙂
Rätt vanligt denna vinter har varit att termometern på mitt radhus visat, säg, -3ºC, samtidigt som AccuWeather sagt -9º från en mätare ute på flygfältet… Vilken siffra är den ”rätta”?
I sta’n, även här i utkanten, är det nu på dagtid klart över noll. Men lufsar jag runt området är det lika klart någon minusgrad ute på fälten.
Ännu 1946 hände det oss i Uppsala att det var is i tvättfatet en morgon. Kallt ute, och vedeldning inne… Idag är husen varmare…
Fast vad har allt sådant här småplock för betydelse idag, när vi strider för livet, mot en global klimatupphettsning om +0,7ºC under de senaste 100 åren…
Kan man titta på sjösediment och torvmossar och få relevant temperaturdata på 100 år?
Tittar man på Grudds tempkurva från Tornedalen så ser man variationer under 1500 år som i mitt tycke är snabbare än de sista 100 åren.
http://people.su.se/~hgrud/documents/Fennoscandian%20summers%20500-2004.pdf
Går det att egentligen dra några slutsatser som helst från vare sig från sediment, torvmossar, trädringar eller dyligt utan att sätta det i ett större perpektiv.
Eftersom vi människor blir fler och breder ut oss, värmer vi luften omkring oss. Utan mätstationer ute i naturen får vi naturligtvis högre medeltemperatur från mätstationer nära oss. Vilken verkan det har på atmosfären i stort är en annan sak – om alls någon nämnvärd.
Om jag inte fattade fel så tittade hon på sediment och jämförde med temperaturkurvor. Temperaturen var inte hennes oten resultaten om att sedimenten hade olika halter av vissa isotoper . Variationer som samvarierade med temperaturerna.
Inte mkt grun för uttalandet om temperaturuppgångars hastighet. Dett är rester av levande system och det finns många möjliga ”confouders” här. Vad jag förstår är det en avspegling av näringskoncentrationen som då skulle stiga om det är varmt och torrt. Temperaturen i sig inverkar även på tillväxten kan jag tro,men hur, och huruvida det funnits avflöden eller ej osv.
Om jag inte fattade fel så tittade hon på sediment och jämförde med temperaturkurvor. Temperaturen var inte hennes utan endast resultaten om att sedimenten hade olika halter av vissa isotoper . Variationer som samvarierade med temperaturerna.
Inte mkt grun för uttalandet om temperaturuppgångars hastighet. Dett är rester av levande system och det finns många möjliga ”confouders” här. Vad jag förstår är det en avspegling av näringskoncentrationen som då skulle stiga om det är varmt och torrt. Temperaturen i sig inverkar även på tillväxten kan jag tro,men hur, och huruvida det funnits avflöden eller ej osv.
Begripligare?
Uttalande från Sofia: ”- Jag tror att den temperaturökningen är unik för de senaste 4000 åren och att den leder till att vi får ett mer varierat klimat, som på vissa områden blir torrare och varmare och på andra platser fuktigare och kallare.”
Nyckelord: ”Jag tror…”
Dvs inget om att ”Jag visar att…”
Hopplöst med alla dessa forskare som känner sig tvingade att lägga in en sista mening i sin artikel eller avhandling som visar att de bekänner sig till AGW-läran.
Sofia Anderssons arbete stämmer ju väl överrens med liknande studier inom området, nu senast Asmerom et al som studerade syreisotop data från kalcitmineral.
http://dx.doi.org/10.1038/ngeo754
Mållgan, försökte du plötsligt vara seriös?
Vad tror du att du kan vinna med det? Speciellt för AGW-sidan, och för bilden av densamma?
Framgår det var det skulle bli eller ha blivit ”fuktigare och kallare” i och med den senaste uppvärmningen?
Ah förresten, hon kanske syftade inte bara på Sverige utan också på där utvidgade tropiker ersatt/ersätter/kommer att ersätta öken, som i typ Sahel..
Hur påverkas rekryteringen av forskare till universitet och högskola om man vet att frukten av fyra års ensamt slitsamt arbete blir att hånas i bloggosfären? Vad tror du Peter?
Mats Frick # 15
Hur påverkas rekryteringen av forskare till universitet och högskola om man vet att frukten av 50 års arbete blir att frysas ut i mainmedia för att man har en annan uppfattning än rådande ”konsensus”?
Då tänker jag bland annat på Wibjörn Karlén som blivit stoppad från TV-debatter och dylikt.
Vad gäller Sofia Andersson, så tror jag säkert att hon överlever. ”Slitsamt” är nog för övrigt kanske inte riktigt rätt ordval för att beskriva det akademiska yrket?
Labbibia – Det oavsett ”riktning” eller hur? Du skriver inte avhandling, det märks.
Mats Frick # 17
Javisst, där har du naturligtvis en poäng. Men jag hävdar nog ändå att det är värre att bli utfryst av det etablerade (media)samhället än att bli kritiserad i bloggosfären.
Vad gäller verbet ”slita” så betyder det för mig att man nöter ut något, oftast sin kropp sin kropp, genom ihållande, ofta monotont (kropps)arbete . Jag avsåg inte att vara elak mot akademiker (jo, kanske lite 😉 ), men sin kropp sliter de väl sällan ut? Träffade en god vän idag som är akademiker, han lägger ner och går i pension nu……vid 75 års ålder. han är näppeligen utsliten, varken psykiskt eller rent fysiskt. Tvärtom, han var och åkte slalom i fjällen förra veckan.
Bara för att skriva dig på näsan, så slog jag upp ordet ”slita” i Svenska Akademiens Ordlista…….
Så här stod det bl a: ”arbeta sig fördärvad, slita ut sig”
Men ordet ”slita” används i så många olika betydelser och sammanhang, så förklaringen var rena avhandlingen….. 🙂
http://g3.spraakdata.gu.se/saob/
Oops, det skulle vara: Labbibia – Det är fel oavsett ”riktning” eller hur? Du skriver inte avhandling, det märks.
Mats Frick # 19
Jodå, det gick fram ändå.
Jag skriver avhandling och det är en nedbrytande process, tro mig. Att akademiker glider på någon slags räkmacka genom livet är en myt.
Mats Frick #21
Jag tror dig. Men jag utgår ifrån att det är betydligt jobbigare psykiskt än rent fysiskt?
Det är bara min gamla ”vänsterbakgrund” (nej inte politiker eller aktivist) som får mig att nästan instinktivt reagera mot att kalla skrivbordsarbete för ”slit”
Det är så med oss gamla ”knegare” 😉
Labbibia,
Hjärnan är väl också en kroppsdel och den kan också slitas ut. Det brukar kallas utbrändhet eller ”att gå i väggen”.
Labbibia #22 – Oja, det är ’bara’ psykiskt påfrestande.
Gunbo # 23
Jag tycker att din liknelse haltar. Eller menar du att ex synapserna slits sönder vid utbrändhet? Utbrändhet, utmattningsdepression, kan botas, utan att man för den skull ”byter ut” kroppsdelen i fråga. Alltså ”sliter” den inte ut hjärnan.
Mats # 24
Nej, så skrev jag inte. Jag har verkligen full förståelse för att det kan vara fruktansvärt pressande psykiskt, akademikeryrket.
Jag vände mig bara mot ordvalet ”slita”.
Utbrändhet är ett psykiskt tillstånd, inte ett fysiskt.
Och om
Finns det inga förutsägelser av Nostradamus att anknyta till? 🙂
Anders Mohlin # 26
Jodå, jag hittade en bra strof här, vad sägs?
”Solens lag i strid med Venus,
tillägnad profetians anda,
Varken den ena eller den andra skall förstås;
Den store Messias lag återvänder genom Solen.”
Kanske ska vi tolka ”Den store Messias” som Al Gore? 😉
Jag tror att Nostradamus menar att AGW-sidan kommer att rikta in sig på solen framöver, istället för Co2:n.
Det är alltså Solens fel att det blir varmt! 😉