GRÖN ENERGI hotar utplåna arter

Från Klimatvett 22 aug 2024 https://www.klimatvett.fi/post/gr%C3%B6n-energi-hotar-utpl%C3%A5na-arter

Bevisen hopar sig för att grön teknik håller på att utplåna arter på vår jord. Ny forskning visar att de indirekta skadliga effekterna av ”grön energi” på djurarter kan vara ännu större än de direkta dödsfallen från tekniken när den är i drift. Det här borde vara oroväckande.

fladdermus

Det är arter som direkt dödas av tekniken när den fungerar. Ny forskning visar att de indirekta skadliga effekterna av ”grön energi” på djurarter kan vara ännu större än de direkta dödsfallen från tekniken när den är i drift.

De indirekta effekterna är förödande

En studie publicerad i tidskriften Current Biology av ett team av forskare från University of Sheffield och Cambridge University finner att världens strävan efter nettonollutsläpp av koldioxid, till stor del genom utbyggnaden av industriell vind-, sol- och batterikraft (den senare för transport och reservkraft), hotar tusentals arter indirekt, genom den gruvdrift och infrastruktur som krävs för att bygga, installera och göra grön teknik operativ.

Enligt studien hotar mineralbrytning och energiinfrastruktur 4 642 arter av ryggradsdjur, och övergången till förnybar energiteknik, som är mycket beroende av kritiska mineraler och produceras i länder med få eller inga miljöskyddsåtgärder, har kraftigt förvärrat problemet. Sandbrytning för råvara till solpaneler är också ett problem. I en artikel i Newsbreak beskrivs forskningen så här:

Detta är den mest kompletta globala bedömningen av hotet mot den biologiska mångfalden från mineralutvinning som någonsin genomförts. …

Varför ökar behovet av gruvdrift?

En typisk elbil kräver 6 gånger så mycket mineraltillförsel som en konventionell bil och ett landbaserat vindkraftverk kräver 9 gånger mer mineralresurser än ett gaseldat kraftverk.

Varför talas det inte om dessa siffror när vikten av omställning debatteras?

metallatgang

metallatgang bilar

Gruvdriften är inte grön, långt ifrån

Gruvverksamheten sammanfaller med några av de mest värdefulla hotspots för biologisk mångfald i världen, som hyser en mängd olika arter och unika livsmiljöer som inte finns någon annanstans på jorden.

Övergången till ren energi utgör ett betydande hot mot arter på grund av brytning av viktiga material som litium och kobolt, som är nyckelkomponenter i solpaneler, vindkraftverk och elbilar.

Hotet mot naturen är inte begränsat till de fysiska platserna för gruvorna. Till exempel kan arter som lever på stora avstånd också påverkas av förorenade vattendrag eller avskogning för nya tillfartsvägar och infrastruktur.

Mängder av arter blir utsatta

Med 2 053 arter som påverkas negativt eller hotas av gruvdrift, raffinering och utveckling av energiinfrastruktur, löper fisk- och skaldjursarter särskilt stor risk från gruvdrift, med tillhörande avrinning, sedimentering och föroreningar från närliggande gruvor eller vattenföroreningar som produceras under raffinering för att separera kritiska metaller och mineraler från enorma mängder utvunnen jord och stenar. kallas överbelastning. Reptiler, amfibier, fåglar och däggdjur fyller ut resten av listan över arter som hotas av energi, särskilt grön energi, tillhörande utveckling.

”Vi kommer helt enkelt inte att kunna leverera den rena energi vi behöver för att minska vår klimatpåverkan utan att bryta för de material vi behöver, och det skapar ett problem eftersom vi bryter på platser som ofta har mycket höga nivåer av biologisk mångfald”, säger David Edwards, Ph.D., medförfattare till studien, till Newsbreak. ”Så många arter, särskilt fisk, utsätts för risker på grund av de föroreningar som orsakas av gruvdrift.”

Ett problem som växer lavinartat

Den globala efterfrågan på kritiska metaller och mineraler växer dramatiskt på grund av den påtvingade efterfrågan från regeringen på grön energi i strävan efter CO2-minskning. Studier visar att grön energiteknik är beroende av dessa metaller och mineraler mycket mer intensivt än traditionella energikällor och transportsätt. I en studie från International Energy Agency rapporterades till exempel att den genomsnittliga mängden mineraler som behövs för en ny enhet kraftproduktionskapacitet ökat med 50 procent i takt med att andelen förnybara energikällor i nya investeringar har ökat.

Gruvdriftens inverkan på arter kan vara långt ifrån den faktiska platsen för gruvor och raffinaderier. Till exempel är det vanligt att skogar skövlas för att ge plats åt vägar, och djur utarmas genom jakt på svarta marknaden (både för marknader och för mat till arbetarna), eftersom områden på tidigare avlägsna platser blir mer lättillgängliga. På denna punkt säger den nya studien:

Den landyta som påverkas av indirekta hot från mineralutvinning kan vara större än den yta som påverkas av det direkta globala fotavtrycket från landbaserade gruvor. Gruvor har ett relativt litet direkt globalt fotavtryck (101 583 km2), men gruvdrift kan öka avskogningen upp till 70 km från gruvplatser i Amazonas, och föroreningar från metallmineralgruvor påverkar 479 200 km floder och 164 000 km2 översvämningsslätter globalt.

Det verkar som om författarna inte undersökte det växt- och insektsliv som eventuellt skadats av den gröna energiförsörjningskedjan, men baserat på omfattningen av markstörningen är det också troligt att det rör sig om ett stort antal.

Den här studien ger ytterligare bevis för att grön energi inte är grön eller ren om man med det menar att den har en minimal, negativ miljöpåverkan.

Christer Käld

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Ann lh

    Så kan det gå när ”Den Gröna Tystnaden” regerar.
    Släpp både de fossila bränslena och upplysning fria för allas bästa – även planetens.

  2. Bruno Tjärvar

    Vart har insekterna tagit vägen?

    Alla bilister med lite tidsperspektiv har märkt att vindrutorna numera
    inte snutsas ner av insekter, till en del beroende på vindrutans alltmer
    sluttande horisontella plan, men även att insekterna har minskat i antal. Borta är mackägaren som stod redo med svamp och vatten för att rengöra vindrutan.

    Men med 60-årig erfarenhet på vår gård har vi först märkt att fågellivet
    minskat markant och nu de allra senaste åren gäller det också insekter.
    På vår uteplats behövs inte längre någon getingfälla och inga flugor stör
    matron. I sommarkvällens mörker kan man ha fönster öppet med belysning inne och ändå få vara i fred för insekter.
    Vi har tidigare glatt oss åt tornseglarnas vilda flygskicklighet mellan träden och nu i sommar försvann svartvita flugsnapparen alldelesi början
    av juli troligen på grund av brist på föda.

    Jag kan inte se annat än vindkraftsnurrorna som den största anledningen. I Tyskland med mer än 35 000 vindsnurror räknar man med att
    1,2 tusen ton insekter dödas varje år och holländarna har mätt upp
    ordentligt minskad effekt på snurrorna pga vikten av döda insekter på
    vingarna.

    Bruno Tjärvar i Loftahammar

    vart

  3. Sigge

    Det som är mest miljöstörande när det gäller råvaror är oljeutvinningen.

    När det gäller insekter och fåglar så har jag märkt en markant minskning av flugor och ladusvalor. När bonden som är granne lade ner mjölkproduktionen så minskade både flugorna och ladusvalorna. På de flesta betesmarker runtom där jag bor har det planterats skog.

  4. Paul Håkansson

    ÖRSTED
    LÄGGER NED ÄNNU ETT GRÖNT MILJARDPROJEKT – FINANS (Direkt)
    2024-09-06 07:38
    STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Det danska energibolaget Örsted lägger ned ytterligare ett grönt miljardprojekt. Det är ett vätgasprojekt på Jylland som Örsted drar sig ur. Projektpartnern avser fortsätta på eget hand.

    Det rapporterar den danska tidningen Finans som uppger sig ha fått uppgifterna bekräftade av Örsted.

    I mitten av augusti meddelade Örsted att bolaget hade beslutat stoppa vidareutvecklingen av sitt gröna fartygsbränsleprojekt Flagship One i Örnsköldsvik. Nedläggningen av Flagship One kostade 1,8 miljarder danska kronor, motsvarande cirka 2,7 miljarder kronor.

    Johan Lind +46 8 5191 7954

    Nyhetsbyrån Direkt

  5. Tack, för viktigt inlägg!
    Igår hade jag ett av mina intressantaste möten med människor och om klimat.

    Vi var uppe i norra Bohusläns skärgård, för lite rekreation i och vid havet – där hade jag turen att fånga några gamla fiskebåtskaptener.

    Fantastiska män med fantastiska berättelser om havet – det blev en djupintervju om fiskbestånd, havsströmmar och vädermönster i vårat västerhav – i perspektivet 100 år.

    Jag skall inte trötta er med detaljer – men här kommer, helt kort, lite om havet, vädretboch klimatet – från dom och deras föräldrar som levt av havet.

    Jo, torsken har försvunnit sa den gamle kaptenen – liksom dom flesta arter och även tången.
    Men så var det även på 30 – talet sa han, torsken försvann och fiskeflottan fick resa långt norrut för att hitta fisken.

    Sedan återkom torsken ett par decennier senare.

    Men senaste beståndskollapsen började väldigt abrupt sa kaptenen – 1981 steg plötsligt temperaturen i deras hav och en stor algblomning slog upp i havet och skärgården.
    Syrebristen gjorde fisken orolig och bl a ålfångsterna blev gigantiska då fisken flydde i panik, rakt in ryssjor och garn.

    Efter denna plötsliga uppvärmning blev ingenting sig likt, trots efterföljande hårda 80 – tals vintrar.

    Ungefär från 1985 hände precis samma sak vid Island, berättade jag och även det ändrade plötsligt och kraftigt både fiskbestånd, väder och glaciäravsmältning…ett tydligt samband i Nordsjön således.

    Berättelserna från livet med havet fortsatte någon timme till – men sedan frågade jag om dom sett några sentida havsförändringar – och jo, det hade dom.

    Förutom en rejäl ökning I hummerbeståndet dom senaste 5 åren och att tången börjat återhämta sig – så berättade han att havsströmmarna plötsligt fått ett nytt mönster – det är lite märkligt sa han – det har blivit väldigt mycket strömmar från norr dom senaste åren…

    Vi pratade om senare års silllek i skärgården och att det blivit vanligt att späckhuggare nu åter invaderar skärgården ( sedan några år ) och hur en ny förändring syns vara på gång…men mer om det någon annan gång.

    Havet och klimatet – det är liksom hela våran klimatberättelse som…ligger där och skvalpar.

    Atmosfären är förvisso intressant – men glöm aldrig havet, när ni funderar på klimat.

  6. Ann lh

    #5 Tack Magnus!
    Skriver Du ner den här ”miljö- och klimatdiskussionen” och skickar till GP debatt? Den kan sätta spår om det inte luktar ”klimatförnekande”.
    Min morbror och gudfar levde hela sitt liv här på Orusts sydvästra kust. En gång på 1960/70-talet frågade jag honom om det var sant att torskfisket blivit sämre, så som det rapporterades om i media.
    ”Jaa, sa’ han” men la’ snabbt till, ”men det var det allt förr också”. Ett svar som satte spår! Det är minsann inte bara sillen som kommer och går!

  7. Nr 2 Bruno T
    Ja och det finns en del att läsa om våra insekter och deras välmåendeoch misär – i rapporter från SLU.

    Dom har jämfört insektsliv och fåglar i älvdalar i norr, där dom jämfört outbyggda älvar med utbyggda.
    Det blir väldigt stora skillnader i antal arter och beståndstäthet.

    Vattenkraft är fantastiskt – men även den har sitt pris.

    Där jag vistas, I västsverige och norra Värmland – har vi också sett kraftiga förändringar på bara några år – särskilt tydligt är det i klarälvsdalen, plötsligt tokminskade insektsbestånden..och där tror vi att det beror på ett rejält ändrat körschema i kraftverken.

    Innan dem storskaliga vindkraftens enorma fluktuationer så kördes turbinerna i ett system som var planerbart – utifrån både förbrukning av el och sedan produktion.
    Insekterna, främst dag och nattsländor och bäcksländor hade sedan 1960 – talet vant sig vid det körschemat – numera kan det bli riktigt märkliga körningar med extremt lågvatten mitt i vintern när det blåser mycket och högvatten mitt i sommaren när det blåser lite.

    Våren 2024, april fick en plötslig vintervecka i april, precis när sädesärlorna normalt ankommer – vilket i mina trakter gjorde att ärlorna samlades i kustvikarna och inlandet blev utan – följden blev att i min hemby fick vi sedan extremt få sädesärlor på sommaren, dom hann helt enkelt inte att besätta alla gamla revir i inlandet, utan många blev kvar närmare kustbandet.

    Den riktigt stora fågelpåverkan från vindkraftparker i Danmark, Tyskland, Polen, Nederländerna – har vi kanske bara sett början på – dom vindparkerna kan ge stora effekter på flyttfåglar, inom en snar framtid.

    Flyttfåglar och habitat är extremt viktiga.

    Nu senast kunde vi läsa om ett jättebygge vid polska kusten – där kalkylerade dom uppåt 2 miljoner dödade flyttfåglar.

    Vindkraftindustrin vid vår fågelområden i södra Östersjön- säger att fåglarna flyger över och runt parkerna, vid fint väder.
    Men hur ofta är det fint väder i dessa områden?

    Men, som sagt – det är stora förändringar på kort tid…på många platser – inom 10 år kan sådana effekter bli väldigt stora.

  8. iah

    något som inte rönt någon större uppmärksamhet i sverige men väl på amerikanska östkusten är att vindkraftverk i vattnet skapar vibrationer vilket påstås påverka bl.a valarna.

    jag kan ochså rekommendera att läsa bloggen GreenTyrannyNews som skriver om lite allt möjligt. om inte annat så leder det till saker som bör kollas upp.

  9. Nr 6 Ann ih
    Ja, havet är intressant.
    Jag har varit på Orust flera gånger i sommar – förr brukade min mormor å morfar hyra in sig någon vecka i mollösund på somrarna – för att slippa släkten på norra bohuskusten ( vi härstammar från kungshamn/ väjern )…så vi fortsätter i deras minnesspår, varje sommar.

    Om vi lär oss förstå och lyssna till havet – så ökar människans överlevnadsutsikter på sikt – gör vi inte det, så ligger vi illa till!

    Havet & klimatet – det är grejer det!

  10. pekke

    Tyvärr är det nog så att vad än vi människor gör så påverkar vi naturen och miljön på olika sätt.
    Människan har gjort så i årtusenden oavsett område och kultur.
    Gäller även så kallade urinvånare, de har format den lokala miljön efter sina behov vilket lett till utrotande av diverse arter.

  11. Hans Holmén

    Hur kunde t.ex. Naturskyddsföreningen förbise detta?

  12. Lasse

    Tack för påminnelsen om vår världs variationer.
    Hotar vi ryggradsdjur med vår existens.
    Gissar att klimatvariationer hotar lika mycket.
    ”I hela världen finns nästan 22 000 arter varav knappt 350 finns i Sverige”
    Vad säger detta?
    Det är inte överallt djuren trivs.

    Tack Magnus för dina fiskehistorier. De tomma haven oroar mer än klimatet!

  13. Daniel Wiklund

    OT På text-tv kan man läsa ”Sommaren den varmaste som uppmätts”. Det gäller den globala temperaturen. Som vanligt så kommer uppgifterna från EU-s klimattjänst Copernicus. Idag så har kuriren Bohnsacks temperaturavläsning för augusti. Luleås medeltemperatur för augusti sedan 1921 kl 08.00 är 14,5 grader. I år var det 16,9. Varmaste året var 1937 med 18,6. 1939 var det 17,1. 1924 var det 16,6, nästan som i år. Ska snart på cykeltur i ett fint väder. Strålande sol och 17 grader. Nästan som den globala medeltemperaturen i augusti som var 16,8 grader. Har man inte så mycket att göra så kan man ju räkna ut den globala temperaturen. Eller så kan man fara ut och uppleva temperaturen live.

  14. Ann lh

    # 9 Magnus, ”lyssna till havet” 🌊🐚🌊 en trevlig uppmaning – och inte att förglömma, spåren från den djupa historien.

  15. Staffan Lindström

    13 Daniel Wiklund
    …Bara det att juni, juli, augusti är vintermånader på södra halvklotet eller räknar de dec-feb??

  16. Det inte så många känner till, av de som använder modeller för sin planering, är att arten Homo Sapiens kan vara allvarligt hotad inom relativt kort tid, om de naturliga variationerna spelar ut sin nästa fas enligt de indikationer vi har. Enligt mätvärden av naturliga variationer. Åtminstone den del av arten som bor i ex. mellersta Europa och södra USA som kanske är de minst skyddade och är helt ovetande om att klimatet även har faser som går kraftigt neråt, med få barriärer geografiskt sett. Samt de områden förstört sitt energisystem, illa anpassat för tider av stark kyla.

  17. iah

    havsvattentemperaturen styr co2 nivåerna ( ny studie av den oberoende forskaren Dai Ato är mänskliga aktiviteter INTE huvudorsaken till ökningen av CO2-nivåerna i atmosfären.) I skarp kontrast till berättelsen hävdar Ato att mänskliga CO₂-utsläpp inte nämnvärt bidrar till den årliga ökningen av atmosfärisk CO₂ när SST beaktas. Hans studie tyder på att mänskliga utsläpp är försumbara jämfört med det naturliga utbytet av CO₂ mellan havet och atmosfären, eftersom detta utbyte främst bestäms av temperaturfluktuationer.(EIKE 6 sept 2024)

  18. Sten Kaijser

    Är någon förvånad?

    Tyvärr är det säkert många som tänker och kanske säger eller skriver att det är naturligtvis sorgligt men det är kanske nödvändigt för att rädda livet på jorden.
    När ska västvärlden inse att den har blivit lurad?

  19. Berra

    Är faktiskt inte bara arter den ”gröna energin” hotar att utplåna utan även sig själv.
    Bokföringsmässigt borde det väl kallas den röda energin?

    https://www.energinyheter.se/20240906/31848/orsted-lagger-ner-sitt-storskaliga-vatgasprojekt-i-jylland

    https://www.energinyheter.se/20240906/31844/tysk-solenergijatte-i-konkurs

    https://www.energinyheter.se/20240906/31758/brist-pa-sakra-vatgasprojekt-hotar-expansionen-av-hallbara-branslen

  20. #11 Hans Holmén
    Om Du läser Naturskyddsföreningens (NSF) ’prioriterade områden’ förstår Du sammanhanget. Målområde 1: ’En snabb och rättvis klimatomställning’. Beskrivningen där innehåller mängder av ’floskel’- & politiskt korrekta meningar och delmål. Allt centreras kring ’Parisavtalet’ som inte är ett avtal utan en frivillig överenskommelse. Naturskyddsföreningens första/främsta mål är att ’arbeta för att ställa om samhällen och stoppa klimatutsläppen (vän av ordning undrar vad ’klimatutsläpp’ är). Övergripande har NSF blivit ett klimathypokondriskt organ. I dagens nyheter fick vi en slev av detta genom att föreningens ordförande Beatrice Rindevall gick ut med en ’stark rekommendation’ om maxinköp av fem klädesplagg per person och år. Skälet uppges vara att nå just Parisöverenskommelsens 1,5 graders mål.

  21. En i raden av, enl min mening, mycket bra artiklar om det gröna svindleriet av
    Christian Sandström, Afv. (tillgängligt för alla):

    https://www.affarsvarlden.se/artikel/fritt-naringsliv-blir-gron-politisk-kapitalism?utm_source=Aff%C3%A4rsv%C3%A4rlden+-+NEW&utm_campaign=1ec0a7adcd-EMAIL_CAMPAIGN_2024_09_06_01_59&utm_medium=email&utm_term=0_-1ec0a7adcd-%5BLIST_EMAIL_ID%5D&mc_cid=1ec0a7adcd&mc_eid=a0d472a783

  22. Tege Tornvall

    Många växt- och djurarter gynnas av och anpassasr sig till av människan skapade miljöer. De är rimligen fler än de som missgynnas och trängs ut. Värme och mer näring gynnar som bekant flest. Vem studerar och dokumenterar detta?

    Om mänskligheten kanske hotar fler arter, gynnar vi troligen fler exemplar. Det är väl de senare som räknas. Evolutionen! Naturen är inget museum, även om många tror det.

  23. tty

    #3

    ”Det som är mest miljöstörande när det gäller råvaror är oljeutvinningen.”

    Hur många oljefält har du egentligen sett i verkligheten? Faktum är att modern oljeutvinning inte alls är särskilt miljöstörande. Sedan finns det ju också skräckexempel, men det finns det ju i alla branscher.

  24. Sören G

    Medierna larmar om varmaste sommaren och varmaste året hittills. Man har letat med ”ljus och lykta” efter platser som har haft hög temperatur. Här har sommaren varit till stor del ganska kall. I bortåt en veckas tid eldade vi i öppna spisen för att det var kallt. Några perioder med hyggligt väder och antydan till värmebölja, i bland bara enstaka dagar. Vid dessa tillfällen var det smockat med folk på badstranden. Folk var svältfödda på badväder.

    I medierna kör man bilden att Jorden håller på att koka och ungdomar får klimatångest. I själva verket är det väl att att det inte har varit lika kallt där det brukar vara kallt. En något förhöjd minimitemperatur medför en högre medeltemperatur.

  25. tty

    #22

    ”De är rimligen fler än de som missgynnas och trängs ut. ”

    Nej. Det är mycket fler som missgynnas, men det är sant att de som gynnas ofta gör det med besked. Typ 50 gnagararter har dött ut det senaste årtusendet, men å andra sidan har antalet brunråttor och svartråttor ökat desto mer under samma tid.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *