Bild från Energigas.se (https://energigas.se/fakta-om-gas/biogas/statistik-om-biogas-2023/) LBG = flyttande biogas
Stoppad skattebefrielse leder till minskad biogasanvändning är en aktuell rubrik i biogaskretsar.
Sedan EU stoppade skattebefrielsen för biogas har den sjunkit med ca 7% eller drygt 4,2 TWh under 2023, enligt Energigas.se. Biogas beskattas numera som naturgas och gasol.
Biogas skulle vara räddningen när det gäller gasanvändning med inget CO2-utsläpp. Men det är en ”sanning” med mycket stort frågetecken. Biogas är ingen definition på någon gassort. Vid tillverkningen börja man med att göra Rötgas. Den kräver värme för rötningen, som görs på avloppsvatten från växtrester, toaletter, etc.
Rötgas har man gjort under mer än 40 – 50 år i de kommunala avloppsreningsverken. Den har eldats hos dem med specialbrännare (modifierade gasbrännare). På många ställen producerades också egen el med en ombyggd bilmotor. Man var självförsörjande, men fick ändå fackla av överskottet som blev.
Biogas är tänkt att ersätta naturgasen till gasmotorer och gasbrännare. Men den går inte att använda ”rakt av” och släppa ut i Naturgasnätet eller användas till naturgasfordon, etc. De har olika Wobbe-indexvärden.
Typisk rötgassammansättning i volym %
1,2% N2
34,6% CO2 (som inte har något värmevärde)
0,2% H2
34,6% CH4 (metan)
+ lite föroreningar, såsom svavel etc. (som måste bort)
Wobbe-index (Hu) = 6,75 kWh/Nm3 (OBS! ej värmevärdet)
Motsvarande värde för naturgas är 13,29
Rötgasen måste processas. Framför allt måste koldioxiden och föroreningar tas bort. Därefter måste gasen ”spetsas” med t.ex. gasol, så att Biogasen får samma Wobbe-indextal som naturgasen. Den går då alldeles utmärkt att använda till gasbrännare och bilmotorer för naturgas och kan släppas ut på Naturgasnätet. De som tankar biogas vet därför många gånger inte om de tankar naturgas eller ”biogas”. De får fakturan från Biogasleverantören. Biogasen är dyrare så fakturan blir på högre belopp.
När jag var med i ETF (EldningsTekniskaFöreningen, sedermera EnergiTekniskaFöreningen) var vi inbjudna till studiebesök på den första process-anläggningen, någon stans vid Halmstad – Laholm för sisådär 40 år sedan. Koldioxiden släpptes då ut i luften, vilket jag tror att man gör också i dag. På den tiden av den en ”icke fråga”. Gasol är en destillationsprodukt från olja.
När man sedan använder Biogas bildas också koldioxid.
Biogas fungerar alldeles utmärkt då den nu är lika med naturgas. Den är till för att ”döva samvetet” och visa på hur god man är. Därför blir den också en ”grön bubbla”, då den totalt har ökat koldioxidhalten.
Ingvar Åkesson
Ingvar Å., tack för upplysningen!
Det är så många ”goda” begrepp man använder utan att riktigt veta vad de innebär.
Intressant. Undring.
Du menar att Svensk Biogas i Linköping blandar in gasol i sin producerade gas?
På deras webb under rubriken Förädling framgår ingenting ang. detta.
”För att kunna använda gasen som fordonsgas behöver den renas från koldioxid. Det görs i en uppgraderingsanläggning. Efter det här steget har man en gas med en metanhalt på ungefär 97 procent. Antingen komprimerar man den 97-procentiga gasen till 200 bar och använder den under namnet komprimerad biogas, CBG. Det största användningsområdet för CBG är fordonsgas. Eller så gör man flytande biogas, LBG, av den. Då renar man den 97-procentiga gasen ytterligare för att ta bort all koldioxid och kyler ner den till ungefär -162 grader. Då minskar volymen drastiskt och får tre gånger högre energiinnehåll per volymenhet jämfört med den komprimerade biogasen. Därför är LBG enklare att transportera och lagra, perfekt för tunga transporter, industri och sjöfart.”
I vårt hushåll samlar vi in matrester i påsar och bruna sopbehållare.
Varje år får vi tack och en upplysning om hur långt man kan köra på våra matrester.
Biogas kan även, med vissa svårigheter som GOBIgas visade, tillverkas av skogsråvaror som det finns gott om. Tydligen har skogstaxeringen drabbats av ett systematiskt fel vilket lett till alarm av de vanligt misstänkta.
Det växer mer i Svenska skogar som är dubbelt så täta som för 100 år sen.
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sverige-pekas-ut-som-skogsbov-eu-far-fel-uppgifter
Goda nyheter!
Det verkar finnas någon ingrediens i biogasen som inte nämnts i artikeln eller så är någon procentsats fel. Ca 29% fattas.
Hej Ingvar!
Kan man som novis inom klimat få lite hjälp här? Jag förstod delar, men inte allt.
Rågas av naturgas måste väl också processas, då metanhalten kan vara så låg som 70 %?
Naturgas innehåller ju propan och butan (tillsammans gasol), så för att få gasblandningar av biogas och naturgas fysikaliskt identiska så måste man tillsätta dessa gaser till biogasen. Huruvida det görs eller behövs idag vet jag inte, men författaren kanske kan leda mig till lämplig källa?
Hjälp mig gärna att förstå hur biogasen är ett sätt att ”döva samvetet”, för jag fattar verkligen inte vad som menas.
Hur mycket koldioxid från fossila källor tillförs atmosfären vid användning av biogas jämfört med användningen av naturgas?
LarsG troligen vatten som saknas i procenträkningen.
Lasse #3
Större delen av Sverige är skog !
Mer än 50% av landet räknas som skog.
Den som vill se svensk skog kan åka inlandsvägarna norrut, skog överallt bortsett från några samhällen här å där.
En barrskog känns som en öken, bara några fåtal växter, insekter och djur syns där jämfört med lövskog eller ett kalhygge.
Det är intressant att förstå hur dessa gröna drömmar uppkommit.
Vad som kunde gjorts för att förhindra dem och om de uppkommit i en miljö av demokrati och upplysning.
Om vi vill förstå?
Allt fler drömmar spricker när de kommer fram i ljuset av verklighetens realiteter.
Det är svårt att gå från labmiljö till uppskalning vilket vi såg med GOBIgassatsningen.
EU hyllade och finansierade det projektet och lovade mer om större anläggning skulle byggas.
Som grund för alla ansträngningar är en tro på växthusgasen CO2 som inte får ifrågasättas.
Det är en svag grund!
Den är svag och bräcklig kanske just för att den inte fått ifrågasättas.
En lärdom för framtida generationer!
#6 Även öknen kan blomma när den fylls med vatten-som nu (SVT)
I konkurrens med mat och annat angeläget räcker råvarorna långt ifrån till om allt mer skall drivas med ”biobränslen”. Enkelt faktum.
#5
”Rågas av naturgas måste väl också processas, då metanhalten kan vara så låg som 70 %?
Naturgas innehåller ju propan och butan (tillsammans gasol), så för att få gasblandningar av biogas och naturgas fysikaliskt identiska så måste man tillsätta dessa gaser till biogasen. ”
Naturgas raffineras till nästan ren metan innan den går till användaren. Tyngre kolväten som etan, propan, butan, pentan o s v skiljs av och blir gasol eller säljs till den petrokemiska industrin. Sådana ”condensates” är i regel mera värda än metanet per viktenhet, och är faktiskt en viktig men föga känd råvara. Koldioxid separeras ifrån och säljs också ofta. ”Sour gas” som svavelväte och svaveldioxid bränns till svaveldioxid och går ofta till svavelsyretillverkning. I ett fåtal naturgaskällor är heliumhalten såpass hög att det lönar sig att separera ut även den.
#7
”En barrskog känns som en öken, bara några fåtal växter, insekter och djur syns där jämfört med lövskog eller ett kalhygge.”
Så enkelt är det inte. Det är sant att tallmo på sand eller urbergsmorän är mycket artfattig, men det beror inte på att det är barrskog, utan på att bara tall och ett fåtal andra arter växer på så surt och näringsfattigt substrat.
Kalktallskog (dock sällsynt på Sveriges fastland) har en helt annan och betydligt rikare undervegetation.
Det primära är substratet.
Granskog växer i regel på näringsrikare mark än tall. Det finns t o m så kallad ”lundgranskog” med typisk lundvegetation i busk- och markskiktet på t ex Omberg, som visserligen är urberg, men har kalkrik morän från den omgivande kambrosiluren.
På näringsrik mark är annars lövskog mera konkurrenskraftig och tenderar att konkurrera ut barrträd.
Ett intressant fall är att jämföra skogar i Östergötland norr och söder om Östgötaslätten. Skogarna söder om slätten har mycket större lövinslag och mycket rikare flora och fauna p g a kalkhaltig morän från Östgötaslätten.
Det är alltså inte så att lövskog i sig är artrikare, utan snarare att den växer på bättre jordar med en rikare undervegetation, och att en skog med flera växtarter helt naturligt också kan föda en rikare fauna av insekter och andra djur. Men t ex en ren bokskog också rätt artfattig, i synnerhet på sommaren då markskiktet är starkt skuggat.
Sedan är europeiska skogar generellt mycket artfattigare än liknande skogar i Ostasien eller Nordamerika. Detta har historiska orsaker, istiderna har decimerat den europeiska floran hårt. Öst-västliga bergskedjor och Medelhavet har hindrat växterna från att ”retirera” för nedisningarna som de har kunnat göra i Ostasien och Nordamerika. Mängder av trädsläkten som numera bara finne i ettdera eller båda dessa områden fanns även i Europa för några miljoner år sedan.
#10 #11 tty
TackTack!
Nej, biogas är inte en grön bubbla. Tvärtom är biogas en av de satsningar som är ganska enkel att argumentera för och jag ska därför göra det kort här nedan.
Ingvar har tyvärr också fått några saker om bakfoten när det gäller biogas och jag ska försöka reda ut det även dessa missförstånd.
Biogas produceras i Sverige idag mycket riktigt från olika avfall och restströmmar. Hela poängen från början med att röta avloppsslam i våra avloppsreningsverk (ARV) var att minska volymen slam och även stabilisera slammet. Det rötade slammet kallas rötslam och har de senaste 20 åren använts i bland annat sluttäckning av gamla deponier för att främst förhindra urlakning av olika miljöfarliga ämnen. Att sprida rötresten på åkermark går tyvärr inte då den innehåller tungmetaller (kadmium t ex) men även läkemedelsrester.
Från början facklades (brändes) biogasen, men sedan insåg man att det gick att använda den på klokare sätt än att bokstavligen elda för kråkorna. Biogasen kallas här ofta i branschen för rågas då den innehåller ca 65% metan och resterande ca 35% huvudsakligen koldioxid men även en del föroreningar samt vatten. Om denna rågas ska kunna användas för t ex att tanka stadens bussar behöver den renas och det steget kallas uppgradering. Oftast sker uppgraderingen i en vattenskrubber där CO2 mm avskiljs och kvarvarande gas håller minst 97% metan. Denna gas kallas ofta förvirrande nog även den för biogas ut mot allmänheten, men benämningen biometan börjar mer och mer användas och jag kommer göra så även här.
2023 producerade Sveriges avloppsreningsverk, 133 st, tillsammans 715 GWh biogas, varav största delen uppgraderades.
Förutom att röta avloppsvatten kan biogas produceras från insamlat matavfall, slakteriavfall mm och flera av er har säkert de bruna papperspåsarna att lägga potatisskal mm i. Dessa bruna pappaerspåsar och annat livsmedelsliknande avfall går sedan till en samrötningsanläggning där de olika insamlade fraktionerna rötas tillsammans under syrefria förhållanden (anaerob). Dessa samrötningsanläggningar producerar även de två produkter, dels biogas (rågas) och en näringsrik biogödsel vilken hygieniseras (värms upp) och sprids på närliggande åkrar och ersätter där importerad konstgödsel. Växtnäringen i form av denna biogödsel påminner mycket om flytgödsel hanteringsmässigt för en lantbrukare och går alltså tillbaka ut på åkermark vilket är positivt ur alla aspekter. Biogasproduktionen löser alltså ett avfallsproblem vi annars fått lägga pengar på att hantera på något annat sätt. Här kan någon säga att det skulle gå att kompostera matavfallet (med tillgång till syre, aerob process), och det är förstås helt korrekt. Då avgår energin i form värme istället för att bli metan och åter igen skulle vi elda för kråkorna.
Även biogas (rågas) från dessa samrötningsanläggningar behöver uppgraderas och därför ligger de ofta vägg-i-vägg med avloppstreningsverket och båda levererar in sin respektive rågas in i en vattenskrubber för uppgradering.
Samrötningsanläggningar i Sverige (32 st) producerade förra året tillsammans ca 1155 GWh biogas.
Gödsel har vi också mycket av i främst södra Sverige och självklart går även den att röta till biogas genom anaerob rötning, jämfört att värmen och olika gaser försvinner på gödselstacken eller ur gödselbrunnen i en aerob ”kompostering”. Här finns olika sätt att lösa detta, och tillräckligt stora gårdar kan ha en egen biogasanläggning eller så går de ihop i olika kluster och har en gemensam anläggning. Den rötade gödseln är efter rötning stabiliserad och sprids på åkrarna.
2023 stod 61 gårdsbaserade anläggningar för 132 GWh biogasproduktion. Några av anläggningarna uppgraderar sin biogas och levererar biometan i gasflaskor (200 bar).
Förutom ovanstående finns även biogasproduktion genom uppsamling av metangas från gamla deponier med organiskt avfall, deponigas, men den är lite speciell då den ofta innehåller knepiga föroreningar man inte vill få in i förbränningsmotorer, så som siloxaner. Deponier (50 st) stod dock för 100 GWh 2023. Även viss industri producerar egen biogas, t ex pappersmassabruk, men den används oftast i de egna processerna.
Komprimerad biometan kallas CBG, Compressed Bio Gas, och förvaras i gasflaskor med 200 bars tryck. Om biometan istället kyls ner till -163 C förvätskas den och övergår i flytande form, Liquified Bio Gas, LBG. LBG har då ca 600 ggr mer energi per volymsenhet jämfört med atmosfärstryck (1 bar) och ca 2,5 ggr mer mor CBG. Man slipper dessutom allt krångel med trycksatta kärl utan förvarar LBG i stora ”termosar” och kan transportera det med isolerade tankbilar eller på fartyg.
Förutom att lösa olika avfallsproblem enligt ovan får man alltså energirik metan vilken kan ersätta naturgas. I Sverige har vi dock ett väldigt begränsat gasnät på västkusten, egentligen mer ett rör vilket även är sammankopplat med Danmark och det Europeiska gasnätet. Det är för övrigt endast när biometan injekteras in i det Västsvenska gasnätet topping med propan är aktuellt (för att få jämförbara värmevärden med naturgas), men med bättre on-linemätningar av värmevärden i flöden håller man nu på att frångå detta.
Som alla vet här på Klimatupplysningen så pågår en enorm elektrifiering av hela samhället, inklusive transportsektorn. Som nämndes ovan har ju många städer och kommuner kört sina egna bussar på den biogas som bildats när de löst sina avfallsproblem, men nu byts dessa ut till elbussar. El är jättebra på många sätt, men har ju också med sig en hel mängd problem. Jag ska inte gå in på detta. då får jag skriva hela eftermiddagen, men ett av de problem som uppkommer när alla springer på samma boll är effektbrist och generell tillgång på el. Här kommer biogasen in på ett mycket bra och konkret sätt: som drivmedel i tunga lastbilar.
I Sverige finns idag ca 86 000 tunga lastbilar (över 3.5 ton) i olika former, allt från sopbilar till timmerbilar. Att elektrifiera alla dessa är inte bara svårt utan faktiskt helt omöjligt idag. En tung timmerlastbil eller en fjärrlastbil som kör kylda livsmedel från Malmö till Uppsala eller Stockholm till Piteå går inte att elektrifiera av flera skäl. Chauffören har arbetspass på 9 timmar inklusive lunchstopp/-vila. På ett arbetspass hinner han/hon köra ca 700km. Att elektrifiera den lastbilen skulle öka arbetspasset för chauffören med ca 2.5-3.0 timmar. vilket inte är möjligt.
Det finns potential i Sverige att köra 10 000 tunga lastbilar (ca 12%) på biogas, 3 000 på CBG och 7 000 på LBG. CBG är lämpligt för lokal och regionala transporter (sopbilar, godstransporter mm) och LBG för de riktigt krävande långa transporterna (timmer, fjärr mm).
För att sätta lite perspektiv på vad vi pratar om här förbrukar t ex en fjärrlastbil som kör dagsturer på 700 km (ca 22-24 000 mil (!) per år) ca 600 MWh årligen. Omräknat i motsvarande mängd el skulle det kunna driva ca 250 st BEV personbilar. Minskningen av utsläppen av CO2 för en sådan lastbil jämfört med diesel ligger runt 140-150 ton per år vilket gör det till ett kostnadseffektivt sätt för staten att nå satta klimatmål (snälla, börja inte skriva om det här nu med ”livets gas” och allt det, för det har jag bra koll på redan. ;-))
Idag i Sverige finn redan ca 1500 tunga lastbilar som tankar CBG och ytterligare ca 1200 som tankar LBG och infrastrukturen är redan till stora delar på plats med ca 260 tankstationer för CBG och ca 34 för LBG.
Dessa 10 000 lastbilar skulle förbruka ca 5 TWh biometan. Total potential i Sverige har beräknats till ca 15 TWh med rötning och ytterligare ca 15TWh med olika nya tekniker, t ex metanisering.
Då vi bara har ett gasnät att prata om på västkusten (stadsnät räknar jag inte här) är det övervägande off-grid infrastruktur som finns i Sverige idag, jämfört med övriga Europa. Vi har ju istället som nation valt att satsa på elektrifiering redan på 70-talet med en imponerade infrastruktur för det idag.
Här kommer nu min slutpoäng med allt det här jag skrivit:
Biogas är ett av de få energislag och drivmedel vi faktiskt kan producera själva! Och vi gör det med restströmmar från jordbruk och städer! I händelse av kris eller t.o.m. krig behöver vi kunna transportera livsmedel, ammunition, diesel till våra stridsvagnar mm och då skulle 10 000 lastbilar och en egenproduktion av drivmedel till dessa vara mycket, mycket praktiskt. Det är oerhört viktigt att vi har en självförsörjning av detta för vår beredskap och resiliens.
Så biogas är inte som alla andra Gröna bubblor. Det är faktiskt något mycket bra ur väldigt många perspektiv även om det aldrig kommer lösa energiproblematiken självt. Det finns inget fossilfritt energislag som kan.
Så, nu orkar jag inte skriva mer. Frågor?
Jag kan inte se hur biogas kan ökas i nämnvärd omfattning.
ytterligare en verklighetsfrånvänd religiös vansinneside.
Utvinna soptippsgas har pågått i minst 30 år och en soptipp innehåller inte oändliga mängder. Rötslammet är vad det är i mängd och skogen är för värdefull att röta. Kvarstår lantbruk men det är ju på avveckling, i vart fall inga kor om de klimatreligösa får som de vill.
Slaktavfall torde vara en parentes och Sverige dammsög nyss hela världen efter lite späck för att trycka i biltanken. Späck som vi kan äta i stället eller ge till grisen.
Vart skall vi öka (100faldigt?) biogasen?
Sist vi eldade ”bio” var det kalhugget i hela södra Sverige, och då fanns heller inga fordon och så var vi halva folkmängden 1900. Folk dog vid 50 i snitt.
#13 Johan
Vad är EROI från min kompostpåse till tankstället?
Går ens sopbilen som hämtar påsarna runt energimässigt?
Är det inte bättre att sluta reta ryssen än att bygga beredskapsbiogas?
Jag glömde nämna att den svenska kemindustrin på västkusten samt flera andra stora, svenska industrier behöver metanmolekyler i sina processer. Totalt 10 TWh biogas/biometan är deras uttalade behov årligen. Om vi ska hålla dem igång utan att importera naturgas behöver vi få fram dessa molekyler på något sätt. Ihop med transportsektorns 5 TWh jag hänvisade till ovan så blir det 15 TWh, en fullt realistisk siffra utifrån de restströmmar som idag finns i form av gödsel mm.
Att biogasens fokus länge var personbilar kan jag bara beklaga. Det var till stor del drivet av politiker då de kunde förstå och samla poäng på det ”budskapet”. Biogas gör sig bäst i tunga fordon, så som bussar och tunga lastbilar.
Komplettering även angående CO2 från uppgradering av biogas till 97% biometan (ca 35% CO2 avskiljs): CO2 behövs idag inom industri för olika processer och går även att metanisera med vätgas. T ex investerar just nu tekniska Verken i Linköping i både en ökad LBG produktion men även en produktion av livsmedelsklassad CO2 för att förbättra den ekonomiska kalkylen.
Göteborg höll på med gengas för 20 år sedan, ville vara störst, bäst och vackrast i hela världen men förlorade 2 miljarder.
https://timbro.se/smedjan/gasbubblan-som-gick-upp-i-rok/
All gengas (pyrolys av träavfall) för fordon åkte ut samma dag Hitler begick självmord.
En kort lortig parentes i vår historia.
Varför skulle en centralt producerad gengas fungera idag?
#16 Johan
Inte i Stenungsund, där är det eten som gäller för samtliga 5 fabriker där, och har alltid så varit. Av eten från krackern görs polyeten, etylenoxid till ytkemiska ämnen och PVC. Perstorp oxo använder en del metan däremot för att göra syngas.
För övrigt är vår kemiska industri styrd av så kallade världsmarknadspriser.
Jag kan inte se hur biogas kan konkurrera med naturgas.
Biogas kan bara utgöra en liten del av produktionen som kuriosa för godhetssignalering annars förlorar man sina kunder.
Jag är inte alls skeptisk till biogas, där den kan göras med ”vinst” men den får inte subventioneras av olja och annan produktion. Just nu får vi skattebetalare betala alla kommuners idéer om soptippsgas i klimathetsens namn.
Motorerna, brännarna är gjorda med Naturgasen som förutsättning.
Naturgasen består mest av metan men även andra energirika gaser.
Andra gasblandningar kan användas under förutsättning av att de har/får samma Wobbe-index-tal som Naturgasen. Så det är en balansgång.
Att sen som vissa företag, bussbolag, etc. gör att övergå från Naturgas till Bio- eller Fordonsgas är för att visa sin goda ”gröna” sida.
Allt går tillbaka till det obevisade påståendet om koldioxidens påverkan av klimatet.
#15 Johannes
Ursäkta sen respons, jag har ett jobb att sköta som kom emellan.. 😉
Du missar lite min poäng. Låt mig vända på frågan: vad ska du göra med din bruna påse annars om du inte ger den till kommunens insamling?
Visst, bor du i villa så kan du kompostera den i trädgården och använda kompostjorden själv, men då går inte växtnäringen tillbaka ut på åkermark. Och energin försvinner upp till kråkorna.
Åter till frågan: På ett kilogram typiskt matavfall från hushåll kan du producera ca 2 kWh energi i form av biogas (tar siffran rakt ur huvudet, reservation för minnesfel). En sopbil samlar in ca 4 ton matavfall på en runda, säg 15-20 km i tätort dvs ca 8 MWh ”biogasenergi” ifrån ett lass. En liter bensin är lika med 10 kWh, och låt oss säga du tankar 800 liter per år i din egen bil. Så, ja: energin från det insamlade matavfallet räcker till årsförbrukningen för ungefär en personbil på bensin . För sopbilen är bränsleförbrukningen inte mycket för rundan på ett par mil så det faller in under felmarginalerna i mina uppskattningar från höften här. 🙂
Vad gäller att reta Ryssen, så tror jag att Tysklands nedläggning av kärnkraft, och därmed sårbarhet för störningar i naturgasleveranserna, hade mer påverkan på deras beslut att angripa Ukraina än vad 15 TWh biogas från svesnka sopor kan göra.
#17 Johannes
Ja, GoBiGas var tio år för tidiga på bollen, och jag är själv inte helt övertygad om att storskalig centraliserad produktion (från skogsråvara dessutom) är bästa väg framåt. Det är många som vill åt biomassa från skog. Men som sagt, det är begränsade mängder gas vi pratar om och potentialstudier visar att det är rimligt att få fram kanske 12-13 TWh genom gödselrötning, pyroly/förgasning av halm mm. Den stora ”game-changern” är dock om vall införs i odlingssystemet i större skala i VGR/Hallan/Skåne utan att det konkurrerar med livsmedelproduktion. Det kan skapa extra inkomster till lantbruket och stärka vår resiliens genom att industrin där kan byta ut importerad naturgas mot regionalt producerad biogas.
Anledningen att gengas övergavs av tyskarna direkt kriget var slut var ju därför att de återigen fick tillgång till naturgas. Och återigen blev beroende av importerad energi från skurkstater.
Det jag argumenterar för är ju precis det att vi måste koppla loss oss från att sitta gisslan i de olje- och naturgasproducerande länderna för att kunna hålla våra samhällsviktiga funktioner igång. Det kan vi göra genom att inte elektrifiera 100% som EU strävar efter, utan vi kan gå vår egen väg med några procent av transportsektorn (dessa tunga lastbilar) och de samhällsviktiga delarna av industrierna (delar av industrin som är samhällsviktig).
Att leta om biogas energiinnehåll på google är som att se på ett bägarspel, vaaart är kulan?? Det blandas hej vilt och värdena svänger. Men det är mer regel än undantag när vi kommer till klimtatutspelen. Förvirra så mycket det går.
Det går åt energi för att producera biogas.
Återkom efterjobbet med EROI.
Johannes, Ingvar m.fl.
När jag pratar om biogasens ”vinster” väger jag in beredskap och resiliens på liknande sätt som jag gärna ser en ”vinst” i att Sverige behöver få en högre grad av självförsörjning av livsmedel (idag ca 50%). Eller den ”vinst” det ger oss att ha ett starkt militärt försvar. Eller ”vinsten” att ha ett sjukhus i staden där jag bor.
Strunta i klimatnyttan av biogas om det underlättar! Se det som en beredskapsresurs istället som vi kan använda i vardagen, men som kan vara mycket bra att ha om the-shit-hits-the-fan. Och även ett bra sätt att lösa flera avfallsproblem och återföra växtnäring till våra åkrar.
Jag är skeptisk och kritisk till många av de Gröna bubblor som dragits igång de senaste åren (årtionden?), men när man tittar på just biogasproduktionens många fördelar och har en realistisk syn på vilka energimängder som är realistiska så är det faktiskt en av få ”gröna satsningar” jag är positiv till.
Och som faktiskt även Elsa Widding är positiv till kan jag tillägga om det kan stärka min sak. 😉
Räkneexempel om intresse finns:
Stöd för tung biogaslastbil via Energimyndigheten: 200 tkr per bil (av totalkostnad ca 3.5 Mkr). Total utsläppsminskaning vid 600 MWh/år i 10 år = 1400 ton -> kostnad per per ton CO2 minskning = ca 142 kr/ton CO2. (andra ev. statsstöd oräknat)
HYBRIT fossilfritt stålproduktion kommer kräva totalt 800 miljarder i investering av staten (400 fabrik + 400 ny elinfrastruktur). Årlig CO2 besparing ca 1,7 Mton -> 50 års drift ger kostnad per per ton CO2 minskning = 9400kr/ton CO2
Tack Johan,
du argumenterar bra för behovet av biogas. En i sammanhanget viktig fråga är hur stor prisskillnaden är mellan importerad gas och egenproducerad.
johannes #15
”Är det inte bättre att sluta reta ryssen än att bygga beredskapsbiogas?”
Lättare sagt än gjort, när blotta existensen av demokratierna upplevs som ett hot av all världens diktaturer.
#20
Vi gör som innan någon stolle fick en grön uppenbarelse, vi separerar inte soporna vi eldar upp hela rasket i ett kraftvärmeverk och får både el och fjärrvärme utan en massa omvägar med en verkningsgrad långt över den som du får med biogas och bruna påsar.
Mängden koldioxid blir den samma och den är ”lika grön” kanske till och med grönare då den inte kräver en massa steg som är energikrävande den ger nästan bara energi.
”På ett kilogram typiskt matavfall från hushåll kan du producera ca 2 kWh energi i form av biogas”, om vi tar detta som exempel så normalhushållet sorterar ut ca 365 påsar om året det blir alltså 365×2=730 kWh vilket om jag räknar rätt motsvarar 81 liter diesel, att som du ta till hela soprundans insamling och sedan överföra den på en bil är ganska typiskt för er som tror på den gröna omställningen, varje enskilt hushåll kommer inte långt på sitt avfall.
Hade man haft för avsikt att maximera mängden biogas när man började sortera sopor så hade man bett folket sortera ut plasten för allt annat är rötningsbart om man sen eldar upp rötslammet och ur askan avskiljer ämnen som fosfor så hade man fått en verkligt bra sophantering och hög verkningsgrad både på energiåtervinningen och fosfor.
Tack Johan mfl för mycket nyttig information.
För att kunna sammanfatta och förstå skulle det vara intressant att veta hur mycket torrsubstans det finns i en kommuns avfall, både det som samlas in med bil och det som pumpas iväg. Hur mycket bränsle blir det av det sammanlagda avfallet från låt oss räkna på en stad med 10 000 invånare?
Västervik satsade för tiotals år sedan på biogasproduktion. Men det fungerade inte bra och blev ekonomiskt ej hållbart så därför lades det ned. Jag tror inte man varit ärlig med att tala om orsaken. Om jag är rätt underrättad transporteras avfallet nu till Linköping. Hur kan det ge bättre ekonomi?
Om jag förstått det rätt så sitter Tyskland de största tillgångarna i Europa av naturgas om de tillät fracking, men precis som i Storbritannien så stoppas utnyttjandet av ”gröna” politiker. Det är alltså självvalt att vara beroende av Ryssland på gasfronten trots att man har alla möjligheter att bli helt självförsörjande.
Man undrar ibland vad som är fel när ”gröna” av någon anledning alltid väljer det krångligaste, minst pålitliga och oftast dyraste alternativet när de ska visa sig ”klimatvänliga”?
Johan du säger att biogas minskar utsläppen av CO2, mer än naturgas? Och det är med resiliens hur fungerar det med insamlingen av dessa påsar om vi skulle hamna i trångmål eller krig, kommer sophämtning och rötning att fungera som tidigare?
I min värld så är det nog bättre att koppla upp sig mot norsk naturgas och på den vägen klara eventuella gas behov än att tro att insamling av matavfall skulle fungera i krig.
Inte ens ryssarna har bombat gasledningar till Europa trots att de går genom Ukraina
Nja, Norsken å Dansken är inte att lita på, vi har haft betydligt fler krig mot dessa två nationerna än mot ryssen, speciellt här på västkusten.
#Uffe 26#
Precis, jag kan bara instämma!
Tidigare i år skrev jag en kommentar på samma tema:
” I slutet av 90-talet förhandlade jag och en företagspartner om att sälja en förbränningsanläggning för träavfall till det stora franska snickeriföretaget Lapeyre. Leverantören skulle bli HOTAB i Kristianstad, där min barndomsgranne var delägare.
Kortfattat, och utan att läsa dokumenten från den tiden, gick förbränningen till så att träet som skulle brännas (sopor brändes på samma sätt) matades in i en stor ugn där pyrolys vid låg temperatur skedde vid underskott på syre. Svart tjock rök bildades vilken blåstes in i nästa ugn tilsammans med exakt rätt proportion luft. Röken brann då med en ren blå låga. Om jag inte minns fel, fortsatte förbränningsgaserna in i en tredje ugn tillsammans med överskott på luft. Därefter följde flera steg av mekanisk och annan rening av rökgaserna. Svårigheten bestod i att hålla exakt rätt temperatur på förbränningsgaserna så att dessa brann upp till 100% utan att temperaturen blev så hög att för mycket kväveoxid bildades.
Det blev ingen affär. HOTAB:s tekniker som reste ner till Lapeyre bedömde att det fina slipdammet utgjorde en alltför stor risk för en dammexplosion.”
Tilläggas kan att vi besökte en sopförbränningsanläggning i Simrishamn (?). Speciellt glad var driftschefen när där fanns mycket plast i avfallet. Den gav ett värmetillskott som var nästan lika gott som ren olja. Jag vill också minnas att han gillade att glas fanns med soperna. Det gjorde slagget mer lätthanterligt.
Sophanteringen numera verkar ledas av det franska talessättet: ”Varför göra enkelt, när man man kan göra vackert komplicerat?”
#23 Johan
Om Elsa är för det så..
Jag ser ingen annan nackdel med biogas än att den är dyrare och kräver subventioner.
Det är just förhoppningarna om mer subventioner eller mer skatt på fossila energislag som driver på omställningen som snabbt tar en ände när dessa uteblir.
Vi är fossilberoende och skatteberoende.
Nu kommer det nyheter om den ena efter den andra satsningen som lägg ner.
Idag en satsning på flygbränsle i Sollefteå,Långsele. Uniper tröttnat även där!
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasternorrland/langselefabriken-blir-inte-av-uniper-stoppar-hela-projeket
”SkyFuelH2 ska ägna sig åt produktion av fossilfritt flygbränsle av skogsrester och grön vätgas. Ska täcka tio procent inrikesflygets behov. ”
Skulle!
Vinstvarning idag från en annan dansk gasproducent:
Spännande med så mycket diskussion! Jag ska försöka återkoppla där jag känner att jag kan:
#24 Sten
Den danska importerade biogasen genom gasledningen är billigare idag än den svenska. Det beror på att danskarna var tidigare än Sverige med ett riktat produktionsstöd medan Sverige gav stöd för användning genom bl.a. en skattebefrielse. Det här resulterade i den s.k. Landwärmedomen där ERU rev upp tidigare godkännande av den svenska skattebefrielsen. Prova att goggla skattebefrielse biogas så går det att läsa mer om intresse finns. Nu har Sverige kontrat med ett riktad stöd för produktion från gödsel vilket gjort att ett 80-tal lantbruk planerar bygga.
#26 Uffe
Jag håller med om att en del av källsorteringen går att ifrågasätta. För att återföra växtnäring till åkermark är det dock inte bra att blanda det i ihop med en massa annat vi inte vill ska hamna på våra åkrar och i vår mat till slut. Och det är bara att inse att om vi vill leva i städer istället för att bli småskaliga lantbrukare allihop måste vi hitta ett sätt att återföra växtnäringen till åkermarken. Jag kommer inte på något bättre än att samla in matavfallet och hantera det separat där även energin tas ut i en lagringsbar form (gas). Och precis som du säger är varje hushålls bidrag litet, men om det används i en stor lastbil kan den lastbilen effektivt transportera tillräckligt med mat för många hushåll långa sträckor. Med ditt räkneexempel skulle det krävas 821 hushåll för en 600 MWh lastbil. Lastbilen kan frakta 40 ton. Det innebär att varje hushåll av dessa 821 st skulle kunna få över 60 kg livsmedel, kläder mm varje vecka levererat med den lastbilen (3 ToR/vecka). Inte så pjåkigt om du frågar mig.
#27 Lars
Jag törs inte kill-gissa torrsubstanser, men 10 000 invånare är alldeles för litet underlag för en samrötningsanläggning. Västervik googlade jag upp 😉 och såg att de har ca 36 000 invånare i kommunen. Jag skulle säga att det behövs runt 50-60 000 invånare för att det skulle gå att räkna hem en egen anläggning. Då är det bättre att samla in och köra till en större biogasanläggning även om den är en bit bort som de gör nu. Det finns väldigt kraftiga skalfördelar i den här typen av processer och the bigger, the better gäller.
#28 Uffe
CO2 från biogas är ju av biogent ursprung och ingår i det relativt snabba cirkulära flödet jämfört naturgasen. Absolut att det blir stora problem vid ett krig, men det kan ju hända andra saker i omvärlden som kan störa vår import av energi. Då kan det vara bra att inte vara helt beroende av importerade drivmedel eller elektrifiering.
Så nu är det klart. Ytterligare en e-bränslefabrik stoppas, Uniper stoppar i Långsele. Varför, det är inte klart, men min gissning är att den vätgas som är grunden för tillverkningen blev för dyr och då lönar sig inte produktionen (samma skäl som nedläggningen av Flagship One i Örnsköldsvik).
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasternorrland/langselefabriken-blir-inte-av-uniper-stoppar-hela-projeket
En fundering.
I till exempel Västerås rullar många biogasbussar omkring, gjord på lokalt producerad biogas. Nu har ett antal elbussar köpts in. En nackdel med dessa är att de inte ens klarar av en dags körpass innan de behöver laddas – biogasbussar kan köra 3 – 4 dagar mellan tankningar.
Som jag ser det är biogasbussarna överlägsna elbussarna, lägre kostnad, inga koldioxidutsläpp (med inga inom citationstecken), men ändå satsas så mycket på elbussar. Det verkar inte logiskt.
#30 Lars
Ja det importeras ju årligen 3-4 miljoner ton dåligt sorterat hushållsavfall (läs. med mycket plast)från Belgien, Storbritannien m.fl. länder för att med god vinst eldas i våra svesnka fjärrvärmeverk. Slaggaskorna går sedan för ett par tior per ton till att blandas med tidigare nämnt rötslam och användas för sluttäckning av gamla deponier. Rökgasreningensaskan går med lastbil till Langöya utan för Oslo för ”återställning” av gammalt dagbrott och sedan går lastbilen med norska sopor tillbaka. Jag har länge funderat vad dessa fjärrvärmeverk ska eldas med framöver när källsorterigen slagit igenom och även träbränslepriserna flerdubblats pga konkurrens om de gröna kolatomerna.
#31 Lasse
Det är precis av den anledningen jag är av åsikten att vi behöver sätta ett värde på vår beredskap och vara villiga att betala för det, på samma sätt som vi betalar för sjukvård och militärt försvar.
johannes #29
Idag har vi växt upp och blivit demokratier. Det är extremt sällsynt med krig mellan demokratier, annat var det när vi styrdes av enväldiga kungar då var krig mellan grannar nåt normalt som slutade med att man bytte några små landområden. Att det blev krig med grannarna enbart berodde nog mest på den tidens bristande kommunikationer.
#35 Johan, Uppsala betr. #31 Lasse
Hmm, jag finner inget av ”värde på vår beredskap” i Gasbranchens uppgraderade färdplan …: https://www.energigas.se/Media/i3dev1ll/gasbranschens-uppgraderade-fardplan-for-fossilfri-konkurrenskraft-2.pdf
#13 Johan, Uppsala
Fattar jag rätt? Det som ändå skulle avge CO2 på naturligt sätt kan användas till att driva bilar med samma mängd CO2 utsläpp totalt sett?
#30
”Tilläggas kan att vi besökte en sopförbränningsanläggning i Simrishamn (?). Speciellt glad var driftschefen när där fanns mycket plast i avfallet. Den gav ett värmetillskott som var nästan lika gott som ren olja. Jag vill också minnas att han gillade att glas fanns med soperna. Det gjorde slagget mer lätthanterligt.”
Jag har mellan skål och vägg fått höra exakt samma sak, och att detta är en av orsakerna till att man importerar (osorterade) sopor. Det är svårt att få tillräckligt hög förbränningstemperatur med enbart svenska sorterade sopor. Och ja, i rimliga mängder fungerar glas som slaggbildare.
#33 UWb
Jag skulle säga att din gissning är korrekt.
#34 UWb
Nej, det är inte logiskt och det är ofta även ren kapitalförstöring då miljoner ofta investerats i fortfarande fullt funktionsduglig, och ofta inte ens avskriven, utrustning. Det belastar dessutom elnätet, bidrar till effektbrist och kräver fördyrande elinfrastruktrur. Svaret på varför det ändå görs beror till viss del på EU:s regelverk om Clean Vehicle Directive (CVD) som oftast tolkas av tjänstemän i respektive Region/Kommun på striktas möjliga sätt och då blir el-bussar alternativet. Nu börjar dock verkligheten komma ikapp och effektbrist är en realitet för många.
En inte helt ovidkommande parameter är även kommunpolitikers strävan efter att vara först och bäst. Det låter bra att prata om ”nollutsläpp” mm och systemtänket saknas då ofta.
Varför driver då EU linjen om elektrifiering till 100% av transportsektorn då vi har så många biogasbussar redan i Sverige? Svaret är att vi i Sverige gått långt före resten av EU, men tyvärr varit dåliga på att berätta om det. Biogas i resten av Europa är tyvärr mer förknippat med rötning av energigrödor, och då hamnar man lätt i food-versus-fuel debatten. Av den anledningen pratar jag om restströmmar och begränsningarna det medför i produktion. Även vall har stor potential, men då i ett ändrat jordbruk som mellangröda och som berikar och inte belastar matproduktionen.
#37 KGR
Det stämmer och jag beklagar det då det är ett otroligt starkt argument för biogasen, men som fortfarande förbises med fokuset på ”klimatnytta”. De 10 00 lastbilarna beskrivs där, men den klara kopplingen till deras mervärde ur ett resiliensperspektiv saknas.
#38 Per
Svar ja.
#39 tty
Det importerade osorterade hushållsavfallet innehåller mycket plast och kommer packat i 800 kg fyrkantsbalar. T ex kommer det in fartyg regelbundet till hamnen i Hargsham i Uppland med ca 20 000 ton sådana balar för vidare transport med lastbil till fjärvärmeverket i Boländerna, Uppsala (Vattenfall Värme ”Block 5”). Jjag vill minnas att det rör sig om 125-150 000 ton importerat avfall varje år, men det är gamla siffror och numera går det inte att få fram aktuella siffror via deras Miljörapport då dessa mängder utelämnas. Det är lite intressant att kanske en av (den?) mest intressanta och samtidigt kontroversiella uppgiften inte är publik.
Vattenfall har för ett par år sedan byggt en biobränslepanna vägg-i-vägg med Block 5 vilken eldas med olika skogsavfall, grot mm. Tanken är att förbereda en framtid med mindre god tillgång till importerat avfall med mycket fossil plast att elda. Det här pratas väldigt lite om, utan oftast framhävs fjärrvärme som så otroligt klimatsmart. Som jag nämnt tidigare dumpas slaggskan för växelpengar; 15-20 kr/ton i mottagningsavgift till deponier (ofta kommunala) som har ett behov av billiga massor att bland med rötslam och täcka gamla deponier med som sluttäckning. På så sätt undviks deponiskatt om ca 500 kr/ton då det inte är deponi utan konstruktion.
Den miljöfarliga rökgasreningsaskan körs som sagt till Utöya utanför Oslo där den klassas som konstruktionsmaterial och undkommer dyr deponiavgift på de deponier för Farligt avfall som finns (ca 1600-1800 kr per ton är inte ovanligt).
Vi har ju egen naturgas i Mora men den får inte utvinnas Nu ansöker man göra om den till vätgas och karbon
Oj. Detta var en jobbig tråd att läsa.
I min värld är biogas vid leverans till kund = metan = CH4. I stort sett.
Naturgas vid leverans till kund är också = metan = CH4. I stort sett.
Vid förbränning är avgaserna desamma. (Koldioxiden berikar atmosfären och växtligheten).
Rätta mig om jag helt har missuppfattat detta.
#40 Johan, Uppsala betr. #37 KGR
👍😇
#42 BD-Nille
Metan-molekylen är ju exakt lika i båda fallen, men den ena är ju biogen och den andra fossil. Den biogena har fördelen att vi kan producera den i en begränsad mängd utifrån olika substrat vi får som restprodukter i vårt dagliga liv.
Biogas är ett mycket bra lokal- och regionalproducerat bränsle, drivmedel och kolkälla när det görs från restströmmar för vissa segment inom transport- och industrisektorn. CO2 debatten och klimatfrågan blir då sekundär för mig.
#41
Sist kostade en aktie 10000 vill jag minnas, de borrade till 7000? meter på 80-talet och fann exakt ingenting men geologerna blev glada för ett hål att leka med.
Jag ser att det är igång igen, har gasen sipprat till nu?
Skynda att fynda aktier..speciellt med en ny metod att kracka nere i hålet till vätgas och låta CO2 stanna kvar.
Hade jag haft en sådan metod skulle jag strunta i Mora och sälja den till riktiga aktörer i stället och bli miljardär. Men det är ju jag det.
Johan, Uppsala Att det skulle vara någon skillnad på biogasen och dess koldioxidtillskott till atmosfären än naturgas är en ren politisk konstruktion som inte har någon bärighet om man tänker efter eller i vetenskapen.
Och ännu mindre när man ser en ökad tillväxt hos befintliga växter koldioxiden som ger detta måste väl komma nånstans ifrån, en totalt ökad mängd biomassa på jorden men också kraftigt ökade skördar av spannmål är ett resultat av att vi använder fossila bränslen.
Att då påstå att biogas skulle vara CO2 neutralt är som sagt politiskt hokuspokus för att ha något att erbjuda när man stänger ner andra bränslen och slippa uppror i befolkningarna.
Hur lång tid tar det för de växter och djur som biogasen ska komma från, det är väl åtminstone ett år och oftast många fler innan den mängd koldioxid som kommer från biogasen åter är inkorporerad i växter och djur, hur påverkas klimatet under denna tid av denna neutrala CO2?
Vad tror du det är som får öknar att minska och att den totala biomassan på jorden ökar om biobränslen är ett nollsummespel?
För undertecknad är det svårt att förstå denna entusiasm för biogas när Europa har mycket stora reserver av skiffergas som till ett rimligt pris enkelt skulle kunna utvinnas med känd och beprövad teknik .
Google: ”Shale gas resources in Europe according to the 2013 energy study by Germany’s Federal Institute for Geosciences and Natural Resources (BGR), technically recoverable shale gas reserves in Europe amount to 14 trillion cubic metres (tcm), and exceed Europe’s conventional natural gas reserves – estimated at 5.2 tcm.”
Tillverkning av biogas är åter ett exempel på hur fungerande teknik och praktik skrotas motiverad med miljöskäl, inte bara leder till brist och höga priser, men också till resursslöseri och långt större miljöskador än den befintliga tekniken.
Igår körde traktorer med släp i skytteltrafik utanför min gård fyllda med majs som ska bli biogas. Vilket slöseri !
#47 Lars Mellblom
Hej,
Jag ser inte var Du ser ”denna entusiam för biogas” men anser (som Du) att utvinning av skiffergas lär vara konkurrenskraftig.
Vänligen
#45
Det var längesedan du kollade det har hänt endel googla igrene
#45 Uffe
Det är därför jag hellre vill lyfta fram biogasen som både ett inhemskt bränsle/drivmedel och som en bra hantering av avfallsströmmar vi ändå har. Vi måste ändå hantera t ex matavfallet, så varför inte röta och köra lastbilar på det?
Jag lägger personligen mycket hellre energi på att motarbeta vindkraftparker på land och till havs som jag ser som en mycket mer destruktiv Grön bubbla.
#49 Willy
Första som dök upp var denna:
https://www.affarsvarlden.se/analys/igrene-svammel-om-djupgas
#45
Fortsättning.De har 3 produktions brunnar som ger gas. Idén om att göra vätgas i hålet har de gett upp.
Om någon vill satsa på detta är det upptill aktieägarna för man vet ej hur uthålligt flödet är. Min poäng är att det blev olagligt att prosbektera olja och gas därför försöker de med vätgas
#47 Lars
Då du säger att det är majs kan jag gissa att du inte bor i Sverige, utan i Tyskland? Tyskland införde för kanske 25-30 år sedan ett produktionsstöd för el producerad av biogas, 30 cent per kWh har jag för mig. Det gjorde att det på några år byggdes runt 9000 biogas anläggningar som alla rötade just majs odlad på omkringliggande mark för att sedan producera el av gasen. Det tyska biomasseforskningsinstitutet DBFZ i Leipzig blev experter på att forska runt just rötning av majs, men inget annat.
Det här har medfört att i Tyskland och EU finns en koppling till konkurrens mellan biogas och livsmedelsproduktion, food-versus-fuel, liknande etanoldebatten i Sverige för ett antal år sedan sedan.
Det är för att undvika just detta som jag vill fokusera på att producera biogas från befintliga restströmmar och möjligtvis även rötning av vall om det blir en mer accepterad mellangröda för lantbruket framöver som del i lantbrukarens totalekonomi. När det gäller just vall sker en del spännande forskning om detta i Sverige, prova att sök på nätet om intresse finns.
#52
Det här är OT eftersom tråden handlar om biogas. Men skillnaden mellan biogas och fossilgas är bara en tidsfråga.
Gas och olja bildas i sediment. Sediment avsätts i havet. I havet finns det organismer som dör och följer med sedimenten. Det finns tre huvudtyper av sediment: lera, sand och kalk. Dessa omvandlas sedan till sedimentära bergarter med ”liken” kvar. Nedbrytning av döda varelser skapar olja och gas.
Det går fint att besöka kalkstenbrottet på Kinnekulle och se oljeklägg sippra ut.
Beroende på lagerföljder bland sedimenten och en massa andra omständigheter kan gasen stanna kvar. Det gäller även när sedimenten pressa upp och blir land.
Siljansringen består av bl.a silurisk kalk, fullproppat med lik som skapar gas. Meteoritnedslaget för 380 My bankade sönder sedimenten.
Därför läcker Siljansringen gas.
Därför är det osannolikt med gasfickor av dignitet.
Norges gasfält däremot ligger i fina bandade sediment som stoppat gasen att fly.
Djupgasteorin utgick ifrån att meteoriten bankade hål ned till undervärlden, som vissa tror finns där nere i Jules Vernes anda. I från denna värld tror vissa att det finns ”oorganisk” olja/kol/gas att utvinna.
Djupgasteorin står i Siljansringens fall tvärt emot sedimentgas. Vi kan liksom inte ha båda. Därför är igrene (energi baklänges) ett scam.
Jorden har bara kvar en del av olja och gasen, det mesta har redan sipprat ut och oxiderat till CO2. Vilket vi skall vara tacksamma för. En annan återbärare av livsgasen är vulkaner.
#54
Förstår din poäng kanske har du rätt men min poäng blir ju inte sämre fördet
”Däremot kan man vara ganska övertygad om att det är rätt att ta bort koldioxidavtrycket”, säger han.”
Göran Persson i DI idag ang t.ex LKAB att vi måste fortsätta satsa på den gröna omställningen. Inte minst för att inte Kina ska dominera helt.
Göran P är varken industriman eller kunnig i klimatfrågan. Det har förstås inget med ”säkerhet” att göra utan främst basanalys, konsekvensanalys och alternativ. Och att inte glömma att skattebetalarna inte får surras vid masten utan riskkapital utanför den offentliga sektorn inkl pensioner som ska gå före. GP ”stal” själv knappt 250 Mdr från löntagarna som avstått lön till förmån från framtida dito (=pensioner) när SAP var med och förstörde svensk ekonomi på 80-90-talet. Den här gången är hela västekonomin i fara.
#55 Precis, Vi har olika poänger här.
Det där fossilutvinningsförbudet är helt knäppt. Snacka om att bakbinda och späka sig själv när ingen annan har förbud. Även om Sverige är extra fossilfattigt och lagen spelar egentligen mindre roll så är det principen, en klimatlag. En av dessa moderna vansinneslagar som tror sig kunna styra supernovor i andra galaxer, jordens avstånd och lutning från solen, solen själv, kontinentförskjutningarna och en massa andra fenomen. Märkligt att grafit (metamorft fossilt kol) inte klassas.
Om vätgas direkt från naturgashålet skulle bli en verklighet så är den lagen obsolet.
Sådana här 36 öres aktier som spelar på klimatkänsloorgeln kan vara lönsamma. Köp för en tusenlapp. Händer något inom flocken så kan det bli en hacka, om man har vett att sälja i tid så klart.
Vattenavgifterna i kommunerna stiger nu med mer än 20%. Skatter och avgifter och upplåning är snart på väg att ta fart på allvar och det i inflationens tecken. Inte minst för att GP et al underlåtit i decennier att underhålla vår nationella infrastruktur till förmån för röstfiske och partielitens ”hjärtefrågor” som inkl makt istället för demokrati.
Vi riskerar att återkomma till en lång period av stagnation som inte minst påskyndas av finansialiserings-epoken som ur ekonomisk cykelanalys varit maktens sätt att fortsätta hålla konsumtion och investeringar uppe genom att satsa på skuldekonomin som främst gynnar samhällseliten. Antalet miljardärer per capita är störst i världen i lilla Sverige vilket lite döljer vår tidiga satsning på utbildning och relativt klok politik men också vår senare anpassning till internationell girighet, korruption och brottslighet där den lilla människan inte längre är i främsta rummet.
# 13 Johan!
Lite VA-historik om slamrötning.
1. Rötning av framför allt kommunalt avloppsslam har varit länge känt, i teknisk skala troligen i snart 100 år. De drivande kraven var en ”hygienisering av slammet, en förbättrad avattningsförmåga av det rötade slammet och en omvandling av organiskt material till gaser bland annat metangas. Denna energipotential användes ibland för lokalt nyttjande dels för elproduktion, dels för uppvärmning av delar av reningsverket.
Idén med lokal energiproduktion ”stäckades” av låga priser på energi under framför allt 1970-taet. Till och med lades befintliga rötkammare i malpåse! På 1980-talet återupptogs slamrötningen. Ja, ibland nyttjades metangasen för lokal energiproduktion vid reningsverket. I några fall blev avloppsreningen självförsörjande på energi,
2. Om att (inte) återför ett rötat och avvattnat lam till åkermark: Huvudskälet till ett återbruk av slammet anges som tungmetallinnehållet. Detta var en intensiv debatt under 1970-talet bland av höga halter av kadmium, men även av kvicksilver. Emellertid ett gott ”uppströmsarbete” har sänkt slammets innehåll under ett drygt decennium med närmare en 10-potens. Denna förändring har även rapporterats i tyska rapporter.
3. Argumentet att rörslammet skulle innehålla höga halter läkemedelsrester är onekligen intressant. Är detta sant kan vi avbryta ansträngningar att rena avloppsvatten från läkemedelsrester – det skulle redan vara gjort!
Salve
Stig
Ingvar Å, #4,#6
Biogas enligt Wikipedia (överenstämmer med andra källor):
Sammansättning
Typiska sammansättningen vid gårdsbaserad biogasproduktion:[källa behövs]
Metan 50-75%
Koldioxid 25-50%
Kväve 0-5%
Syre <1%
Övriga kolväten <1%
Väte spår
Ammoniak 0-500 ppm
Kolmonoxid spår
Svavelväte 0,05-0,5% (500-5000 ppm)
Vattenånga 1-2%
Siloxaner spår, främst i biogas från reningsverk och deponier
#57 Johannes
Gott då är vi ganska överens bara att jag hoppas på gas och har satsat ett par tusenlappar som jag kan förlora. Det här med vätgas är det är deras Enda chans att spela med
#61
Miljöbalken skriver ”utvinning”. Jag anser att pumpar man upp och skiljer av CO2 och pumpar omedelbart ned igen så har man inte utvunnit naturgas.
Lycka till med aktierna!
Här är proppen: https://www.regeringen.se/contentassets/56d0d064c8e24a3b9b1c8416e494d96b/forbud-mot-utvinning-av-kol-olja-och-naturgas-och-skarpta-regler-for-utvinning-i-alunskiffer.pdf
#3 Lasse
”Det växer mer i Svenska skogar som är dubbelt så täta som för 100 år sen”
Det växer ”mer” av flera orsaker; t.ex
* mer inkommande solstrålning
* ökad koldioxidhalt
Men främst tack vare nya skogsindustriella metoder som tätare plantering, mindre sly etc och lämpligare plantsorter (aka skötsel) mht markförhållanden osv.
#63
Röjning och gallring av skog görs huvudsakligen för att maximera trädens växt och därmed produktion, dvs volymuttag.
Att gallring står för volymuttag ur skogen är förstås en sanning men elaka partsintressen kan använda statistiken felaktigt. Skogsskötsel är en dynamisk process. Att man kan kritisera industrin för att ekosystemet och dess biotoper etc försvagas med anledning av produktivitetskrav är en helt annan fråga. Antalet skogskubikmeter i Sverige är större än någonsin trots tidigare industriella råvarubrister och konjunkturförlopp (pris- och avverkningstoppar)
#Johan, Uppsala 53#
Jag flyttade till Frankrike 1973 och till Normandie 1990. Också här är biogasproduktion subventionerad, annars hade ingen hållit på med sådant. Klimat-och miljöpolitik förstör naturen på löpande band. Den normandiska jorden och klimatet lämpar sig bäst för uppfödning av nötboskap, vilket också varit fallet sedan bronsåldern och fram till 1960/70-talen.
För något år sedan skrev jag ett inlägg om normandiska häckar. Om du har tid och intresse finns länken här nedan. Inlägget innehåller många egna foton av naturen runt min gård.
https://klimatupplysningen.se/normandiska-hackar/
Om ingen ny koldioxid tillförs systemet så blir det heller ingen tillväxt, men det är väl så de gröna ser det, varje typ av avvikelse från det som finns nu är av ondo.
Man gillar till exempel inte att Sahara blir grönare, att en ö i västra Antarktis blivit grönare man kanske annars kulle förvånas att den är täckt med is trots att den ligger på samma breddgrad som polcirkeln.
För att vara ”gröna” så är man väldigt emot allt som blir grönare av CO2 tillskottet från vårt sätt att leva.
Att som Johan i Uppsala tycka att biogas är bra för att den inte tillför CO2 till systemet är det samma som att säga att jorden är perfekt just nu och all ökad tillväxt av biomassa är av ondo.
Vi vill inte ha grönare öknar, vi vill inte ha större skördar och minskad svält i världen, jorden ska vara som nu för all framtid och därför måste vi sluta att återföra CO2 från fossila källor till kolcykeln då detta stör den perfekta jämvikt vi uppnått och ska leva i med biobränslen..
#KGR 48#
Jag avsåg politiker och klimat/miljöorganisationer, vilket jag kunde ha varit klarare med. Mea culpa.
#67 Lars Mellblom
👍😇
#54
”I havet finns det organismer som dör och följer med sedimenten. Det finns tre huvudtyper av sediment: lera, sand och kalk. Dessa omvandlas sedan till sedimentära bergarter med ”liken” kvar. Nedbrytning av döda varelser skapar olja och gas.”
I normalfallet finns ”liken” inte kvar utan äts upp på vägen ned genom vattenmassan eller på/i sedimenten på botten. Det är bara på syrefria bottnar som organiskt material ansamlas. I nutid är syrefria havsbottnar en stor sällsynthet. Det är bara i enstaka djuphålor på kontinentalsocklarna (som t ex i delar av Östersjön eller Cariacobäckenet), i Svarta Havet och (tidvis) i Östra Medelhavet som det sker.
Detta beror på det ishusklimat som vi idag har, med en kraftig termohalin cirkulation driven av kallt, syrerikt vatten från polarområdena.
I det förflutna, under tider med varmt klimat även vid polerna var den termohalina cirkulationen svag, och stabil skiktning i havet mycket vanligare. Mycket av oljetillgångarna har faktiskt uppstått under korta intervall då stora delar av djuphavet var syrefritt, s k O A E (Ocean Anoxic Events).
#69 tty
Med andra ord har olja/gasbildning upphört?
#70
Inte helt, det bildas säkert fortfarande en del från tidigare bildat kerogen, men det har säkert minskat en hel del. Men det kommer nog igen när den nuvarande ishusperioden tar slut. Vilket kan dröja, den har hittills varat ca 35 miljoner år, och de två föregående varade ca 100 miljoner år vardera (fast det var också en märklig ”kort” istid under Ordovicium som bara varade några miljoner år).
Fast kanske inte ändå. Det finns en teori att havens sätt att fungera förändrades i grunden i och med uppkomsten av pelagiska kalkbildande plankton under mesozoikum, och det verkar onekligen som om havens kemi därefter har varit mycket stabilare än tidigare, så det är möjligt att det kommer att vara mera ovanligt med syrefria bottnar i framtiden, även vid varmt klimat.
#47 Lars Mellblom
”För undertecknad är det svårt att förstå denna entusiasm för biogas när Europa har mycket stora reserver av skiffergas som till ett rimligt pris enkelt skulle kunna utvinnas med känd och beprövad teknik .”
Biogas framställd av avfall som inte lämpar sig för förbränning är en god sak tycker jag. Jag minns ett besök på ett reningsverk någon gång runt 1970 där vi fick veta att man hade motorer och generatorer för att göra elström av biogasen man producerade. Grejorna låg i malpåse för intäkterna från strömmen räckte inte till för att täcka lönekostnaderna för den personal som skulle behövas, två personer. Man facklade gasen. Lite tråkigt kan jag tycka. Det borde ha räckt om intäkterna kunde täcka ungefär hälften av lönekostnaderna – vi lever ju i ett land med åtminstone 50% skattetryck när man räknar in moms, och företagens löneskatter. Att inte ta vara på energin är en resursförstöring och samhällsekonomiskt vansinne. Jag menar således att en viss nivå av subvention skulle ha varit bra – men bara i den utsträckning som skatteintäkterna från lönerna är större än subventionerna.
”Igår körde traktorer med släp i skytteltrafik utanför min gård fyllda med majs som ska bli biogas. Vilket slöseri !” JA det är fruktansvärt tycker jag. Ungefär som att göra fordonsbränsle av ister och palmolja.”
Ekonomi, läran om hushållandet med begränsade resurser borde få större uppmärksamhet. Det handlar inte bara om pengar. Biomassa är en bristresurs. Mänskligheten borde se till att den används till största nytta.
Om detta finns en förträfflig artikel av Lars Krögerström i tidskriften Fokus: https://www.fokus.se/veckans-fokus/det-stora-skogsranet/ Politikerna får stå till svars för att man inte förbjuder fler avverkningar och sparar mer skog, fast det egentligen borde vara tvärtom utifrån en helhetsbild av skogens klimatnytta” Alltså, låter man skogen stå orörd blir den gammal och slutar att ta upp koldioxid. Typ Amazonas. Jag fick lära mig i realskolan ”I regnskogen finns ingen förna” dvs inget (nästan) kol deponeras där. Det bästa är att avverka skogen när den börjat växa långsammare och se till att biomassan används så klokt som möjligt.
Några punkter ur artikeln:
Trävaror som ersätter andra material – plast, betong mm. håller undan utsläpp som motsvarar cirka 25 miljoner ton CO2 per år.
Massaveden används till papper, förpackningar, isoleringsmaterial textilier mm. Substitutionseffekten är cirka 25 miljoner ton CO2.
Energisortimentet – flis, pellets, drivmedel och andra biobränslen beräknas hålla undan fossila utsläpp motsvarande 15 miljoner ton CO2.
Summan av det svenska skogsbrukets årliga substitutionseffekter, 60-70 miljoner ton koldioxidekvivalenter kan jämföras med Sveriges totala territoriella utsläpp som förra året uppgick till 44 miljoner ton CO2-ekvivalenter.
Inlagringen av kol är den enda klimattjänst som räknas i den officiella statistiken och som styr skogspolitiken. – Och då hamnar man snett sett till skogens totala klimatnytta. Väldigt snett tycker jag.
Det är värt att läsa hela artikeln – och den borde spridas till alla riksdagsledamöter och tjänstemän i staten som har något med skogen att göra!
#66 Uffe
Nu lägger du ord i min mun. Sluta med det är du snäll. Läs istället vad jag skriver.
Ørsted
Ørsted drar sig ur danskt projekt för grönt flygbränsle – Børsen (Finwire)
2024-10-11 07:49
Den danska energijätten Ørsted har beslutat att lämna Green Fuels for Denmark-projektet, som syftar till att utveckla hållbart bränsle för flygindustrin. Detta rapporterar tidningen Børsen.
Ørsted motiverar beslutet med att de vill fokusera på vindenergi och grön vätgas. Projektet, som fick 600 miljoner danska kronor i statligt stöd 2022, kommer att fortsätta med de övriga samarbetspartnerna.
Den danska bjässen har dragit sig ur flera stora projekt i år, däribland ett stort vätgasprojekt på Jylland.
newsroom@finwire.se
Nyhetsbyrån Finwire
Enligt artikeln nedan så kostar SAF i dagsläget 6,7 USD per gallon jämfört mot 2,85 USD för traditionellt jetbränsle. För en flygning om 100 mil och en förbrukning om 3,1 liter per 100 km så ökar kostnaden från 24 till 57 USD. En högst marginell ökning anser jag, och priset lär falla vid uppskalning av volymerna.
https://www.reuters.com/sustainability/us-sustainable-aviation-fuel-production-target-faces-cost-margin-challenges-2023-11-01/
kommentar till Paul Håkansson, #74
#72 Leif Åsbrink
Bra notis i Din kommentar om ’koldioxidlurendrejeriet’ avseende den svenska skogens koldioxidupptag och Sveriges ’koldioxidbudget’.
Redan i januari 2019 presenterade skogforsk en rapport som väl belyser den svenska skogens betydelse, lämpligt nog benämnd ’Det svenska skogsbrukets klimatpåverkan; Upptag och utsläpp av växthusgasen koldioxid. Ur den kan vi utläsa bl.a. följande:
• Brutto tas 171 miljoner ton koldioxid årligen upp från atmosfären. Det är beräknat som trädbiomassa, vilket inkludrar stubbar, rötter, grenar, blad och barr. Detta kan jämföras med bruttoutsläpp från det svenska samhället om 53 miljoner ton dito, vid denna tidpunkt.
• Tillväxten skattades till 35 miljoner ton koldioxidekvivalenter, beräknad vid tillväxt i stamvolym på bark minus avverkning. Alltsedan dess har denna tillväxt ökat medan det svenska samhällets bruttoutsläpp minskat till de ca 44 miljoner ton Du nämner i Din kommentar. F.n. behöver vi inte ens räkna till den substitutionseffekt Du nämner för att erhålla negativ koldioxidbalans netto.
För egen del räknar jag brutto enligt ovanstående siffror vilket ger en skogsupptagningseffekt som är ca fyrfaldigt större än samhällets bruttoutsläpp.
#Leif Åsbrink 72#
Enligt mitt sätt att se är det ett meningslöst slöseri med tid och pengar att alls bry sig om koldioxid ur ett klimatperspektiv. I den mån koldioxid påverkar klimat och miljö, kan jag endast se positiva effekter som mer grönska och kanske, kanske något lite högre temperatur. Den senare som drunknar i de naturliga klimatvariationerna.
När det gäller grot som tas bort från skogen för att användas till energiproduktion är det ännu ett exempel på negativ påverkan på naturen motiverat med omsorg om klimatet. Det talas mycket om utarmning av jordbruksmark. Att under en längre tid avlägsna grot från skogarna bör leda till magra marker för träden.
#72 Leif
”Jag fick lära mig i realskolan ”I regnskogen finns ingen förna” dvs inget (nästan) kol deponeras där. Det bästa är att avverka skogen när den börjat växa långsammare och se till att biomassan används så klokt som möjligt.”
Jaså jaha, typ 25 år senare (?) får jag lära mig att Amazonas är jordens lunga och skövlingen leder till att vi kvävs…på riktigt, det var vad som basunerades ut i skolan i mitten på 70-talet.
#77 Lars Mellblom
Grot avlägsnas från skogen i stort sett bara vid slutavverkning, I norra Sverige en gång vart hundrade år. I södra Sverige kanske en gång vart åttonde år. Stor skillnad mot årliga uttag från jordbruksmark.
En biogasbubbla i Jönköpings kommun. För omkring tjugo år sedan beslöt kommunen att investera i en biogasanläggning. Biogasen skulle användas för kommunala bussar och kommunens tjänstebilar. Efter stora driftproblem och årliga stora förluster avvecklades verksamheten efter omkring tio år. (Aläggningen skänktes till ett privat företag. ) Hela experimentet hade då kostat kommunens skattebetalare omkring en halv miljard kronor. Efter ytterligare några år avvecklades merparten av alla biogasbussar och de flesta ersattes av elbussar. Under samma pereiod investerade kommunen genom sitt helägda enerigiföretag stora belopp (flera miljarder) i förbränningsanläggningar dels för fjärrvärme och dels för elproduktion. Anläggningen förlades knappt en mil söder om tätorten. De långa avstånden till fjärrvärmekonsumenterna medför stora värmeförluster. Den ena anläggningen skulle eldas med i huvudsak olika träprodukter och den andra med sopor. Genom att man samtidigt införde källsortering av hushållssopor (åtta fraktioner) räckte kommunens brännbara sopor inte till utan stora mängder sopor måste köpas från andra kommuner i såväl Sverige som andra länder med långa transportavstånd som följd. Detta var några exempel på hur kommunla majoriteter kan hitta på både det ena och det andra med förment goda avsikter utan alltför stort helhetstänk och ansvarstagande mot sina skattebetalare.
#79 Mig själv
Ska vara ”åttionde” (80)
#Karl Erik R 79#
Jag ska villigt erkänna att jag inte har mer än allmänna kunskaper om grot. Intuitivt förefaller det långsökt att periodiska uttag av grot, även vart 80 – 100 år, inte skulle påverka näringsinnehållet i skogens jord, särskildt där den redan är mager. Vad jag förstår, säger skogsvårdslagen att askan efter den förbrända groten ska återföras till skogsmarken, just i avsikt att ta vara på en del av de näringsämnen som tagits bort med groten.
Bortsett från det, med tanke på hur många steg som behövs innan groten slutligen kan brännas och askan spritts i skogen, är grothanteringen verkligen lönsam ur ekonomiskt perspektiv utan subventioner och politiska beslut? Återigen intuitivt, är jag väldigt tveksam till att att grottillvaratagande alls skulle finnas till utan klimatreligiös politik.
#82 Lars Mellblom
Partsneutral (?) ståndpunkt: https://www.skogsstyrelsen.se/bruka-skog/skogsbransle/
#82 (#81 (#79))
Svenskt lästips: https://www.skogsstyrelsen.se/bruka-skog/skogsbransle/
#KGR 83/84#
”Partsneutral (?) ståndpunkt:” Nää, lika klimatreligiösa som andra offentliga institutioner.
#85 Lars Mellblom
Notat: Senast uppdaterad: 2024-09-16
Se även:
– https://www.skogsstyrelsen.se/om-oss/
– https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2024/09/en-budget-for-ett-rikare-och-tryggare-sverige/
😇