I mitten av 1800-talet började den månghundraåriga ”Lilla istiden” äntligen ta slut. Vi har sedan dess haft en måttlig global uppvärmning på cirka 1,1 grader. En stor del av detta är en naturlig återhämtning från Lilla istidens köldperiod.
På 1860-talet dog folk i Sverige av en riktig klimatkris, precis som Elsa Widding sa i sitt mångbesjungna jungfrutal i Riksdagen. Missväxtåren 1867—1869 blev den sista svåra svältepisoden i Sveriges historia, då tusentals människor dog.
Massmedia påstår att vårt nuvarande, en aning varmare klimat kännetecknas av en ’klimatkris’. De rapporterar också att många människor dör av värmeböljor och olika varianter av extremväder som påstås följa av uppvärmningen.
Men faktum är att allt färre dör av klimatrelaterade katastrofer. De senaste 100 åren har klimatoffren minskat stadigt över tid. (Uppdaterad figur från forskningsartikel av Björn Lomborg baserad på internationell katastrofstatistik. [1, 2])
Men folk dör inte bara av katastrofer, utan också av att klimatet blir varmare. Den ledande medicinska forskningstidskriften The Lancet publicerar återkommande undersökningar av hur mortaliteten påverkas av temperaturen. Den senaste stora rapporten är från 2021.[3]
Man undersökte drygt 130 miljoner dödsfall i 43 länder runtom i världen under perioden 2000–2019. Över hälften av Jordens befolkning är med i underlaget. Man fann att cirka 5,1 miljoner av alla dödsfall var relaterade till temperaturen. Det dog cirka 4,6 miljoner av kyla mot cirka 0,5 miljoner av värme.
Det var alltså nästan 10 gånger fler som dog av kyla, än av värme. De flesta ställen med hög klimatdödlighet fanns i låglänta, tätbebyggda kustområden i Asien och Europa. Resultaten är konsistenta med vad tidigare undersökningar kommit fram till.
Forskarna har också undersökt hur klimatdödligheten har förändrats från de första åren på 2000-talet jämfört med de fyra åren fram till 2020. Man finner att dödsfall relaterade till kyla minskar med 0,5 procent under 20-årsperioden, medan dödsfall relaterade till värme ökar med 0,2 procent.
Totalt minskar alltså den temperaturrelaterade dödligheten med cirka 0,3 procent under vår så kallade klimatkris. Om IPCC:s datormodeller får rätt i sin gissning att temperaturtrenden fortsätter öka framöver kommer självfallet fler att dö i framtiden av värme. I nuläget dör 120 000 fler av värmeökningen per år. Men samtidigt dör 300 000 färre eftersom den dödsbringande kylan minskar.
Forskarnas resultat kan tolkas som att den globala uppvärmningen netto räddar 180 000 liv varje år. (Beräkningen baseras på att vi enligt FN globalt har cirka 60 miljoner dödsfall varje år.)
Precis som under Lilla istiden är det än idag kölden som är liemannen, inte värmen. Men i massmedia får vi bara höra om de som dör av värme, aldrig om de 10 gånger fler som dör av kyla.
0 – 0 – 0
Utvikning om forskarnas metod
Hur bestämmer man egentligen att någon har dött av kyla eller värme? Från Socialstyrelsen kan man ladda ner statistik över vad svenskar dör av. Det listas ett 80-tal orsaker. Ingen av dessa handlar dock om vare sig kyla eller värme. Inte heller historiskt hittar vi annat än ”förfrysning” i rapporteringen av dödsfall, medan värmerelaterad död aldrig varit en orsak som använts.
Nej, detta handlar inte om hur folk har dött, utan om en statistisk bearbetning där dödsfallsstatistik korrelerats med temperaturdata. Man delar upp jorden i små kvadrater med ungefär 5 mils sida och ser hur många som dött en viss dag i varje kvadrat samt hur hög temperaturen var där den dagen. Man jämför sedan med ett lägsta mortalitetstal för varje kvadrat. Alla avvikelser från detta tal relateras antingen till kyla eller värme. Man får därmed med samtliga inträffade dödsfall i denna statistik. Detta är en renodlat statistisk metod som skulle kunna förfinas med mer detaljerade data, men som ändå visar upp resultatet att uppvärmningen räddar liv.
Referenser
[1] Welfare in the 21st century: Increasing development, reducing inequality, the impact of climate change, and the cost of climate policies, B. Lomborg, Science Direct 2020, https://doi.org/10.1016/j.techfore.2020.119981
[2] EM-DAT, the International Disaster Database. CRED/UCLouvain 2022,
https://public.emdat.be/about
[3] Global, regional, and national burden of mortality associated with non-optimal ambient temperatures from 2000 to 2019: a three-stage modelling study, Zhao och 74 medförfattare, The Lancet 2021.
https://www.thelancet.com/journals/lanplh/article/PIIS2542-5196(21)00081-4/fulltext
Gabriel Oxenstierna
Mina artiklar här på KU
Denna artikel har tidigare varit publicerad på Det Goda Samhället.
Tack Gabriel Oxentierna för bra presentation av aktuellt ämne! Dock tycker jag att den lovsjungna peer-review-processen verkar ha missat att rensa bort de överoptimistiska budskapen i de 74 (!) ”författarnas” förslag på tillämpning. De skriver (mina versaler) ”Our findings will BENEFIT international, national, and local communities in developing preparedness and prevention strategies to REDUCE weather-related impacts IMMEDIATELY AND UNDER climate change SCENARIOS.”
Vän av ordning och en kritisk granskare frågar kort och gott: hur då? Kan någon här förklara?
Ögnade snabbt igenom hela The Lancet-artikeln ifråga. Blev inte imponerad av detta flerhövdade modellverk. Tror att det kan finnas allvarliga metodfel som man undviker att lyfta fram. Kolla t ex Fig 3e.
(skärmdumpad här:
http://www.bilddump.se/bilder/20221111080741-78.77.192.164.jpg)
Är det bara jag som blir misstänksam över de höga värdena på värmerelaterad överdödlighet i klimatiskt kärva områden som bergskedjor och västra Grönland?
Kunde inte hitta någon kommentar alls kring denna figur. Har jag missat något elementärt?
#2 Det kanske finns någon bakomliggande naturlig förklaring. Figuren är intressant på flera sätt. Köldrelaterad dödlighet verkar vanligare i tropiska länder där den minskar. Och den värmerelaterade dödligheten verkar inte vara större i tropiska områden. Minskad fattigdom och bättre sjukvård i fattiga länder kanske kan ligga bakom både mindre värmerelaterad och köldrelaterad dödlighet i tropiska områden.
#2 Anders
Kan det vara så att heat refererar till begreppet det vidare begreppet temperatur?
De visar på lågt befolkade områden där kylan kan vara besvärande-knappast värmen!
Fö gjorde SVT en undersökning i går om hur partiernas företrädare upplever klimatkrisen.
Lågt utfall men SD stack ut eller i alla fall rapporterades vara mindre bekymrade-vilket bekymrade Rockström!
(Den nakne kejsarens vapendragare 😉
Jimmy Åkesson stöttade Elsa Widding i fråga om klimatkrisen.
COP27 hålls i Egypten. Värmen borde skrämma bort deltagarna om den är så farlig som de klimathotsreligiösa påstår.
#4
Det var bara 8 SD som svarade, resten ville nog inte nedlåta sig att svara på en i grunden så urbota dum fråga.
Anders 2,
Om jag minns rätt så handlar det om RELATIV värme och kyla. Dvs, man räknar ut normaltemperaturen i ett område och tittar sedan på avvikelser från detta normalläge och jämför med siffror för överdödlighet i det området.
#2 #4 Anders
Nej du har rätt metoden verkar ha sina brister!
#7 Så uppfattar jag det också.
Med en referenstemperatur och kalla områden så kan dödsfall inträffa under varmare dagar när vädrets makter ändå blir besvärliga? Då kan en utevistelse i 5 gradig vårstorm vara fatal.
Med få personer så blir andelen hög och färgen röd.
För det är väl inte så att iglon rasar in när det blir varmt?
Den visar på svårigheten att med datarepresentation täcka glest befolkade områden i en så här enkel redovisning.
Tänk då klimatmodeller!
OT https://wattsupwiththat.com/2022/11/10/the-dirty-secrets-inside-the-black-box-climate-models/
Det handlar om att vara van med värme respektive kyla för att inte få allvarliga problem.
Folk dör i lägenheter med dålig uppvärmning även vid plusgrader utomhus.
När det är varmt får man hålla sig i skuggan, inte glömma att dricka vatten.
Utomhusarbete förläggas till tidiga mornar och kvällar. Fördel att ha AC inomhus.
Allt går att bevisa med statistik. Jag påstår att folk föredrar att bo i en stekhet innerstad framför en temperaturmässigt något svalare förort. Lätt som en plätt bara att kolla korrelation mellan bopris och temperatur.
Inte direkt OT faktiskt. Går att läsa i incognitoläge och i bibblans pressreaderversion.
https://www.svd.se/a/2B5EMR/rodgron-kortslutning-gor-sodersjukhuset-stromlost
Nettonoll igen!
I Sverige dör flest på vintern, har varit så länge.
https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2017/Flest-dodsfall-i-januari-och-december/
Innan vi fick bättre resurser för mat och hygien så dog flest på våren av svält eller på sensommaren när den dåliga hygienen i samhällena fick diverse värmerelaterade sjukdomar att frodas.
Här är (lång) studie om temperaturens effekt på dödlighet i varma Bangladesh.
Seasonal distribution of all-cause daily mortality (dashed line) and daily mean temperature (line) in Matlab, Bangladesh, 1994−2002:
https://academic.oup.com/view-large/figure/81275599/dyn376f1.gif
Studien:
https://academic.oup.com/ije/article/38/6/1689/667818?login=false
#2 etc
Jag skulle tro att förklaringen är att nästan överallt i Världen (även i tropikerna) är dödligheten störst när det är kallt, men i ett fåtal extremt kalla områden (typ Grönland och Svalbard) är man så väl anpassad till kyla att man INTE har någon köldrelaterad överdödlighet och att det är detta som tolkas som värmerelaterad överdödlighet.
#12
Åtminstone i Sverige och Finland var dessutom frossan (malarian) alltid värst på våren.
Och som sagt, ”rötmånaden” skördade alltid offer, i praktiken ända tills kylskåpet blev var mans egendom.
I Sverige dör ungefär 270 människor per dag vintermånaderna januari och februari medan endast ca 230 sommarmånaderna juni och juli.
Det är rätt länge sedan jag läste den rapporten och jag håller med om att den var knepig att förstå. Men så läste jag att extrema värden, både köld och värme, har mycket kort varaktighet och påverkar därför inte statistiken så mycket. I stället är det de mer varaktiga, kanske veckolånga svängningarna som står för merparten av statistikens siffror. Då trillar bitarna på plats bättre.
Det finns en ännu nyare utredning baserat på flera miljoner dödsfall som pekar i samma riktning.
https://vt.se/insandare/artikel/det-dar-med-rekord-kan-man-inte-vara-sa-saker-pa/r43v78oj
http://www.tjust.com/2022/klimat-vt-nielsen.pdf
Kanske lite OT men det är bitande kallt i delar av Kanada. I Alberta är det kallare än på ett århundrade på vissa platser för årstiden.
Det handlar om daily records men det börjar ju bli poppis i media här hemma numera angående värme.
https://dailyhive.com/calgary/alberta-cold-records-temperatures
De skrev här i blaskorna nyligen om en varm dag i Montreal.
Det rådde ingen ”klimatkris” i Sverige vid mitten av 1860-talet. Däremot rådde en försörjningskris, framkallad av oförmånlig väderlek under några år, som ledde till svält, som folk dog av. Även Oxenstierna blandar ihop väder och klimat.
# 18 Rolf. Undrar om min farfar skulle hålla med om att det var ” oförmånlig väderlek”. Han föddes den 28 juni 1866 ett par mil utanför Piteå. Då var det kvar is på träsket, ännu värre 1867. Han blev drygt 90 år så jag hann träffa min farfar. Herman Lindkvist skrev i Aftonbladet den 18 juli 2004. ” Denna naturkatastrof var starten för den stora folkomflyttningen till framförallt USA”.
tty #14
Kan vara så i Finland också.
Turisten – Nå vag gör ni på somrarna?
Finnen – Jo då fiskar vi — och sätter på särringarna.
Turisten – Men på vintern då?
Finnen – Jo då fiskar vi inte.
Att folk lite mer allmänt trillar av pinn under mörkaste månaderna har att göra med depression, viljan att leva samt bottennivå på D3 vitamin.
D3 och död i influensa sambandet syntes synnerligen väl sommaren 2020-2021. Så fort solen steg över 43 grader och gav UV-B sjönk dödligheten 1000 tals% , för att sedan återkomma på hösten. Vi i norr är inte ljushyade för skojs skull.
Vi är ju generellt dock mycket gamla innan vi dör här i norr.
När såg ni ”frös ihjäl” i någon nyhet senast?
Rolf #18, Kan inte vintern 1867/68 ses som den sista yttringen av Lilla Istiden, i samvariation med mindre solvind och mer kosmisk instrålning? Mer solvind från aktivare sol släppte sedan in mindre kosmisk strålning med färre partiklar att kondensera på för vattenånga med mindre moln och mer inkommande solvärme som följd. Svensmark i verkligheten. Växlande klimat verkar följa växlande solmagnetism och solvind över längre tid. Hur varm den marknära atmosfären är beror ju mest på hur mycket kortvågig solvärme som når jordytans land och särskilt hav.
#14 tty. Återigen satte Du huvet på spiken! Vilken enorm tillgång Du är här på KU! Men visst är det väl ändå aningens märkligt att detta alster publiceras 2021 i The Lancet som anses vara den näst högst rankade medicinska vetenskapliga tidskriften? Det krävdes alltså 68 (kontrollräknade nyss) forskare, varv 18 professorer (!), för att ”vetenskapligt” kommentera korrelationerna mellan temperatur och överdödlighet? Utan att fundera över kausaliteten? Vad kostade detta världssamfundet månne? Tänk om 66 av dessa forskare ändå kunde prestera något mer självständigt, innovativt, intelligent och stringent? Här ser vi effekten av det tragiska konsensustänkandet,
grupptrycket och/eller dysfunktionella forskningsfinansieringssystem!
Jag tycker riktigt synd om SD. Medlemmarna där tillhör sällan den fanatiska bilhatande skara som limmat fast sig i asfalten på gatorna, utan verkar vara långt mer upplysta än dessa.
Detta till trots så vågar SD inte stå upp för sanningen vad gäller den så kallade klimatfrågan. ”Vi skulle bara förlora röster genom att hålla oss till sanningen i denna frågan” säger partiets ledare.
Det är alltså framgångsrikt att ljuga inom politiken, medan man där bedömer att det rakt motsatta genom att hålla sig till sanningen! Fy Tusan!!
OT
#8 Lasse hade en länk som det är väl värt att ägna den tid åt som det tar att läsa hela artikeln. Ett utdrag från slutet:
”Imagine you wanted to know the value of bitcoin 10 years from now so you can make an investment decision today. You could consult an economist, but we all know how useless their predictions are. So instead, you consult an astrologer, but you worry whether you should bet all your money on a single prediction. Just to be safe, you consult 100 astrologers, but they give you a very wide range of predictions. Well, what should you do now? You could do what the IPCC does, and just average all the predictions.
You can’t improve the accuracy of garbage by averaging it.”
Länken igen:
https://wattsupwiththat.com/2022/11/10/the-dirty-secrets-inside-the-black-box-climate-models/
OT Biden är på klimatmötet i Egypten och ber om ursäkt för att Trump lämnade Parisavtalet. Och fick applåder från världsledarna. Världsledarna känner sig säkert mycket goda. Vilken enorm insats dom gör som tar sig till klimatmötet ( kanske på cykel eller apostlahästarna) och ser till att planeten jorden går mot en ljus(grön) framtid. Cop 28 kommer att vara på en varm plats (Dubai). COP 29 kanske blir i Luleå. Vi som är ledande i den gröna omställningen.
Rossmore, #25,
Visst kan man göra som IPCC gör – om man har koll på samtliga parametrar som spelar roll och vet vilka processer som innehåller stokastiska variabler. Då skulle medelvärden av körningar ge meningsfulla utsagor.
Som jag har förstått saker och ting så är det så som väderprognoser kommer till.
Men klimatberäkningar kan inte bara extrapolera från hur man ställer upp väderberäkningar, där kända och accepterade modellfel och osäkerheten vad gäller invärden begränsar prognoser till ett antal dygn framåt av rimlig säkerhet.
Tidsfaktorn gör snabbt att minsta fel driver klimatberäkningars osäkerhet långt förbi vad som utgör användbara utsagor om framtiden.
Att dra medelvärden ur dem är sannerligen som att medelbilda från utsagor av siare och astrologer.
Biden lovade idag nere i Egypten att USA når klimatmålen 2030. Han lovade dessutom att landet ska kapa metanutsläppen med minst 20 procent.
Alla goda människor där nere blev naturligtvis jätteglada och lättade, det var precis det de ville höra för att klimatet bästa.
Innebär kapade metanutsläpp färre biffar i Texas?
#18-19
Lilla istiden var däremot en klimatkris. När högt belägna byar i Skottland övergavs och gårdar i Norge och Alperna sopades bort av växande glaciärer var det nog klimat snarare än väder som var orsaken.
#27
”om man har koll på samtliga parametrar som spelar roll och vet vilka processer som innehåller stokastiska variabler. Då skulle medelvärden av körningar ge meningsfulla utsagor”
Det räcker inte – du måste veta betydligt mer än att variablerna är stokastiska. Du kan definitivt inte utgå från att de är normalfördelade, för det är klimatiska variabler sällan eller aldrig.
#28
Det var inte Biden som lovade – det var hans teleprompter. Det har blivit pinsamt tydligt att han inte längre är kapabel att hålla ens ett mycket kort anförande utan kontinuerligt stöd.
tty #31
USAs Kontantin Tjernenko m.a.o., men resten av politbyrån var lättad över att bli av med otäckingen Andropov, dog av njursvikt har jag läst, så passligt.
1, 2, 4, 7, 8 med flera som tagit upp forskarnas metod.
Det är tveksamt om man kan dra slutsatsen så starkt som Lomborg och jag gör att uppvärmningen räddar liv genom att köldrelaterade dödsfall minskar. De kan ju ha minskat pga andra faktorer, såsom ekonomisk tillväxt, dvs i praktiken att folk i fattiga länder får det bättre och därmed kan klä sig adekvat.
Andreförfattaren till Lancet-artikeln är Professor Yuming Guo, han kommenterar Lomborgs slutsats så här:
”Cold-related mortality decreased and heat-related mortality increased from 2000 to 2019, causing a net decrease in total deaths. However, it is not correct to interpret that this net decrease was caused by climate change. We just estimated the trend of mortality burden related to non-optimal temperatures, but did not do further analysis to examine whether this change is due to climate change or other factors. To calculate the burden related to non-optimal temperatures, we need the following information :
Temperature-mortality association (exposure-response relationship) at each location, for example relative risk of mortality at different daily temperatures.
Daily temperature data at each location.
Mortality rate and population at each location.
As we calculated annual average excess death ratio (attributable fraction of death) and excess death per 100,000 residents, the “mortality rate and population” has been adjusted in the estimation. The main contributors for the change of mortality burden due to non-optimal temperatures are (1) temperature-mortality association and (2) daily temperature data.
We should particularly pay attention to (1) temperature-mortality association, which is ignored by Lomborg. We predicted temperature-mortality association at each location using the continents, indicators for Köppen–Geiger climate classification, GDP per capita, the yearly average of daily mean temperature, and the range of daily mean temperature. The predictors not only include temperature indices but also economic and spatial factors. This means the spatiotemporal variation of temperature-mortality association was not only caused by climate change, but also by economic and spatial factors. The cold-related mortality risk might decrease, because people have the ability (caused by economic increase) to take actions (heating, wear more clothes, drive cars in winter) to prevent cold-related health issues. This will lead to decrease of mortality burden due to cold temperatures.
We cannot interpret this part of the decrease to be caused by climate change. In this case, the warming of the “2) daily temperature data” would further decrease the mortality burden related to cold temperatures. However, we still need further analyses to separate the contribution of climate change and human adaptation (mainly caused by economic development).”
https://climatefeedback.org/claimreview/global-warming-contributes-to-increased-heat-related-mortality-contrary-to-bjorn-lomborgs-unsupported-claims-that-climate-change-is-saving-hundreds-of-thousands-of-lives-each-year/#Guo
Tillägg till förra posten: Jag antar dock att den 20-åriga tidsperioden för studen är lite för kort för att sådan ekonomisk tillväxt och utveckling skulle kullkasta slutsatsen att uppvärmningen räddar många liv. Inte minst eftersom många av de köldrelaterade dödsfallen är i Europa, där ju utvecklingsnivån är hög.
De svenska data som nämnts i kommentarerna är också talande, nämligen att betydligt fler dör under vintermånaderna i Sverige.
Svar 33 Gabriel,
Vad innebär då detta när det gäller ökningen av värme relaterad död? Det måste finnas mängder med felkällor där också.
Inte minst välfärdssjukdomar och ålder. Ju fetare och äldre befolkningen blir, desto känsligare för värme och värmerelaterade sjukdomar.
Menar forskarna att man inte kan dra några slutsatser alls om klimatet relaterat till död? För går det inte åt ena hållet så går det förstås inte åt andra hållet.
Svar 33 Gabriel,
Tycker svaren i din länk är väldigt svävande och flummiga.
Fetmaökning och högre medelålder bidrar till exakt de sjukdomar som nämns som heat related. Dessa har naturligtvis ökat kraftigt inte minst i USA men även i andra länder som snabbt lagt sig till med samma kultur. Snabba ökningar av livslängden. Hur tar de hänsyn till detta? Eller dras det ens en slutsats att värmerelaterade sjukdomar har med klimatet att göra?
Vad säger Lomborg om detta?
35 36 Ulf
Visst är de lite svävande! Men så är det också en komplicerad frågeställning.
När Yuming Guo i sin kommentar till deras forskning säger att (en del av) de minskade dödstalen av kyla kan förklaras inte av själva temperaturen, utan av att folk har fått det bättre, klär sig bättre etc. , då bör man resonera ett steg till:
Folk levde sina liv, använde fossila bränslen, folk fick det bättre, men det blev också lite varmare. Färre dog. Men om det nu var så att BNP-ökning och ökad välfärd ledde BÅDE till uppvärmning OCH minskade dödsfall pga kyla, hur kan man då hålla isär vad som orsakar vad? Bör man ändå inte attribuera alla minskade dödsfall av kyla till samma grundorsak, nämligen ekonomisk tillväxt? I alla fall om man tror att antropogena utsläpp av växthusgaser har en stor roll i uppvärmningen.
Det blir lätt cirkelresonemang och inom statistiken brottas man ofta med just sådana problem när man diskuterar kausalitet.
Det finns andra undersökningar där man försökt explicit attribuera dödsfall till (antropogen) uppvärmning, ”Across all study countries, we find that 37.0% (range 20.5–76.3%) of warm-season heat-related deaths can be attributed to anthropogenic climate change…”
https://www.nature.com/articles/s41558-021-01058-x
Lancet studien har en lokal relativ temperatur som referens.
Det innebär att vi , när vi reser eller flyttar, kan utsätta oss för faror som befolkningen i länderna är vana vid att hantera.
Vi har stor invandring från varmare länder och stor turism i varmare länder. Vi utsätter oss för klimatrelaterade faror.
35 36
Mer ang. metoden.
Om vi nu har ekonomisk tillväxt och därmed materiellt bättre livsvillkor som en av orsakerna till att färre dör av kyla, då bör ju exakt samma orsaker bidra till att påverka statistiken även för de som dör av värme.
Ex. Bättre ekonomi gör att folk kan isolera sina bostäder och har råd att värma dem. Men de får också råd med AC på sommaren. Färre dör av kyla, men färre dör också av värme. A priori kan man inte bara anta att effekten är olika stor på köld- respektive värmesidan.
Eftersom det på totalen är nästan 10 ggr fler som dör av kyla än av värme, blir effekten av bättre ekonomi rimligen ändå många gånger större på köldsidan. Detta borde Yuming Guo också ha nämnt.
Lomborg antar implicit att effekten är lika stor på båda sidorna, eftersom han ignorerar den.
Svar 39,
Jag menar att hur separerar de fler döda av värme med fler döda pga fler åldringar och fler överviktiga? Det är ju de som dör när det är varmt. Eller är det samma resonemang när det gäller fler döda av värme? De har ingen aning om varför fler dött av värme? Pga att det är varmare eller pga att folk inte klarar värme lika bra längre?
Om det nu är koldioxidutsläppen som orsakar det mesta av klimatförändringarna (den globala uppvärmningen): Hur ska vi kunna skilja på de positiva effekterna av ekonomisk tillväxt, teknisk utveckling och klimatförändringar? För alla tre ligger då användandet av fossila bränslen bakom det mesta.
Titta på figure 1 här: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4521077/
Bor man i Toronto är dödligheten lägst vid 19 °C men bor man i Bangkok så är dödligheten lägst vid 30 °C. Det blir (nästan?) aldrig 19 °C i Bangkok, men redan vid 24 °C har dödrisken ökat med ungefär 25 %. Det blir sällan 30 °C i Toronto, men när det händer har dödsfallsrisken ökat med 25 %.
Människor, byggnader och levnadsvanor är anpassade efter den temperatur som normalt förekommer på bostadsorten.
Här finns intressanta forskningsuppgifter. Hur är det med mortaliteten som funktion av temperaturen för människor som emigrerat från ett klimat till ett annat? Jag har svårt att tro att t.ex. andra generationens somalier i Sverige skulle ha en kraftigt avvikande mortalitetskurva jämfört med medelsvensson. Att studera mortalitetskurvans förändring med tiden efter flytten till Sverige för första generationens invandrare skulle kanske kunna ge intressanta resultat – hur snabb är anpassningen?
Nu när den globala medeltemperaturen stigit så pass mycket att det blivit ungefär 2 °C varmare här i Sverige innebär det att klimatzonerna vandrat norrut. Effekten borde vara densamma som om en person flyttat från Mälardalen till Skåne för 100 år sedan. Skall vi tro att en sådan flytt innebar att personen ”tagit med sig” mortalitetskurvan från Mälardalen? Eller skall vi tro att personen snabbt anpassat sig och blivit som infödda skåningar? Jag tror det senare.
Slutsats: Personligen tror jag inte ett dugg på studierna som visar hur klimatförändringarna påverkat antalet döda på grund av extrema temperaturer. Klimatförändringar sker mycket sakta. Andra förändringar som antalet mycket gamla individer och ekonomiska förhållanden ändras snabbare.
Svar 42,
Inte jag heller. Mer intresserad av vad ovanstående studie säger om uppvärmningen kontra dödsfall. Jag begriper inte den helt enkelt. Vad var syftet om det inte går att isolera uppvärmningen? Eller tycker de att det kunde det åt ena hållet?
Leif Åsbrink #42
Vi har redan gjort ett sånt experiment när Norrlands inland mer eller mindre avfolkades och flyttlassen gick söderut. Skulle dödligheten ha gått upp för den gruppen sätter jag en peng på psykosociala orsaker.