Det amerikanska väderinstitutet Weather Services International, WSI, har gått ut med en långsiktig prognos som säger att våren i norra Europa dröjer och att det kommer att vara kallare än normalt i Sverige ända in i maj. Men SMHI:s Sten Laurin har sett sådana prognoser tidigare och är skeptisk. Han menar att det knappast går att lämna prognoser om väder som sträcker sig mer än tio dagar framåt. Det går enligt honom inte att se någon indikation på hur våren kommer att bli. Inte sommaren heller. Men att det blir varmare, det kan vi vara säkra på (Det sistnämnda är mitt tillägg och inget som Sten Laurin säger i artikeln.).
Här är länken till pressmeddelandet på WSI:s hemsida.
För övrigt skulle jag bli glad om jag såg ett endaste litet spår av sagotrollet “Global Warming” här uppe i Sverige. Nä, smältande glaciärer ÄR inget bevis på global uppvärmning. Glaciärer smälter och växer om vart annat på olika platser på jorden hela tiden.
“Meteorolog Lisa Haga säger att enligt färska prognoser kommer vädret i mars och april att vara något varmare än normalt för årstiden”
Tydligen blev det annat utslag på slantsinglingen i Finland än i USA.
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/sverige-blir-mer-skyldigt_5958487.svd
Bra att Laurin är ärlig om vad man kan förutsäga på SMHI. Tänk om de kunde bli lika ärliga beträffande vad de kan förutsäga om klimatet på 100 år.
Det fanns dock “en latent klimatskeptiker” i mig sedan länge. Det var när jag efter att ha fått del av kaosteorin och meteorologernas uppfattning att “vädret är kaotiskt” tyckte att det borde gå att ändå i förväg veta om en sommar skulle bli varm och solig eller kall och regnig. Det jag kom fram till då var att även om vi inte kan förutsäga vilka dagar som ska bli regniga så ska vi kunna veta om “det blir många regniga dagar”. Det jag kom fram till då var att atmosfären är alldeles för opålitlig – för sådana förutsägelser måste vi veta något om haven. Vatten rör sig ju med betydligt mindre hastigheter. Jag brukade då tala om “värmefördelningen i haven”.
Därför var det ingen större överraskning för mig när först ENSO (El Niño – La Niña) och senare PDO (Pacific Decadal Oscillation) och nu NAO (North Atlantic Oscillation) aktualiserades. En anledning till att SMHI inte tror på WSI:s prognos kan vara att SMHI har för få oceanografer bland sina anställda.
Ovetenskapligt? Ja.
Erfarenhetsbaserat? Ja, stämmer väl inte sämre än andra prognoser.
Är det någon som hört något om de italienska forskarna som presenterade framtidens energi för några veckor sen?
senast gällde det det väder vi har nu. WSI:s rapport stämde.
Kan SMHIs inställning bero på hybris. Det vi inte kan förutsäga kan ingen annan heller ? Man kunde väl i alla falla sagt att senaste prognosen från WSI var riktig men vi var skeptiska även då.
Man kunde kanske vara lite mer ödmjuk från SMHI:s sida och
kanske inse sina egna tillkortakommanden.
1) Sparar in på alla anslagen till datormodeller vid Rossby / smhi
2) Går en kurs hos Corbyn. (Bättre användning av skatte medel.
Adolf G: Våren är väl alltid varmare än vintern? 🙂
Oskarshamn 3, kkv stoppades inatt.
Orsak okänd.
Den som begriper att väder bara går att förutspå 10 dagar framöver borde väl också begripa att det inte går att spå vädret 100 år in i framtiden? Visst, de troende brukar hävda att det inte är väder utan klimat som förutspås. Men klimat är ju medelväder. Hur skulle medlet kunna vara riktigt om alla de enskilda värdena är fel?
Du får nog läsa på lite om sannolikhetslära så att du förstår skillnaden mellan att förutspå väder och klimat.
“Hur skulle medlet kunna vara riktigt om alla de enskilda värdena är fel?”
Ja du, tänk dig att du slår en tärning tusen gånger, då kommer du sannolikt få ett medelvärde väldigt nära 3,5, trots att du troligen kommer att ha exakt rätt siffra endast vid ca en sjättedel av gissningarna. Alltså är det mycket enklare att förutse medelvärde, än att förutse utslagen vid de enskilda kasten. Förstår du?
“Visst, de troende brukar hävda att det inte är väder utan klimat som förutspås” – ja, och där de “troende” rätt, och som vi ser är det mycket enklare, och en helt annan sak, att förutspå klimat än väder.
https://www.klimatupplysningen.se/2010/07/24/tillbaka-till-rotterna-ii/
Välj bästa av följande alternativ för framtida elproduktion.
a.Solkraft
b Vindkraft
c Thoriumkraft
I vad satsar du bäst 10.000.0000.0000 kr för miljön?
a. Klimatet
b. Åtgärder mot överfiskning
c Vattenrening och annan miljöteknik
För de politiker som är anafalbeter finns ett ljudband att hämta i riksdagens reception med två små påsar som tillbehör.Den ena påsen är tom och den andra innhåller två paket som i sin tur inehåller tre småsaker.
Första paket innehåller tre djur som representera det svarsalternativ du tycker passar bäst för fråga ett.Du får välja mellan tre mjukdjur åsna får eller uggla.Ta god tid på dig innan du med hjälp av från ljudbandet bestämmer vilket djur som bäst representerar dig och din uppfattning i frågan.
Andra paketet innehåller tre drycker att välja emellan för fråga 2.Pucko,kolsyrat bordsvatten eller Coca Cola.
Lägg dina valda alternativ i den tomma påsen och lämna in den i receptionen så ser de till att dina svar blir registrerade och offentliga.När nu enkäten har besvarats av 60 % av riksdagsledamöterna är Åsna och Pucko den vanligaste svarskombinationen. Det finns möjlighet att det existerar ett “konsensus” i frågorna. Lycka till!!
Haa, haaa, och ljudbandet får fem solar. 🙂 🙂 🙂 🙂 🙂
Forgetting some fundamental issues related to climate may have detrimental effects in its research. A first issue that need not be forgotten is the fact that the very notion of climate relies on statistics. For example, according to a popular definition (U.S. Global Change Research Program: Climate Literacy, The Essential Principles of Climate Sciences, 2009), climate is the long-term average of conditions in the atmosphere, ocean, and ice sheets and sea ice described by statistics, such as means and extremes. In turn, long-term average conditions cannot be assessed correctly if inappropriate statistical models and assumptions are used. For example, statistical methods commonly used in climate research are based on the classical statistical paradigm that assumes independence of processes in time, or on the slightly modified model of Markovian dependence. However, substantial evidence has been accumulated from long time series, observed or proxy, that climate is characterized by long-term persistence, also known as long memory or long-range dependence. Such behaviour needs to be described by processes of Hurst-Kolmogorov type, rather than by independent or Markovian processes. Consequently, it should be remembered that the Hurst-Kolmogorov dynamics implies dramatically higher uncertainty of statistical parameters of location and high negative bias of statistical parameters of dispersion. It also implies change at all scales, thus contradicting the misperception of a static climate and making redundant the overly used term “climate change”. The fundamental mathematical properties of Hurst-Kolmogorov processes is another issue that must not be forgotten, in order to avoid incorrect or misleading results about climate.
Koutsoyiannis, D., Memory in climate and things not to be forgotten
http://itia.ntua.gr/en/docinfo/991/
Maggie samma år så är alltid våren varmare än vintern, men kallaste “vårarna” 1867, -1,3 mars,april,maj och 1888 -0,1C [sammanlagt] klart kallare än “vintrarna” 1988-89, 1989-90 och 2007-08 var det väl även med viss avräkning för ökad VÖE! Gäller för Stockholms observatorium Källor: Wetterzentrale Klimadaten OCH SMHI {2007-08} Håller Anders Moberg med mig??
Corbyns frustration är lätt att förstå.Jag har försökt att grovt beräkna sannolikheten för att kunna förutspå snöåskväder tre veckor i förväg.
Snöåskväder är en av de sällsyntaste väder som finns så vi kan inte på en sannoikhet som är högre än någon på miljonen.
Få har fårstått svårighetsgraden i det Corbyn faktiuskt gör utifrån standardmeteorologins mått mätt.
Lägger man till början och slutet på ryska värmeböljan, översvämmningarna i Pakistan samt tyfonen i Australien så är det bara den blinde som kan blunda för det obefintliga alternativet nämligen att Corbyn bara skulle ha “tur”.Corbyn verkliga första genombrott var att han fick välförtjänt uppmärksamhet för sin extrema och korrekta vinterprognos som är rolig att jämföra med Met Office helt värdelösa helgardering får året och sina tidigare systematiskt felaktiga vinterprognoser. Met Office satsar alltid på rött i vädermakternas casino.
Corbyn är en man som istället satsar på en enda lottorad och har vid varje dragning 5-7 rätt.Trots att han avslöjar att han förstått hur “slumpgeneratorn” fungerar och till och med redovisar hur så vägrar etablissemanget ta till sig informationen.Corbyn blir allt rikare men de skattebetalare som betalar meteorologernas casino spel kammar noll i vinst.
De som är smarta tar rygg på Corbyn och de kommer även att ha en framtid inom meteorologin.
Ingemar som är expert på vetenskapsfilosofi kanske har ett mått eller en idè om hur mycket prestige hämmar de vetenskapliga och samhälliga framstegen och genombrotten.
Vad kan vi sätta för mått på förhalnings/förseningstider för fenomenet prestige? Kanske den har olika halveringstider i olika politiska kulturer likt de olika radioaktiva ämnena? Är inte detta ett intressant nytt forskningsområde? 🙂 Scott Armstrong harr en bra början med fakta/data underlag att starta med och det finns säkert mycket data att hämta från vår historia.Katolska kyrkan kontra IPCC? Copernicus och Corbyn vilka likheter och skillnader halveringstider för etablissemangets prestige som hinder för deras upptäkter? Är det här en knutpunkt mellan idèhistoria och fysiken?Tröghetslag för utveckling…….. typ?
Halveringstiden för prestigen inom klimat och meteorologin verkar vara typ 10.000 år? Det hinner gå istider emellan omprövningarna?Katolska kyrkan var lite snabbare i vändningarna? Lite mer öppen för ny kunskap och mer tolerant mot sina kritiker?
Sarri blev rikskändis 1977 när han spådde att svenska hovets förstfödde skulle bli en prins, och lovade att krypa mellan Nikkaluokta och Kiruna om så inte skulle bli fallet. När Victoria fötts upptäckte journalisterna att löftet var lätt att infria, då Kirunas kommungräns bara låg några meter från Sarris stuga i Nikkaluokta.
UNDERBART!! Hade Enok “tyat” 9 dagar till hade han fyllt 95!!
Statistiker har uppomärksammat att klimatvetenskap handlar mer om statistik än klimat.Redaktören för Journal of applied statistics har ju förklarat ett intresse får arbeten inom området.McShane egnaWegman Mcintyre Koutsoyannis mfl är ju de som bevisat de felaktiga slutsatser som hockeyligan sysslat med.
När dt blir allmänt känt att klimatvetenskapen baserar den stora majoriten av sina långt dragna slutsatser på statistskt felaktigt inställt och applicerat finlir så är det ett viktigt sätt att tydligöra hur lös grund hela skiten vilar på.
Pal review blir tydlig och den obefintliga kvalitetskontrollen av data och metoder.Det tpog tid innan den kritiska granskningen började fungera.Vi har kommit en bra bit på väg och statistiker och matematiker har fått stor betydelse för granskningen.hockeygänget är avslöt som ett gäng piussiga amatörer som spelar i gärdsgårdsligan.
“Manifesterar” sin inkompetens är kanske ett bättre språkbruk? 🙂
Det enda var för något år sedan där man vid ett möte i Vemdalen hade fört fram att “vassare statistiska metoder” tydligare visade att Mann’s hockeyklubbeanalys var i stort riktig.
Men eftersom den alla Mann’s påståenden (inget medeival optimum, ingen little ice age) ligger inom felgränserna redan från början så begriper i allafall inte jag ett jota av vad han menar.
Varför Olle H uttalar sig i allt som han inte förstår men är tyst om det han borde förstå är ett varande mysterium. Det är kanske en proffessionell överlevnadsinstinkt och bevis på intellekt att han inte muckar med McShane Wyner Koutsoyannis McIntyre mfl.Han är fullständigt medveten om den låga nivån inom klimatvetenskapen och han är bara smart som inte säger det han begriper. Den “gröna kampen” är ändamålet som helgar medlen.Han blundar för Stiegs Manns Briffas Santers statistiska inkompetens/mygel,
Du trampar på rätt tå.
Bra formulerat.
ALI.K.
Stilbs> Häpnandsväckande att även du lyckas missförstå vad jag säger.
Menar du att klimatet är ett system vars medelvärde man skulle ‘fått rätt’ eller att man känner till alla sidor (till antal, sannolikhet och värde) på din tärningsanalogi?
För du är väl medveten om att totalen, vi kan kalla det globala temperaturen kan slå upp och ner ganska ordentligt på kort tid, dvs medelvärdesvädret om du så vill, utan att man kan förutse och/eller förstå dessa fluktuationer. Men du menar att man över tiden skulle kunna förstå dessa rätt, fast bara i medelvärdesmening!?
Det är ganska magstarka påståenden du gör, speciellt när du dessutom säger att folk inte skulle begripa elementär sannlikhetslära.
Även jag missförstår dig.
Jag missförstår Dig inte alls. Du skriver åter att klimatet år 2040 är förutsägbart – tvärtemot vad som skrivs i #21 och #24.
Jag och många andra har ex haft kontakt med Lennart Bengtsson – troligen den mest framstående svensken inom klimatområdet – modellerare dessutom.
Sammanfattningsvis säger han (som jag fattar det) att vi ser fluktuationer ovanpå en långsiktig trend där globala temperaturen f.n. stiger någon tiondels grad per decennium.
Men underförstått menar han att det beror på mer CO2 i atmosfären
Ett cirkelresonemang alltså – det MÅSTE bli varmare , därför att CO2 är en växthusgas.
I modellvarianten – lägg in att CO2 har en värmande effekt i programmet – se sen utfallet som en bekräftelse på att det är så.
Testbarhet under vår livstid = 0
Klimatförutsägelser bygger enbart på observationer bakåt, någon riktning går inte att avgöra eftersom modeller inte duger som vi alla sett.
Det betyder att en klimatprognos är omöjlig att ge. Man kan möjligen säga: Om klimatet uppför sig som de senaste X åren, så kommer det att bli si eller så.
Mycket mer än en gissning är det inte.
Koutsoyiannis definition på klimat är värd att repeteras. .
Forgetting some fundamental issues related to climate may have detrimental effects in its research. A first issue that need not be forgotten is the fact that the very notion of climate relies on statistics. For example, according to a popular definition (U.S. Global Change Research Program: Climate Literacy, The Essential Principles of Climate Sciences, 2009), climate is the long-term average of conditions in the atmosphere, ocean, and ice sheets and sea ice described by statistics, such as means and extremes. In turn, long-term average conditions cannot be assessed correctly if inappropriate statistical models and assumptions are used. For example, statistical methods commonly used in climate research are based on the classical statistical paradigm that assumes independence of processes in time, or on the slightly modified model of Markovian dependence. However, substantial evidence has been accumulated from long time series, observed or proxy, that climate is characterized by long-term persistence, also known as long memory or long-range dependence. Such behaviour needs to be described by processes of Hurst-Kolmogorov type, rather than by independent or Markovian processes. Consequently, it should be remembered that the Hurst-Kolmogorov dynamics implies dramatically higher uncertainty of statistical parameters of location and high negative bias of statistical parameters of dispersion. It also implies change at all scales, thus contradicting the misperception of a static climate and making redundant the overly used term “climate change”. The fundamental mathematical properties of Hurst-Kolmogorov processes is another issue that must not be forgotten, in order to avoid incorrect or misleading results about climate.
Koutsoyiannis, D., Memory in climate and things not to be forgotten
http://itia.ntua.gr/en/docinfo/991/
Jag tänker mig rent konkret att man tittar genom en kon från spetsen mot basen. Man kan rikta blicken mot valfri punkt på basen och ändå alltid hålla sig inom uppställda parametrar. Arean av basen bestäms av konens vinkel och höjd (längd).
Den som med tunnelseende (rör, eller parallellt seende likt laser) hävdar att de kan kan se en punkt utanför konens bas och att den punkten ligger inom basen (statistisk säkerhet), den personens omdöme och kunskaper i matematik och statistik litar inte jag på
Att göra utsagor om sannolikheter för vissa skeenden i framtiden låter sig enbart göras om man känner till den stokastiska processen och dess olika faktorer i detalj. Det gör man nu inte, vilket bla visar sig genom att ‘globalt väder’ (medelvärdet) slår våldsamt från månad till månad och år till år.
Liknelsen med en väldefinierad tärning är helt missvisande, även om jag har sett Jim Hansen försöka förklara (varför hans prognoser inte stämmer) mha stora tärningar.
Poängen är förstås att ingen känner till hela tärningen, vad som står på de olika sidorna, hur många dessa sidor är, vad de har för enskilda sannolikheter, eller hur dessa ändrar sig ifall jordens atmosfär blir lite varmare, eller bara om CO2-halten ändras. Man vet ju inte ens vad som händer om molnigheten ändras. (Men allt detta är förstås gammal skåpmat för dem som följt ämnet ett tag, och inte blundat hårt)
“Men allt detta är förstås gammal skåpmat för dem som följt ämnet ett tag, och inte blundat hårt”
Av tidigare kommentarer att dömma, har nog en del sovit djupt och en del tom legat i koma. 🙂
Jag hävdar dock fortfarande att detta inte medför att man inte kan förutsäga framtida klimatförändringar, vilket jag felaktigt tolkade det som att Lars Kamel menade. Från klimatet kan man sedan dra slutsatser om att vädret under olika perioder av året kommer ha förändrad sannolikhet för lägre/höjd temperatur/nederbörd/etc. Men WSI:s, SMHI:s, Corbyn:s väderprognoser för våren ger jag inte mycket för.
Min bedömning är att den gruppen är den alldra största, där ingår väsentligen alla ‘experter’ både politiska och NGOers, där finns ‘journalister’ och även en hel del med akademiska titlar och befattningar. Och den stora flocken som hejar på i diverse internetfora, tex stora delar av UI, och som inte vågat sig utanför inhängnaden och där diskutera eller tom försvara sina ståndpunkter.
Men det finns ju trots allt dem som vågar, iaf läsa hela meningar och argumentatin, tex här eller på ett antal andra ställen i världen. Några hos UI vågar ändå läsa här ibland, ev tom någon enradig anonym kommentar. Och om man trots allt har försökt hänga med lite och under ett tag då menar jag att man iaf borde veta att klimatet om 40 eller 90 år inte är fråga om tärningskast. Speciellt inte om man dessutom tror att det kommer ha ändrat sig påtagligt fram till dess. Jag tror faktiskt även att sign ‘jag’ är medveten om detta, iaf på ngt hörn. Men ‘väder är inte klimat’ är en gammal försvarsklyscha som gärna dras upp när klimathotskramarna inte har bättre argument, eller bara som ryggmärgsreflex när någon nämner vädret (ngt de ju själva aldrig skulle göra … 😉 )
Men visst är det lite märklgit hur få det är numera som vill försvara klimathotet med rediga och hederliga argument!?