Senaste Physics Today (American Physics Society’s medlemstidskrift, Oktober 2011) dominerades av två artiklar ”Science controversies past and present” av Steven Sherwood och ”Communicating the Science of Climate Change”, av Richard C.J. Somerville och Susan Jay Hassol. Den förstnämnda är fritt läsbar, och figuren ovan (klicka för större variant) är hämtad från denna text. Delar av den andra artikelns innehåll och anda kan man finna via Google på titeln och författarnamnen. Båda artiklarna är på 6 sidor.
Som framgår vill Sherwood jämställa Kopernikus’ och Einstein’s områdens utveckling med den inom klimatforskningen. Man bara baxnar – inte bara om hans egen förmätna åsikt, utan för att Physics Today publicerar rent blaj på denna nivå. I övrigt är hans framställning halmgubbebaserad i känd anda, och avviker i sakfrågorna i allt väsentligt även från IPCC’s redovisning 2007. Läs själv och förvånas. Pilarna/blixttecknen i figuren avser egentligen ”oberättigat och organiserat ifrågasättande” …
Sherwood är bl.a. känd tidigare som medförfattare till alarmistorgien ”Copenhagen Diagnosis”, och till det arbete som sökte sopa de uteblivna ”Hot Spot”-observationerna under mattan genom att hänvisa till effekter av ”wind shear” – se exempelvis här. Liksom många andra (ex. Hansen, Rahmstorf, Schellnhuber, Manning, Pierrehumbert…) är han i grunden fysiker som sadlat om till klimatsvängen, där garanterad och generös finansiering gives för dem med de rätta åsikterna i tiden. Ursäkta sarkasmerna, men jag finner dem berättigade.
I märklig kontrast till dogmatiska påståenden om vetenskaplig konsensus och mycket tydlig mänsklig påverkan [underförstått via CO2] i PT-artikeln, skriver han ändå på sin hemsida ”…I study how the various processes in the atmosphere conspire to establish climate, how these processes might be expected to control the way climate changes, and how the atmosphere will ultimately interact with the oceans and other components of Earth. Clouds and water vapour in particular remain poorly understood in many respects, but are very important not only in bringing rain locally, but also to global climate through their effect on the net energy absorbed and emitted by the planet. Tropospheric convection (disturbed weather) is a key process by which the atmosphere transports water and energy and in the process creates clouds –but is a turbulent phenomenon for which we have no basic theory and which observations cannot yet fully characterise…” (min kursivering). Hm…
Den andra artikeln ”Communicating the Science of Climate Change” är skriven i en anda av förundran över varför inte allmänheten helt böjer sig för de dogmer som dikteras uppifrån, utan vågar ifrågasätta. Introduktionen sammanfattar: ”It is urgent that climate scientists improve the ways they convey their findings to a poorly informed and often indifferent public”. I resten av texten framgår att man bör fokusera sig på att presentera ”resultaten” [läs dogmerna] och inte fördjupa sig i krångliga detaljer … Verkar bekant.
Några andra råd i samma anda ges så här:
Författarpresentationen säger också en del: ”Richard Somerville is a professor at the Scripps Institution of Oceanography, University of California, San Diego, and the science director of Climate Communication, a nonprofit project based in Boulder, Colorado (http://www.climatecommunication.org). Susan Joy Hassol, who works with climate scientists to communicate what they know to policymakers and the public, is the director of Climate Communication.”
Den egentliga frågan är varför APS ledning och tidskiftsredaktion släppt in sådant i PT. Själv tror jag det är ett fortsatt försök att stoppa den interna kritik om APS tidigare statement i frågan, som så småningom ledde till skapandet av en ”Topical Group” som skulle diskutera saken. Jag är själv med i denna grupp där det var efter några veckor efter bildandet var ca 300 medlemmar.
Åtminstone den första artikeln har också ett kommentatorsfält, men i skrivande stund (fredag) så har inga kommentarer överhuvudtaget släppts ut på webben efter moderering. Jag misstänker att de fick en chock över läsarreaktionerna.
Professor emeritus i Fysikalisk Kemi vid KTH. Klimatdebattör sedan 2003.
Den första, vetenskapsteoretiska/vetenskapshistoriska, artikeln hamnar helt klart i kategorin ”junk-science”. Det är direkt genant att läsa igenom den. Den andra – om ”vetenskapskommunikation” säger nog mer om ämnet ”vetenskapskommunikation” än om nivån inom det ämnet.
Jag skrev en kommentar till den Sherwoods artikel för flera dagar sedan, och ansträngde mig för att det skulle var hövlig kritik. Den har likafullt inte kommit in ännu. Det är nog som Peter säger att alla kommentarer stoppats, men det ser tomt ut!
/C-G
De tänkte liksom inte efter ordentligt redan från början.
Det var ett annat riskscenario de skulle analyserat först. Nämligen vilka risker tar de personligen som forskare om de ställer mig längst ut på den planka IPCC lagt ut. Ett riskscenarie med helt andra ALGOritmer än de som är inmatadte i klimatmodellerna.
Hela den här flocken av forskare befinner sig i en vinna eller totalt försvinna situation som faktiskt gör dem ännu farligare än tidigare. Sommerville har ju redan bevisat att han är beredd att påstå i princip vad som helst för att skrämma upp folk. De har bytt uppgift och är renodlade oserösa agitatorer.
http://abcnews.go.com/WNT/video/wild-weather-evidence-climate-change-winter-storm-global-warming-12612353
Det är intressant hur saker omfattas av för det första av vetenskapen och för det andra av lobbyorganisationer och för det tredje av tredje man.
Vi kan ta ett så enkelt exempel som Jesu förmåga att gå på vatten.
Rent vetenskapligt är det nys att en herde för tvåtusen år sedan kunde gå på vatten.
Lobbyorganinsationen (kyrkan) säger på lite olika sätt (mirakel, gudomlighet, etc) att det är ställt utom allt tvivel att Jesus gick på vattnet.
Tredje man försöker själv gå på vatten, märker efter trehundra gånger att han inte lyckas en enda gång och drar sina slutsatser utifrån det.
Alla påstår att de sitter på sanningen. Fascinerande…
På vilket sätt ovanstående historia är kopplad till artikeln, får den intelligente läsaren räkna ut själv.
Regarding …
”It is urgent that climate scientists improve the ways they convey their findings to a poorly informed and often indifferent public”.
… Judith Curry has just posted a brilliant response:
The path that we seem to be on, whereby the science is settled and all we need is better communication and translation of the science to policy makers, not only has the potential to seriously mislead decision makers, but also to destroy atmospheric and climate science in the process.
http://judithcurry.com/2011/10/08/usgcrp-draft-strategic-plan/#more-5207
Thank God! … and Thor, Odin and Freyr 🙂 for the small group of ”scientific method” climate scientists like her.
Well said Judy!
Tack Kristian!
Som intelligent inser jag direkt att Sommerville i form av vetenskapen försöker få CAGWkyrkan att gå på vatten. Tredje man skrattar gott åt spektaklet. 😉
Du får inte lämna såna där blottor Kristian!! 🙂
Det gäller att ha torrt på fötterna för både vetenskap kyrka och tredje man.
Som bloggkommentator får man vara lite extra noga.
Eller?
Tredle man har klätt ut sig till vetenskapsman hävdar att CAGWkyrkan kan gå på vatten och vetenskapen står för trehundrade gången med vatten upp til knäna!
Den satt lite bättre. Det var nu två olika ”scenarier” jag pruttade fram på två minuter. Man kanske ska bli klimatvetare”? 🙂
Man kanske skas dra en trendlinje mellan de två olika scnarierna….:)
Slabadang
Blottor och blottor. Dem vet Du uppenbarligen inte mycket om. Men Dina försök till folkningar visar alldeles uppenbart på Din obotliga skygglappssyn…
Den första artikeln var alldeles utmärkt, och man känner verkligen igen beskrivningen på forumets mer prominenta skribenter.
Thomas #9 Du skämta aprilo…
Peter #10, det är ju en inte helt sympatisk bild av er, så jag förstår om du har lika svårt att ta till dig den som du har att ta till dig vetenskapen om AGW.
Thomas, kan du inte lämna AGW och koncentrera dig på CO2-frågan? Alla vet ju att AGW existerar, inte minst som felkälla i temperaturmätningarna…
Men Thomas, man kan ju bara inte jämföra CO2-teorins ”genombrott” med exempelvis det heliocentriska genombrottet, som skedde i stark motvind från politiska och religiösa krafter. Det är ju helt bakvänt. CO2-ortodoxins befästande av sin makt, och sin dogmatiska ”sanning” är snarast jämförbart med att den katolska kyrkan skulle ha vunnit mot vetenskapen i form av Copernikus, Gallilleo, Kepler och Newton. Den politiska fingerfärdighet och det maktens medlöperi som klimatvetenskapen visat prov på under de två senaste decennierna är tyvärr ett gigantiskt misslyckande för vetenskapen.
Ingemar N – # 13 Mitt i prick!
Peter Stilbs : I figuren om heliocentrism saknar jag Tyko Brahes namn. Det var ändå han som stod för de nogranna observationerna, som sedan Kepler ”ärvde” och som låg till grund för Keplers arbete. I sammanhanget kan det vara av intresse att Kopernicus kunde undgå kättarbålet genom att han sade att han endast förlade origoi solen för att få lättare ekvationer. Vatikanens matematiskt skolade företrädare kopte det resonemanget. Mvh, Håkan.
Håkan #15, Brahe är omnämnd i artikeln om än inte i figuren. Kopernicus riskerade knappast något kättarbål, frågan var helt enkelt inte speciellt laddad vid den tiden, det var först med munkens Giordano Brunos hädiska världsbild som frågan kom att möta så starka reaktioner. Kopernicus hade dessutom störst problem med protestanterna, inte katolska kyrkan. De kom sig inte för med att kräva en ”rättning” av Kopernicus bok förrän 1620, långt efter hans död.
Kristian G! 🙂
För mig är du en ovanlig figur och jag har läst många av dina inlägg på andra forum som påvisar ett klart intellekt och en bra ordning och trygghet i dina värderingar så väl som i dina analyser. Alla inläggen har ett bra innehåll och alltid en relevant poäng.
Sen skiter det sig för mig rent logiskt när jag jämför dina övriga kommentarer
med de här på TCS, jag får dig helt enkelt inte att gå ihop om du förstår vad jag menar. Så jag är seriöst intresserad av vad som gör att du själv är så säker och övertygad om CAGWs riktighet att du till och med försöker raljera med oss som är kritiska.
Kan du inte berätta vad som gör dig så trygg och säker i frågan. Vad är det du sätter din tillit till ? jag försöker bara förstå hur du tänker.
”Översättningslistan” är ju ett intressant exempel på ”newspeak” och dessutom i flera fall direkt felaktig
”positive feedback” är inte alls detsamma som ”vicious cycle” och inte heller ”theory” och ”scientific understanding” för att inte tala om ”error” och ”range”.
Om jag säger att ”the temperature range in Sweden is about 90 degrees Celsius” så innebär det inte att svenska termometrar har ett mätfel på plus/minus 45 grader.
Detta fel är så grovt att det antingen är avsiktligt vilseledande eller att Somerville helt saknar insikter i naturvetenskaplig terminologi.
En intressant länk?
http://theclimatescum.blogspot.com/2011/10/galileo-was-skeptic-damn-it.html
Hävdar inte AGW-sidan att 95% av alla forskare tror på koldioxiden? Så då borde det ju vara de som hävdar motsatsen, dvs de andra 5% (”förnekare”) som ska jämställas med Kopernikus, Darwin, Einstein osv.
För övrigt en grotesk jämförelse som så mycket annat inom AGW. Har de inga bra PR firmor längre?
Relativiteten var ju ett roligt exempel i diagrammet. Nu när acceptansen är i det närmaste total hittar CERN partiklar som rör sig fortare än ljuset… kanske. Ingenting är riktigt avgjort.
Sedan är det ju också lite lustigt att påstå att ”anthropogenic warming becomes evident” ca 2000, vilket är när uppvärmningen upphörde trots att den fantastiska hypotesen sagt att den skulle börja accelerera…
Kristian Grönqvist, ”Rent vetenskapligt är det nys att en herde för tvåtusen år sedan kunde gå på vatten.”
Säger du det så tror jag på det, du var säkert med på plats 🙂
Helge #20, bland contrarians hittar man åtskilliga som ser sig själva som nya Galileo*, men det är inte så det fungerar. De sista 5% som trodde på en geocentrisk världsbild var inga Galileo, bara eftersläntrare, och detsamma gäller de ofta pensionerade forskare som fortfarande inte tagit till sig forskningen kring AGW. Att man är få bevisar inte att man har rätt.
* via Lenas länk hittade jag för att göra det extra tydligt dessa:
http://www.galileomovement.com.au/galileo_movement.php
Thomas #23
Jag orkar inte ens bemöta, denna gången var du ju inte ens rolig, bara förutsägbar.
Om man ska vara snäll, finns det faktiskt några observationer i terminologilistan som är korrekta och leder till vissa missförstånd. Just populärbetydelsen av anomali tex har jag själv kommenterat ibland.
Men en mycket roligare och användbar förklaring av av vanliga AGW-termer finns här:
http://www.john-daly.com/press/press-02c.htm#jargon
med tanke på diskussionen i en annan tråd kan det även vara på sin plats att frångå användningen av det vetenskapligt etablerade ordet ”försurning”, eller ”surare”, eftersom det verkar ställa till det för somliga
”Försurning innebär att sura ämnen tillförs marker och vattendrag i högre takt än de bortförs eller neutraliseras.” (Wiki)
Jag anser att Sherwoods analogi är falsk. Klimatvetenskapen har en helt annan bild av osäkerhet än de vetenskapsområden som han jämför med.
De vetenskapliga resultat han visar är de som det råder konsensus om mellan IPCC-lojala och IPCC-kritiska klimatforskare, nämligen att den direkta effekten av koldioxiden är 1 grads temperaturhöjning vid koldioxidfördubbling.
Vad som fattas i hans framställningen är fysiken för återkopplingarna. Det är där de IPCC-lojala och den IPCC-kritiska delarna av forskarsamhället är oeniga. Med återkopplingar kan temperaturhöjningen bli från 0,5 till mer än 5 grader beroende på vilken klimatforskare som tillfrågas.
Men kan i alla fall konstatera att det råder en slags konsensus om att det finns en betydande osäkerhet om effekterna av dessa återkopplingar. Detta är ju anledningen till att man infört försiktighetsprincipen som en likaledes omstridd del, nu i fråga om att överföra den osäkra vetenskapliga kunskapen till klimatpolitiska åtgärder.
Artikeln av Sherwood är bisarr som Peter skriver. Ändå bisarrare blir det när man ser vissa svenska akademikers kommentarer till artikeln på en annan klimatblogg.
Där diskuterar man nämligen vad en viss Baron von Monckhofen anser om artikeln.
Detta kan ju inte komma från den rationella vänster hjärnhalva tycker jag. Men hur ser det då ut i den mer känslosamma högra halvan när diktandet tar sig sådana uttryck? Jag trodde i alla fall att den sortens retorik hörde till en förgången tid, åtminstone i den akademiska världen, men jag kanske har fel …
Det säger väl en del om statusen och standarden på forskningen, när allmänheten (se ordlistan i artikeln) förknippar vetenskapens standard begrepp med just kriminalitet, bedrägeri, kvacksalveri och ”ond”, ”komplott” baserad politik.
Slabadang
Det intressanta är tex de allmänna reaktionerna på, ja, ta tex vetenskapsmagasinet idag på TV.
Jag vill inte på något sätt påstå att programmet skulle representera den absoluta sanningen i frågan, det vet jag alltför väl. Men det rör sig i alla fall om hederliga vetenskapsmän, som försöker få reda på något. Som jag ser det så är nämligen försök att få reda på något, helt överlägset viljan att inte få reda på något. Och det har den här bloggen på ett mycket tydligt sätt alltid visat.
Raljerande skolpojksattityder till verkliga fakta är också en informationsgivande detalj. Konspirationsteorier in absurdum kompletterar det hela. Att min attityd till det hela är så bristfällig, beror kanske på den vetenskapsfientliga attityden till allt som andas AGW. Agw har sina fel och brister, men när den utmålas som sagor faller trovärdigheten i motståndarnas argument som en sten. När den utmålas som politisk hittepå brister trovärdigheten fullkomligt. Fakta, som ligger till grund för AGW uppmättes långt före frågan ens blev aktuell.
Det spelar ingen roll om det är en eller ett halvt dussin som pratar persilja,, men när alla på bloggen hyllar lögnare, så stänker skiten på alla. Så är det bara… Om det finns några dumskallar som inte blir rättade, så kommer den okunskapen att återspeglas på alla. Det borde Ni förstå.
Vill man uppfattas som vetenskapligt hedervärd, så räcker det inte med halvsanningar, eller med metoder där ändamålet helgar medlen… Ett fel och man tappar trovärdighet, två fel och man blir aldrig trodd. Fråga Ljugholt.
Slabadang
Jag väntar på ett seriöst svar eftersom Du ställde en seriös fråga och fick svar.
Kristian Gröqvist #30
Det mesta kritiken du för fram träffar mest dig själv inkl. Raljerande skolpojksattityder!
Inom vetenskapen ska man kritisera och debattera, så går den framåt. Inte för att jag är så kunnig men vi har dock flera profesorer i våra led som har erfarenhet dels från sna egna områden, dels från klimatvetenskapen och hur forsknig och informationen sköts. Det du sysslar med är i stort set bara raljerande kritik mot de som stöder bloggen, du visar inte vad du själv anser och det vågar du nog inte för då skulle du få kritik direkt och vara tvungen att visa dina egna tillkortakommanden. Den risken tar du inte när det är så bekvämt att bara kritisera.
Och vilka lögnare menar du att vi hyllar?
PS Ursäkta felstavningarna. Jag har skadat en hand och har lite svårt att skriva.
Inge #32
Ibland när jag läser TCS får jag en association till Tranströmers dikt som Lena presenterade i söndags… (men det är bara nu, efter att jag läst dikten och en del klok kritik. En kritik som mycket väl beskriver hur man kan uppfatta ”lagandan” på den här bloggen…
”Vi satt
som stoder i vagnarna
som halades i hålorna.
Tvång, drömmar, tvång.
På stationer under havsnivån
sålde man mörkrets nyheter.
Folk, var i rörelse, sorgset,
tyst under urtavlorna.
Tåget förde med sig
ytterkläder och själar.”
En samling dysterkvistar som bara har det gemensamt att de sitter i samma vagn och halas genom hålor av tvång och katastrofrapporter medan det enda som förändras är att åren går…
Alla har ett eget liv och en själ, men på TCS-tåget är många bara ett anonymt ytterplagg utan ansikte.
”Blickar i alla riktningar
på resan genom berget.
Ingen förändring ännu.”
De flesta och mest engagerade på TCS-tåget ser inte möjligheterna. De sitter bara och följer med vagnen utan att fundera över vad livet utanför tunneln har att erbjuda. Den dystra (och ibland ystra) gemenskapen räcker.
”Slutstationen! Jag följde
med bortom slutstationen.
Hur många var med? Fyra,
fem, knappast flera.
Hus, vägar, skyar,
blå fjärdar, berg
öppnade sina fönster.”
Men en handfull, knappast flera, försökte se bortom den egna fångenskapen i den dystra TCS-vagnen och kunde så småningom ta av sig ytterrocken och kliva av med en mer öppen och nyfiken syn på vad livet kunde erbjuda.
Maggie klev av på en tidigare station och fick många av ytterrockarna och andra dysterkvistar med sig, men de hamnade bara på en ny station med ett lockande namn.
Och tåget blev stående mitt i tunneln efter en kort resa utan mål…
Tillägg #34
Oj vilket pyssel det blev att försöka klistra in något läsbart från Open Office, men det funkade visst till slut förutom styckeindelningen…