För att definiera ENSO-variationen mellan La Niña/neutralt/El Niño används olika index. Det traditionella kallas för NINO 3.4. Är medelvärdet under -0.5 grader tre månader i rad, klassas det som La Niña, över 0,5 så är det El Niño, där siffrorna avser temperaturavvikelsen i två områden i Stilla havet.
MEI.v2 är ett ofta använt alternativt index, som använder fem variabler: lufttryck vid havsytan, temperatur vid havsytan, ytzonvindar (dvs passadvindar i Ö-V riktning), ytmeridionalvindar (N-S) och utgående långvågsstrålning (OLR). MEI använder samma sifferskala som för Nino 3.4, men amplituden skiljer sig. MEI har bättre egenskaper för att kunna förutse kommande utveckling.
VI har nu i mer än två år haft La Niña, mätt enligt MEI-indexet.
Den pågående La Niña var länge ’svag’, med modesta siffervärden. Men nu har tjejen karskat till sig och efterhand vuxit sig allt starkare. Senaste månadssiffrorna för april (-1,6) och maj (-1,7) var bland de starkaste som någonsin uppmätts för dessa månader. I vanliga fall brukar La Niña annars ha sina högsta värden vintertid. Dessutom har tjejen redan fyllt två år. Detta gör denna period till en av de längsta i den moderna historien.
Det är notoriskt svårt att förutspå ENSO och träffsäkerheten är låg över längre perioder än ett par månader. I figuren nedan syns de senaste prognoserna från i maj (avser Nino 3.4-indexet). Det ser ut som om vår nuvarande La Niña har ett bra häng, prognosgenomsnittet pekar på ytterligare ett halvår. Det är dock (som vanligt) en rejäl spridning mellan de olika modellerna:
Genom att analysera statistiken över MEI är det också lätt att se att en stark La Niña, som nu, tar ett tag att arbeta bort ur systemet. Jag har tittat på tidigare perioder med lång och stark La Niña (1988/89, 1998/2001 samt 2011/12) och om mönstret står sig från dessa, har vi ytterligare ett helt La Niña–år att se fram emot. Kanske får hon uppleva sin tredje vinter och sin 3-årsdag? Detta vore i så fall tangerat rekord i klimathistorien.
La Niña tre vintrar i rad har nämligen bara hänt två gånger tidigare: 1973–1976 och 1998–2001. Båda dessa följde som en reaktion på en mycket stark El Niño, medan den nuvarande långa och allt djupare La Niña följer på den mer neutrala vintern 2019/20. Är här ett nytt mönster?
Det finns ett signifikant samband mellan ENSO och temperaturutvecklingen. I en artikel nyligen här på KU skrev jag om ’pausen’ i den globala temperaturtrenden sedan 7½ år tillbaka. Om La Niña fortsätter växa och fyller 3, har vi som en konsekvens med god sannolikhet minst ett år av fortsatt global temperaturpaus att se fram emot.
Den La Niña vi nu har började under våren 2020. Det fanns forskare på NASA som i en artikel förutsåg hennes födsel hela 3 år i förväg, alltså redan 2017. Så här skrev de 2017 i sin prognos: ”Ongoing tracking of solar magnetic band migration indicates that Cycle 24 will terminate in the 2020 timeframe and thus we may expect to see an attendant shift to La Niña conditions at that time.” Intressant nog kopplar de omslag till La Niña till solcykeln. Med tanke på svårigheterna att prognosticera ENSO är deras metod att förutspå när en La Niña ska börja mycket lovande.
I två kommande artiklar här på KU (i morgon 20/6 och på onsdag 22/6) beskriver jag närmare denna fascinerande koppling mellan solcykel och ENSO.
Gabriel Oxenstierna
Intressant att veta när TV-nyheterna pumpar på med Europavärmen.
Men kära nån, man måste ju förstå att detta är helt väntat. Som vanligt har ju våra klimatexperter redan förutsett att detta ska hända.
”Extreme El Niño and La Niña events may increase in frequency from about one every 20 years to one every 10 years by the end of the 21st century under aggressive greenhouse gas emission scenarios, said Michael McPhaden, a senior scientist with NOAA’s Pacific Marine Environmental Laboratory, in an article on the NOAA website.”
Så vi behöver inte anstränga våra stackars begränade hjärnor med detta. Den vanliga helgarderingen av klimatexperterna har även inkluderat detta fenomen.
https://www.downtoearth.org.in/news/climate-change/are-earth-s-natural-climatic-patterns-changing-an-uncharacteristic-la-nina-may-be-a-sign-83293
Dessutom ett inslag på TV4 om att man visst kan se ett samband mellan enskilda lokala väderhändelser och klimatförändringar, men det verkar som om det främst gäller värmerelaterade väderhändelser … två tiondels grad över tidigare uppmätta lokala rekord under några timmar skulle då vara en tydlig indikation på att jordens medeltemperatur under en 30-års cykel är på väg att spåra ur.
Man ansåg att ”forskning” på förra årets värmebölja pekade på just detta faktum ….
För mig låter det som ingressen på en halvtaskig amerikansk film som slutar med att Bruce Willis skjuter skurken som byggt maskinen som producerar växthusgaser …
Verkligheten dj-vlas med den klimathotsreligiösa sekten som alltid har rätt. Mer koldioxid kan resultera i varmare eller kallare väder, blötare eller torrare väder dvs helgardering.
Ja, det handlar om ytvattentemperatur SST utmed ekvatorn i ett område mellan Sydamerika och Filipinerna. Detta ytvatten kan bara få sin energi från solen. Under de senaste ca 15 åren har solen haft en reducerad utveckling, vilket naturligtvis måste ge en reducerad återstrålning från ytvattnet utmed ekvatorn.
På något sätt ska det väl gå att skylla detta på växthusgasutsläpp. Dessutom är det säkert en trend som går snabbare vad någon forskare hade trott.
#2 Karl
Sant. Men det ’borde’ ju i första hand vara El Ninos, om nu globala temperaturen ska fortsätta stiga, som förutspått av klimatlobbyn.
La Niña förlänger bara pausen och negativa trenden.
En annan effekt som aldrig nämns men som gör de troende väldigt upprörda är att den samlade växthuseffekten sjunker. Den har så gjort under ca 70 månader. Detta har hänt tidigare enligt satellitdata from 1979 men aldrig under en så lång period och aldrig så brant. I bandet N20-S20 är takten ca 3W per dekad.
#8 Marx
Det låter intressant. Har du någon referens man kan studera?
Ett samband som börjar studeras alltmer är det mellan havscirkulation och molnbildning. Man kan undra hur mycket den nuvarande La Ninan påverkar solinstrålningen genom molnbildningen? Eller hur om den Nordatlantiska oscillationen under flera decennier påverkat solinstrålningen i t.ex. Europa.
#9
Jag har inte lyckats hitta någon sådan färdig graf ifrån officiella källor. Man får istället räkna på egen hand. Jag har använt ERA5s dataset. Att räkna är både komplext och enkelt på samma gång. Matematiken är +/-, svårigheten ligger istället i att processa stora mängder data. Vidare måsta man väga data utifrån arean varje datapunkt representerar. Har just nu bara en mobil men ska publicera en graf här under kvällen.
#10
Det jag fann vara att både temperatur och ångbildning följde grafen för växthuseffekten väldigt väl. Inte så förvånande. Skall även kolla molnbildningen. Den borde rimligen minska.
Matz H #11,
Jag tror att man måste se på detta lokalt. Kalla och varma faser förekommer samtidigt på olika håll på klotet.
#12
Sant, jag refererar till bandet N20-S20. Effekten är dock så stor att den även slår igenom globalt gällande växthuseffekten. Man bör även begränsa bandet W/E för att verifiera att det verkligen sammanfaller med la Niña.
#3 Magma
Helt enligt TV4:s aktivistiska agenda:
https://coveringclimatenow.org/partners/partner-list/
https://coveringclimatenow.org/resource/climate-reporting-best-practices/
”8. Extreme weather stories are climate stories. The news is awash in hurricanes, floods, unseasonable snow dumps, record heatwaves, and drought. They are not all due to climate change, but the increased frequency and intensity of such extreme weather certainly is. Yet much news coverage makes little to no mention of the climate connection, leaving audiences without context and unaware that humanity is already experiencing climate disruption. (Worse still, some coverage greets this bad news with cheer. An alarmingly unseasonable heat snap, for example, is “a much welcome break from the cold.”) The climate connection need not dominate coverage, nor distract from the vital information audiences need in the face of emergency weather conditions — but mentioning it is a must.”
#8 Matz
Hade du någon referens till ditt intressanta påstående?
#15 TorbjörnR
Jag gjorde en liten PDF med grafer och beskrivningar här:
https://cfys.nu/graphs/Avtagande%20v%C3%A4xthuseffet.pdf
#16 Matz
Tack, ska läsa med intresse!
16 Matz Hedman
Mycket intressant, tack för pdfen. Du kanske vill publicera detta här på KU?
”En annan effekt som aldrig nämns men som gör de troende väldigt upprörda är att den samlade växthuseffekten sjunker. Den har så gjort under ca 70 månader. Detta har hänt tidigare enligt satellitdata from 1979 men aldrig under en så lång period och aldrig så brant. I bandet N20-S20 är takten ca 3W per dekad.”
ALltså inte ens under den långa pausen 1999 till 2014?
Eller om du jämför nuvarande 6 år från 2016-22 med 6 år efter 1998?
#18 Gabriel
Jag kan svepa trendlinjen i mina grafer så det går snabbt att verifiera följande för 72-månaders perioder:
Stilla havet N20-S20. Kraftiga variationer pga av höga toppar skapat av El Nino. Brantast är 91-96 med -14.85/dekad. 97-02 är mer blygsam med -8.97W/dekad. Vill också tydliggöra att trenden måste sättas innan själva toppen för att få maximal matematisk effekt. Detta eftersom nedgången är så kortvarig. Det vi ser from 2016 är något nytt. Spännande att se hur länge det varar.
Hela bandet N20-S20. Det finns inget motsvarande på någon del av kurvan.
Globalt. Tidigare händelse 90-95 gav -0.75W/dekad. Vi ser ca:-1.60W/dekad nu.
Jag skall kolla motsvarande siffror för CMIP5 vid tillfälle. Det borde vara hopplöst för dem att reproducera detta utan att beräkna ENSO.