Klaus Lackner, professor i i geofysik vid Columbia-universitetet i New York och därtill partikelfysiker, står för årets innovation – att dammsuga luften på koldioxid. Den koldioxid som fastnar i Lackners apparatus kan antingen lagras eller återanvändas i växthus eller kanske som framtida bränsle. Helt plötsligt står vi inför möjligheten att kunna återvända till 1850 års atmosfär, fast inte helt gratis förstås.
I början kommer det att kosta ca 900 kr att fånga upp ett ton koldioxid. Men Lackner räknar med att han så småningom ska kunna få ner driftkostnaden till bara 140 kr/ton eller motsvarande ett 50 öres pålägg på bensinpriset. Världen jublar, eller hur?
Och DN återkommer antagligen med fler julklappstips.
Denne Lackner var det klart mest pinsamma inslaget på energy2050 häromveckan. Gammal skåpmat med en kanske sekelgammal process att absorbera koldioxid ur gasblandningar som skulle göras via portabla små moduler som hans firma skulle sälja. Till råga på allt var detta en av huvudnyheterna i denna kvälls Rapport och Vetenskapsmagasin. Och Claes Elfsberg talade om koldioxipartiklar flera gånger.
Vad sen Lackner skulle göra av den insamlade koldioxiden framgick inte.
Det är åtskilliga fysiker som hoppat på klimattåget – den utlösande faktorn verkar vara forskningsfinansieringproblem eller ren girighet efter statliga stödpengar.
Nobelpristagare George Olah ville sen använda CO2 som råvara – men det faktum att CO2 befinner sig på botten av energiskalan och att man måste pumpa in enorma mängder energi och använda miljöförstörande kemiska processer för att göra den till något användbart (produkt = ca 50 Gigaton material per år, om det ska vara någon mening i det) talades det helt tyst om.
Våra grödor sköter detta oändligt mycket bättre själva, med solens hjälp.
Peter Stilbs: Att detta ska vara så förbannat svårt, CO2 är själva produkten av kolförbränning. C+O2=CO2+energi (i runda slängar). Jag anser t ex att det är fel att kalla CO2 för en förorening, det är ju resultatet av huvudprocessen. Precis som du säger krävs det ju lika mycket energi som man fick ut av förbränningen för att reversera processen och då verkar det ju inte vara någon större idé. CO2-infångning är en önskedröm.
Hur ska man göra för att få folk att begripa detta?
Apropå bidragsparadiset för klimatforskning. Jag träffade en kille som jobbar på Alsthom (den där franska firman som tog över allt det roliga från ABB). De håller nu på att utveckla teknologi för CO2 capture och är gränslöst lyckliga över pengarna som de tror sig kunna tjäna!
S Andersson #2
Men det handlade väl inte om att reversera processen och spjälka upp molekylen i kol och syre?
Som jag fattade det så handlade det bara om att fånga in och flytta CO2 till nyttig nedbrytning i växthus eller till slutförvar i berggrunden.
Evighetsmaskiner fascinerar alltid fysiker, troligen har de inte tillräckligt med termodynamik i sin grundutbildning. 🙂
Det er stadig for dyrt.
For at sänke temperaturen 0,6 grader Celsius inden år 2100, skal vi fjerne 1 trillion ton CO2 det vil altså komme til at koste 9 milliarder kroner om året. Hvis vi skal klare alle IPCC’s 3,6 grader, så bliver det 54 milliarder kroner om året. Sveriges GDP er på ca. 1,8 milliarder kroner.
Se regnestykke for den tid det tager at fjer 0,6 grader ved reduktion af CO2 i min lille artikel ”Luskeri Selvstyre Klimapolitik: Læs Traktaten Nu”. 🙁
Corrigendum för #5:
mutiplicera med 1000 det var inta milliarder men trillioner.
Varför är det just atmosfären år 1850 som är idealet? Varför inte atmosfären för 80 miljoner år sedan, då CO2-halten verkar har varit över 1000 miljondelar? Eller en halv miljard år sedan, då den tycks ha varit över 5000 miljondelar? Vad är det för speciellt med just 1850, förutom att det ligger i början av den globala industrialiseringen?
#5:
Ska man vara lite petig så är det väl billion/biljon du avser, inte ”trillion”.
Lars #7: Det beror säkert på att klimattalibanerna tycker att andra ”nyckeltal” för 1850 är så eftersträvansvärda: medellivslängd, levnadsstandard, spädbarnsdödlighet etc.
Uffe b @3: Nej det är ju klart att man inte ska spjäka upp CO2 igen. Men om man gör det (vissa verkar tro att man kan använda CO2 igen som bränsle) så KOSTAR det lika mycket energi som den energi man fick ut av kolförbränningen.
Det är som Peter Stilbs säger, ”CO2 befinner sig på botten av energiskalan”.
S Andersson #10
Att du tror att vissa tror att man kan använda CO2 som bränsle är inte så intressant. 😉
Men du kanske har läst eller hört det någonstans?
Angående #5,6,8;
Om jag får vara lite besserwisser så är det skillnad mellan svenska och engelska vilket ställer det vid översättning ibland.
Svensk miljard heter billion på engelska (sällsynt ibland milliard på brittisk engelska)
Svensk biljon heter trillion i amerika (men ibland billion bland de britter som säger milliard om miljarden…)
Mer tex här
Uffeb @11: Ha-ha, nej det är ju klart. Det är bara det att jag häpnar över diskussionerna ibland.
Uffeb och S.Andersson – oberoende av vad vi menar och tycker så är det många som uppfattar situationen så att CO2 kunde vara en bra råvara för att framställa saker. Det finns till och med kollegor till mig inom Organisk kemi (Jag är fysikalisk kemist) som söker ragga forskningspengar för i och för denna i och för sig grundforskningsintressanta och PK-klassade uppgift – men termodynamiskt är idén helt vansinnig, av ovan skissade skäl.
Vafalls?? Dammsuga jorden på koldioxid?? Det innebär ju att vi kan fortsätta som vi alltid gjort och det skulle ta ifrån oss vårt KLIMATANSVAR!!!
*får en frenetisk lust att piska mina medmänniskor med björkris*
/Miljöpartist
Peter #15
Du menar kanske miljöansvar?
Jag vet inte om detta formateras korrekt, om inta så titta nederst här.
quintilion-US trillion-GB trillion-DK = 1 * 1018
quadrillion-US billiard-DK = 1 * 1015
trillion-US billion-GB billion-DK = 1 * 1012
billion-US milliard-GB milliard-DK = 1 * 109
million-US million-GB million-DK = 1 * 106
Visst är jänkarna sensationslystna, Kaj?
Jag har aldrig fattat varför de dammar på så…
Annars har vi prefix från… yokto till yotta ytill Y 10^-24 till 10^24.
Där kan inte ens överdrifternas mästare från väster förvirra.
Jag anser att det kan vara smart att använda CO2 vid framställning av drivmedel, ty:
H2 kan tillverkas med ex. solugnar, men är svårt att hantera, med tillsats av CO2 kan det bilda bas för syntetiska drivmedel och råvaror till plastindustrin.
Så i framtiden då vi får så gott som gratis H2, kan det bli o.k. att köpa CO2 för 150:-/kbm vilket är det pris jag läst, tycks vara inom räckhåll.
Kyla atmosfären för att utvinna CO2 O2 och flytande kväve, kanske blir än billigare, idag kostar flytande kväve 1$/l ??????
Kanske det kommer småskaliga bränslefabriker som drivs av små vindkraftverk och solceller…
Daxpriset på de billigaste solcellsmodulerna ligger på 1,23 Euro…
Snart kan ni köpa en 100W panel på IKEA för en tusing, som har 25 års effekt garanti.
Får vi sen masstillverkning av vindkraftverk som inte kräver bygglov 3m diam. kan det bli en bra produkt.
Eller så blir hotet om denna produkt en dödsstöt för den europeiska sära energibeskattningen.
Med USA´s energiskatter skulle Europa haft avsevärt högre välfärd, ty:
Dagens energiskatter hämmar värdeskapandet mycket mer än de politiska fördelningarna av energiskatterna ger.
Sug på den du Borg.
Helt allmänt!
Att det kostar minst lika mycket att reversera processen är både självklart och likgiltigt. Vi kommer i framtiden att ha hur mycket billig el som helst om vi bara satsar rätt. Vi kommer att kunna använda el till de flesta transporter på landbacken. Men vi kommer även då att behöva energitäta syntetiska drivmedel till tex flygplan och fartyg. Klart att dessa inte blir gratis. Vi måste naturligtvis tillföra den energi i processen som vi sedan tar ut.