I en artikel i Astronomy & Astrophysics har I.G. Usoskin et.al. gjort en rekonstruktion av solaktiviteten över 3000 år. En sammanfattning finns här. De använder nya metoder som bl.a. utnyttjar C14-cykler och influxen av galaktisk partikelstrålning. Detta kan sedan kopplas till antalet solfläckar i genomsnitt över flera solcykler. Resultatet ser ni ovan.
Författarna menar att det finns tre, ganska tydligt urskiljbara, tillstånd (modes) för solen: Då den befinner sig i Grand Minimum, Reguljär eller Grand Maximum. Självklart är det ”reguljära” tillståndet det helt dominerande och utmärks av relativt små variationer i solcyklerna. Författarna identifierar flera perioder då solen varit ovanligt inaktiv: ca. 770 BC, 350 BC, 680 AD, 1050 AD, 1310 AD, 1470 AD, och 1680 AD. Den röda kurvan, som har lagts in delvis över den svarta rekonstruktionen, är direkta observationer av solfläckar från början av 1600-talet.
Författarna säger vidare att det är möjligt, men inte helt statistiskt säkerställt, att det förekommit en del Grand Maxima före den som vi kunnat iaktta under 1900-talet. De gör dock inga kopplingar till hur detta påverkat jordens klimat i stort. Notabelt är att rekonstruktionen placerar solen i den reguljära fasen runt medeltiden.
Men det finns en bra och lättläst artikel om denna koppling av Jack Dini i Canada Free Press. Han redogör där för flera andra vetenskapliga artiklar och uttalanden från solforskare som argumenterar för att det faktiskt finns en klar koppling mellan solens aktivitet och temperaturen på jorden.
Vi har ju haft uppe ”solspåret” flera gånger här på Klimatupplysningen, nu senast genom C-Gs inlägg om David Evans teori (här, här och här). Som ni minns inkorporerar denna teori ett ”fördröjningsfilter” som, om jag förstått saken rätt, är hämtat från Solheim et.al. från 2012. Där finner Solheim et.al. en korrelation mellan hög solaktivitet i en solcykel och en hög temperatur i den efterkommande. En kritik som kan riktas mot Evans teori är att den alltför mycket fokuserar på kurvanpassning, och att man därför läser den med en viss känsla av ad hoc. Men å andra sidan, måste vi inte ofta börja med kurvanpassning för att sedan gå vidare med att förstå de bakomliggande mekanismerna?
Nåväl. Hur skall vi förstå det här? Å ena sidan har vi alltså Usoskin et als mycket tidslånga rekonstruktion av solens olika tillstånd över 3000 år. Å andra sidan har vi Evans och Solheim et als relativt korta korrelationer (20-30 år). Jag tycker att detta ger anledning till reflektion.
I Solheim et.al. så skriver man i abstracten: “This provides a tool to predict an average temperature decrease of at least from solar cycle 23 to solar cycle 24 for the stations and areas analyzed. We find for the Norwegian local stations investigated that 25–56% of the temperature increase the last 150 years may be attributed to the Sun. For 3 North Atlantic stations we get 63–72% solar contribution. This points to the Atlantic currents as reinforcing a solar signal.”. – OK. Skall vi säga att solen kanske bidragit med i snitt 40% av den globala uppvärmningen under 1900-talet? Eller är det för mycket med tanke på jordaxelns lutning? Kanske gäller det bara det norra halvklotet? … Frågor, frågor, frågor.
The Hockey Schtick visar en annan intressant graf över tidsintegralen (dvs, ackumulationen) av solens aktivitet över 400 år och temperaturen (data från Leif Svalgaard). Även den ger anledning till reflektion
Borde inte solspåret helt enkelt utredas lite bättre? Trots allt så kan ju den nuvarande nedgången i solaktiviteten vara ett tecken på att vi är på väg mot ännu ett Grand Minimum. Om det skulle betyda en långsiktig nedgång i den globala temperaturen på mellan 25 och 56 % (eller t.o.m 63-72%) i norra Europa så är det allvarligt. Låt mig därför avsluta med ett citat från Lawrence Solomon (Financial Post, 2010) som kan vara relevant i sammanhanget:
Slutsatsen för forskare och världens ledare borde vara tydlig, särskilt som andra forskare under senare år har publicerat analyser som också talar för att global nedkylning kan vara på väg. Klimat både kan förändras, och förändras faktiskt, mot kallare perioder såväl som varmare sådana. Under de senaste 20 åren, så har bortåt $80 miljarder dollar spenderats på forskning som dominerats av antagandet att den globala temperaturen kommer att stiga. Praktiskt taget ingen forskning har undersökt konsekvenserna av den mycket levande möjligheten att temperaturen kommer att sjunka. Forskning om global nedkylning och dess konsekvenser för hela världen är sedan länge behövlig.
Ingemar Nordin
Professor emeritus i filosofi. Forskningsinriktning är vetenskapsteori, teknikfilosofi och politisk filosofi. Huvudredaktör för Klimatupplysningen.
http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/2014SW001067/abstract
http://hockeyschtick.blogspot.se/2014/01/71-new-papers-reported-in-2013.html
Nu tror jag att skribenterna bakom bloggen THS är alltför optimistiska i sin räkning av artiklar som blivit publicerade som stödjer att solen KONTROLLERAR klimatet. Det skulle ju innebära att alla artiklar stödjer just den tesen. Att det finns gott om artiklar som pekar på korrelationer mellan solaktivitet, soltimmar etc för ett lands temperaturer finns det gott om. Men är det stöd för den ganska radikala tesen?
Däremot är det nog vid det här laget ganska säkert att säga att solaktiviteten är en klart bidragande orsak till klimatförändringar. Min egen amatörmässiga gissning är 40%, som jag skrev i inlägget ovan.
Min förhoppning är emellertid att klimatforskarna skulle ta den här kopplingen på större allvar och inte bara avfärda den som strunt.
Här är solaktivitet mätt som solfäckar:
http://i273.photobucket.com/albums/jj237/tolou1/Solar%20SSN/SolarSunspotNumbers2013_1848to1945up20pct_zps8522c0a2.png
Grafen visar SIDC års-medlvärden av antalet solfäckar (men justerat för Waldmeier-effekten).CSSN är ett slags medelvärde över cyklerna och visar summan av 11 års-värden.
CAcc50 är den ackumulerade avvikelserna från medelvärdet(satt till 568 CSSN för hela den observerade perioden)
‘Dev’ är avvikelsen av antalet solfäckar från års-medelvärdet 52 fläckar.Acc94 är 94års ackumulerade års-avvikelser(Dev).
http://www.svd.se/nyheter/utrikes/mat-riskerar-forlora-naring_3812872.svd
-IPCC
-RS Bradley 1999: Paleoclimatology: Reconstructing Climates of the Quaternary (en text-book)
-Sloan & Wolfendale 2013 (http://iopscience.iop.org/1748-9326/8/4/045022/article )
-Richard Telfords blogg: http://quantpalaeo.wordpress.com/2013/05/18/palaeoenvironmental-evidence-for-climate-response-to-solar-variability/
-NIPCC (http://www.nipccreport.org/reports/ccr2a/ccr2physicalscience.html )
-Bas van Geel: 2 artiklar, med Engels resp Ziedler
-Nir Shaviv’s blogg: http://www.sciencebits.com/NothingNewUnderTheSun-I
-Katarina Lundblad 2006, en avhandling från naturgeografen, Stockholm
-Morton 2014: http://arxiv.org/pdf/1401.8235v1.pdf
-Vahrenholt & Luhnings bok The Neglected Sun (www.amazon.com/The-Neglected-Sun-Independent-Minds-ebook/dp/B00FWRP5JM )
-Surv Geophys 33(3-4), 2012 (en special issue-antologi: särskilt bidrag av de Jager och av Lookwood)
-Soon et al. 2014 (http://dx.doi.org/10.1016/j.earscirev.2014.03.003 )
Vetenskap är ett trögt system gammal forskning dör med dess forskare.. ny kunskap kommer med de nya generationerna.. har väl ett turnaround på ca trettiofem år…
Från Svd: Koldioxidnivåerna i atmosfären närmar sig 400 ppm (parts per million) och förväntas öka till 550 ppm under de kommande 40–60 åren. Vissa forskare anser att detta kommer att gynna matproduktionen, eftersom växterna är beroende av koldioxid och ökande nivåer leder till större skördar. Men en ny studie publicerad i Nature visar att den ökade tillväxten har en baksida: att grödornas näringsinnehåll minskar.
Jag undrar vad det är för vetenskapliga studier som pekar på att mer CO2 skulle missgynna växterna (eftersom vara ”vissa forskare”) anser att det gynnar…
https://www.youtube.com/watch?v=SyUDGfCNC-k
John Coleman
https://www.youtube.com/watch?v=AbKNMWI7gEM
Bob Carter om IPCC
https://www.youtube.com/watch?v=dCrkqLaYjnc
Greenpeace DR Patrick Moore
Kan ligga något i det, även om det inte är koldioxidens fel. Tar man ut stora skördar utarmar man jordar fortare än nya mineraler hinner återtillföras, och därmed kommer näringsinnehållet att sjunka. Redan idag innehåller vår grönsaker betydligt lägre halter av många ämnen än för 50 år sen.
I viss mån kan man kompensera det hela med bättre gödning, men frågan är om det går att kompensera fullt ut. Känner inte till några studier i som är gjorda i ämnet.
Vissa växter har anpassat sig till dagens låga nivåer av koldioxid sk C4-växter, majs är en sådan. C3-växter trivs oftast bättre i luft med rikare koldioxid. C4 växter har däremot inte självklart fördelar av högre koldioxidhalter. De flesta växter är C3-baserad.
Ett sätt att avhjälpa en eventuell kvävebrist är att odla som jag läst att indianerna gjorde på ”den gamla goda tiden”. De lät de tre systrarna samverka, majs för bukfyllan och hjälp för systrarna att nå solen på höjden, soja för kvävegödslingen och squash för marktäckningen i solstekta områden. Dvs man kan odla mer kvävefixerande växter och när det gäller naturen själv så hänger nog våra mikrovänner, kvävefixerarna med i utvecklingen.
Vet någon om detta är uppe för diskussion bland forskare..
/J
https://www.youtube.com/watch?v=r6pdZ19Ydh4
”Vetenskap är ett trögt system gammal forskning dör med dess forskare.. ny kunskap kommer med de nya generationerna.. har väl ett turnaround på ca trettiofem år…”
Och jag undrar om inte den rätt godtyckliga definitionen att man måste medelvärdesbilda vädret i 30 år är relaterad till samma ”turnaround”. 30 är väl helt enkelt tiden en nyetablerad klimatforskare har till pension.
Tack för tipset, jag har tidningen som e-tidning men måste ha läst den väl fort eftersom detta gick mig förbi. En alltför närgången älg har fångat min uppmärksamhet de senaste dagarna men nu är den i älgarnas himmel så det finns tid för annat. Skönt!
Skulle göra mig och många andra glada om detta kunde bli rätt – OK, det gör ingen skillnad för sakinnehållet men det ger ett mer, ska vi säga, vetenskapligt intryck…
Vet du vad? Min språkkänsla måste ha legat på ett minimum bland alla dessa maxima när jag skrev mitt inlägg 🙂 Du har naturligtvis helt rätt.
Artikeln verkar kopierad från F & F och de hänvisar bara till Nature. Dålig stil att inte länka till studien, tycker jag!
http://fof.se/tidning/2014/7/artikel/vaxthusgas-ger-samre-grodor
Skäll inte på agn. Jag uppskattar alla rättningar som förbättrar inläggen. Språket är viktigt eftersom en del läsare kan förarga sig på sådant, och därmed missa sakinnehållet.
http://hockeyschtick.blogspot.se/
Sommartorka på redaktionen och vanan att oroa läsekretsen kanske.
Att alarmister ständigt oroar sig över näringsinnehållet i våra odlade grödor är väl en naturlig följd av att man också propagerar för vegetarianism. Rött kött, mjölk och ägg är ju de livsmedel som har mest , för våra kroppar, lättillgängligt näringsinnehåll. Varför kan man inte bota zink och järnbristen med denna mat i stället, frågar jag mig.
” Redan en halv portion (75 g) blodpudding ger 15 mg järn och motsvarar dagsbehovet av järn för en kvinna i fertil ålder. Det kan jämföras med den omtalade spenaten som oftast anges vara järnrik men den innehåller faktiskt bara 2 mg järn per 100 gram.”
Det finns väl pengar att tjäna, i slutänden, antar jag. Supergrödor som ska lösa ”världssvält” och sjukdomar är ju ”hett” nu.
http://www.newclimatemodel.com/new-climate-model/
http://wattsupwiththat.com/2014/04/10/more-support-for-svensmarks-cosmic-ray-modulation-of-earths-climate-hypothesis/
http://blogs.news.com.au/heraldsun/andrewbolt/index.php/heraldsun/comments/cooling_would_be_worse_and_some_scientiests_now_warn/
http://www.dailymail.co.uk/sciencetech/article-2723861/Earth-getting-hotter-past-10-000-YEARS-contradicting-studies-humans-began-global-warming-trend.html
Lite höst läsning