I måndags tog SVT’s Vetenskapens Värld upp ovanstående (ca 34 min in här), som ju redan figurerat i andra media en tid, exempelvis här. Jag orkade inte se programmet, då jag känner att jag närmast blivit allergisk mot programledarinnan.
Nu lyssnade jag bara på ljudet på SVT Play, men det var nu än värre – en ytterst overkligt påfrestande uppläsare som möjligen kunde fungera för sagoberättande på dagis. Jag blev nästan illamående av att höra på honom. ”Klimatet” nämndes här bara i en bisats, i samband med ett påstående att ”uppvärmningen” minskat mängden fjällämlar, som är mat för dessa fjällrävar. Jaha.
Fjällrävarnas minskade populationer har ju tidigare tagits upp i ”klimatsammanhang”, bland annat i samband med den mediala propagandan inför COP15 i Köpenhamn 2009 av ”miljöreportrar” som ex SvD’s Susanna Baltscheffsky. Jag minns jag tillskrev henne då och upplyste om att det inte hade något med ”uppvärmningen” att göra utan närmast berodde på flera andra faktorer. Något svar fick jag aldrig – och givetvis kom inte heller en antydan till någon rättelse i papperstidningen.
DN upplyste oss också 2013 om att nu är det den vita vinterpälsen som är boven i dramat – i en ”varmare värld” så blir pälsen hos skogsharar, fjällrävar och hermeliner vit för tidigt på hösten, och förblir vit för länge på våren, så större rovdjur enklare kan upptäcka…
Visst… Ja, det är Solens fel nu
Naturvårdsverket kom dock innan klimatnojjan helt genomsyrat verket och dess verksamhet med en genomarbetad rapport (från december år 2008). Den belyser sammanhangen väsentligt bättre.
I övrigt har ju detta ”predator-prey”-växelspel använts länge som pedagogiskt illustrationsexempel i numerisk simulering. Det går där under namnet ”Lotka-Volterra dynamics”, och beskrivs bl.a. i engelska Wikipedia. Modellen är ca 100 år gammal, och beskriver väl ett förväntat utfall i för enbart två ”aktörer” och hur respektive populationer cirkulärt växelvis växer och avtar med en viss tidsförskjutning som beror på fortplantning och annat.
Men givetvis är inte naturen så enkel som detta, och med fler aktörer och faktorer blir populationsutvecklingarna allt mer kaotiska, vilket man också kan illustrera och modellera med utvidgingar av Lotka-Volterraansatsen.
Fjällräven var ju annars mycket vanlig för 100 år sedan, men främst pga mänsklig jakt så reducerades populationen till en kritisk nivå för något eller några decennier sedan.
Här ses annars en ytterligare illustration av ogiltigheten av begreppet ”ekosystem” i sin normala tolkning. Det var till för några decennier sedan närmast en vetenskaplig dogm – och i mångas medvetande tror man fortfarande på densamma. Begreppet innebär närmast att man inbillar sig att om exempelvis en mänsklig ”störning” på djur- eller växtvärlden upphör så återgår naturen till det tillstånd den hade tidigare. Så är det dock inte, och i första omgången uppstår istället ett ”nytt tillstånd” (som givetvis också senare naturligt varierar över tiden).
(Jag rekommenderar i sammanhanget varmt avsnitt 2 (The use and abuse of vegetational concepts) i Adam Curtis’ lysande dokumentärserie ”All watched over by machines of loving grace”, som man kan hitta på exempelvis YouTube, eller här).
Ett bekymmersamt och illustrativt fall är ”överfiskningen” av Världshaven. Här och var är gigantiska lokala fiskbestånd ett minne blott – de kommer troligen aldrig tillbaka inom överskådlig tid, även efter totala fiskestopp.
Medialt passar man dock på att tillskriva naturens variationer och förändringar till någon påhittad isolerad orsak som råkar passa lämpligt syfte. Ja, det är samma nonsensresonemang som återkommer i olika skepnader – vad gäller djurpopulationer har det främst nyttjats i ”klimatsammanhang” via isbjörnarna, och gemene man har gått på det.
Vi får vara beredda på att graden av liknande desinformation växer, inte bara vad gäller ”klimatet” utan för propaganda för andra politiskt korrekta syften.
Vetenskapssamhället är fortsatt en av de omedelbara förlorarna i detta spel, men den ständiga desinformationens påverkan på samhället i stort är på god väg att bli förödande. Och media har många för länge sedan slutat tro på.
Professor emeritus i Fysikalisk Kemi vid KTH. Klimatdebattör sedan 2003.
Jag tog upp ämnet i en anmälan till Granskningsnämnden
http://www.tjust.com/vit/2014/mittinaturen-2.pdf
som inte ens granskade
”En ordförande i granskningsnämnden har läst din anmälan och beslutat att den inte ska leda till en granskning.”
Utmärkt skrivet, Lars #1 – jag hoppas Du också sände det till personerna bakom ”Vetenskapens Värld” och ”nyhetschefen” på SVT
I dagens samhälle är det rädslan för förändringar som utnyttjas för att polarisera samhället. Det finns alltid galningar i bägge lägren som triggas igång av denna stämning.
Genom att kalla den som oroas för olika namn är del i denna polarisering trots förment goda intentioner!
Klimatfrågan har skruvats upp via media så det nu i Paris görs till en ödesfråga. Detta via överdrifter som ovan.
Det är en trist utveckling som inte gagnar någon!
Vi lever i en värld som vi har att förvalta på ett vettigt sätt.
En som letar i gamla arkiv och finner gamla alarm och gläds i hur fel de slog är denne bloggare:
https://stevengoddard.wordpress.com/
Den gamla synekologin med balans, successioner, klimaxtillstånd och så vidare började vika redan på 1950-talet. Men den lever kvar som en mytisk uppfattning och bildar grundval för den gröna ideologin.
För den som vill informera sig om nattstånden synekologi kontra modern autekologi finns det en bra bok: Stephen Budiansky, Natur på människans villkor och en artikel på nätet: Philip Stott, Tropical Rain Förest: A political ecology of hegemonic myth making.
Peter! Bra perspektiv. Jag är inte beredd att offra tid på att gå igenom alla dessa sk vetenskapsprogram som utsett klimatförändringarna, underförstått de antropogena, som syndabock när den heliga balansen i naturen rubbats, men det är en intressant tanke. Det skulle kunna fylla en hel bok om fel det kan bli när politiskt styrd ensidighet tillåts ta över PFP (ProblemFormuleringsPrevilegiet). Grundkurs i vetenskaplig ekologi.
Göran Å, själsfrände! Budiansky har sin givna plats på favorithyllan, en gång en verklig Aha-bok och ögonöppnare.
Budiansky’s bok översattes och gavs ut av Timbro! Jag har ibland haft en viss förhoppning om att de skulle kunna ta tag i klimathotsfrågans rötter. Det är hög tid, de klargjorde skillnaden mellan vetenskaplig ekologi och politisk sådan.
Timbro, det är dags att rädda världen – släpp koldioxiden fri!
Hej
Som jägare så funderar man lite över om den aktiva jakten på rödräv har bidragit till att fjällräven kommit tillbaka. För 35 år sedan drabbades rödrävstammen av skabb vilket gick hårt åt rävstammen. Jag vet inte om fjällrävarna drabbades. Sedan dess har det från jägarhåll varit försök att hålla en svag rävstam med förhoppning om att rävskabben ska dö ut. Det är 5 år sedan jag senast såg en skabbräv så rävskabben har nog minskat.
Viträven -Ja men det finns fler djur som lever farligt:
http://www.svt.se/nyheter/wwf-klimathot-riskerar-utrota-snoleopard
Men frågan är om det inte är vi som är det största hotet för djuren-CO2 eller ej!
Vad vi nu kan göra åt det?
Nej ser du, klimatförändringarna leder till katastrofal ökning av antalet fjällrävar!
Om nåt minskar så är det katastrof och bevis på AGW, om något ökar så är det katastrof och bevis på AGW, om det står still…
Fler djur som lever farligt tack vare hysteriskt klimathotande
https://www.youtube.com/watch?v=j2biK1hdKHo
Lidt modgift: http://videnskab.dk/miljo-naturvidenskab/svenske-firben-stortrives-i-de-stigende-temperaturer.
”Men givetvis är inte naturen så enkel som detta”
Håller fullständigt med. Jag har en bekant som doktorerat på lämlar och han hävdar med emfas att lämlarnas berömda cykliska svängningar med fyra års intervaller är en ren och skär myt. De enda områden där antydningar till sådan cyklicitet observerats är på några fjäll i Sydnorge med små isolerade lämmelpopulationer. Överallt annars varierar bestånden tillsynes helt kaotiskt beroende främst på vädrets växlingar.
#8
Inte alls osannolikt. Rödräven konkurrerar ut fjällräven, men är stammen svag söker de sig knappast upp på kalfjället som ju inte alls är deras normala miljö.
Vad man funderar på är var fjällrävarna ”översomrade” under den postglaciala värmetiden, då kalfjällsområdena måste ha varit mycket begränsade. På högplatåerna i Sarek eller på öar vid Ishavskusten? Eller har de återkoloniserat från öster? DNA-studier tyder snarast på det senare.
Senaste Physics Today har en recension av en bok om Nonlinear Physics of Ecosystems, som är direkt intressant i sammanhanget http://scitation.aip.org/content/aip/magazine/physicstoday/article/68/10/10.1063/PT.3.2949